3
13.2.2014
ORDförord
Sådan skola, sådant samhälle Sådan herre, sådan hund. Detta uttryck kan användas i såväl positiv som negativ bemärkelse. Man kan travestera litet och föra över detta på skolan och säga sådant samhälle sådan skola. I själva verket är det just så vi ofta gör. Många saker, ofta problematiska, förklaras med faktorer som finns utanför skolan, alltså ute i samhället. Vad är då detta mystiska och halvmytiska samhälle? Är det byn där skolan finns, är det föräldrarna till skolbarnen eller är det kanhända nutidsfenomen som bara väller in och som ingen egentligen kan greppa? Eller är det alla kringfunktioner och regelverk? Ska skolan följa med strömmen och på vilket tåg ska den i så fall hoppa? Vi lever i en så komplex och snabb omgivning att det inte är lätt att veta vad som blir bestående och hur lång tid som avses med ordet bestående. Tio, trettio eller femtio år? Följer skolan alla trender tappar vi fort bort oss. Barnens undervisning blir ett mischmasch av olika idéer och riktningar som byts i snabb takt. Att med full kraft stiga på bromsen går inte heller. Våra myndigheter verkar yrvakna inför allt det nya. Just nu pågår arbetet med grundskolans nya läroplan och texten ser ut att bli lång som fattigåren. Allt ska klämmas in och vad som verkligen är relevant eller vad som kommer att bli styrande och kanske minska skolans handlingsutrymme är oklart. Samtidigt har de påstått dåliga Pisaresultaten fått vår minister att fundera på en omfattande ”renovering” av vår grundskola som i hennes ögon uppenbarligen inte håller måttet. Läroplikten förlängs ville vissa, medan andra inte ville ändra den. Regeringen har olika syn på vilka förlängningen ska gälla. Gymnasiets timplan är hett stoff och i sin stora vishet
har Undervisningsministeriets arbetsgrupp kommit på att allmänbildningen stärks och samhörigheten befästs om valfriheten drivs in absurdum. Här är det nog fråga om förändring för dess egen skull. Studentexamen reformeras, men inte kopplat till timfördelningen. Dansen tråds och skolan uppmanas dansa med i snabbt tempo runt myndigheternas nyfunna guldkalv, dvs. målet att Finland är kunnigast i världen år 2020. Lärarna hinner inte med i den ökande takten och de stackars eleverna blir bara yrare. Tursamt nog har vi tack vare en hittills rätt fast struktur i skolan och en stabil lärarutbildning klarat oss hyfsat. Vi har kunnat gasa och bromsa i lämpliga doser. Alldeles för få funderar på motsatsen, dvs. att låta skolan genom sitt kunnande och genom forskning och grundlig satsning forma samhället och inte tvärtom. Det är ju allt lärandes grundläggande uppgift alltsedan hedenhös. Sådan skola, sådant samhälle borde vara allas vår paroll
som de behöver. Det betyder att Vasa i slutändan kan bli tvungen att betala dyrt för permitteringarna, sade Holmlund. I Åbo kan den nya svenska kombiskolan bli färdig snabbare än planerat, omtalar Åbo Underrättelser den 18 januari. Skolan kan eventuellt tas i bruk redan vid årsskiftet, vilket är åtta månader tidigare än planerat. Svenska bildningsdirektören Liliane Kjellman är nöjd, men räknar samtidigt med att svenska skolsektorn nu måste se till att det finns pengar för möbler och inventarier tidigare än beräknat. 155 får plats i Braheskolan, som erbjuder dagvård, förskola och undervisning i åk 1–2. I Helsingfors kan skolmannen Gösta Cavonius, som också var en varm förespråkare av lärarnas fackliga rättigheter, få en skola uppkallad efter sig, omtalar Hufvudstadsbladet den 6 februari. De gamla skolnamnen försvinner, då fem svenska grundskolor bildar en ny enhet i höst. Det är utbildningsnämnden som beslutar om det nya namnet
Förtroendemannakurs on–to 5–6.3 hotell Scandic Rosendahl, Tammerfors. FSL:s styrelse to–fr 27–28.3 FSL:s kansli, Helsingfors (kongress- och fullmäktigeärenden). FSL:s styrelse on 23.4. kl. 12 hotell Tropiclandia, Vasa. Förbundsfullmäktige to–fr 24–25.4 Tropiclandia, Vasa. Förberedande kurser för kongressombud ordnas i regionerna i maj. FSL:s styrelse ti 3.6. Hotell Fiskartorpet, Helsingfors. Förbundskongress on–to 4–5.6. Fiskartorpet, Helsingfors.
Öronmärkta pengar gav mindre grupper Dan Johansson är ordförande för FSL.
Har den lokala lärarföreningen haft något för sig? Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk@fsl.fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors@fsl.fi). Vasa tänker fel om permittering, anser Finlands svenska lärarförbund. Att välja permitteringar framom en högre skattesats är inte hållbart. Lärarpermitteringar betyder alltid att stadens ekonomi drabbar barnen och ungdomarna. Permitteringsplanerna i Vasa upprör FSL. Staden planerar permittera undervisningspersonalen under 14 dagar. Christer Holmlund, förbundssekreterare på FSL, varnade för följderna vid ett pressinfo i Vasa den 6 februari 2014. – Förstår beslutsfattarna att man säljer elevernas trygghet och inlärning på ett bräde? Eftersom skolarbetet måste löpa hela terminen, sköter de lärare som är i tjänst flera klasser samtidigt. I praktiken betyder det att alla elever drabbas under minst en månad. Undervisningen lider förstås, men värre är att oro och illamående får fotfäste bland eleverna, sade Christer Holmlund. – Idag kräver skollagstiftningen att elever som har specialbehov eller tillfälligt halkar efter i skolarbetet genast måste få allt stöd
FSL:s styrelse må 10.2 förbundskansliet, Helsingfors.
för enheten, men elever, föräldrar och personal ges möjligheter att yttra sig i frågan. Bland namnförslagen finns bl.a. Cavoniusskolan, Tove Jansson-skolan, Westöskolan och Hoplaxnejdens skola. I Vasa är Siv Björklund, professor vid Vasa universitet VU, synnerligen nöjd med anledning av magisterprogrammet för lärare i språkbad har fått klartecken. Det handlar om ett samarbete mellan VU och Åbo Akademi. – Intresset för språkbad är stort. Om det ska kunna växa behövs det fler lärare, säger Siv Björklund. Den första kullen språkbadslärare inleder sina studier i höst. Tanken är att man i framtiden också ska utbilda barnträdgårds- och ämneslärare med språkbadsinriktning. I Finström har Källbo skola fått handräckning av Microsofts huvudkontor, omtalar Nya Åland den 4 februari. Niclas Hage, som är ikt-ansvarig i skolan, tröttnade på Microsofts Finlandskontor hantering av licensfrågor. Microsoft lanserade i slutet
av fjolåret ett program, Student Advantage Programme, som ger studerande och elever avgiftsfri tillgång till Office-paketet. Finlandskontoret kunde inte hjälpa Hage. Hage skrev alltså e-post till Steve Ballmer, högsta chefen på Microsoft, och bad om hjälp. Följande dag fick Hage svar av en medarbetare till Ballmer, som lovade fixa saken. En vecka senare fick Hage veta att Microsoft fixar en speciallösning för åländska förhållanden. Nu fungerar det hela i Källbo skola. Kimitobygdens lärare har fått ny styrelse. Ordförande är Gabriella Byman, viceordförande Marianne Thomander och sekreterare Yvonne Lönnström. Som kassör fungerar Carla Wollsten och Nina Sjögren är program- och infoansvarig. Pressombud med ansvar för klippbok och hemsida är Carita Lagerspetz, medan Anna-Lena Hollsten är pensionärsmedlem och Anette Nordell vanlig medlem i styrelsen.
Undervisningsgrupperna har blivit mindre, speciellt de stora grupperna. Det framgår ur undervisnings- och kulturministeriets sammanställning över undervisningsgrupperna i grundskolorna. Ministeriet har under har under 2009–2013 riktat finansiering, s.k. Pop-pengar, till att minska undervisningsgrupperna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Syftet har varit att främja undervisningens kvalitet och inlärningsresultat genom att garantera tillräckligt små undervisningsgrupper. Riksdagen förutsatte i sitt utlåtande 2010 att ministeriet bereder en utredning om de åtgärder som vidtagits för att minska undervisningsgrupperna samt hur åtgärderna inverkat på inlärningen. Utredningen, som framlades i början av februari, visar att åtgärderna har bidragit till att minska den genomsnittliga storleken på grupperna. De riktigt stora gruppernas andel har halverats sedan år 2008. Våren 2013 var undervisningsgrupperna i åk 1–6 i genomsnitt 19,66 elever och i åk 7–9 var det genomsnittliga elevantalet 16,46 per undervisningsgrupp. Ministeriet vill gärna fortsätta satsningen. Målet är dessutom att förnya kommunernas statsandelssystem före utgången av 2015 så att finansieringen i fortsättningen baserar sig mer än nu på indikatorer, som t.ex. andelen invandrare av befolkningen, den vuxna befolkningens utbildningsnivå samt arbetslöshetsgraden. Statistik om undervisningsgrupper tas in som en del av den grundstatistik som berör undervisning och utbildning. Därutöver efterlyser ministeriet forskning i hur undervisningsgruppernas storlek inverkar på inlärningen och skolframgången. C-E Rusk
Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi
Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64
Nästa nummer av Läraren utkommer den 27 februari.