Page 1

1894–2014

120

år

Tom Ahlfors

5.6.2014 Nr 13 Kongress pågår När denna tidning utkommer pågår FSL:s förbundskongress i Helsingfors. Makten innehas av ca 115 valda ombud, som representerar FSL:s medlemsföreningar. Kongressen väljer ny förbundsordförande jämte förbundsfullmäktige för år 2014–18. Kongressen fastslår också de centrala riktlinjerna för förbundets verksamhet under samma period. Nästa nummer av Läraren, som samtidigt är det sista för i vår, utkommer den 12 juni och innehåller en fyllig rapportering från kongressen den 4–5 maj.

Starkt förtroende för Olli Luukkainen PeD Olli Luukkainen, 56, fortsätter som ordförande för lärarfacket OAJ. Luukkainen, som valdes till ordförande år 2010, fick förnyat förtroende av OAJ:s fullmäktige i mitten av maj. Valet var enhälligt. Den nya mandatperioden omfattar år 2014–18. Inger Damlin valdes för sin del in i styrelsen för OAJ. Damlin bestrider FSL:s mandat, som i sex års tid handhades av Nina Eriksson-Holmström.

Anitta Pakanen leder barnträdgårdslärare Anitta Pakanen från Uleåborg tar över som ordförande för OAJ-anslutna Barnträdgårdslärarförbundet BTLF. Pakanen besegrade Anne Liimola, som har innehaft ordförandeposten i fyra års tid, med siffrorna 32–13 i den avgörande omröstningen i början av maj. Det är BTLF:s fullmäktige som förrättar ordförandevalet. I den första omgången medverkade även Merja Winter som kandidat till ordförandeposten. Ordförandeuppdraget är, liksom i FSL, ett heltidsjobb. Mandatperioden omfattar fyra år. Ordförandebytet äger i BTLF rum omedelbart. I FSL är det förbundskongressen som väljer ordförande i början av juni, medan skiftet äger rum från den 1 augusti. Anitta Pakanens fackliga bakgrund omfattar bl.a. uppdrag såsom ordförande i BTLF:s fullmäktige och ledamot i OAJ:s styrelse.

Stegvis övergång till ny timfördelning

Sista resans gosse

Konduktörerna på tåget mellan Karis och Böle har kommit och gått, medan FSL:s ordförande Dan Johansson har åkt av och an i 16 år. Nu stiger han på tåget för sista gången och far hem. Lyft ut sidorna med PM för läsåret och läs intervjun med Dan på mittuppslaget.

Statsrådet har godkänt en övergångsperiod för ibruktagandet av timfördelningen inom den grundläggande utbildningen från 2012. Årskurserna 1–6 övergår till undervisning enligt den nya timfördelningen och de nya läroplanerna under läsåret 2016–2017. Årskurserna 7–9 fortsätter enligt den tidigare timfördelningen (2001), de lokala läroplanerna som gjorts upp enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen från 2004. Slutbedömningen görs enligt kriterierna för slutbedömning från 2004. Årskurserna 7–9 övergår årskursvis till den nya timfördelningen senast 2019. Utbildningsstyrelsen bereder de nya grunderna för läroplanen senast till utgången av 2014.


2

5.6.2014

ÅA-pengar för extra utbildning

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Pensionsreform måste se till människors behov Finland är inne i en djup kris och regeringen skär frenetiskt ner på utgifterna. Syftet är att minska hållbarhetsgapet och sparyxan viner på ett aldrig tidigare skådat sätt. Roten till mycket av det onda finns i regeringens strukturpaket, som syddes samman i slutet av fjolåret. Hållbarhetsgapet har emellertid också andra dimensioner. Det förslår inte att de offentliga utgifterna minskas dramatiskt, vilket minsann ses inom utbildningens och undervisningens hela fält. En problematisk knäckfråga rör behovet av att höja pensionsåldern från dagens 63 år. Arbetsmarknadsorganisationerna har av tradition haft en gedigen tyngd, när det gäller beslut om arbetsmarknaden och -livet. Det gäller också arbetspensionerna, som ju på sitt och vis är lön som utbetalas i efterskott. Alltså är det rimligt att arbetstagare och arbetsgivare ges möjlighet att påverka systemet. Bollen är alltså hos arbetsmarknadens centralorganisationer och resultat väntas i höst. De nya bestämmelserna torde sedan träda i kraft år 2017. Organisationerna har varit återhållsamma och parterna har uppenbarligen kommit överens om en ”radiotystnad”. Tidigare erfarenheter har visat att frågan om arbetspensionerna är synnerligen eldfängd och då gäller det inte att ens försöka plocka billiga poäng via utspel i medierna. Parterna har tidigare misslyckats i uppsåtet att nå enighet om ramarna för en pensionsreform. Nu är de inne i en avgörande rond. Hållbarhetsgapet lägger sin skugga över förhandlingsborden. Arbetsmarknadens organisationer vet också att hotet om att politikerna tar över ärendet hänger som ett damoklessvärd över förhandlarnas huvuden. Politikerna tar för all del de avgörande besluten också nu, men beredningen sköts av arbetsmarknadens centrala aktörer. Finns det då en risk för att förhandlingarna strandar? Nja, knappast! Trepartssamarbetet har knakat i fogarna också tidigare, men parterna har nått resultat när insatserna har varit höga. Sedan gäller det förstås att hålla i minnet att en mekanisk höjning av pensionsåldern inte löser alla problem. Ribban höjs för all del, men en större utmaning är att se till att folk verkligen orkar jobba till pensioneringen. En annan central fråga är att se till att finansieringen av arbetspensionssystemet är i skick också på lång sikt. Oenigheten mellan arbetstagarna och arbetsgivarna berör i själva verket mera de senare nämnda områdena än själva höjningen av åldern. Tjänstemannacentralen STTK öppnade spelet i mitten av maj genom att deklarera att man kan tänka sig en höjning av pensionsåldern under vissa förutsättningar. Akademikercentralen Akava och fackcentralen FFC har hittills valt en lägre profil, men resonemangen är dock rätt långt de samma som i STTK. Men dock har Akava och FFC valt att inte visa sina kort i detta skede. Det finns ett konstaterat behov av att se till att folk jobbar längre, speciellt som antalet personer i arbetslivet minskar. En annan utmaning är rent matematisk. Folk lever helt enkelt längre, vilket leder till ökade pensionsutgifter. Nu behövs alltså en reform, som inte är mekanisk utan ser till människornas behov.

Högskolorna i Finland får tillfälligt 3 000 nya intagningsplatser. Bland dem finns också platser för Åbo Akademis utlokaliserade klasslärarutbildning i Helsingfors. Den temporära utökningen omfattar år 2014 och 2015. Universiteten får sammanlagt 1 507 platser, medan yrkeshögskolornas pott omfattar 1 493 platser. Syftet är att försnabba studerandenas övergång till högre studier. Lärarfacket OAJ anser att lärarutbildningen förfördelas, så att den får endast 260 nya platser. OAJ anser att det behövs långt fler nya platser, speciellt inom barnträdgårdslärarutbildningen. OAJ hade hoppats på 400 nya platser inom denna utbildning såväl detta som nästa år. Ministeriets beslut omfattar åtta (8!) nya platser. – Barnpedagogiken får endast

småsmulor. Beslutet ligger för all del i linje med regeringens politik: de största ingreppen berör de allra minsta, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen. Enligt OAJ täcker den nuvarande utbildningsvolymen pensionsavgångarna, men råder inte bot på den förefintliga bristen på behöriga barnträdgårdslärare och specialbarnträdgårdslärare. Inom utbildningen av speciallärare utlovas tio nya platser, medan OAJ hade hoppats på 400 nya platser. Sammanlagt har ca 123 miljoner euro anslagits för detta ändamål. Åbo Akademi får finansiering för tjugo intagningsplatser inom klasslärarutbildningen i år och tjugo platser nästa år. Åbo Akademis rektor Jorma Mattinen säger att

det dock är omöjligt att inleda en fullständig utbildning i Helsingfors med en sådan tidtabell. – Det är helt omöjligt. Men någonting gör vi i Helsingfors redan i år, säger Mattinen till FNB. Stödet från staten är enligt Mattinen 6 000 euro per studerande per år, vilket knappast räcker för att finansiera hela utbildningen. Men han gläder sig åt att ÅA får precis anslag från ministeriet man ansökt om. Planeringen och utredningen av klasslärarutbildningen i gång. – Det jag kan säga i dag är att det är ”under construction”. En extra antagning måste ordnas för den nya utbildningen. Styrelsen för ÅA torde besluta om intagningen den 9 juni. C-E Rusk/FNB

Små gymnasieförändringar på kommande? Tre gånger fick överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen vid undervisnings- och kulturministeriet på ett SFP-seminarium poängtera att det framförda framtidskravet på minst 500 studerande per anordnare av gymnasieutbildning inte är hugget i sten, inte för svensk utbildning. Detta budskap var en lättnad för många som har sett framför sig hur de svenska gymnasierna hamnar i blåsväder om finansieringsreformen för gymnasiernas del blir verklighet. Finansieringen, som är en del av regeringens strukturpolitiska program, kommer att iaktta den svenska utbildningen i vårt land specifikt, lovade Pirhonen när hon framträdde vid ett seminarium om gymnasiereformen som anordnades i maj av SFP:s utbildningspolitiska utskott. – Gymnasiet får inte bli en distansskola, sade Pirhonen. Främst skulle seminariet handla om den kommande timfördelningsreformen i gymnasiet, som en arbetsgrupp funderat på och som i sin rapport presenterar tre olika modeller. FSL:s ordförande Dan Johansson, som gjorde ett av sina sista formella framträdanden eftersom han går i pension i sommar, påpekade att det är väldigt många saker på gång just nu som angår gymnasiet, inte bara finansiering och timfördelning. – Den som vill anordna utbildning på andra stadiet skall ansöka om ny koncession och studentexamen ska digitaliseras, räknade Dan Johansson upp. – Den förlängda läroplikten

kommer att inverka på vartenda gymnasium i vårt land. Det första året i gymnasiet blir ju gratis för studerandena! – Regeringen räknar med en kostnad för detta på 14 miljoner euro. Kommunförbundet säger att kostnaderna blir 100 miljoner euro. Det visade sig att både Johansson och riksdagsledamot Mikaela Nylander, som var värdinna för seminariet, trodde mera på Kommunförbundets kalkyleringar. Nicholas Kujala som representerade Svensk Ungdoms skolpolitiska utskott berättade att gymnasistförbundet Suomen lukiolaisten liitto kommit till en kostnad på 140 miljoner. – Det kan inte kallas inbesparing, sade Kujala. Eeva-Riitta Pirhonen har också fungerat som ordförande för den arbetsgrupp som skulle bereda ett förslag till statsrådets förordning om de riksomfattande målen för gymnasieutbildningen och timfördelningen i gymnasieundervisningen. Arbetgruppen överlämnade i december i fjol sin promemoria till undervisningsminister Krista Kiuru. Arbetsgruppens tre förslag på modeller har kritiserats för att i alltför hög grad göra ämnena i gymnasiet valfria. FSL skriver i sitt utlåtande till förslagen: ”FSL anser att ingen av de föreslagna timfördelningsmodellerna A, B eller C kan godkännas eftersom de inte stärker gymnasiets uppdrag som allmänbildande skola då valfriheten skulle ökas in absurdum. Valfrihet innebär alltid även rätt att

välja bort. Bortval leder ofelbart till att lärartjänster hotas och att förutsättningarna att kunna garantera behöriga lärare jobb blir märkbart sämre.” Magnus Westerlund är rektor för gymnasiet Lärkan i Helsingfors. Han för fram att det verkar som om timfördelning alltid går före värdegrund, som ändå är det fundamentala. – Debatten blir snedvriden om fokus ligger på antalet kurser och vem som vinner eller förlorar och studerandena faller i skymundan för hårda värden. – Timfördelningen är ingen lätt sak, vem är det som har helhetssynen? Är det vi i skolan som förväntas ha den? Westerlund vill också dämpa valfrihetsivern en aning. – Vi har aderton obligatoriska ämnen i gymnasiet idag. Öppnar vi nu alla portar finns en risk att allmänbildningen tryter. Valfriheten innebär också ett ökat behov av stödtjänster. Detta resursbehov bör granskas, menade han. Överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen medgav att många bollar gällande gymnasiet nu är i luften samtidigt och att det kan vara svårt att se dem alla samtidigt. Men hon kunde lugna deltagarna i seminariet med sin på erfarenhet grundade åsikt om vad arbetsgruppers promemorior i allmänhet leder till. – Vanligtvis blir förändringarna rätt små och följer inte arbetsgruppens slutsatser. Tom Ahlfors

UBS krymper kostymen Utbildningsstyrelsen UBS har inlett samarbetsförhandlingar. Förhandlingarna, som berör hela personalen, syftar till att minska de årliga personalkostnaderna med 3,6 miljoner euro från år 2015. Vid samarbetsförhandlingarna avhandlas ämbetsverkets situation, i fråga om ekonomi och produktivitet, och därtill anslutna anpassningsåtgärder. Åtgärderna kan leda till permitteringar eller ändringar

i arbetsuppgifterna. När förhandlingarna inleddes i slutet av maj talades om att nedskärningarna i värsta fall kan leda till att 60 tjänster och befattningar dras in. Personalstyrkan uppgår i dag till 279 arbetstagare. Den politiskt tillsatta direktionen för UBS finner nedskärningskraven orimliga. Direktionen uttrycker i ett uttalande sin djupa oro över kraven, som äventyrar

utvecklingen av utbildningen och undervisningen. I uttalandet pekas på att många centrala projekt och reformer, som berör utvecklandet av undervisning och utbildningen är på hälft. Här avses bl.a. utvecklandet av nya läroplansgrunder för grundskolan. C-E Rusk


3

5.6.2014

ORDförord

Avhandling om pojkar i skolan prisas

Tidens gång ställer krav När du läser det här är FSL:s kongress i Helsingfors alldeles nyss över och kongressdelegaterna och andra som deltog har åkt hem. Diskussioner har förts, beslut fattats och förbundet har fått en ny ordförande. Han eller hon ska vara med om att få styra skeppet mot framtiden under de närmaste fyra åren. När man varit med så länge som jag får man perspektiv på tillvaron. Jag minns hur pirrande det var innan vi fick veta utgången av valet då för sexton år sedan. Först blev jag glad och sedan litet förskräckt. Skulle lilla jag klara av ett så stort åtagande och förtroende? Efter så här många år känns mitt uppdrag mera som ett vanligt arbete. Det är ett betydelsefullt jobb och ett jobb som ger breda perspektiv och goda utsiktsmöjligheter och själv tycker jag att getts chansen att få växa med uppgiften. I läraryrket och i mitt nuvarande arbete har jag förstått hur oändligt mycket det betyder att det är vi och inte jag som gör saker. Laget, teamet och gänget bygger upp organisationens linjer och formar verkställandet av dem. Ingen sitter ensam med sina tankar och idéer, utan det mesta förädlas genom att passera flera ögonpar, tänkande hjärnor och stundvis meningsutbyten, ibland kraftiga sådana. När man kollektivt tar sig an uppgifter brukar vi kalla det demokrati. Allt detta bygger på att kunna delge åsikter och avsikter och inte sitta och panta på dem. FSL är en samlande kraft förutan vilken lärarna i de svenska skolorna inte skulle ha den betydelse som tillmäts lärarkåren i Svenskfinland i dag. Det skulle inte finnas ett lika naturligt och samtidigt effektivt fungerande forum för sammankomst och samverkan på svenska. Därför behövs vi också framöver. Detta räcker inte ensamt. Vill man låta många vara med och bestämma var skåpet ska stå måste maskineriet vara väloljat och genomgå behövliga uppdateringar och

moderniseringar. FSL har inga personmedlemmar. Lärarföreningarna är förbundets medlemmar och därför är det viktigt att just föreningarna är nära och tätt med i arbetet. Allt som görs har ju målet att vara alla lärarkategorier till fromma. En större genomströmning av aktiva lärare i FSL:s beslutande organ ger större insyn för flera och det sprider både kunskap och insikt på ett mera effektivt sätt än nu. Det är med stor tillfredsställelse som jag sett fram emot förbundsstyrelsens starka anmodan till kongressen att inleda ett framtidsinriktat arbete med tanke på att fram till nästa kongress om fyra år fundera över och modernisera kanalerna för medverkan och på djupet analysera och överväga hur vi stärker beslutsprocesserna. Vi behöver en sådan översyn efter 40 år med samma organisationsmodell. FSL är en slagkraftig, pålitlig och trygg svensk lärarorganisation. Så ska den också vara i framtiden. Vågar vi och vill vi förändra följer vi tiden.

Dan Johansson är ordförande för FSL.

A-kassan förnyade webben Lärarnas arbetslöshetskassas webbtjänst, Openetti, har förnyats. Den nya tjänsten erbjuder mer mångsidiga kommunikationsmöjligheter. Tjänsten finns på arbetslöshetskassans webbplats och nås genom att klicka på Openetti-logon. Openetti är ett tryggt sätt att elektroniskt ansöka om kassans förmåner. Dessutom utgör Openetti en skyddad kanal för meddelanden och frågor till kassan. Vi rekommenderar därför Openetti för kommunikation framom e-post, eftersom arbetslöshetskassans e-posttjänst inte är skyddad och således inte ska användas för meddelanden som innehåller känslig information. Man bör exempelvis inte inkludera sin personbeteckning i ett e-postmeddelande eller bilaga.

skicka meddelanden och frågor till kassan i Openetti. Denna funktion är ett säkert alternativ till e-post. I Openetti är det även möjligt att ge förslag på ändringar, för att uppdatera exempelvis adressuppgifter eller nuförtiden även kontonummer. Du bör bereda dig på att svaret kan dröja något. Vi besvarar meddelanden senast tre arbetsdagar efter att de inkommit. Majoriteten av meddelandena vi mottar besvaras under samma arbetsdag. Tidigare kunde kommunikation i Openetti inte inledas på arbetslöshetskassans initiativ. I och med tjänstens förnyande kan även arbetslöshetskassan inleda meddelandeväxling i tjänsten.

Ansök så här!

I Openetti kan du även kontrollera din egna uppgifter. I tjänsten ser du till exempel skatteuppgifterna som utgör grunden för förskottsinnehållningen. Dessutom har du tillgång till våra beslut i anslutning till dina ansökningar, belopp för utbetalda förmåner, information om antal dagar förmåner betalats för och arbetskraftspolitiska utlåtanden som vi erhållit från arbetsoch näringsbyrån i dina dagpenningseller alterneringsersättningsärenden. Då du använder nya Openetti, kontrollera följande punkter och förbättra din tillgång till bättre tjänster: 1) Sektionen Mina kontaktuppgifter, där du kan uppdatera hur du vill bli betjänad då det gäller kommunikation och påminnelser per e-post. 2) Sektionen Kommunikation, där du kan välja elektronisk delgivning exempelvis för begäranden om ytter-

I Openetti är det möjligt att skicka ansökningar om inkomstrelaterad dagpenning och alterneringsersättning både för att inleda utbetalning av förmånen och för fortsatt utbetalning av förmånen. I tjänsten kan man även skicka in information om förändrade förhållanden. På vår webbplats beskrivs i separata anvisningar för Openetti vilken blankett som ska användas för ansökning i olika situationer. Det är möjligt att bifoga nödvändiga utredningar och intyg till ansökan, såsom lönebesked. Det är även möjligt att skicka in enbart bilagor då man kompletterar en ansökan.

Kommunikation i Openetti Utöver ansökningar är det möjligt att

Tillgång till egna uppgifter

ligare utredningar. Information om beslut om egentliga förmåner enbart elektroniskt är fortfarande inte möjligt på grund av lagstiftningen.

Växtvärk Det har förekommit avbrott i Openetti förorsakade av ibruktagningen och korrigering av brister. Vi beklagar de olägenheter avbrott innebär för användningen. Valet av webbläsare påverkar tjänstens tillgänglighet. Tjänsten stöds bäst av Internet Explorer. I övriga webbläsare ser användaren åtminstone vid det första användningstillfället ett varningsmeddelande. Enligt uppgifter från vår tjänsteleverantör beror varningen på säkerhetscertifikat. Om varningen ignoreras, kan tjänsten användas även med övriga webbläsare.

Kom ihåg Det finns anvisningar för användningen av Openetti på arbetslöshetskassans webbplats. I anvisningarna ingår bland annat information om hur du loggar in i tjänsten för första gången. I anvisningarna beskrivs även vilken ansökningsmall som ska användas i olika situationer. Dessutom ingår lösningar på de vanligaste problemen vid användning. Vi uppdaterar anvisningarna i takt med ökade användarerfarenheter.

Statsrådet Mauritz Hallbergs pris på 19 000 euro tillfaller i år politices doktor Harry Lunabba för hans doktorsavhandling ”När vuxna möter pojkar i skolan – insyn, inflytande och sociala relationer” (Helsingfors universitet 2013). Harry Lunabba rör sig i klassrummet, på skolgården, i lärarrummet och hos kuratorn och noterar både elever som märks och sådana som förblir osynliga för de vuxna. I sin avhandling kompletterar Lunabba med etnografisk metod och deltagande observation den kvantitativa forskning som ständigt visar att pojkar presterar sämre än flickor i skolan. – Det finns all orsak att oroa sig för pojkarna. De tappar terräng på alla nivåer i utbildningen och det finns vissa oroväckande problem. Största delen av pojkarna mår bra och klarar sig väl i skolan, men utvecklingen är polariserande och komplex, säger Harry Lunabba. En av de centrala poängerna i Lunabbas avhandling är betydelsen av relationen mellan de vuxna och pojkarna. Lunabba studerar när och hur lärarens relation med eleven möjliggör ett konstruktivt bemötande som kan leda till att eleven växer och förändras på ett positivt sätt. – Det är viktigt att skilja på den problematik som

kan uppstå i klassrummet och pojkens egna problem. Om pojkens beteende bara väcker negativa känslor och inte oro eller empati så missar vi ofta möjligheten att bemöta pojken på ett bra sätt och diskussionen handlar mera om att bevara ron i klassrummet, säger Lunabba. Han betonar att det inom ämnet pojkforskning finns mycket kvar att utforska. I prismotiveringen konstateras att ” Lunabba betonar vikten av att läraren i sin kommunikation på det individuella planet fäster uppmärksamhet vid faktorer som, vilka tankar har eleven om sin framtid, hur mottaglig är han för olika initiativ från lärarens sida och hurudan är den emotionella atmosfären mellan lärare och elev. Vad man kan lära sig av Lunabba är när och hur en relation möjliggör ett konstruktivt bemötande som kan leda till att eleven växer och förändras på ett positivt sätt. Ursäkten att ”pojkar alltid är pojkar” är alltså mer än lovligt klen och måste förkastas.” Svenska litteratursällskapet i Finland har sedan 1920 årligen delat ut statsrådet Mauritz Hallbergs pris till forskare som i ett vetenskapligt arbete, utgivet i original på svenska i Finland, visat prov på särskilt framstående forskning.

Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi Förbundsordförande Dan Johansson, tfn 020 749 54 70 Förbundssekreterare Christer Holmlund, tfn 020 749 54 65 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100. A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15. Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.

Marjaana Maisonlahti

Kassadirektör www.opetk.fi

Det sista numret av Läraren för denna termin utkommer den 12 juni.


4

5.6.2014 Tom Ahlfors

Här tar det slut – I det här jobbet blir man provocerad. Låt dig inte provoceras! Dan Johansson står i beråd att lämna posten som förbundsordförande i FSL. Han har lett förbundet sedan år 1998 och därmed kommer hans ordförandeperiod att omfatta hela 16 år. Det är en lång period och förstås har han lärt sig en hel del under alla dessa år. En del erfarenheter förmedlar han självfallet villigt, men en del erfarenheter håller han för sig själv. Det är bäst så.


PM för läsåret2014-

5 1 20

Läsårets arbetstider

Lärararbetsdagar

Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas den sista lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen, men om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema. För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

LOVTIDER Den lärararbetstid som arbetsgivaren bestämmer om bör förläggas så att lärarna har höst-, jul- och sportlov samt en under sommaren infallande lika lång period som förut som är fri från undervisning och övrigt lärararbete. Läsåret 2014-2015 har 188 arbetsdagar. Eftersom trettondagen och första maj infaller på annan dag än lördag eller söndag minskas antalet skolarbetsdagar med två. • • • • •

Självständighetsdagen (lördag) Trettondagen (tisdag) Påsken (fredag - måndag) Första maj (fredag) Vårterminens avslutning (lördag)

6.12.2014 6.1.2015 3.4 –6.4.2015 1.5.2015 31.5.2015

De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998.

En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet delta i studie- och planeringsarbete (FBA-dagar) tre dagar per läsår. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa avsnitt. Arbetsgivaren kan bestämma att en tjänsteinnehavare, utöver den ovan nämnda arbetstiden för studier och planering, även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna och övrig arbetsskyldighet. Denna kan vara högst två dagar (högst 12 timmar sammanlagt) per läsår. Arbetstiden ska förläggas under läsåret, men kan även ordnas i direkt anslutning till slutet eller början av läsåret. Om arbetsgivaren har bestämt att två utvecklingsdagar ska hållas under läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna. För utvecklingsdagar (6 timmar) betalas lärarna dagslön. Betalningen sker i samband med löneutbetalningen månaden efter denna arbetsdag. De två nya FBA-dagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstimmarna förutsätter alltid en separat reservering av anslag. Anslagen för verksamheten bör reserveras utöver skolans egentliga löneanslag. Finansieringen ska inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen vilket kan medföra att grupperna blir större, valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas. Utförandet av och ersättningen för merarbetet förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren. Om förordnande inte ges är läraren inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet ersätts då inte. Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen ska delta i lärardagarna utöver de tre avtalade eller om en del av kommunens lärare ska delta eller bara en del av lärarna i någon skola.

Samplaneringen bör vara målinriktad. I sin bästa form är samplaneringen en skapande verksamhet fri från olika bindningar och kan verka utjämnande på eventuella inre konflikter i skolan, förbättra vi-andan, skapa en lugn och trivsam arbetsmiljö och öka möjligheterna till produktivt arbete. Samplaneringen är skolutveckling som sker utanför lärarnas undervisningstimmar. Följande arbetsuppgifter är exempel på samplanering: • samarbete med elevernas vårdnadshavare • planering av skolans fostringsarbete • planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, t. ex. fester, resor • samarbete med lärarna vid andra skolor och daghem • samarbete med skolpsykologen, hälsovårdspersonal eller andra myndigheter i frågor som gäller eleverna • planering av undervisningen i form av samarbete mellan två eller flera lärare

Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet och inte ansökt om tjänstledighet för ferie (höst-, jul-, sport- eller påsklov), har läraren INTE rätt till lön under ferierna. Avsikten med bestämmelsen är att lärarna borde anhålla om en sammanhängande tjänstledighet och på det sättet trygga vikariens lön under ferierna. Syftet med avtalet är INTE att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön. En lärare som har en veckas tjänstledighet före jullovet borde alltså inte bli utan lön för jullovet. En del arbetsgivare har tolkat paragrafen så att även en dags oavlönad tjänstledighet inför lov innebär att läraren går miste om lovtidens lön. Detta förfarande är mot avtalets tillämpningsanvisning. Varje arbetsgivare ska ha klara skriftliga direktiv över hur paragrafen tillämpas. Om du är osäker kan du kontrollera med din rektor eller förtroendeman innan du ansöker om oavlönad tjänstledighet.

Lärararbetsdagar bör i regel inte förläggas till lördagar.

Samplanering Målet för samplaneringen är att utveckla hela skolenheten så att lärarens helhetsansvar för skolarbetet accentueras.

Tjänstledighet och lön

Klassföreståndare och grupphandledare Samplaneringen utgör en viktig del av verksamheten i skolorna. Betydelsen av samplanering ökar med skolans storlek. Rådplägningen kan gälla integrering, gemensamma prov, tidsplanering, gruppering och behandling av lärostoff, läromedelsfrågor samt undervisningsmetoder och olika arbetssätt. Tyngdpunkten för samplaneringen är att utveckla skolan. Utvecklingens tyngdpunktsområde kan vara t.ex. intern utveckling, utveckling av samarbete mellan olika stadier eller utveckling av samarbete med vårdnadshavare. Läraren kan inom ramen för samplaneringen även ensam utföra utvecklings- och planeringsarbete i syfte att utveckla skolenheten. Förberedelser inför egna lektioner och efterbehandling hör inte till samplaneringen. Platsen för planeringen och förberedelserna behöver inte vara liktydig med arbetsplatsen. Samplaneringens möten behöver inte protokollföras och den tid som används antecknas inte. Även om man har reserverat plats i läsordningen för gemensam samplaneringstid bör man undvika onödiga gemensamma möten. Skolans rektor har ett likartat

uppföljningsansvar för samplaneringstiden som för t.ex. vård av samlingar och skötsel av AV-apparatur. Samplaneringen ger en möjlighet för lärarna att delta i utvecklingen och profileringen av skolan. Avsikten med avtalsändringen 1.8.2005 (en tredje samplaneringstimme) är inte att man på skolorna skall ”hitta på” vad lärarna kunde tänkas göra under den tredje samplaneringstimmen. Den extra timmen är ersättning för arbete som redan utförs.

Ersättning för klassföreståndaruppgifter betalas i och med avtalsändringen även till en lärare som undervisar en klass i åk 6. Också en lärare som undervisar en sammansatt klass som motsvarar en klass 6 får ersätntingen. En sammansatt klass jämställs med en klass 6 om minst 2/3 av eleverna är elever i åk 6. Om det ovannämnda villkoret inte fylls kan man lokalt bedöma om klassen motsvarar en klass 6 och betala ersättning för klassföreståndaruppgifterna. Till en lärartjänsteinnehavare (lektor/klasslärare) som förordnats till klassföreståndare betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare enligt följande: • klassföreståndare i årskurs 7–9: 1,4 årsveckotimmar och • klassföreståndare i årskurs 6: 1,0 årsveckotimme.

Utökningen av samplaneringsskyldigheten från två till tre veckotimmar gäller till och med 31.7.2017.

Klassföreståndaren har i uppgift att sköta de pedagogiska frågor som gäller eleverna i den klass som ålagts klassföreståndaren. Uppgiften förutsätter samarbete med de andra lärarna och den övriga personalen i skolan och mellan skolan och hemmen. Det är också viktigt att bygga upp ett ömsesidigt förtroende med eleverna i klassen. Klassföreståndaren företräder eleverna i sin klass i undervisnings- och ordningsfrågor. Klassföreståndaren bör lära känna eleverna i klassen och i mån av möjlighet deras uppväxtmiljö och särskilt beakta sådana faktorer som påverkar elevens personlighetsutveckling, skolmotivation och inlärningssvårigheter samt vid behov diskutera frågor som gäller skolgången med eleverna och deras vårdnadshavare. Klassföreståndaren bör vara med och ordna gemensamma evenemang i klassen och delta i dem, vid behov föreslå för rektorn att möten och andra liknande sammankomster ska ordnas med de andra lärarna i klassen och övriga personer som handleder eleverna i skolan och delta i ordnandet av dessa, delta i elevvårdsverksamhet, hålla reda på elevernas frånvaro och orsakerna till den och vid behov vidta åtgärder osv.

Samplaneringstiden i kommunala gymnasier och privatskolor är 2-5 h/två veckor samt för övningsskolornas del 3-5 h/två veckor.

Lektor i gymnasiet som är grupphandledare får sitt arvode utbetalat ur gymnasiets resurstimmar. Uppgiften som grupphandledare samt arvodet för uppgiften ska fastslås i gymnasiets årsplan. Lektor i vuxengymnasium och gymnasiets vuxenlinje som fungerar som grupphandledare får räkna en veckotimme till undervisningsskyldigheten.

Samplaneringen ska vara effektivt använd tid, inte bara att ”sitta av möten”. Rektor beslutar om samplaneringstiden, men med tanke på delaktighet och effektivitet rekommenderar FSL att varje kollegium diskuterar hur tiden används.


UKTA - Löner

Individuellt tillägg, bedömning av arbetsprestation

Ordinarie lön

En tjänsteinnehavares ordinarie lön består av följande delar: • uppgiftsrelaterad lön • årsbunden del av det individuella tillägget • individuellt tillägg, fjärrortstillägg och u-områdestillägg för allmänbildande skolor • tilläggsuppgifter i enskilda skolor och läroanstalter och ersättning för konst- och färdighetsämnen • övergångstillägg/individuellt lönetillägg I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. Begreppet ordinarie lön behövs när lön betalas för till exempel sjukledighet och moderskapsledighet och när lönen för timlärare i huvudsyssla bestäms. Eventuella övertimmar är inte en del av den ordinarie lönen. För noggrannare information om uppgiftsrelaterade löner och lönebelopp - se PM för läsåret på www.fsl.fi.

Tilläggsuppgifter i enskilda skolor, ersättning för konst- och färdighetsämnen samt demonstrationstillägg Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en särskilt angiven uppgift i anknytning till utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola/läroanstalt betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå en ersättning som arbetsgivaren fastställer utgående från tabellen. Grundskolan, månatliga belopp (1.7.2014), räknas ut per skola: Antal lönegrundsSkola med årskurs Skola med årskursgrupper grupper 1-6 7-9 eller specialskola Belopp, €/mån. Belopp, €/mån. 6–8 – 191,54 9–16 191,54 383,07 17–21 287,32 478,84 22–25 287,32 670,39 26–29 383,07 861,93 30–33 478,84 957,67 34– 574,61 1 053,46 Om en skola med årskurs 1–6 och/eller årskurs 7–9 och/eller en specialskola har en gemensam föreståndare, bestäms beloppet i enligt kvoten för skolan med årskurs 7–9. Gymnasier, månatliga belopp, räknas ut per skola: Elevantal Belopp, €/mån. 100–200 191,36 201–400 287,02 401–600 382,68 601– 478,37

Individuellt tillägg Till en tjänsteinnehavare kan betalas ett individuellt tillägg, som hör till den ordinarie lönen och grundar sig på tjänsteinnehavarens individuella yrkesskicklighet och arbetsresultat. 1 Allmänna principer för beviljande av individuellt tillägg Utöver det individuella arbetsresultatet och yrkeskompetensen kan man beakta tjänsteinnehavarens mångsidighet/disponibilitet och specialkunskaper (t.ex. yrkesinriktad fortbildning) som överlag är till nytta på arbetsplatsen och inte bara i det egna undervisningsarbetet, samt samarbetsförmåga, förmåga till självständigt beslutsfattande (t.ex. egna initiativ), utvecklingsvilja och arbetsetik (t.ex. pålitlighet, ansvarskänsla). Om någon av dessa egenskaper redan har beaktats i UKTA (t.ex. höjning av grundlönen för klasslärare i grundskolan med dubbel behörighet) finns det ingen orsak att använda denna faktor som grund för ett individuellt tillägg. 2 Bedömning av arbetsprestationen som styrinstrument Utvärdering av arbetsprestationen och yrkesskickligheten är redskap för styrning av den anställdes arbetsprestation. Syftet är att grunden för beviljande av det individuella tillägget årligen ses över vid samtalet mellan chefen och den anställde. Då bör man utvärdera arbetsprestationen och måluppfyllelsen, bestämma hur uppgifterna ska prioriteras under det kommande året och definiera individuella mål. En systematisk utvärdering hjälper rektorerna att få inblick i de anställdas arbete och att upptäcka deras utvecklingspotential.

Konst- och färdighetsämnen Till innehavare av ämneslärartjänst som undervisar i konst- och färdighetsämnen i en skola med årskurs 7–9 betalas ersättning enligt tabellen nedan, om det till lärarens uppgifter hör mer arbete än i genomsnitt för anskaffning av material och för underhåll av utrustning. Bestämmelsen tillämpas även på lärare som är gemensamma för gymnasiet och grundskolan och som uppfyller villkoren ovan. För ändamålet används sammanlagt följande belopp. Antal lönegrundsgrupper i årskurs 7–9 Belopp, €/mån. 1–2 191,54 3–8 383,07 9– 574,61 Timmar för förberedelse av demonstrationer Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi per vecka räknas en femtedel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor och gymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9. Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer och laborationer i biologi, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel räknas en tjugondel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9. Schema för demonstrationsersättningar Grundskolor och gymnasier Klasstimmar i fysik och kemi Demonstrationstimmar 2,50–7,49 1 7,50–12,49 2 12,50–17,49 3 17,50–22,49 4 osv. Grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier Klasstimmar i biologi (ej geografi) Demonstrationstimmar 10–29,99 1 30– 2

För mera information om gymnasielärarnas arvoden se PM för läsåret 2014-2015 på www.fsl.fi.

Årsbundet tillägg för tjänsteinnehavare Det årsbundna tilläggets inverkan på lönen beräknas på summan av grundlönen enligt dyrortsklassen i lönesättningspunkten och de tidigare årsbundna delarna. De tidigare årstilläggs- och tjänstetilläggssystemen har 1.3.2007 slagits ihop till ett årsbundet tillägg. Om tjänsteinnehavarens grundlön har sänkts på grund av avsaknad av behörighet, beräknas det årsbundna tilläggets inverkan utgående från den sänkta grundlönen. För de tjänsteinnehavare vars lön bestäms inom en löneskala avses med grundlön den nedre gränsen i skalan i lönesättningspunkten. Anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg Enligt huvudreglen räknas som anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg den tid under vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren efter att ha fyllt 18 år haft en anställning som betraktas som huvudsyssla hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands i lärar- eller rektorsuppgifter. Sammanlagt kan högst fem år räknas tillgodo (ändrat 1.2.2013). Anställning ska grunda sig på arbetsavtal eller tjänsteförhållande. Om en tjänsteinnehavare har arbetat i en lärartjänst eller i läraruppgifter eller som timlärare i huvudsyssla, ska man vid bedömningen av om kriterierna för huvudsyssla är uppfyllda iaktta de förutsättningar och timgränser för huvudsyssla som gällde under respektive anställning och som bestämts särskilt för undervisningsområdet. Anställning i andra uppgifter än läraruppgifter betraktas som huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt har varit minst 19 timmar. Anställningstid före 1.1.1990 betraktas som huvudsyssla bara om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka har varit minst 20 timmar. Minimilängd på anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg Vid sammanräkningen av flera anställningsperioder för den årsbundna delen beaktas endast hela månader. Även en tjänstgöring som fortgått oavbrutet i 30 dagar betraktas som en månad. Avbrott i tjänsteutövningen som räknas till det årsbundna tillägget När man räknar ut den anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg, avdras de kalenderdagar under vilka tjänsteutövningen/ tiden i arbete varit avbrutet. Avdragen räknas i kalenderdagar, 30 dagar utgör en månad. Om den tid som avdras är exempelvis två dagar, senareläggs tiden för tillägget med två dagar. När avdraget görs räknar man ihop alla dagar som avdras för de olika anställningarna. Till anställningstiden räknas semestertid och tjänst- eller arbetsledighet i följande fall: • tjänsteinnehavaren har haft löneförmåner under moderskapsledighet/sjukledighet, • tjänsteinnehavaren har lyft dagpenning enligt sjukförsäkringslagen eller moderskaps-, faderskaps- eller föräldrapenning, • tjänsteinnehavaren har lyft olycksfallsersättning eller annan ersättning för sådan tid under vilken tjänsteinnehavaren skulle ha ovillkorlig rätt till sjuklön, • tjänsteinnehavaren har fullgjort sin värnplikt eller civiltjänst och återvänt till tjänsteutövningen eller arbetet inom lagstadgad tid, • utbildnings- eller studietid beaktas till den del som tiden inte sammanlagt överskrider 30 dagar under ett kalenderår. Ansökan om årsbundet tillägg Ett villkor för att en anställd ska få ett årsbundet tillägg är att tillägget söks skriftligt och senast inom två år från det att rätten till tillägget uppkommit. Om ansökan har framställts senare, beviljas det årsbundna tillägget retroaktivt för ett år räknat från det datum då ansökan lades fram. Den behöriga myndigheten kan besluta att tillägget beviljas utan ansökan, om tjänsteinnehavaren tidigare beviljats årsbundet tillägg i kommunen. Rätten till tillägget börjar första dagen i den månad som följer efter att anställningstiden som berättigar till tillägget blivit uppfyllt. Det är den sökandes skyldighet att framlägga en skriftlig redogörelse för de anställningstider hos andra arbetsgivare som man gör anspråk på att ska godkännas som tid som berättigar till årsbundet tillägg. Antalet år som berättigar till den årsbundna delen och procenttalen är följande: 5 år 8 år 10 år 15 år 20 år Rektorer och biträdande rektorer 5% 5% 10 % Ämneslärare, klasslärare, speciallärare och timlärare i huvudsyssla i grundskolan 4% 5% 6% 6% 6% Tjänsteinnehavare som är lektorer i elevhandledning i grundskolan 2% 4% 5% 11 % Förskollärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla 6% 4% 9% 6% 6% Ämneslärare och timlärare i huvudsyssla vid gymnasium/vuxengymnasium 6% 3% 10 % 4% 6%


Övertimarvode

ningsveckor vid skolan/läroanstalten.

Till lärare betalas i allmänhet övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten. Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts minst en övertimme per vecka utjämnade över alla arbetsveckor under läsåret.

Det belopp som per månad betalas som årsarvode för en veckoövertimme räknas ut på följande sätt:

Årsarvode för en veckoövertimme innebär att ersättningen för sådan undervisning för hela läsåret som överstiger undervisningsskyldigheten utjämnas över 12 månader. En förutsättning för detta är att läraren har i genomsnitt minst en övertimme under alla undervis-

Den uppgiftsrelaterade koefficienten för lönen enligt respektive bilaga x 0,83 ___________________________ undervisningsskyldigheten i tjänsten Övertimarvodet (resultatet av uträkningen) avrundas med en cents noggrannhet. Årsarvodet för en veckoövertimme beräknas på basis av

den uppgiftsrelaterade lönen och undervisningsskyldigheten i tjänsten. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas varken tjänsteinnehavarens årsbundna del av det individuella tillägget, andra individuella tillägg eller andra lönefaktorer. Som undervisningsskyldighet räknas undervisningsskyldigheten i tjänsten, utan beaktande av minskning av tjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet.

Priset för en enskild övertimme (engångstimarvode) får man genom att multiplicera det månatliga årsarvodet för en veckoövertimme med 12, så att det blir ett årligt övertimarvode, och sedan dividera resultatet med antalet undervisningsveckor vid skolan/läroanstalten, om inget annat bestäms i respektive bilaga.

Om antalet övertimmar är lägre än antalet arbetsveckor, betalas arvode för de timmar som hållits.

För de timmar som överstiger undervisningsskyldigheten betalas en lärartjänsteinnehavare övertimarvode.

Arvodet för en timme som hållits inkluderar också löneandelen för skolans ferier.

Övertimarvodet beräknas på den uppgiftsrelaterade lönen, som multipliceras med 0,83 i

Gymnasier

dyrortsklass I och med 0,84 i dyrortsklass II. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt eller övriga individuella tillägg. Om en lärartjänsteinnehavare ges övertimmar/särskilda uppgifter i grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning. Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är den vägda uppgiftsrelaterade lönen, om det för läraren har räknats ut en vägd lön och/eller en vägd undervisningsskyldighet.

UKTA - Arbetstid och undervisningsskyldighet Grundläggande utbildningen Rektorer På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till grundskolans/läroanstaltens verksamhet. Rektorsuppgifterna består delvis av sådana uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som utförs på någon annan plats än i skolan. Arbetsmängden varierar också betydligt under läsåret. Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider av läsåret. Arbetstiden avviker till denna del från byråarbetstid. Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet. Antal undervisningstimmar för rektorer Antalet undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 1–6: Antal lönegrundsgrupper i skolan Undervisningstimmar per vecka 12–17 11–13 8–23 10–12 24–29 7–10 30–35 5–7 36–41 4–6 42– –2 Antalet undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 7–9: Antal lönegrundsgrupper i skolan Undervisningstimmar per vecka 1–31 0–12 4–9 8–10 10–20 6–8 21–25 5–7 26–30 3–5 31– –2 Antalet undervisningstimmar per vecka för en rektor vid en specialskola: Antal lönegrundsgrupper i skolan Undervisningstimmar per vecka 1–3 11–13 4–9 9–11 10–20 7–9 21–25 6–8 26–30 4–6 31– 2–4 Antalet undervisningstimmar för en rektor som är gemensam för två eller flera grundskolor med årskurs 1–6 eller årskurs 7–9 bestäms på samma grunder som lönen med det sammanlagda antalet lönegrundsgrupper i skolorna som grund. Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer Arbetstiden för en biträdande rektor med helhetsarbetstid och helhetslön bestäms enligt samma grund som för rektorer. Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor. När antalet undervisningstimmar fastställs skall skolans/ läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas. Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar.

Undervisningsskyldighet för lärare som ger klassundervisning eller specialundervisning • • • •

i i i i

förskollärartjänst klasslärartjänst speciallärartjänst specialklasslärartjänst

23 24 24 22

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är densamma som för en tjänsteinnehavare.

Undervisningsskyldighet för ämneslärare • • • • • • •

modersmålet och litteratur (också finska/svenska som andra språk) 18 det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk) 20 matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik 21 religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi 23 textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel, elevhandledning 24 övriga ämnen 23

• Om en timlärare inte har undervisningstimmar i grundskolan men mot ett arvode sköter en särskild uppgift för vilket ingen undervisningsskyldighet fastställts, bestäms arvodet enligt en undervisningsskyldighet på 23 timmar. • Om en innehavare av ämneslärartjänst undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd undervisningsskyldighet. • Om en lärartjänstinnehavare för en separat förskoleklass utöver förskoleundervisningen undervisar inom annan grundläggande utbildning, beräknas en vägd undervisningsskyldighet. Inräknande av skolföreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till skolföreståndare (Skrivningen i avtalet har ändrats och gäller fr.o.m. 1.8.2012.) Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flere skolor med årskurs 1-6 och/eller en specialskola räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten: Antal lönegrundsgrupper i skolan Timantal/vecka 1–2 1 3 2 4-5 3 6-7 6 8 7 9-12 9 1312 Om föreståndaren är gemensam för en skola med årskurs 1–6 och en specialskola bestäms undervisningsskyldigheten enligt ovanstående tabell separat för vardera skolan, dock så att föreståndaren har minst fyra timmar undervisningsarbete i veckan. Om en eller flera skolor med årskurs 1-6 har gemensam föreståndare kan arbetsgivaren till skolföreståndarens undervisningsskyldighet räkna högst två veckotimmar utöver det som nämns ovan.

Annan minskning av undervisningsskyldigheten Om en lärartjänsteinnehavare undervisar vid två eller flera enheter och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan enheterna minskas undervisningsskyldigheten med en veckotimme. Om läraren enligt arbetsplanen under dagen förflyttar sig till en annan enhet i genomsnitt minst tre gånger per vecka, är minskningen en och en halv veckotimme; om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst fem gånger är minskningen två årsveckotimmar, och om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst åtta gånger, är minskningen två och en halv årsveckotimme. Alternativt om läraren på grund av undervisningstimmarna blir tvungen att från sin bostad eller den enhet som är belägen närmast bostaden resa till en annan eller flera andra enheter sammanlagt minst 30 kilometer per vecka, räknat längs den kortaste möjliga rutten, minskar undervisningsskyldigheten med en veckotimme, och dessutom en halv årsveckotimme för varje följande antal av 50 kilometer som beräknats på samma sätt. Lärartjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet minskas inte om avståndet mellan enheterna är kortare än en kilometer. Om båda minskningsgrunderna kommer i fråga för en och samma lärare, räknas minskningen separat för de båda alternativen och fastställs enligt det alternativ som är fördelaktigare för läraren. Texten ovan tillämpas inte på timlärare.


Särskilda arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten (grundläggande utbildningen) Om en lärartjänsteinnehavare inte kan anvisas det antal timmar som undervisningsskyldigheten förutsätter, ska bestämmelserna i UKTA (elevhandledning och förberedelse av demonstrationstimmar) och de särskilda uppgifter som anges nedan till behövliga delar räknas in i lärarens undervisningsskyldighet.

antalet lärare är minst sex, en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

Skötsel av bibliotek En lärartjänsteinnehavare som sköter skolans bibliotek får • en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme, om biblioteket är öppet en timme i veckan under arbetsåret, • en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst två timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 3 500,och • en ersättning som motsvarar årsarvodet för tre veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst tre timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 6 000.

Ordnande av musikframträdanden En innehavare av ämneslärartjänst som ordnar skolans gemensamma musikframträdanden får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme. Om ordnandet av skolans gemensamma musikframträdanden i en skola med minst sex lärare ålagts en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare, betalas likaså en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

Utöver vad som bestäms ovan får en lärare som sköter ett (referens)bibliotek vid en skola med årskurs 7–9, eller vid en skola med årskurs 1–6 där

Skötsel av samlingar En innehavare av ämneslärartjänst som sköter samlingar i biologi respektive fysik och kemi får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme.

Ledning och övervakning av kostservice En innehavare av lärartjänst i huslig ekonomi som ålagts ledningen och övervakningen av kostservicen betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för varje påbörjat antal av åtta grundskolor. Ersättningen kan dock motsvara högst sex årsveckoövertimmar.

Om ledningen och övervakningen av kostservicen ålagts flera lärare i huslig ekonomi, delas den veckotimkvot som avses ovan mellan dessa lärare i proportion till arbetsmängden. Skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta AV-material betalas följande ersättning: Skola med årskurs 7–9 1–11 lönegrundsgrupper 1 årsveckotimme 12– lönegrundsgrupper 1,5 årsveckotimme Skola med årskurs 1–6 och specialskola under 12 lönegrundsgrupper 0,5 årsveckotimme 12–19 lönegrundsgrupper 1 årsveckotimme 20– lönegrundsgrupper 1,5 årsveckotimme Om en skola med årskurs 7–9 och ett gymnasium har gemensamt AV-material som en grundskollärare har ålagts att sköta, beaktas också gymnasiets lönegrundsgrupper. En lärare som ålagts ansvara för skötsel och övervakning av datautrustning betalas en ersättning motsvarande en veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund, och i årskurs 7–9 där informationsteknik läses som tillvalsämne betalas

en ersättning motsvarande två veckotimmar. Elevkårshandledning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att handleda elevkåren för årskurs 7–9 betalas en ersättning motsvarande en halv veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund om det finns 1–6 lönegrundsgrupper i skolan, en ersättning motsvarande en veckotimme om det finns 7–14 lönegrundsgrupper i skolan och en ersättning motsvarande en och en halv veckotimme i större skolor. Korsanvändning av vissa ersättningar Om arbetsgivaren anser det vara ändamålsenligt, kan timmarna sammanslås för de ersättningar som anges i skötsel av bibliotek, skötsel av samlingar, skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning och elevkårshandledning. För skötseln av dessa uppgifter kan arbetsgivaren fördela högst det sammanslagna antalet timmar på något annat sätt än vad som bestäms i dessa paragrafer. Klubbarbete Ersättningen för en klubbtimme som godkänts i arbetsplanen är lärarens egen övertimarvodesgrund dividerad med 24.

Om klubben leds av en person som inte är tjänsteinnehavare eller timlärare vid grundskolan/ gymnasiet betalas en ersättning som utgör timarvodet för en timlärare i bisyssla i årskurs 1–6 dividerat med 24. Ledning av verksamhet för elever som får skolskjuts Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att på morgonen eller eftermiddagen ordna ledd verksamhet för elever som väntar på skolskjuts betalas för varje övervakningstimme en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0). Ersättningen betalas inte om arbetet utförs i samband med någon annan avlönad uppgift. Med någon annan avlönad uppgift avses till exempel en rast som ingår i en timme på 60 minuter. Ledning av fritidsverksamhet för elever på elevhem För en timme fritidsledning för elever på elevhem betalas en lärartjänsteinnehavare en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare. Lärarhandledning För en timme lärarhandledning betalas ersättning enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst.

UKTA - Arbetstid/Undervisningsskyldighet Gymnasiet Rektorer En gymnasierektors undervisningstimmar fastställs lokalt till mellan 152 och 418 timmar per år. Då antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/vuxengymnasium fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, eventuell verksamhet på flera ställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter och andra lokala särförhållanden. Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.

Ämneslärare/timlärare Samplanering I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser reserveras, beroende på systemet i skolan, 2–5 timmar för varje lärare per två veckor. Vid ämnesundervisning är undervisningsskyldigheten per vecka i olika ämnen: • modersmålet och litteratur 16 • det andra inhemska språket, främmande språk (också främmande språk som modersmål, dvs. elevens hemspråk) och informationsteknik 19 • matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik 20 • religion, filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, hälsokunskap, biologi, geografi, historia, samhällslära 21 • studiehandledning, huslig ekonomi, textilslöjd, teknisk

slöjd 22 • gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs) 23 Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språken samt S2språk (finska/svenska som andra språk) är 18 timmar i veckan. Undervisningsskyldigheten, minskningen av denna och övertimmarna räknas som ett antal undervisningstimmar per år. Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar i både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas den vägda undervisningsskyldigheten ut som timmar per år. Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till

undervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar och gymnasieresurstimmar. Andra timmar som kan räknas till undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer, arbetstid för ambulerande lärare och elevhandledning. För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund. Koefficienttimmar Det totala antalet timmar som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10. Med klassundervisningstimmar avses här klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer. Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10.

Exempel: En lärare har 15 timmar fysik och kemi per vecka. Demonstrationstimmarna är 3, och då blir det totala timantalet 18. Antalet koefficienttimmar är 1,8. Det timantal som ligger till grund för lönebetalningen uppgår då sammanlagt till 19,8. Gymnasieresurstimmar För de arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som ålagts lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet, bör gymnasiet anslå 20 veckotimmar per gymnasium och 0,14 veckotimmar per elev, såvida inte lärarkåren beslutar om en mindre resursanvändning för ett läsår åt gången. I så fall ska det antal veckotimmar som inte använts för uppgifter utom klass användas till undervisningsarbete.

Det här var din kortversion av PM för läsåret FSL ger inför varje läsår ut handboken PM för läsåret. I PM-handboken samlar vi information om bland annat lärarnas och rektorernas löner, arvoden, undervisningsskyldigheter. PM för läsåret sammanställs på FSL:s kansli utgående från gällande lagar och kollektivavtal.

På grund av miljöhänsyn trycker vi inte längre PM för läsåret. Läsårets PM finns i sin helhet endast på webben. Du kan fritt ladda ned det på www.fsl.fi. Under läsåret hittar du en stor del av informationen i PM för läsåret via skolstadiernas parallellmenyer på vår webbplats.

Webb-PM kompletteras av en kortversionen som du just nu håler i din hand. PM-informationen som ingår i tidningen Läraren är endast ett urval av alla de uppgifter som ingår i PM för läsåret 2014-2015. Information som gäller vuxengymnasier, högskolor och universitet har vi inte publicerat

i tidningens kortversion. Du som jobbar vid en av dessa läroanstalter är välkommen att kontakta FSL:s kansli för information om dina anställningsvillkor.


9

5.6.2014

E

tt centralt råd ger han emellertid till sin efterträdare och då handlar det om att inte bli provocerad, utan istället behålla ett lugn i alla situationer. Vi som jobbar på förbundskansliet och har följt honom på nära håll kan bekräfta att han har levt som har lär. Dan har behållit sitt lugn också i knepiga situationer. Vi skruvar klockan tillbaka till år 1998, då hans första ordförandeperiod om fyra år inleddes. Modersmålsläraren Dan Johansson från Karis hade fungerat som vice ordförande i styrelsen från år 1993. Han blev övertalad att kandidera i ordförandevalet, då Lilly Hollstén trädde tillbaka, och valdes med betryggande majoritet. – Ett par dygn efter valet i juni drabbades jag av eftertankens kranka blekhet. Jag låg sömnlös och tänkte: Har jag tagit mig vatten över huvudet? Lilly var ju så uppskattad och duktig. Skulle jag verkligen klara av uppdraget? Har du klarat av det? – Jo, responsen tyder på detta. Som ordförande jobbar man i team, men samtidigt är man ensam, eftersom ansvaret i sista hand faller på ordföranden. Jag har utnyttjat mig av självreflektion som ett viktigt verktyg. Jag har försökt kritiskt analysera mina göranden och beslut. Det är viktigt, eftersom man som ordförande växer med uppgiften. Uppdraget som ordförande är oerhört mångfacetterat. Dagarna ser väldigt olika ut och dagsprogrammet kan dessutom kastas över ända i ett nafs, ifall något överraskande dyker upp. Är det något speciellt område, som du upplevde som främmande i början? – I början fann jag det konstigt att finnas på plats vid olika tillställningar endast i min roll som fackbas. Jag blev inbjuden som FSL:s ordförande i första hand och inte som personen Dan Johansson. Men jag vande mig snabbt att trivas också i representationsuppdrag. Ordförande bär också huvudansvaret för förbundets ekonomi? Hur har det känts? – Under mina år i styrelsen hade jag satsat en hel del tid och energi på att grunna på alternativ till de gällande löne- och arbetstidsavtalen bl.a. som ordförande för en arbetsgrupp, som såg på vad som kunde göras. Ekonomiska frågor ägnade jag inte lika mycket tid åt. Men jag visste ju för all del också en del om ekonomi och som ordförande lärde jag mig mycket mera. Under Dan Johansson egid har förbundet växt till sig och arbetet har i många avseenden blivit mera professionellt. Förmår du lyfta fram någon enskild kris eller ett problem, som har sysselsatt dig? – Nja, direkta kriser har inte förekommit. Om man ser till organisationspolitiken sysselsattes vi i styrelsen en hel del av moderorganisationen OAJ:s planer på regionföreningar. Hur skulle FSL passa in i dessa planer? Vi fann slutligen en duglig kompromiss, som verkar fungera. Samarbetet med OAJ har varit gott och förtroendefullt under alla år. Jag gjorde strax inför ordförandevalet år 1998 en avskedsintervju i denna tidning med Lilly Hollstén, som då blickade på sina 12-åriga ordförandeperiod. Hennes år vid rodret var annorlunda och mera turbulenta än Johanssons, eftersom de bl.a. omfattade strejkförberedelser och åtgärder, som syftade till att trygga FSL:s ställning i ett läge där OAJ lockade till sig många nya lärargrupper. Hon fick i intervjun frågan om vilken del av jobbet som hon hade upplevt som överraskande betungande. Hennes svar löd: personalfrågorna. Ordföranden bär ansvaret för personalfrågorna på förbundskansliet.

Om vi inte bevarar våra svenska skolor som enspråkigt svenska, har vi snart utarmat tvåspråkigheten.

Tom Ahlfors

– Fackligt arbete är en levande process. Beslut tas och så går man vidare, säger FSL:s ordförande Dan Johansson...

Förstår du Lillys resonemang? – Javisst! Jag hade ju suttit som vice ordförande och trodde mig veta en hel del om också personalfrågor. Men jag insåg snabbt att insikterna var klena. Personalfrågor har sysselsatt mig oändligt mycket mera än jag kunde föreställa mig. Det har funnits en del knepiga situationer, men idag fungerar allt väl. Vi drar åt samma håll. Vi lämnar detta område, som säkerligen är välbekant för många skolledare. I stället fokuserar vi på ett annat område, nämligen den mediala framtoningen. FSL:s ordförande är samtidigt språkrör för alla finlandssvenska lärare. Ordföranden måste, ofta med synnerligen kort varsel, uttala sig om hur lärarna ser på olika frågor. Har du upplevt kontakten med medierna som jobbig? – Min utgångspunkt är att ett lärarförbund ovillkorligen måste ledas av en lärare, som känner till de vardagliga sysslorna och utmaningarna i en skola. Det skapar en nödvändig grund för att uttala sig på lärarnas vägnar. Det mesta finns i ryggmärgen. – Personligen har jag trivts med kontakten med medierna. Jag tycker att FSL överhuvudtaget har setts och hörts mycket i de finlandssvenska medierna, som ju faktiskt sysselsätter sig med utbildningsfrågor rätt mycket. Har du en klar strategi för samarbetet med medierna? – Min strategi är väldigt enkel: jag ställer alltid upp för kommentarer och jag försöker uttala mig redigt och vardagsnära. Också kritiker av Dan Johansson – han har också sådana – torde medge att han i likhet med företrädaren Lilly H. har skött mediakontakterna väl. Också i pressade situationer har Dan förmått leverera sansade och välgrundade åsikter. – Tack för det, skrattar Dan. – Ibland har jag inte varit riktigt påläst

till alla delar, men eftersom jag faktiskt har jobbat som lärare vet jag hur flesta lärarna tänker. Resonemangen har alltså varit förankrade. Du nämnde tidigare att du har utnyttjat introspektion, alltså en analys av de egna görandena. Vad ångrar du? Vad borde du ha gjort bättre? – Jag borde ha varit mera innovativ och proaktiv! Han talar inte om felaktiga beslut, men medger att hans 16 år som kapten på skutan också har omfattat sådana. – Fackligt arbete är en levande process. Beslut tas och så går man vidare. Om så krävs, så tas nya beslut, som kanske kompletterar de tidigare. Men jag förmår inte finna några större och avgörande felaktiga beslut. Han har alltså landat i en slutsats om att han borde ha varit mera innovativ och proaktiv, men samtidigt har förbundskongressen att ta ställning till bl.a. två propositioner om FSL:s framtid. Är inte dessa initiativ innovativa och framtidsinriktade? – Javisst! Jag finner det självklart att FSL ovillkorligen måste se om sitt hus och analysera hur vi kan göra saker och ting bättre. Hela processen knyckte faktiskt i gång redan för ett par år sedan, då jag kom fram till att vår organisationsmodell, som härstammar från 1970-talet, inte längre motsvarar dagens verklighet. Här finns behov av en grundlig analys och jag hoppas självfallet att kongressen sätter i gång framtidsprocessen. Vilka åtgärder behövs och varför? – Jag är övertygad om att förbundets egentliga medlemmar, alltså de lokala lärarföreningarna, måste ses och höras mera i beslutsfattandet. Därför finns det behov av att ompröva vår organisationsmodell, där vi idag har två organ som förfogar över den högsta beslutande makten. Behövs verkligen två i dagens situation, frågar Dan Johansson retoriskt. OAJ har fullmäktige, medan Lärarförbundet i Sverige som högsta beslutande organ. Lilla FSL har alltså två organ. – Vår organisationsmodell är idag för tung och långsam. Det behövs snabbare ryck och också större genomströmning av aktiva. Jag tror att en lättare organisation också kunde bidra till att fler kunde lockas att engagera sig i det fackliga arbetet. Men vad innebär egentligen ditt resonemang? Vill du avskaffa kongressen eller fullmäktige? – Fullmäktige fyller inte längre sin funktion. Det är inte vettigt att välja fullmäktige för en period om fyra år, som i dag faktiskt är en väldigt lång tid. Jag kunde tänka mig en ersättande modell, där förbundsmöten eller -råd skulle få den högsta beslutande makten. Föreningarna skulle årligen utse företrädare till dessa sammanträden. Vart fjärde år kunde sedan representationen ökas. Detta förstärkta förbundsråd, som väl kunde kallas kongress, skulle sedan bl.a. välja ordförande och slå fast riktlinjer för verksamheten. Ordförandeskapet utgör ett krävande uppdrag. Men det finns väl också en guldkant? – Det är ett underbart uppdrag! Alla dessa möten med människor ger oerhört mycket energi. Jag talar om möten med människor ute i Svenskfinland, jag talar om samarbetet med OAJ och jag talar om samarbetet inom nordiska nätverket NLS. Just det nordiska arbetet har gett åtminstone mig oerhört mycket! Hur kommer då Dan Johansson att bli hågkommen? Vad har präglat hans år som ordförande? Om man lyfter fram en enskild fråga blir hoten mot den svenska skolans språkliga grund. Förespråkare av diverse

tvåspråkiga lösningar har kallat Johansson en konservativ bakåtsträvare och tom. ”taliban”. Är du konservativ? – Jag ser inte mig som konservativ i språkfrågan. Snarare är jag realist. Jag förlitar mig alltjämt till den s.k. taxellska paradoxen. Jag ser ingen orsak till att ompröva min hållning, för jag upplever att den svenska skolan fungerar som en grundsten för det vi kallar Svenskfinland. Han säger sig vara en stor vän av tvåspråkighet, men den skapas via enspråkiga lösningar. – Om vi inte bevarar våra svenska skolor som enspråkigt svenska, har vi snart utarmat tvåspråkigheten, säger Dan Johansson. Och fortsätter: – Finskan är ett av de absolut viktigaste undervisningsämnena i våra skolor, men jag säger ett tvärt nej till tvåspråkiga lösningar. Ibland tror jag att folk inte riktigt inser hur mycket lärarna jobbar med att bejaka tvåspråkigheten i våra skolor. Lärarna är duktiga och språkmedvetna, men de behöver en stark svensk grund att stå på. Hur beskriver du dina känslor inför uppbrottet? – På ett sätt känner jag stor lättnad, eftersom uppdraget kräver en stor anspänning. Men samtidigt har det varit roligt att jobba med uppgifterna, så visst finns det också ett stänk av vemod i mina känslor. Några råd till nya ordföranden? – Låt dig inte provoceras! Lyssna på förtroendevalda, arbetskamrater och rådgivare men tänk för all del själv! Förbered dig för att stå i rampljuset och ta frimodigt ställning för de finlandssvenska lärarnas bästa, säger Dan Johansson. C-E Rusk

Jag är övertygad om att förbundets egentliga medlemmar, alltså de lokala lärarföreningarna, måste ses och höras mera i beslutsfattandet.

...som dock formellt är FSL:s ordförande bara till den sista juli. Sedan går han vidare.


10

5.6.2014

På tur genom Norge

KOLUMNEN Tom Wikman är lärarutbildare.

”Jag och min kompis Antti ska gå genom hela Norge i sommar”. Så skrev Cecilia Käld till Lärarens redaktion i maj. Det visade sig att hon och Antti Okkonen som är medianom och sjukskötare, faktiskt skall vandra från Nordkap i norr till Lindesnes i söder, en sträcka på ca 2600 km. Med en beräknad medelfart om 21 kim per dag så skall vandringen ta fyra månader Med sig har de taxen Bilbo. – Vi ska vandra hela vägen, mestadels genom skogs- och fjällmark och vi sover i tält. Vi samlar samtidigt in pengar för Finlands Naturskyddsförbunds trädplanteringsprojekt på Madagaskar. Cecilia är ämneslärare i biologi och geografi och har senast vikarierat som klasslärare i Vendlaskolan

i Nurmijärvi. Nästa läsår har hon ett vikariat i Helsinge gymnasium som börjar i oktober, så vandringen hinner avslutas innan det är dags för Cecilia att börja jobba.

På www.norwaybyfoot.com för paret en trespråkig blogg som uppdateras varje dag. Tom Ahlfors

Osaava Verme

Pippipedagogik Hur skulle Pippi och Emil ha klarat sig i högstadiet? Åtminstone skulle deras rättigheter vara tryggade. Finlands svenska skolungdomsförbund har i fjorton artiklar utvecklat en deklaration om elevens rättigheter. Enligt deklarationen är det av ”största vikt att det finns övervakande myndigheter på alla nivåer som har kompetens att tillgå disciplinära aktioner mot den part som uppför sig felaktigt, kränkande eller diskriminerande”. Förbundet Hem och skola för sin del har anlitat jurist Thomas Sundell från regionförvaltningsverket för att i detalj klargöra alla detaljer om elevers juridiska rättigheter. Riksdagsman Mikael Jungner är en riktig Pippipedagog. Han menar på Yle Puhe att finländska skolelever är för disciplinerade. Ett nytt vitsord i olydnad bör därför införas. Finland behöver människor som tänker annorlunda och som vågar trotsa auktoriteter. Skolan förmår inte utveckla nytänkande för det informationsbaserade näringslivet. Kampanjerna är behjärtansvärda och väl menade, men när jag tänker på de frågor som jag nyligen fått av studerande, med färska erfarenheter från skolor runt om i Finland, får jag inte riktigt ihop en helhetsbild. Ta den här till exempel: – Vad skall jag göra när elever springer snabbt förbi och tacklar in mig mot väggen? I samband med sina studier i pedagogik skriver studenterna rapporter över skolbesök. Ur de här rapporterna kan man nog utläsa att lärare får kämpa för att skapa arbetsro. Alltför ofta verkar lärarens arbete vara en kamp för att själva undervisningen skall få äga rum. Förvisso skall lärare vinna sina elevers respekt, men för detta behövs knappast en ständig kraftmätning. Och varför måste alla ”joma” om mössor och telefoner? Lagen föreskriver tydligt att en elev skall utföra sina uppgifter samvetsgrant och uppträda korrekt. Det skulle därför vara fräscht om elev- och föräldraförbund också skulle genomföra kampanjer om elevers skyldigheter. Nu verkar huvudfokus ligga på elevers rättigheter, och den bakomliggande tanken tycks vara att lärare är, om inte inkompetenta, så åtminstone dåligt skickade att handskas på ett rättmätigt sätt med elever. Jesper Juul hävdar i boken Relationskompetens i pedagogernas värld att ”föräldrar kan göra mycket lite för att förändra sitt barns beteende på institutionen”. Det är struntprat. När forskare har jämfört elevers inställning till lärares disciplinära åtgärder i olika länder, t.ex. Kina, Australien och Israel, har de kunnat iaktta en variation både i behovet av ingripanden och också i elevernas inställning till dessa. Variationer i skolbeteendet är alltså kulturbundna. Skolkulturen är beroende av vår gemensamma inställning till barn. När Pippi och Emil börjar skolan behöver både de och deras föräldrar få veta vad som förväntas. Vi behöver ställa sådana krav på eleverna att de vet att det är deras skyldighet att bete sig som folk och som en del av detta att aktivt bidra till skoldemokratin. Det går säkert bra i skolan för Emil. Hans föräldrar har ju värderingarna i skick. Men hur går det för Pippi? Hennes pappa är ju minst sagt något avlägsen och hon får uppfostra sig själv. En möjlighet att anpassa sig till gängse kommunikationsformer och -normer bör också vara en central rättighet för alla elever.

Bilbo, Cecilia och Antti skall till Norge.

Mentorsutbildning 2014–2015 Vill du fungera som mentor för nya lärare? Pedagogiska fakulteten erbjuder tillsammans med Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi läsåret 2014–15 en mentorsutbildning i gruppmentorskap. Till utbildningen antas 10 lärare som vill utbilda sig till mentorer. Mentorsutbildningens målsättning är att ge kunskaper och insikter i gruppmentorskap som stöd för nya lärares professionella utveckling och välmående i arbetet. Utbildningen består av en teoretisk och en praktisk del. Den teoretiska delen består av seminarier på olika orter i Finland. I den praktiska delen ingår uppgiften att fungera som mentor för en egen grupp nya lärare, ca en gång i månaden efter skoltid. Utbildningen finansieras av UKM och är därför avgiftsfri. Anmälan senast 13.6.2014 till camilla.forsberg@abo.fi Tilläggsuppgifter Planerare Camilla Forsberg, Centret för livslångt lärande camilla.forsberg@abo.fi, tel. 050-913 2104

P

ä l y p ! ä n r K e t l s e e t m e o s mmar rk H

a

r e d n u g i d betjänar

Bekanta dig med den läckra menyn I vår egen restaurang

so

Kom och tillbringa soliga semesterdagar i Helsingfors

FSL-medlemmarnas förmånspriser gäller under sommaren varje dag 19.6-17.8.2014. Ett två personers rum 86 €/natt, en extra bädd 20 €/natt. Barn under 12 år övernattar gratis i föräldrarnas rum. I rumspriset ingår frukost, Internet-förbindelse på rummet och ett morgondopp i simbassängen. Reserveringar direkt till hotellet (09) 799 755 eller parkhotel@ park.fi. Meddela ditt FSL-medlemsnummer i samband med reserveringen. Specialpriser gäller ej under stora evenemang. Bekränsat antal rum för special pris.

Pohjolagatan 38 ● 00600 Helsingfors ● Tel. (09) 799 755 ● www.park.fi


11

5.6.2014

Omvald Olli Luukkainen talar för facksamarbete PeD Olli Luukkainen har lärarnas fulla förtroende. Luukkainen, som valdes till ordförande för OAJ år 2010, fick förnyat förtroende av OAJ:s fullmäktige den 15 maj. Inga andra kandidater hade nominerats. Den nya mandatperioden sträcker sig till år 2018. Luukkainen värnar om OAJ:s enighet. Han lyfte fram styrkan av att jobba tillsammans mot gemensamma mål speciellt när det blåser kärva vindar i samhällsekonomin. Nedskärningar och permitteringar utgör vid det här laget vardagsmat för OAJ, men Luukkainen pekade på att utmaningar av helt annan kaliber har kommit med i bilden. – Jag talar om uppsägningar och hot om uppsägningar. Nedskärningarna av resurserna har lett till ännu hårdare tag. Jag ser det som nödvändigt att vi samarbetar med och lär oss av andra fackföreningar, vilkas medlemmar tidigare har utsatts för liknande åtgärder, sade Luukkainen.

Sibbo kommuns bildningsorganisation förnyas och vi söker nu följande personer:

Bildningsdirektör Svensk undervisningschef Servicechef för idrottstjänster

www.afs.fi

Vi söker Dig som är innovativ, initiativrik och intresserad av att utveckla vår verksamhet. Du hittar mer information och kan söka en tjänst via länken på Sibbo kommuns webbplats www.sibbo.fi -> Lediga arbetsplatser.

Offentligt samarbete Luukkainen talade överhuvudtaget för ett ökat samarbete speciellt mellan fack som organiserar offentligt anställda. Luukkainen vill utreda huruvida det finns behov av en ny sammanslutning för alla förbund inom den offentliga sektorn. – De offentliga tjänsterna är i ständig omdaning. Personalen är under hård press och det finns tom. ansatser att skära ner på lönerna med stöd av lokala beslut. Samtidigt motsvarar lönerna inte utbildningskraven. Därför krävs ett tätare samarbete, sade Luukkainen. Han talade för en modell för kommunerna, kyrkans, statens och universitetens personal ökar samarbetet. Ett liknande närmande har redan ägt rum gällande de industrianställda. Luukkainen kan tänka sig en situation där det i vårt land finns endast två löntagarcentraler mot dagens tre.

Damlin tog över Inger Damlin, speciallärare och biträdande rektor från Vörå, har efterträtt specialläraren Nina Eriksson-Holmström som FSL:s representant i styrelsen för lärarfacket OAJ. Damlin, som även har säte i FSL:s styrelse, representerar Vasa svenska lärarförening. OAJ:s fullmäktige valde styrelse vid sammanträdet i Helsingfors den 14–16 maj. Styrelsen består av 20 ledamöter jämte

Sibbo är en tvåspråkig kommun i Nyland i närheten av Helsingfors. Kommunen har 19 000 invånare. Landskapet i Sibbo varierar mellan vida skogsområden, kuperade fält och skärgårds- och havsvyerna vid kusten i södra Sibbo. I Sibbo finns det ypperliga möjligheter till arbete och boende. Det starkt växande Sibbo erbjuder sin personal en intressant och mångsidig arbetsmiljö. Sibbo är en rökfri kommun.

Olli Luukkainen fortsätter som ordförande för OAJ.

ordföranden, som även benämns förbundsordförande. Gymnasieläraren Joakim Häggström, som representerar Helsingfors svenska lärarförening, fungerar som Damlins ersättare. OAJ:s nya styrelse tillträdde omedelbart då valet hade förrättats. Styrelsen gav förnyat förtroende till Kari Kinnunen som OAJ:s första vice ordförande, medan Päivi Koppanen fortsätter som andra vice ordförande. Posten som tredje vice ordförande valdes Barnträdgårdslärarförbundets nyvalda ordförande Anitta Pakanen.

Virtuella ersättningar F SL:s fullmäktigegrupp, som består av sju ledamöter, hade utgående från diskussionerna i FSL:s fullmäktige sammanställt ett klämförslag rörande ersättandet av virtuell undervisningen. Joakim Häggström föredrog FSLgruppens förslag. Förslaget godkändes av OAJfullmäktige med smärre ändringar. I klämmen anges att de fackliga linjedragningarna rörande virtuell undervisning bör uppdateras. Förtroendemännen bör ha tillgång till relevanta verktyg i de lokala förhandlingarna. Syftet är att trygga ersättningarna

för merarbetet och säkerställa en likvärdig avlöning och nödvändig fortbildning.

Bjud hem världen – bli en AFS värdfamilj! TA EMOT EN UTBYTESELEV i sommar eller i höst. Våra värdfamiljeprogram varar mellan tre veckor och tio månader.

09 666�644 • afsfin@afs.org • www.afs.fi

Visa mod, riksdagen! I en mötesresolution uttrycker fullmäktige sin oro över de dramatiska nedskärningarna av resurser. Fullmäktige vädjar till riksdagen i hopp om att ledamöterna fördjupar sig i konsekvenserna av nedskärningarna. OAJ hoppas att riksdagen visar mod och förkastar regeringens hastigt förberedda beslut, vilka underminerar det framtida välståndet i vårt land. Akavahuset i Helsingfors ska renoveras grundligt. Hela huset töms i juni och både OAJ och F SL, vilkas förbundskanslier finns i Akavahuset, flyttar in i temporära utrymmen i Helsingfors. Renoveringen väntas ta ca 1,5 år i anspråk. Renoveringen blir dyr. OAJ, som äger merparten av aktierna i fastighetsbolaget, räknar med att organisationens kostnader uppgår till ca 21 miljoner euro. Fullmäktige gav nu sitt slutliga godkännande för projektet. Text och foto: C-E Rusk

Tidningen blir en bild Rolf Söderström, verksam inom tryckeribranschen, målar upp en bild av framtiden och menar att den konventionella ombrytningen av tidningar kommer att försvinna och en övergång till datastyrd ombrytning sker. – Tidningen kommer ut, men inte längre hem till några prenumeranter. Hemma läser man den på sin dataskärm, säger Söderström. Han påpekar att tidningar nog kommer att finnas till salu i lösnummer. – Det är alltså formen som förändras, formen för hur en tanke överförs från en människa till en annan. Söderström ser också att vi i framtiden får vår dagstidning på vår TV-skärm och kan välja vad och när vi vill läsa. Tidningen, som den ser ut idag, papperstidningen, är ett mellanstadium. – Läraren till exempel, kommer att slippa tryckerikostnaderna. För de pengarna kan ni anställa två mänskor till, som arbetar redaktionellt, säger Söderström. Tills vidare är dock endast två redaktörer anställda på tidningen Läraren, nästan 31 år efter att Söderström framförde sina teser vid ett presseminarium som ordnades då tidningen Läraren fyllde 90 år. Han citerades i Läraren den 8 december år 1983. Tom Ahlfors


12

5.6.2014

Alla barn i början:

Egna insikter leder in i lärarrollen

Nya lärare kan uppleva yrket som mycket utmanande under de första åren. Ett sätt för kommunen att stöda och hjälpa dem är att satsa på gruppmentorskap. En som utbildat sig till gruppmentor är Susanne Kackur, rektor för Kyrkoby skola i Pedersöre. Nya lärare får ingen inkörningsperiod i sitt arbete. När de avslutat studierna på våren och börjar jobba på hösten är de lärare med fullt ansvar – både juridiskt och pedagogiskt. Ansvaret är stort genast från början. Ingen är färdig lärare efter utbildningen utan de kan behöva lära sig mer om yrket och få stöd för att orka i arbetet. – Verkligheten ska också lära och under de första åren behöver många nya lärare stöd för att hitta sin plats i skolvärlden, säger Susanne Kackur, rektor för Kyrkoby skola 1–6 i Pedersöre. I sin roll som rektor har hon i flera år strävat efter att stöda nya lärare som kommit till skolan. En process som innebär ett stort ansvar och som kräver kunskap av den ansvariga. – Jag har alltid haft ett intresse av att vägleda nya lärare och sett det som ett viktigt ansvar. Men jag började också märka att jag inte hade den kunskap som krävs och att processen inte fungerade som jag ville. Så kom jag i kontakt med en utbildning inom gruppmentorskap, berättar Kackur. Det är Pedagogiska fakulteten och Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi i Vasa som erbjuder mentorsutbildning i gruppmentorskap. Kackur inledde utbildningen i maj 2012 och blev klar i maj 2013 och i höstas ordnades gruppmentorskap för nya lärare i Pedersöre. – Med facit på hand var det här ett lyckat koncept och jag har lärt mig mycket, säger hon.

Sex träffar i grupp Gruppmentorskapet i Pedersöre har pågått under hela läsåret och bestått av sex träffar där deltagarna har diskuterat olika teman tillsammans med Kackur. I egenskap av gruppmentor är det Kackur som har lett diskussionerna. – Diskussionerna och teman utgår från deltagarnas önskemål. Det är grunden för gruppmentorskap. Hela processen startar när deltagarna berättar utgående från sina egna erfarenheter vad de tycker är viktigt och vad de tycker att bör diskuteras, förklarar Kackur. Hennes roll som mentor är att leda diskussionerna. – Som gruppmentor är jag en del av processen. Jag deltar i diskussionen genom att lyssna, leda diskussionen och ibland komma med inlägg och dela med mig av min erfarenhet. Det är mentorns uppgift att se till att diskussionen leds på ett professionellt sätt. Den första träffen i höstas handlade främst om att informera deltagarna om innehållet och skapa en bra dynamik i gruppen och lära känna varandra. Samtidigt gjorde gruppen upp en egen verksamhetsplan och kom överens om vilka teman som skulle diskuteras under de kommande träffarna. Ett tema blev bedömning, differentie-

Susanne Kackur, rektor för Kyrkoby skola, har utbildat sig till gruppmentor. Under läsåret har hon tillsammans med Pedersöre kommun ordnat fortbildning för nya lärare. Gruppmentorskap grundar sig på diskussioner utgående från vad deltagarna tycker är viktigt och vill diskutera.

ring och stödnivåer, medan ett annat tema handlade om arbetsro, disciplin, ordning och respekt och ett tredje teknik i undervisningen. Utöver det blev ett tema lärarrollen och tidshantering medan gruppen under det sista temat utvärderade diskussionerna och la fram personliga reflektioner. Enligt Kackur krävdes några träffar innan diskussionerna började löpa. – Det blev alltid bra diskussioner, men det var vid vår tredje träff som jag märkte att det lossnade. Då hade gruppen skapat sig en trygghet och deltagarna vågade ta steget fullt ut och diskutera öppet. I dialogen fick de stöd av varandra och började inse att det är de själva som ska komma till insikt om teman som diskuteras, berättar hon. Hon minns bland annat en diskussion om disciplin i klassen. En av deltagarna upplevde det som utmanande när elever ibland kan ge sig rent fysiskt på läraren. – Då lyfte jag fram att det är du som lärare eleverna ger sig på – inte du som person. Sådana incidenter inträffar på grund av att du är lärare. Ibland måste du kunna frigöra dig från din yrkesroll. Du ska försöka att inte ta kritik och påhopp personligt även om det är svårt, säger Kackur.

Fördel med liten grupp Trots att behovet av gruppmentorskap bland nya lärare borde vara stort deltog endast tre ämneslärare i diskussionerna som Kackur ledde i Pedersöre där man potentiellt kunde ha nått cirka femton lärare som har arbetat 1–5 år. – Men jag är inte besviken över att det

bara blev tre deltagare. Det optimala deltagarantalet i en mentorsgrupp är tre till sex personer. Deltagarna i den här gruppen var mycket nöjda, enligt utvärderingen. – Det som enligt dem kunde ha gett diskussionerna mervärde var om det skulle ha funnits deltagare från olika skolor. Och där kan jag hålla med, säger Kackur och tillägger att det eventuellt kunde vara bra med samarbete över kommungränserna när det gäller att ordna gruppmentorskap. En orsak till att endast tre lärare deltog kan ha varit att träffarna sker utanför arbetstid under sena eftermiddagar. Många nya lärare har småbarn vilket kan göra det svårt för dem att hitta tid just då för att delta. En annan orsak kan vara att det är fråga om ett nytt koncept. – Gruppmentorskapet i Pedersöre har ordnats som fortbildning för lärare och deltagarna har fått två fortbildningsdagar till godo. Det här är en annorlunda fortbildning där dialogen är det centrala. För vissa kan den kursbeskrivningen låta en aning luddig och det kan finnas lärare som har tyckt att det låter mera som en samtalsklubb och inte som fortbildning. – Det kan ha bidragit till att en del valde att inte delta. Det här var första året vi ordnade gruppmentorskap i kommunens regi och min förhoppning är att vi når fler nästa år, säger hon. Inom Pedersöre kommuns skolväsende är det Kackur och Stina Levlin som har utbildat sig till gruppmentorer. Kackur ansvarar för gruppmentorskapet för ämneslärare och Levlin för klasslärarna och de har fått stort stöd av kommunen.

– Jag vill ge en stor eloge till kommunen och utbildningsdirektör Rolf Sundqvist som har insett vikten av gruppmentorskap för nya lärare, berättar hon. Som exempel fick Kackur en vikarie när hon utbildade sig till mentor. Hon har också fått lön för en timmes planering och för två timmar diskussioner när träffarna har ordnats. – Upplägget som vi kom överens om är säkerligen unikt och att jag fick ersättning för arbetet är väldigt positivt och förstås en förutsättning för att det skulle bli av. Jag är också mycket glad över att vi tillsammans med utbildningsdirektören kom överens om upplägget. Utbildningen av gruppmentorer är en del av projektet ”Osaava Verme” som ingår i Undervisnings- och kulturministeriets program Kunnig sedan år 2010. Pedagogiska fakulteten kommer att tillsammans med Centret för livslångt lärande (CLL) vid Åbo Akademi erbjuda en ny mentorsutbildning i gruppmentorskap läsåret 2014–2015. – Till utbildningen antas tio lärare som önskar utbilda sig till mentorer. Mentorsutbildningens målsättning är att ge kunskaper och insikter i gruppmentorskap som stöd för nya lärares professionella utveckling och välmående i arbetet, säger Camilla Forsberg, planerare vid Åbo Akademi och CLL i Vasa. Utbildningen består av en teoretisk och en praktisk orientering, som löper parallellt under läsåret. Utbildningen ger tio studiepoäng. Text och foto: Christoffer Thomasfolk

ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spalt­mm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.

Läraren 13 2014  

Läraren 13 2014

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you