Läraren 12 2019 by Tom Ahlfors

kolumnen Bland vuxna i åldern 25–64 år är sysselsättningsgraden bland dem som inte avlagt examen från andra stadiet ЮЮ r sidan 10 blott 53 procent.

29.8.2019 • Nr 12 Årgång 45 (126) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Årsarbetstid på riktigt

Lärarna vid Ålands lyceum har haft årsarbetstid sedan 2011. Både lärare och rektor upplever att systemet är belastande, men ser också vissa fördelar med det. ЮЮ r läs mera på sidorna 4–5

Rektor Marcus Koskinen-Hagman vid Ålands lyceum upplever att systemet med årsarbetstid är belastande då det är han som förväntas avgöra hur många timmar en arbetsuppgift är värd för en lärare. foto: mattias fagerholm

Kollegialt stöd

En tutorlärare kan erbjuda kolleger stöd i deras värv på olika sätt. Jeanette Lindroos (bilden) inleder nu sitt tredje år som tutorlärare och berättar om hur jobbet förändrats under årens lopp. ЮЮ r mittuppslaget

Lintilä och rödpennan Löftena om att regeringen skall satsa på utbildning har avlöst varandra och regeringsprogrammet ligger också i linje med detta. Men när finansministeriet nyligen presenterade sitt budgetförslag för nästa år var det plötsligt annat ljud i skällan. Finansminister Mika Lintilä (C) har med hård hand gått fram med rödpennan. MATTIAS FAGERHOLM Ledaren

ЮЮ r sidan 2

Pojkar behöver inte pojkpedagogik Flickornas läranderesultat är i regel bättre än pojkarnas, noterar en arbetsgrupp och listar ett dussin åtgärder som skall råda bot på detta. Åtgärderna är till sin karaktär sociala och inte pedagogiska, vilket är okej, säger forskaren Harry Lunabba. – Pojkar behöver inte någon specifik pojkpedagogik. ЮЮ r sidan 9

29.8.2019 • Nr 12

Ledaren mattias fagerholm Chefredaktör

Behåll korken på rödpennan, Lintilä Löftena om att regeringen skall satsa på utbildning har avlöst varandra och regeringsprogrammet ligger också i linje med detta. Men när finansministeriet nyligen presenterade sitt budgetförslag för nästa år var det plötsligt annat ljud i skällan. Finansminister Mika Lintilä (C) har med hård hand gått fram med rödpennan. Undervisnings- och kulturministeriet hade, helt i enlighet med regeringsprogrammet, föreslagit att grundfinansieringen för universiteten nästa år ökar med 40 miljoner och för yrkeshögskolornas del med 20 miljoner. Mika Lintiläs partikamrat, forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen, kunde dock med förvåningens finger i häpnadens mun i budgetförslaget läsa att universiteten får nöja sig med 10 miljoner och yrkeshögskolorna med 5 miljoner. Statsminister Antti Rinne (SDP) försäkrade för sin del att pengarna nog kommer under denna mandatperiod. Frågan är bara när. Enligt Rinne har man inte har sagt när pengarna ska fördelas. Här har Hanna Kosonen en diametralt motsatt åsikt. Hon säger att man minsann har kommit överens om tidtabellen i regeringsprogrammet. Från oppositionshåll var man inte sen att kritisera regeringens hopande och roende. Var är miljarden till utbildningen ni har talat om?

undrade Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo. Lintiläs framfart med rödpennan och Rinnes vacklande svar är inte förtroendeingivande. För nu är inte läge att stå på bromsen. Visserligen är tecknen att världsekonomin skall piggna i allt färre. Enligt OP-bankens färska prognos växer ekonomin endast med 0,5 procent nästa år och det innebär sannolikt att sysselsättningen avtar att öka. Och en ökad sysselsättning är det som skall finansiera satsningarna inom till exempel utbildningen. Kanske är det därför som Mika Lintilä håller hårt i slantarna. Samtidigt är det nu, då det ännu är möjligt, som det skulle gälla att stå på gasen. Med en lågkonjunktur i antågande är det i värsta fall möjligt att Antti Rinne om några år kryper till korset och konstaterar att utbildningssatsningarna rann ut i sanden. Jag tror inte att Finland har råd att slösa bort tid, säger forsknings- och kulturminister Hanna Kosonen. Effekterna av satsningar inom utbildningen syns först om några år. Det är lätt att hålla med. En välutbildad arbetskraft är Finlands främsta trumfkort. Och summorna vi talar om är med tanke på Finlands statsbudget en spottstyver. Så behåll korken på rödpenna Mika Lintilä.

Med en lågkonjunktur i antågande är det i värsta fall möjligt att Antti Rinne om några år kryper till korset och konstaterar att utbildningssatsningarna rann ut i sanden.

FSL inFormerar ÅRGÅNG 45 (126). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan och folkhögskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Mattias Fagerholm, 040 844 2618 , e-post mattias.fagerholm[at]fsl.fi REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,35 euro/spaltmm PRENUMERATION 1/1 år 66 euro, 1/2 år 35 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2019.

FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Kommunikatör (vikarie) Frida Holmberg, tfn 020 749 54 63 Ekonomisekreterare Lis-Britt Bergman, tfn 040 630 0224 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Hösten är här - uppdatera dina medlemsuppgifter Har du bytt jobb eller flyttat under sommaren? Kom då ihåg att uppdatera dina medlemsuppgifter. Hör av dig till FSL-kansliet om du fått barn, flyttat, bytt jobb eller lärarförening. Vi vill gärna veta om alla förändringar i ditt anställningsförhållande och dina kontaktuppgifter. Gör ändringar själv Ändringar kan du göra själv via våra elektroniska medlemssidor. Där kan du till exempel göra namn- och adressändringar. Du kan också skriva in om du blir moderskapsledig, föräldraledig, tjänstledig,

alterneringsledig, studieledig eller sjukledig en längre tid. Hör också av dig om du går i pension. Hör av dig Har du frågor om ditt medlemskap är du alltid välkommen att kontakta vår avdelningssekreterare Anita Stark, anita. stark@fsl.fi, tfn: 020 749 54 64.

Ha en fin början på hösten!

29.8.2019 • Nr 12

Vasa stad minskar personalen med 145 årsverken

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Inga uppsägningar inom utbildningssektorn Samarbetsförhandlingarna vid Vasa stad är avslutade. Resultatet är att personalen minskar med 145 årsverken fram till år 2021. Högst 25 personer kan komma att sägas upp före utgången av 2021. Också permitteringar kan bli aktuella under de två följande åren. – Det är beklagligt att man i förhandlingarna ändå var tvungna att ta till uppsägningar, vilket är ett tungt, men av ekonomiska skäl nödvändigt beslut, säger tf personaldirektör Jyrki Sädenoja till Svenska Yle.

Permitteringshot Det kan också bli aktuellt med permitteringar om staden inte når de uppsatta sparmålen. Då är det fråga om 1–3 dagars permitteringar under åren 2020 och 2021. – Jag hoppas att beslutsfattarna skall inse att det inte går att skära i undervisningen, säger Mikaela Hansen, förtroendeman för de svenska lärarna inom Vasa stad. Jag ser inte lärarpermitteringar

som något alternativ. Att ha grupper på upp emot 50 elever garanterar inte den lagstadgade undervisning som eleverna har rätt till.

Inga uppsägningar inom utbildningssektorn OAJ:s huvudförtroendeman i Vasa, Lauri Leminen kan ändå ge lugnande besked: Ingen kommer att permitteras under år 2019. – Vi har också gjort klart för beslutsfattarna att det inte går att skära inom den grundläggande utbildningen, säger Leminen. Varje euro som skärs inom utbildningen är bort från eleverna. Bildningsdirektör Christina Knookala bekräftar att uppsägningar inte blir aktuella inom utbildningssektorn. – Hela bildningssektorn har hittat sparåtgärder främst via pensioneringar så vi behöver inte permittera eller säga upp någon, säger Knookala. – De största sparåtgärderna riktas mot småbarnspedagogiken; främst genom att se över antalet gruppassistenter och genom

att reservplatserna för familjedagvårdarna flyttas till daghemmen i stället för gruppfamiljedagvårdshem. Men även bildningssidan får dra sitt strå till stacken för att få stadens ekonomi i balans. – Av bildningssektorns totalbudget på 134 miljoner euro (andra stadiet inte inberäknat) är sparåtgärderna ca 1 miljon på årsnivå, säger Christina Knookala.

FSL:”Oroväckande trend” Vid Finlands svenska lärarförbund har man med oro noterat att allt fler kommuner har aviserat nedskärningar. – Det här rimmar illa med de planer regeringen har inskrivet i regeringsprogrammet. Med tanke på skolorna har allt löst hyvlats bort, vilket innebär att ytterligare nedskärningar påverkar kvaliteten och gör det ännu mera utmanande att förvekliga det som finns inskrivet i läroplanen, säger FSL:s ordförande Christer Holmlund. mattias fagerholm

Skolan öppnar sina dörrar Den nationella Hem och Skola-dagen firas fredagen den 27.9.2019. I grunderna för grundskolans läroplan finns skrivningar om att främja och utveckla samarbetet mellan elevernas vårdnadshavare och skolan. Den nationella Hem och Skola-dagen är ett sätt att stärka samarbetet. Dagen ger vårdnadshavare möjlighet att bekanta sig med skolans vardag, lärare och andra vuxna som verkar i skolan. – Nyckeln till ett gott samarbete är att man lär känna varandra, säger Ulla Siimes, verksamhetsledare på Finlands Föräldraförbund. Hem och Skola-dagen genomförs i samarbete med Utbildningsstyrelsen, Undervisningssektorns Fackorganisation OAJ, Finlands rektorer, Finlands Svenska Lärarförbund FSL, Specialister för undervisnings- och bildningsväsendet OPSIA, Finlands Kommunförbund, Bildningsarbetsgivarna, Förbundet Hem och Skola i Finland och Finlands Föräldraförbund.

 Verksamhetsledaren för Finlands Föräldraförbund, Ulla Siimes, ordnar ett nationellt föräldramöte. arkivfoto: mattias fagerholm

Nu gäller det! Då den nya regeringen tillträdde fick vi ta del av många positiva saker ur ett utbildningsperspektiv som var inskrivna i regeringsprogrammet. Ett kunnigt Finland är en del av rubriken till programmet, och den skrivningen kan vi med stor tillfredställelse ta till oss. Nu gäller det bara för regeringen att leverera och se till att detta inte bara blir tomma ord. Vi kunde dock skönja en del orosmoln då finansministeriet kom ut med huvudlinjerna i sitt budgetförslag – en hel del önskvärt hade skalats bort. Här gäller det att påverka för att få regeringen att börja satsa på utbildningen och inte lämna allt till slutet av regeringsperioden. Den ur ett finlandssvenskt perspektiv viktigaste skrivningen lyder: ”Den svenskspråkiga utbildningens särdrag, utmaningar och utvecklingsbehov ska utredas på ett övergripande sätt och ett långsiktigt åtgärdsprogram utarbetas i syfte att trygga jämlikheten.” Då jag tänker på den diskussion vi fört inom lärarförbundet finns det många saker som vi kan plocka fram och som borde utredas. FSL har i många år deltagit i debatten kring lärartillgång. Här har många olika argument förts fram, utan att de som deltagit i debatten haft en heltäckande statistik att tillgå. Vi behöver en tillförlitlig statistik och att för att upprätthålla den är det naturligt att det sker via ett nationellt lärarregister.

Nu är det viktigt för regeringen att våga lyssna på dem som sysslar med utbildning i vardagen.

Vi vet att trestegsstödet inte fungerar. Vi har ända sedan lagen infördes sagt att lagens skrivning inte verkställs i vår skola. Ur ett finlandssvenskt perspektiv finns det all orsak att se på skillnaderna idag eftersom det fanns stora skillnader i hur specialundervisningen genomfördes i förhållande till den finska skolan redan då lagen infördes. Samtidigt borde vi se över hur stor möjlighet vi har till specialiseringar så som musik- eller idrottsklasser i både den grundläggande utbildningen och gymnasiet. Gymnasiet bör utredas ur en tillgänglighetssynvinkel, men även så att lärarnas förutsättningar till jämlik undervisning granskas ur ett läromedelsperspektiv. Vi får heller inte glömma det som finns sagt i regeringsprogrammet om den förlängda läroplikten. Det bör bli en process där experter hörs och inte enbart ett politiskt beslut där pengar styr. Nu är det viktigt för regeringen att våga lyssna på dem som sysslar med utbildning i vardagen. Slutligen vill jag uppmana till en bred diskussion för att vaska fram och förädla tankar kring särdragen för den finlandssvenska skolan. Det behövs olika åsikter som ska formas i tydliga mål för att ge jämlika villkor för den svenskspråkiga utbildningen. Åtgärdsprogrammet ska självfallet även beakta lärarna och rektorerna och ge dem möjlighet att leverera.

29.8.2019 • Nr 12

 – Vi har fått ett visst antal timmar, men mängden undervisning har inte minskat, säger Ann-Kristin Dahlblom-Mattson (t.v.) och Tove Waller, båda lärare vid Ålands lyceum.

Årsarbetstid på Åland gav nya lärare lönelyft, men de äldre akterseglades På fastlandet är årsarbetstid för lärare en het potatis och försök pågår i en handfull skolor. Vid Ålands lyceum har man flera års erfarenhet av årsarbetstid. För de unga lärarna blev det ett rejält lönelyft, men de äldre måste jobba mer för samma lön. Och usk-konflikten spökar fortfarande.

ärarnas vid Ålands lyceum har haft årsarbetstid sedan 2011. Bakgrunden till detta är att man ville sammanföra sju skolor under ett och samma tak. Resultatet blev en takorganisation med namnet Ålands Gymnasium och två skolor: gymnasiet Ålands lyceum och yrkesutbildningen Ålands yrkesgymnasium. Totalt har Ålands Gymnasium ca 1000 studerande. Av dessa går

ca 450 vid Ålands lyceum. Tidigare hade alla skolor haft egna rektorer och egna avtal. I och med reformen fick alla lärare ett gemensamt avtal. – Reformen var en politisk, inte en pedagogisk, beställning, säger Tove Waller, lektor i engelska och franska vid Ålands lyceum. Man hade ett sparmål i sikte.

1600 timmar per år I avtalet slogs fast att årsarbetstiden är 1600 timmar. 40 veckor jobb och 40 timmar per vecka. 1200 timmar bunden tid i form av lektioner, möten, samplanering, studentskrivningar o.s.v. 400 timmar är förtroendetid, d.v.s. tid som läraren kan disponera när och var man själv vill. Det så kallade konkurrenskraftsavtalet drabbade också de åländska lärarna och det ledde till att årsarbetstiden justerades till 1624 timmar. Detta att jämföra med 1520 timmar som man utgår från i försöksskolorna på fastlandet. – Det man gjorde var att man bakade in årstilläggen i grundlönen så man fick upp grundlönen

ganska mycket. Det var bra för nya lärare och med tanke på rekryteringen, säger Tove Waller.

Hur många timmar är en gymnasiekurs värd? Ett av de stora problemen med avtalet är att beräkna vad en gymnasiekurs är värd i timmar. Man har landat på att en kurs motsvarar 63 timmar. Det innebär en undervisning på 22,7 veckotimmar, vilket i de flesta fall överstiger den usk som lärarna hade tidigare. Därför finns det en paragraf i avtalet enligt vilken man kan få mellan 1 och 15 timmar utöver 63 timmar beroende på ämnets art. Ofta kommer dessa timmar de unga lärarna tillgodo för att kompensera det merarbete man har som ny i yrket. – Ingen tycker att det är fel att unga lärare får fler timmar, men avtalet blev väldigt ensidigt. Det spelar inte någon roll hur länge man jobbar. Erfarenheten ger ingenting, säger Ann-Kristin Dahlblom-Mattson, förtroendeman vid Ålands lyceum. För en modersmålslärare i gym-

nasiet med en undervisningsskyldighet på 16 h kan undervisning på närmare 23 h låta mycket. Det är dock just modersmålslärarna som i stor utsträckning kompensenseras med extra timmar, i praktiken med 10–12 h.

Fungerande system? Ann-Kristin Dahlblom-Mattson och Tove Waller ser många fördelar med årsarbetstid. Vid sidan av att de nya lärarna fick ett lönelyft på omkring 1000 euro så är det ett sätt att synliggöra arbetet utanför lektionstid. Men systemet har också sina brister. Förtroendetiden har varit föremål för diskussion och föranlett mycket irritation. En renodlad kontorstid för lärarna har man ändå kunnat undvika. – Men man vill inte ge oss fullt förtroende att använda den här tiden, säger Waller. En annan fråga som väcker diskussion är den ökade arbetsmängden för lärarna och hur det beaktas i avtalet. – Det har varit år när allt arbete har ökat. Det har exploderat se-

dan år 2011 med bland annat digitaliserade studentprov och nya läroplaner, säger Ann-Kristin Dahlblom-Mattson – Vi har samma problem med ökad arbetsmängd som gymnasierna på fastlandet, säger Tove Waller. Syns inte det i ert avtal? – Vi har fått ett visst antal timmar, men mängden undervisning har inte minskat. Arbetsgivaren vill fortfarande få ut samma mängd undervisningstimmar ur en lärare.

Framtidens melodi Vid Ålands lyceum följer man med intresse med de försök med årsarbetstid som pågår. Både Ann-Kristin Dahlblom-Mattson och Tove Waller tror att årsarbetstid är den framtida riktningen för hur lärare avlönas. – Jag tror att man måste göra något så att arbetet inte flyter ur i det oändliga, säger Ann-Kristin Dahlblom-Mattson – Det måste vara striktare ramar för att man ska orka med det här jobbet, säger Tove Waller. text och foto: mattias fagerholm

29.8.2019 • Nr 12

När rektorn avgör usken Med årsarbetstid försvinner undervisningsskyldigheten som lönegrund. I stället är det skolans rektor som skall fylla lärarnas scheman med undervisningstimmar och övriga uppgifter. Det faller på rektorn att bedöma vad en arbetstimme är värd och därmed avgör rektorn i praktiken lärarnas usk. Marcus Koskinen-Hagman, rektor vid Ålands lyceum, tycker att man skjuter för mycket ansvar på en person. – Det här är något man absolut måste undvika på fastlandet. Belastningen är väldigt stor, säger Koskinen-Hagman. – Om det är något jag vill höja ett varningens finger för så är det att ni ska se till att det finns klara direktiv innan ni går in för det här systemet. Rektorn gör inför läsåret upp en arbetsplan för varje lärare. 16oo timmar skall fyllas. Marcus Koskinen-Hagman ser också många fördelar med årsarbetstid. – Utvecklingsarbete är till exempel något man kan planera in. Det finns en dynamik i systemet som man kan utnyttja.

Vad är en timme värd? Men det finns också många utmaningar för en rektor. Undervisningsskyldigheterna må vara både komplicerade och orättvisa, men sett ur en rektors perspektiv finns det en tydlighet i usken. Med årsarbetstid är det en ständig diskussion om vad ett arbetsmoment är värt. – Vi människor är olika. En del skulle behöva den dubbla tiden för att utföra ett arbete jämfört

Skulle jag inte ha lång erfarenhet och inte sätta allt för mycket prestige i det jag håller på med tror jag inte att jag skulle vara kvar.

med någon annan lärare, säger Marcus Koskinen-Hagman. – Vem sätter gränserna? Jo, rektorn.

Moroten har fallit bort Med undervisningsskyldigheten fanns också ett incitament att eventuellt ta en extra kurs eftersom det syntes på löneremsan. Nu har lärarna en fast lön och det enda sättet att ”löneförhandla” är att fylla arbetsplanen med annat innehåll än undervisning. – Indirekt blir varje diskussion om arbetsuppgifter en löneförhandling.

Rektorn mellan barken och trädet Det görs kontinuerliga utvärde-

 Indirekt blir varje diskussion om arbetsuppgifter en löneförhandling, säger Marcus Koskinen-Hagman.

ringar av hur årsarbetstiden utfaller. – I den förra revisionen frågade landskapet hur man fått ut så lite undervisningstimmar för den här slanten, säger Koskinen-Hagman. Landskapsregeringen blåser med lampan, de vill ha mera. Lärarna vill i sin tur ha mindre och så sitter du ensam som rektor och kan inte luta dig mot usken som tidigare. Marcus Koskinen-Hagman sticker inte under stol med att den förändrade rektorsrollen är utmanande. – Skulle jag inte ha lång erfarenhet och inte sätta allt för mycket prestige i det jag håller på med tror jag inte att jag skulle vara kvar. Du menar det? – Jadå, frågeställningen ”hur många timmar blir det för det här?” fanns inte när vi hade usken. text och foto: mattias fagerholm

Årsarbetstid vid Ålands lyceum ○ ○ Infördes på försök 2011. Numera permanent. ○ ○ 7 skolor fördes in i samma tjänstekollektivavtal. ○ ○ Årsarbetstid på 1600 h (1200 h bunden tid och 400 h förtroendetid). ○ ○ Konkurrenskraftsavtalet höjde timantalet till 1624 h (1215 h+409 h). ○ ○ Avtalet motsvarar en usk på 22,7 h/vecka. ○ ○ En gymnasiekurs motsvarar 63 h. (38 h undervisning och 25 h föroch efterarbete). ○ ○ 1–15 h kan fördelas utöver 63 h beroende på ämnets art. ○ ○ Enligt avtalet kan även 1–15 h dras av från 63 h. ○ ○ Övertid räknas inte, däremot kan upp till 100 h överföras till nästa läsår. ○ ○ Varje lärare gör i samråd med rektorn upp en arbetsplan. Planen är ett levande dokument som kan justeras under skolåret.

29.8.2019 • Nr 12

Jeanette Lindroos inleder denna höst sitt tredje år som tutorlärare. Uppgifterna har ändrat karaktär, och kan nu också gälla bedömning och undervisningsstruktur.

Tutorläraren är inte bara digidr Ursprungligen var tanken att tutorlärarna skulle ha rollen som digitalpedagogisk resurs. Nu kan tutorlärarverksamheten handla om att till exempel planera och genomföra temahelheter med andra lärare. Detta behöver inte alls tangera det digitala. – Det kan vara allt från strukturering av undervisningen till bedömning, berättar Jeanette Lindroos, som nu inleder sitt tredje läsår som tutorlärare. – Skolorna berättar numera vad de behöver och tutorlärarnas uppgifter har sedan starten utökats markant. – Jag har fått lära mig mycket nytt eftersom jag har fått jobba med lärare i andra ämnen än de jag själv undervisar i, säger Jeanette. – Då jag tidigare satt på kurs eller läste en tidning tänkte jag på hur det jag såg kunde användas

i undervisningen i mina ämnen, men numera gäller det hela det pedagogiska fältet. Hon är lärare i matematik, fysik och kemi för åk 7–9 i Kyrkbackens skola i Nagu. Tutorlärare är hon dels för sina kolleger, dels för lärare i Skärgårdshavets skola (F– 9) på Korpo och Sarlinska skolan i Pargas (åk 7–9). – Jag har 1 timme i veckan för Skärgårdshavets och Kyrkbackens

skola för lärare som undervisar åk 7–9, samt två timmar i veckan för Sarlinska skolan. – I praktiken så jobbar jag fyra timmar en dag varannan vecka i Sarlinska skolan. Jag sköter mitt tutorskap på torsdagar, och har ingen egen undervisning då. Då Jeanette är i Sarlinska skolan kan lärarna till exempel fråga om Jeanette råkar känna till någon app eller något program som de kan använda för något speciellt ändamål. – Ibland kan jag svara genast och ibland krävs det att jag tar reda på det och testar olika alternativ, vilket jag gör de timmar jag är där, ifall ingen har bokat mig enskilt eller för att jag skall vara med i klassen. Tutorlärarens värv handlar förvisso fortfarande en hel del om digitala hjälpmedel och bruket av dem, men det förekommer också

att lärare vill utveckla sin undervisning på andra sätt och vänder sig därför till tutorläraren. – Då kan jag sitta med i klassen och diskutera efteråt. Ibland har jag också filmat en lektion. Förutom detta kollegiala stöd har Jeanette också bland annat hjälpt till med att strukturera utomhuspedagogiska aktiviteter och vara med om dem. Man kan säga att hon fungerar som kompanjonlärare.

IT-stöd och slöjd Orsaken till att Jeanette Lindroos ansökte om att bli tutorlärare för Sarlinska skolan var att hon tidigare hade jobbat där som resurslärare ett halvt år och kände huset. – Då jobbade jag med elever, men lärde känna lärarna, också inom ämnen som jag själv inte undervisade i. Det gjorde det lättare att senare börja som tutorlärare.

– Det första året satt jag mycket på tumanhand med lärare. Då handlade jobbet mest om att vara IT-stöd på olika sätt. I år kan det handla om bland annat programmering av program som används i slöjdundervisningen. – Då är det frågan om att stöda implementeringen av läroplanen i undervisningen. Det har också handlat om hur de olika kompetensområdena i läroplansgrunderna syns i olika ämnen. Lärare kunde fundera på hur de olika områdena övas på olika sätt. Detta läsår är bedömningen ett viktigt område för tutorläraren. – Bedömningen är nu ett så mycket större område än att bara ge vitsord, säger Jeanette och nämner begreppet kompisbedömning. Målsättningen är att läraren skall kunna skapa modeller och

29.8.2019 • Nr 12

Tutorlärarna blir fler och fler Regeringen Sipilä publicerade i juni 2015 fem spetsprojekt inom utvecklingsområdet kompetens och utbildning. Det första spetsprojektet gäller nya lärmiljöer och digitala material till grundskolorna. Ett av de mest centrala utvecklingsområdena är lärarnas grundutbildning och fortbildning. Ett centralt mål var att stödja förankringen av de nya läroplanerna i grundskolornas vardag. Tutorlärarverksamheten hörde till de mest centrala åtgärderna i denna strävan och stöddes med 23 miljoner euro under den föregående regeringsperioden. Tutorlärarverksamheten har understötts med statsunderstöd som utbildningsanordnarna har kunnat ansöka om från Utbildningsstyrelsen. De första statsunderstöden för utbildning av tutorlärare och kompetensutveckling samt för tutorlärarverksamheten utlystes på hösten 2016. Statsunderstöd till ett belopp av 7,5 miljoner beviljades till 315 utbildningsanordnare. Endast 24 kommuner har sedan dess inte ansökt om understöd i egenskap av egentlig sökande, men en del av dem är samarbetspartner inom de andra utbildningsanordnarnas utvecklingsprojekt. Utbildningsanordnarna har också kunnat genomföra tutorlärarverksamhet med annan finansiering än statsunderstöd.

Tyngdpunkter för tutorerna

ruid därigenom få sina uppgifter effektivt utförda. Ersättningen för jobbet som tutorlärare är litet högre än en vanlig timersättning för undervisning. – Ersättningen är högre så att det skall vara attraktivt för den som lägger energi på att bli och fungera som tutorlärare. Jeanette Lindroos för själv bok över sina timmar som tutorlärare och redovisar för kommunens utbildningschef. Bokföringen fungerar också som en bank för alla uppgifter hon gjort. Fortbildningen är kontinuerlig i form av olika träffar och utbildningar, som tutorläraren sedan vidarebefordrar till de lärare som önskar stöd. Tutorlärarna i kommunen diskuterar också med varandra för att få tips och idéer. text och foto: tom ahlfors

I samband med att de första statsunderstöden skulle delas ut bestämdes följande tyngdpunkter

för tutorlärarnas utbildning: beredskap för en långsiktig utveckling av skolan, färdigheter inom innovationer och försök, kompetens i kollegialt lärande samt färdigheter att verka som mentor och coach, interaktions- och nätverksfärdigheter samt färdigheter i pedagogisk digital kompetens. Utbildningsstyrelsen genomförde i samband med ansökningsomgången hösten 2017 en enkät om tutorlärarnas utbildning och verksamhet. Det totala antalet tutorlärare var 2 289. I genomsnitt handleder en tutorlärare 21 lärare. Över hälften av utbildningsanordnarna hade ordnat tutorlärarnas utbildning genom att kombinera egen utbildning och utbildning som köptjänst. Av Finlands alla tutorlärare roterade lite över tre fjärdedelar mellan två eller flera skolor. Tutorlärarnas uppgiftsbeskrivningar varierar rätt mycket. Speciellt i början sökte tutorverksamheten sin form, och det tog lite tid innan arbetsuppgifterna etablerades. Variationen förklaras också av de stora skillnaderna i arbetstid. Vi kan anta att de som nästan arbetar på heltid som tutorlärare har en bredare arbetsbeskrivning än de som använder några timmar i veckan på tutorarbetet.

språkiga utbildningsområdet. Antalet svenskspråkiga svar var 20. Den första enkäten visar tydligt att tutorerna inom svenskspråkig utbildning i första hand arbetar med att förstärka lärarnas digitala kompetens, vilket från början var tutorverksamhetens kärna. Utbildning och handledning i att använda olika digitala verktyg arrangeras på olika sätt. Tutorläraren verkar ofta som kompanjonlärare, vilket också stärker samarbetet i kollegiet. Mer generellt arbetar man med att implementera läroplansgrunderna, där starka teman är bedömningsfrågor och helhetsskapande undervisning. CLL vid Åbo Akademi har en viktig roll i att utbilda tutorlärarna i Svenskfinland. Även detta läsår pågår en utbildning på tre terminer Det svenskspråkiga tutorlärarnätverket består av fem regi-

Jakobstad / Kronoby Åbo Akademi

Svenskt tutornätverk Den svenskspråkiga tutorlärarverksamheten går framåt i samma takt som den finskspråkiga. Tutorenkäten i slutet av 2017 kunde av tvåspråkiga utbildningsanordnare besvaras på både finska och svenska, vilket i viss mån drabbade tillförlitligheten för det svensk-

Pargas Borgå Kyrkslätt Grafik: Utbildningsstyrelsen

Nu också i gymnasiet I slutet av fjolåret kunde kommunerna också söka statsunderstöd för etablerandet av tutorlärarverksamhet också i sina gymnasier. Målet är att genom regionalt samarbete genomföra pilotförsök med utbildnings- och verksamhetsmodeller för tutorlärarna. Anslaget för understödet var sammanlagt en miljon euro. Dåvarande undervisningsministern Sanni Grahn-Laasonen upplevde att tutorlärarmodellen fungerat väl i landets grundskolor. – Jag är väldigt nöjd över att vi kan införa modellen också i gymnasierna som en del av gymnasiereformen. Jag tror att tutorlärarmodellen för sin del bidrar med ett efterlängtat stöd i utvecklingsarbetet, sade Grahn-Laasonen. – Man behöver begrunda hur man så effektivt som möjligt i

kommande tutorlärarverksamhet kan utnyttja de befintliga modeller och verksamhetssätt samt material och nätverk, med vilka tutorverksamheten kan förankras i verksamheten i alla skolor, säger Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen. Målet med tutorlärarverksamheten inom gymnasieutbildningen är att främja reformen av gymnasieutbildningen, uppfylla målen som ställs upp i den nya gymnasielagen och stödja utarbetandet och förankringen av gymnasiets nya läroplaner som tas i bruk 2021. Syftet är att med hjälp av tutorlärarverksamheten stödja gymnasiernas lärargemenskaper i förändringarna som sker i verksamhetskulturen, förnyandet av pedagogiken och en ändamålsenlig användning av digital pedagogik.

På nationell nivå är målsättningen att tutorlärarverksamheten ska spridas till ungefär hälften av alla gymnasier i Finland under läsåret 2019–2020. Också för språkstödjande tutorlärarverksamhet har kommunerna kunnat ansöka om statsunderstöd under fjolåret. I Undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag för 2020 torde inte understöd för tutorlärarverksamhet finnas. tom ahlfors

 Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen vill använda befintliga nätverk och verksamhetssätt då tutorlärarverksamheten förankras i skolorna. arkivfoto: jakke nikkarinen

oner. Projektägare och koordinatorer för de regionala nätverken är Kronoby, Åbo Akademi, Pargas, Kyrkslätt och Borgå. Två av de fem nätverken kommer att slås samman och således är nätverken fyra till antalet fr.o.m. hösten 2019. I Österbotten finns nätverken Bothnia Tutors och Tutornätverket i Jakobstadsregionen. I södra Finland verkar Tutorerna som nätverkskraft i östra Nyland och Tutor Syd 3.0 med bas i Pargas som sträcker sig från Åbo till Helsingfors. Den regionala verksamheten startade vid årsskiftet 2017–2018 efter att Utbildningsstyrelsen beviljat stöd för projekten. Nätverksarbetet kom emellertid i gång i olika takt beroende på hur lång tid det tog för projektägarna att hitta sina koordinatorer. Tutorlärarnätverket har en webbplats där nyttig information kan hittas, www. tutorlarare.fi.

Det finlandsvenska tutorlärarnätverkets målsättningar är att: ○ ○ sammanföra de regionala koordinatorerna för tutorlärarverksamheten i Svenskfinland till ett koordinerat utvecklingsnätverk ○ ○ stödja tutorlärarna i implementeringen av läroplansgrunderna och i synnerhet digitala arbetssätt som en del av den pedagogiska utvecklingen i regionen/ kommunen ○ ○ sträva efter att trygga en jämlik utveckling av digitaliseringen inom utbildning i Svenskfinland ○ ○ sporra tutorlärare och IKT-pedagoger till innovationer inom utbildning och lärande.

29.8.2019 • Nr 12

Hon för lärarnas talan på de internationella arenorna Fakta om EI ○ ○ Education International (EI) är en global sammanslutning av lärarorganisationer som representerar lärare från förskola till högskola. Huvudkontoret ligger i Bryssel. ○ ○ Education International har 401 medlemsförbund och omkring 32 miljoner medlemmar i 172 länder. EI är världens största globala sammanslutning av yrkesförbund. ○ ○ EI förespråkar bland annat att god utbildning som är offentligt finansierad ska vara tillgänglig för alla elever i alla länder. ○ ○ EI har konsultativ status med FN-organen Unesco, WHO och ECOSOC vilket innebär att organisationen ofta bjuds in som expert i utbildningsfrågor. ○ ○ Undervisningssektorns Alla pratar om Finland men Finland är sällan på plats då de globala utbildningspolitiska besluten fattas, säger Antonia Wulff som jobbar på Education International. foto: Frédérik Destree/Education International

Utbildning utgör grunden för all utveckling. Det är grunden i kampen mot fattigdom, grunden för jämställdhetsarbetet, och grunden för miljöoch hållbarhetsarbetet, säger Antonia Wulff som jobbar med utbildningsfrågor på internationell nivå. – Det finns en uppsjö av bevis på utbildningens betydelse för ett jämlikt och hållbart samhälle. Det är jätteviktigt att förstå. Samtidigt kan jag tycka att utbildningskämpar ibland går lite för långt i sin iver att framställa utbildningen som lösningen på alla problem, och glömmer att utbildning också är beroende av annan utveckling. Ett barn som är sjukt och hungrigt lär sig inget, säger Antonia Wulff. Wulff arbetar sedan sex år tillbaka som koordinator på Education International, lärarorganisationernas internationella para-

plyorganisation med säte i Bryssel. I sitt arbete jobbar Wulff mycket med FN:s nya utvecklingsmål, särskilt utbildningsmålet. Det var år 2015 som FN antog 17 nya mål för hållbar utveckling. FN:s Agenda 2030 syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla och att säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser. Samt utbildning av kvalitet för alla. Under förhandlingarna kring utbildningsmålet satt Antonia Wulff själv med vid förhandlingsbordet och förde lärarnas talan. – Det var en otroligt fascinerande process, och på många sätt en politiskt modig process. Agendan blev hundra gånger bredare än vi vågat drömma om, vilket är fantastiskt, men samtidigt är det också det den kritiseras för. Målsättningarna är många, och de är inte tillräckligt tydliga.

Tio specifika mål FN:s utvecklingsmål för utbildning består av tio delmål som bland annat går ut på att både flickor och pojkar ska ha lika rätt till både grundskole- och gymna-

sieutbildning, och att utbildningen ska vara av hög kvalitet. Samma rättigheter gäller barn med funktionsnedsättning. Dessutom ska det finnas tillgång till småbarnsfostran och vidareutbildning, och antalet kvalificerade lärare ska bli större. Inlärningsmiljöerna ska vara trygga och inkluderande. – Inför förhandlingarna tänkte vi inom Education International att det viktigaste är att få ett entydigt utbildningsmål, och sedan hoppades vi på ett par mer specifika målsättningar. I slutändan fick vi tio specifika målsättningar, säger Wulff. Hon framhåller att det är anmärkningsvärt att utvecklingsmålet går in på detaljer som att alla har rätt till undervisning i frågor kring hållbar utveckling, jämställdhet, mänskliga rättigheter och globalt medborgarskap. – Det är radikalt att agendan blandar sig i vad nationella läroplaner och läromedel ska innehålla, det brukar överenskommelser på den här nivån inte göra. Det var också någonting som debatterades ända in på sista förhandlingsrundan. Samtidigt är det lo-

giskt med tanke på hela agendans syfte.

Finland osynligt Finland betraktas ofta som något av en modellelev i internationella utbildningssammanhang. Finland är känt för sina högt utbildade lärare, för jämlikheten i utbildningssystemet och inte minst som Pisahjälte. Därför förvånar sig Antonia Wulff över att Finland är så pass osynlig som utbildningspolitisk aktör i internationella sammanhang. – Jag känner mig genuint förundrad, men också oerhört frustrerad över att Finland som har så mycket att ge väljer att inte ta en större roll globalt. Det finns ett jättebehov av medlemsstater som ljudligt vågar försvara vissa värderingar. Finland borde spela en aktivare roll i Global Partnership for Education, den största utbildningsfonden och plattformen för utbildningsfrämjande samarbete, menar Wulff. För tillfället diskuterar GPE till exempel huruvida man ska stöda privat utbildning, inklusive vinstdrivande verksamhet, och här kunde Finland spela en

fackorganisation OAJ är medlem i EI.

aktiv roll. – Frågan om vem som ska betala för utbildning är en av de stora och brännande frågorna på det internationella planet just nu. Där skulle Finland vara en perfekt advokat för ett jämlikt system som är gratis för alla. Passiviteten beror delvis på att Finland de senaste åren skurit i biståndsanslagen, resonerar Wulff. Utgångspunkten har helt enkelt varit att minimera anslagen. Wulff berättar att till exempel Norge under samma period gick in för att fördubbla anslagen till utbildning. Dessutom tar Norge en mycket aktiv roll i diskussionerna om den nya utvecklingsagendan och utbildningsmålet. Man hittar en norsk representant i praktiskt taget varje mötesrum, säger hon. Wulff hoppas att den nya regeringen skall spela en aktivare roll också internationellt. – Det jag efterlyser är att Finland tar en aktivare roll i det normativa arbetet, där världen kommer överens om vilka utbildningspolitiska riktlinjer och prioriteringar som ska gälla. pamela friström

29.8.2019 • Nr 12

Nu skall pojkarna uppmuntras Genom sporrande förebilder såsom papporna och de manliga lärarna både inom småbarnspedagogiken och inom nybörjarundervisningen skall nu pojkarnas lärande utvecklas och förbättras.

Med sikte på år 2025 har en arbetsgrupp tagit fram tolv åtgärder med vilka pojkarnas läranderesultat kunde förbättras. Skräddarsydda lösningar stöder föräldrarna och erbjuder pojkarna goda exempel på nyttan av läsning och studier. Målet var att ta fram framtidsorienterade lösningar med vilka man kan stöda elever och studerande i olika skeden av livet.

Arbetsgruppen föreslår bland annat att man under den regeringsperiod som nyss har inletts inför ett nationellt föräldraskapsprogram med syfte att stöda de färdigheter som man behöver som förälder, allt från graviditeten tills barnet uppnår vuxen ålder. Forskning visar att föräldrarnas läsvanor och kunskapsnivå har betydelse för pojkarnas lärande och därför är det också viktigt att stöda föräldrarna. – Det finns behov av att bättre och mer mångsidigt än i dagens läge stöda föräldraskapet i dess olika skeden. Färdigheterna för föräldraskap borde tas med som en del av innehållet i utbildningen på andra stadiet och högskolorna, säger undervisningsrådet Samuli Leveälahti. Pojkarna ska också uppmunt-

ras att läsa mångsidigt. Utöver traditionella böcker är det viktigt att sporra pojkarna att använda olika verktyg – till exempel erbjuder digitala plattformar och ljudböcker alternativ för olika elevers vanor och behov.

Uppmuntrande förebilder Männens aktiva roll i pojkarnas uppväxt och utveckling stöder deras lärande samtidigt som de fungerar som en uppmuntrande förebild för pojkarnas studiestig. I framtida undersökningar som görs om utmaningarna kring pojkarnas lärande finns det behov av att jämföra hur olika faktorer inverkar på lärandet. Könet är bara en nämnare som skiljer eleverna åt och det finns olika nivåer av könsroller.

Det här vill arbetsgruppen ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○ ○○

Utveckla tjänsterna för familjernas välbefinnande Inleda ett nationellt föräldraskapsprogram Stärka framtidstron Stöda läsfärdigheterna och de språkliga färdigheterna Bryta könsrelaterade mönster Stöda mångsidig fritidsverksamhet Skapa en verksamhetskultur som grundar sig på samarbete Säkerställa delaktigheten och tillhörigheten till gemenskapen Stärka de sociala färdigheterna och livskompetensen både i skolan och inom fritidsaktiviteterna Utveckla handledningstjänsterna till att omfatta hela livet Stöda kontrollerat digitalt spelande Främja rektorernas ledarskapskompetens för att utveckla skolornas verksamhetskultur

“Acceptera att lärarollen innefattar också sociala kompetenser”

tbildningsstyrelsens lista över åtgärdsförslag för att förbättra pojkarnas läranderesultat tar i flera fall upp aspekter som är mera sociala än pedagogiska. – Jag upplever inte att det är problematiskt, säger universitetslektor, pol. dr Harry Lunabba vid Helsingfors universitet, som har forskat om pojkarnas identitet och maskulinitet, också i skolan. – Pojkproblematiken är inte alls enbart pedagogisk utan handlar mycket om hur maskuliniteter uppfattas och pojkarnas skolidentitet. Pojkar är inte kategoriskt sätt

annorlunda elever än flickor i skolan, påpekar Lunabba. – Pojkar behöver inte någon specifik pojkpedagogik. I sin rapport om utmaningarna med pojkars läranderesultat i skolan betonar UBS att det är viktigt att flera män skulle söka sig till utbildningar inom pedagogiken, både inom småbarnspedagogiken och inom grundutbildningen. Det finns en snedvridning i könssammansättningen bland dem som jobbar inom skolan, liksom inom socialsektorn. säger Harry Lunabba. Därför kan det vara bra att betona detta i rapporten.

– Men de studier jag själv har gjort visar att pojkar som vill föra fram något bekymmer till någon lärare inte specifikt föredrar män. Det viktiga för dem är att den person de vänder sig till upplevs som förtroendeingivande och lätt att närma sig. Könet är inte avgörande. – Många elever poängterade i min undersökning, att då de söker sig till en vuxen så vänder de sig gärna till någon som de upplever att kan göra något åt det som de upplever som ett problem. Det var märkbart ofta skolans rektor lyftes fram som en nyckelperson eftersom rektorn

uppfattades ha institutionell makt och förutsättningar att åtgärda problemet. – Tillgänglighet och trovärdighet är de avgörande faktorerna. När det gäller skolan ser Harry Lunabba främst ämneslärarutbildningen som en utmaning. – I ämneslärarutbildningen finns inte mycket som berör bemötande och andra sociala frågor som är välfärdsorienterade, utan utbildningen fokuserar på läroämnet och litet pedagogik. – Jag tror att det finns ett behov av att acceptera att lärarrollen innefattar också andra element än pedagogik, och i utbildningen stär-

ka sociala kompetenser såsom exempelvis vidsynthet. Lunabba har själv föreläst för blivande lärare om barnskyddslagen. Intrycket är att den här typen av kompetenser bör förstärkas med hänsyn till hur kvistiga barnskyddsfrågor lärare kan få på sitt bord. – Elevvårdsarbetets kompetenskrav borde överlag ses över. Hur väl är lärarna förberedda på att ingå i mångprofessionella team och ha kompetens och förståelse för barnskyddsproblematik? tom ahlfors

29.8.2019 • Nr 12

kolumnen carl haglund Styrelseordförande för Näringslivets forskningsinstitut

Världens mest utbildade folk? Den finländska skolan har ett gott anseende internationellt. Detta inte minst tack vare framgångar i Pisa-jämförelserna under årens lopp. Finländarna har också vad jag erfar i regel rätt höga tankar om utbildningsväsendet i vårt land och ofta har man talat om att vi borde sträva efter att vara världens mest utbildade folk. Faktum är dock att den genomsnittliga utbildningsnivån i vårt har börjat sjunka. Inför riksdagsvalet i våras publicerade Näringslivets forskningsinstitut, Etla, en promemoria med vägkost för den kommande valperioden. I det här sammanhanget tog man fasta på just det faktum att den genomsnittliga utbildningsnivån på senare år har börjat sjunka. Om inget görs kommer årskullarna som är födda i slutet av 1970-talet att vara de i snitt mest utbildade finländarna genom tiderna och därefter går det sakta neråt. Det här är givetvis en oroväckande trend eftersom en central framgångsfaktor för den finländska välfärden har varit just den höga utbildningsnivån. I Etlas vägkost för den nyss påbörjade valperioden finns flera rekommendationer för beslutsfattarna. En av dem är en förlängd läroplikt. Frågan om att göra andra stadiet till en del av läroplikten har länge varit en het potatis i den utbildningspolitiska diskussionen.

Om utbildningssatsningarna finansieras med stora offentliga underskott resulterar det på sikt i nya nedskärningar. Slutsatsen är alltså att en välskött offentlig ekonomi är utbildningsväsendets bästa vän.

Idag är det ungefär 15 procent av ungdomarna som inte fortsätter studierna efter grundskolan. Bland vuxna i åldern 25–64 år är sysselsättningsgraden bland dem som inte avlagt examen från andra stadiet blott 53 procent. Bland dem som har slutfört minst andra stadiets utbildning är sysselsättningsgraden i motsvarande åldersgrupp hela tjugo procentenheter större, 73 procent. Skillnaden är markant och ett tydligt bevis på varför det finns en samhällsnytta med att utbilda hela årskullen på andra stadiet. Det är givetvis sedan så att det måste finnas alternativ som läroavtal och dylikt för att möta de krav som skoltrötta ungdomar ställer. Alla passar inte på skolbänken ända till 18–19-års ålder. En annan intressant fråga som lyfts upp i Etlas promemoria är dagvårdens betydelse. Etla pekar på forskning som visar att deltagande i dagvården påverkar en människas sannolikhet att senare erhålla en högre utbildning och den vägen också en högre sannolikhet för en god sysselsättning. Med tanke på rekommendationerna jag nämnt är det glädjande att den nya regeringen väljer att göra tilläggssatsningar på hela utbildningsfältet från dagvården till universiteten. Samtidigt är det ett faktum att utbildningsnivån under 2000-talet har sjunkit som en följd av de nedskärningar som i sin tur förorsakats av de skrala offentliga finanserna. Här gäller det för regeringen att tänka långsiktigt. Om utbildningssatsningarna finansieras med stora offentliga underskott resulterar det på sikt i nya nedskärningar. Slutsatsen är alltså att en välskött offentlig ekonomi är utbildningsväsendets bästa vän.

Unga oroar sig för klimatförändringen Barnen anser att drömmarnas Finland är tryggt, miljövänligt och jämlikt enligt den enkät som Rädda Barnen låtit genomföra. Barnens svar speglar den offentliga debatten, de vuxnas oro, den politiska atmosfären och aktuella samhälleliga frågor. Baserat på enkäten har barnen lämnats utanför debatten och känner att de inte får tillräckligt med information om saker som påverkar dem. Barnen upplever att de inte kan påverka Finlands framtid. Barnens största oro gäller klimatförändringen: 78 procent av dem som besvarade enkäten anser att klimatförändringen är den största anledningen till oro inför framtiden. Enkäten som lyfter fram barnens åsikter och drömmar ingår i det större undersökningsmaterialet Barnets röst 2019, vars andra del, rapporten Barnfattigdom, publiceras i oktober. I undersökningen kartlades 13–17-åriga barns erfarenheter av i synnerhet fattigdom, arbetslöshet, trygghet, klimatförändringen, ojämlikhet och möjligheterna av påverka. Enkäten genomfördes på nätet i maj– juni 2019 och besvarades av 565 barn.

Rasism värre än invandring I den känsla av otrygghet som

 Enligt ungdomarna tar de vuxna inte barnens oro för miljön på allvar.

barnen upplever betonas speciellt oron för hur världen ser ut när de växer upp. Barnen oroar sig mest för klimatförändringen och upplever att de vuxna inte gör tillräckligt för att stoppa den. Enligt barnen tar de vuxna inte barnens oro för miljön på allvar. Barnen som besvarade enkäten önskar att Finland skulle vara en vägvisare och en internationellt modig debattör i klimatfrågor. Barnen kräver snabba åtgärder av landets politiker och andra beslutfattare. Frågor i anslutning till invandring är enligt enkäten svåra för barnen. Barnen ser det som problematiskt att den offentliga debatten påverkar deras åsikter. Un-

gefär en tredjedel av undersökningens deltagare ser invandringen som ett hot mot Finlands säkerhet. Barnen tycker ändå att rasismen är ett större orosmoment än invandringen.

Barnen kan inte påverka Enligt enkäten anser en tredjedel av barnen att de inte kan påverka Finlands framtid. Nästan hälften av undersökningens deltagare upplever att barnen inte blir hörda i beslutsprocesser på riksnivå som berör dem själva, och de får heller ingen information om dessa saker. Barnen önskar att man exempelvis i skolan skulle tala mera om politiska beslutsprocesser och deras konkreta följder.

infallet

Mångprofessionellt att föredra? På sidan 9 i detta blad finns en artikel som berör de åtgärdsförslag som Utbildningsstyrelsen för någon vecka sedan presenterade för att förbättra pojkarnas läranderesultat. En arbetsgrupp föreslår att man under den regeringsperiod som nyss har inletts inför ett nationellt föräldraskapsprogram med syfte att stöda de färdigheter som man behöver som förälder, från graviditet tills barnet uppnår vuxen ålder. Den förlängning av läroplikten som planerats skall inte bara höja sysselsättningen, utan handlar också om att genomgående förnya de sociala strukturerna. Såsom forskaren Harry Lunabba konstaterar på föregående sida, är åtgärderna i mångt och mycket

sociala, mer än pedagogiska. Den förra regeringen, med undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml) i spetsen, körde igenom den nya lagen om småbarnspedagogik. I den framförs vikten av att det pedagogiska inslaget inom småbarnspedagogiken stärks. Enligt den nya lagen är socionomer, som på yrkeshögskolenivå studerat bl.a tidigt stöd till familjer och socialpedagogik, inte längre behöriga lärare inom småbarnspedagogik. Föreståndaren kan vara antingen lärare eller socionom inom småbarnspedagogik, men pedagogie magisters examen krävs, men det är svårt för socionomer att komma in på magistersprogrammet eftersom man kräver långa

tilläggstider. Att anställa socionomer inom småbarnspedagogik är inte obligatoriskt vilket gör att flera kommuner kan välja bort den yrkesgruppen helt. Försynt undrar jag om det var klokt att minska inslaget av socionomernas kunskap inom småbarnspedagogiken. Finns det risk för att kunskap som kan bistå familjer i de utmaningar de möter i vardagen minskar på daghemmen? Vore ett föreskrivet mångprofessionellt team att föredra? Som det nu är rimmar Utbildningsstyrelsens åtgärdsförslag illa med den nya lagen om småbarnspedagogik. tom ahlfors

29.8.2019 • Nr 12

möten och kurser  Anders Rusk.

NLS söker ny boss Nu lediganslås jobbet som generalsekreterare för Nordiska lärarorganisationers Samråd NLS, som är en sammanslutning av lärarorganisationer i Norden. NLS är ett forum för informations- och erfarenhetsutbyte över nationsgränserna mellan medlemsorganisationerna. En av huvuduppuppgifterna för NLS är att främja såväl den pedagogiska som skolans utveckling inom utbildningsområdet och att verka för att höja lärarnas status i samhället. Den nya generalsekreteraren skall tillträda under våren 2020 då den nuvarande generalsekreteraren Anders Rusk går i pension. Finlandssvenske Rusk har varit generalsekreterare för NLS sedan årsskiftet 2009–2010. Han arbetade tidigare inom lärarfacket OAJ, där han fortfarande fungerar som internationell koordinator. Mera information om NLS och jobbet som generalsekreterare finns på www.nls.info.

○ ○ FSL:s kurs Tredje klass ordnas i Tammerfors 13–14.9.2019.

hur kan en bok se ut? Vi söker nya och fantasifulla sätt att presentera kunskap. Sök stipendium från Stiftelsen Finlandssvensk Bokkultur senast 30.9.2019. Se www.bokkultur.fi.

○ ○ FSL:s styrelse sammanträder 18.9.2019 i Helsingfors. ○ ○ Väståbolands lärarförening r.f. håller höstmöte lördag 28.9.2019 med början kl 8.15 i Viking Lines terminal i Åbo. Stadgeenliga ärenden behandlas. Välkomna! ○ ○ FSL:s styrelse sammanträder 7.10.2019 i Helsingfors. ○ ○ FSL:s förtroendemannakurs i Tammerfors 9–10.10.2019 ○ ○ FSL:s styrelse sammanträder 5.11.2019 i Tammerfors. ○ ○ FSL:s fullmäktige sammanträder 6–7.11.2019 i Tammerfors.

UNDERSTÖD FÖR SVENSKA DAGHEM I HELSINGFORSREGIONEN samt till NYLÄNDSKA LÄRARSTUDERANDE Pro Juventute Nostra är en stiftelse, vars ändamål är att stödja svenskspråkig utbildningsverksamhet i Helsingforsregionen. Hösten 2019 lediganslår Stiftelsen Pro Juventute Nostra

Tidningen Läraren utkommer under resten av höstterminen enligt följande:

Utgivningsdatum Inlämning av material Nr 13 12.9 4.9 Nr 14 26.9 18.9 Nr 15 10.10 2.10 Nr 16 24.10 16.10 Nr 17 7.11 30.10 Nr 18 21.11 13.11 Nr 19 5.12 27.11 Nr 20 19.12 11.12

– understöd att sökas för projekt och anskaffningar som syftar till att höja utbildningsnivån och trivseln i svenska daghem i Helsingforsregionen – stipendier att sökas av nyländska lärarauskultanter och nyländska lärarstuderande Ansökan kan göras elektroniskt under perioden 1.9 – 30.9.2019 på vår hemsida www.projuventute.com. Endast en ansökan per instans tas emot. Ansökningar som gäller skolor och fortbildning av lärare görs i mars 2020.

tom ahlfors

Agentäventyret –energispartävlingen för 2.-klassister 4.–15.11.2019

Under tävlingen lär vi oss på ett roligt sätt om hållbar utveckling och om sparandet av naturresurser.

Låt eleverna vara med och hjälpa Genom att delta i Röda Korsets dagsverkesinsamling är eleverna med i hjälpkedjan. Ni väljer själva om de insamlade medlen ska gå till katastroffonden eller till stödjande av de ungas skyddshus i Finland.

Bilder: Mari Aftret Mørtvedt, Joonas Brandt

Polisstyrelsens tillstånd POL-2015-8798/30.11.2015.

GÖR EN DAGS GOTT ARBETE. Vi hjälper tillsammans! Ladda ner avgiftsfritt material och anvisningar för dagsverkesinsamlingen på Röda Korsets webbplats rodakorset.fi/dagsverke Ytterligare information: markus.hogmander@rodakorset.fi

Anmäl din klass med senast den 1.11. på adressen:

www.agenttiseikkailu.fi/sv/ Bland alla deltagande klasser lottar vi ut ett Pop-Up Heureka -skolbesök.

29.8.2019 • Nr 12

Helsingfors pilotprojekt med gratis läromedel rena rama valfläsket Helsingfors stadsfullmäktige fattade i våras ett beslut att staden skall subventionera en del av utbildningen på andra stadiet. Upptakten var en gruppmotion av Socialdemokraterna före vårens riksdagsval. Att det var rätt mycket valfläsk inbakat i motionen är uppenbart. – De flesta insåg redan då att det handlar om enorma pengar, säger Martina HarmsAalto, ordförande för fostran- och utbildningsnämndens svenska sektion. Pilotprojektet blev ett hastverk, menar Martina Harms-Aalto. Tjänstemännen vid Helsingfors stad skulle vaska fram pengar för försöket, och de lyckades trollade fram 2 miljoner. Men för att gälla alla elever på andra stadiet hade prislappen blivit 19 miljoner. Efter ett antal modeller landade man på att projektet skall omfatta material och resebiljetter. I klartext handlar det om gratis läromedel och busskort. – Det blev orättvist, säger Martina Harms-Aalto. – Det leder bland annat till att Helsingfors skattepengar används till att finansiera utomsocknes elevers skolresor.

Privata aktörer sidsteppade Då det bara fanns 2 miljoner euro reserverat för ändamålet tvingades man avgränsa pilotprojektet. Resultatet blev att man satsade på stadens ”egna” skolor och de privata aktörerna fick därmed inte ta del av pengarna. I Helsingfors finns ett tiotal privata finska gymnasier. På finlandssvenskt håll var det yrkesskolan Prakti-

cum och Steinerskolans gymnasium som drabbades. – Det är ett gott initiativ från stadens sida, men det känns mycket orättvist och betänkligt att staden endast stöder gymnasister i stadens egna gymnasier. Det försätter nog de studerande i en väldigt ojämlik situation, säger August Tarkkio, rektor för Rudolf Steinerskolan. – Utfallet är orättvist. I övrigt behandlar vi dem lika, säger Martina Harms-Aalto. Att Prakticum akterseglades har fått känslorna att svalla på finlandssvenskt håll. Det är den enda svenskspråkiga yrkesskolan i regionen och då det inte finns några alternativ är detta diskriminering, menar SFP i Helsingfors. Martina Harms-Aalto konstaterar att projektet är snedvridet av många orsaker. – Det här gäller bara ettorna. Det är också en orättvisa.

Ingen lösning i sikte Martina Harms-Aalto gissar att pilotprojektet utan statens hjälp blir ett försök på bara ett år. Helsingfors stad har inte de medel som skulle krävas för att förverkliga ett avgiftsfritt andra stadium fullt ut. – Jag skulle bli jätteförvånad om det blir mer än två miljoner i nästa års budget.

Viktigare frågor finns Helsingfors stad växer så det knakar vilket innebär att utbildningssektorns budgetram i sin helhet går åt, också utan pilotprojektet. – Det finns saker som jag tycker att är viktigare, säger Martina Harms-Aalto. – Jag vill till exempel satsa på elevvårdspersonal och ha fler speciallärare och assistenter.

 Martina Harms-Aalto gissar att pilotprojektet med subventionerad utbildning på andra stadiet utan statens hjälp blir ett försök på bara ett år.

Jag skulle bli jätteförvånad om det blir mer än två miljoner i nästa års budget.

text och foto: mattias fagerholm

bakbrädet Finlandssvensk skolvandring. Med över fyrtio års erfarenhet av den finlandssvenska skolan har Bjarne Mollgren (bilden) utgivit det han själv kallar ett underlag för diskussion om skola och undervisning i form av publikationen ”Skola i utveckling, ett möte med utmaningar” med underrubriken ”En finlandssvensk skolvandring med fokus på framtiden”. Mollgren själv ser gärna att någon annan tar vid där han slutar och för tankarna vidare. Boken tar avstamp i författarens egen skolstart på 1950-talet i Pargas. Man jobbade på lördagarna och den pedagogiska metoden låg i läsning utantill. Kvarsittningen var för hela skolan koncentre-

rad till klockan 15 på lördagarna, vilket blev en sammankomst för ”oss oppositionella”. Mollgren kommer dock raskt vidare till framtidsutsikterna och sveper över genusfrågor, värdegrund, lärmiljöer, taxonomi i relation till läroplan, läromedel i korta och lättillgängliga stycken. ”Undervisningen i modersmål är den största utmaningen vi har i de finlandssvenska skolorna. Uppdraget som lärare i modersmål omfattar politiskt, didaktiskt, moraliskt, demokratiskt och etiskt förpliktande.” Boken är illustrerad av för-

fattaren och kan rekvireras per e-post, adressen är bjarne.mollgren2@gmail.com. Tyst retreat. När novembermörkret tätnar och hösten går mot sitt slut kan en tyst retreat vara en skön motvikt till lärarens vardag som ofta präglas av hög ljudvolym och ständigt informationsflöde. För den som i sitt arbete skall ge ut och finnas till hands för många, kan det vara välkommet att få dra sig tillbaka för ett par dagar, för att njuta av tystnad, vila, god mat och fridfull natur. Kyrkostyrelsen ordnar en tyst retreat för lärare 22– 24.11.2019 på retreatgården Snoan i Lappvik, nära Hangö. Retreaten leds av Maria Björkgren-Vikström, tidigare lärare och nu sakkunnig i skolsamverkan vid Kyrkostyrelsen och Camilla Norkko, präst och lektor i psykologi och

religion i gymnasiet Lärkan Helsingfors. En tyst retreat bygger på en beprövad tradition med klara strukturer. Balansen mellan tal och tystnad erbjuder trygga ramar att stanna upp och ta hand om sig själv. Retreatens kännetecken är kravlöshet och frivillighet och man deltar i de programpunkter man vill. – Det krävs inte att man är bekännande kristen, utan var och en är med på sitt eget sätt. Man får vara andlig på sitt eget sätt, kravlöst, säger Maria Björkgren-Vikström. Retraten kostar 150 euro per person. Anmälningstiden är 2.9– 18.10 och görs på www.snoan.fi under rubriken Anmälan. Finländsk skolmodell i Vietnam. I Ho Chi Mich City öppnade den 12 augusti 2019 den andra skolan

i Sydostasien som baserar sig på en finländsk modell. Vietnam-Finland International School (VFIS), som lyder under universitetet Ton Duc Than, erbjuder studieprogram för årskurserna 1–9, och en del av lärarna är finländare. I det här skedet börjar ungefär 200 elever vid skolan. – Studieprogrammen uppfyller flera mål som är centrala inom den finländska utbildningen: elevcentrerad undervisning, psykiskt trygga lärmiljöer och positiv pedagogik samt fokus på studiefärdigheter, konstaterar Utbildningsstyrelsens generaldirektör Olli-Pekka Heinonen. Skolan är privat och inkomsterna som fås från läsårsavgifterna ska användas för att utveckla skolans verksamhet med fokus på bland annat lärmiljön, läromedel och personalutbildning.