7
4.2.2016 • Nr 2
Varierande villkor för platschefer Platscheferna i skolorna har väldigt olika anställningsvillkor. Skillnaderna i avlöningen och även nedsättningen av undervisningsskyldigheten är stora, visar en färsk FSL-undersökning.
strukturerade. Just nu pågår t.ex. diskussioner om den nya läroplanen, berättar Malin Besser. Hon verkar trygg i sin roll. Alltså är det dags att bena ur vad hennes trivsel egentligen beror på. – Jag har jobbat cirka tio år här i Munksnäs och jag upplever att det här är ”min skola”. Jag vill stöda elever och kollegor och jag vill att skolan ska utvecklas. Tryggheten kommer också från hennes erfarenhet som klasslärare. Kalla det gärna professionalism. – Jag ser mig som en erfaren lärare. Som ung lärare kommer jag väl ihåg hur de första åren kändes. Jag var ambitiös och ville göra väl ifrån mig. Alltså kunde arbetsdagarna ofta sträcka sig till kl. 19, säger Malin Besser.
Helst mera tid Arbetsdagarna blev långa, men arbetet var inte förgäves. Tvärtom skapades då en grund för det hon jobbar med idag; en grund som möjliggör förenandet av lärar- och ledaruppdraget. Hon kan spelets
regler. – Jag har stor nytta av att ha jobbat länge här i Munksnäs, för det betyder att jag känner föräldrarna väl. Barn som kommer till skolan har ofta syskon som går eller har gått i skolan här, vilket betyder att kontakten till föräldrarna är god. Det är viktigt för en skolledare. Platscheferna har sinsemellan synnerligen olika villkor, visar FSL-undersökningen som presenteras i korthet här intill. I regel utgår ersättningen från två källor: lönepåslag jämte nedsättning av usk. Utan att gå in på detaljer kan man konstatera att Helsingfors tar rätt väl hand om sina platschefer. Men hur är det egentligen: vad blir ditt val om du ställs mellan valet av högre lön eller lägre usk? – Pengar är förstås viktiga för alla, men jag skulle nog välja lägre usk och mera tid för ledarskapet, säger Malin Besser. text och foto: c-e rusk
Villkoren fastställs lokalt, eftersom kommunala undervisningssektorns avtal (UKTA) inte känner till platschefer. Platscheferna kan sägas ha smugit sig inom i skolvärlden bakvägen. Tidigare hade alla skolor rektorer, som ibland även kallades skolföreståndare, som ersattes för ledningsuppgiften. Men i takt med att kommunerna har sett över skolnäten har en del kommuner byggt upp ett system med rektorer, som har ansvaret för flera enheter. I enheterna leds det dagliga arbetet sedan av platschefer, som även kan kallas biträdande rektorer, platsansvariga, vicerektorer eller något motsvarande. I praktiken handlar det om lärare, som även har hand om en del ledningsuppgifter. UKTA känner för all del till begreppet ”biträdande rektor”, men dessa stadganden gäller stora skolor. Platscheferna finns i långt mindre skolor. Det var FSL:s förbundsfullmäktige som dryftade platschefernas situation i april 2015 utgående från en motion. Då beslöts att FSL måtte kartlägga platschefernas arbetssituation. Kartläggningen utfördes av ombudsman Jens Mattfolk, som presenterade sin sammanställning för förbundsstyrelsen i januari 2016. Han fick svar av 18 platschefer. Då handlar det om såväl små som stora enheter. Om man ser till lönerna ersätts en del platschefer med över 500 euro i månaden, medan en plats-
FSL:s ombudsman Jens Mattfolk har utfört en kartläggning av platschefernas ställning. foto: tom ahlfors.
chef inte får någon pekuniär ersättning överhuvudtaget (!). När det gäller den eventuella nedsättningen av undervisningsskyldigheten (USK) är bilden väldigt blandad. En betydande del av respondenterna uppger att de överhuvudtaget inte får sin usk sänkt, medan det i bästa fall handlar om en nedsättning om hela 12 h. I ett par fall ges ersättning i form av betalt för ett par övertimmar. Så här konkluderar ombudsman Jens Mattfolk resultaten: – Variationerna är väldigt stora: i lönen, arbetsuppgifterna och helhetsupplevelsen av arbetet. Vad händer nu? FSL håller kontakt med de lokala förtroendemännen och erbjuder även förslag till möjliga förbättringar. OAJ utreder också läget och FSL deltar i arbetet och speglar FSL-resultaten mot OAJ:s motsvarande resultat.
Om man ser till lönerna ersätts en del platschefer med över 500 euro i månaden, medan en platschef inte får någon pekuniär ersättning överhuvudtaget.
c-e rusk
Enhetsskola på fem ställen Hoplaxskolan är en enhetlig grundskola som omfattar årskurserna 1–9 och förskola. Skolan har verksamhet på fem ställen i västra Helsingfors. Två av enheterna ligger i Munksnäs (ena har åk 0–6 och den andra åk 7–9) och de övriga tre i Haga (åk 1–6), Kårböle (åk 1–6) och Sockenbacka (åk 1–2). Ingen av skolorna finns i Hoplax trots namnet. I själva verket var Hoplax en tvåspråkig och självständig kommun åren 1920–45. Hoplax, som bl.a. omfattade Munksnäs och Drumsö. Namnet Hoplax lever kvar som tågstationsnamn, Hoplax station, mellan Böle och Sockenbacka samt i Lillhoplax, som är en stadsdel i Helsingfors med cirka 9 000 invånare, samt. Administrativt är Lillhoplax inte sin egen
stadsdel, utan är delad mellan stadsdelarna Mejlans, Brunakärr och Södra Haga. Hoplaxskolan har inlett sin verksamhet 1.8.2014, men enheterna har redan tidigare bedrivit ett tätt samarbete under många år inom ramarna för bl.a. ett pilotprojekt som utprövade en ny ledningsmodell. Modellen med en ledande rektor jämte platschefer tillämpas inte i övriga svenska skolväsendet i Helsingfors. Som rektor för Hoplaxskolan fungerar Mia Förars-Pöytäniemi, som samtidigt är rektor för kvarterskolan i Sockenbacka. Enheterna i Munksnäs, Haga och Kårböle har platschefer, som i Helsingfors kal�las biträdande rektorer. Malin Besser, som intervjuas här intill, är biträdande rektor för Munksnäs-enheten åk 0–6.