Page 1

ledaren Läraryrket har sina särdrag, vilket gör att lagar och föreskrifter om arbetstid och arbetsmiljö inte kan tillämpas fullt ut såsom i de flesta andra branscher. ЮЮ r sidan 2

8.6.2017 • Nr 11 Årgång 42 (123) Organ för Finlands Svenska Lärarförbund

Skål för sommaren och skolan! Att ljuvlig sommar nalkas är värt en skål, liksom också Västerby skola i Raseborg som tilldelats ett hedersomnämnande i den nationella tävlingen Årets skola. ЮЮ r läs mera på sista sidan

Ida Wetterstrand, Jasmine Haapalahti, Leevi Ingves, Matilda Holmström och Lilja Ingves höjer en bägare för sin skola. foto: tom ahlfors

Utgår inte från ämnets behov En arbetsgrupp vill reducera studentprovet i modersmålet med nästan 70 procent. Modersmålslärarna Sandra Forsell (t.v.) och Harriet Lassus-Utriainen är inte nöjda med förslaget. ЮЮ r sidan 4

Nästa läsår i ett nötskal ställs

sli :s kan . på FSL ktivavtal

t samman r och kolle som inte läsåre ande lagaläroanstalt ommen PM förende från gäll ar vid entionen är välk :s kansli

jobb FSL Du som här informa an eller ingsvillkor. dem anställn s av den förtroen omfatta takta din tion om dina att kon informa för utgå

2018 ar) 017- (FBA-dag ret Lä2rararbetsdagar r läså

PM fö

ghet stledi Tjän n d och lö oavlöna lärare

har haft inte

agar (sex . Om en dighet och dighet för eringsd dagslön rna a plan tjänstle om tjänstle rt- eller spo För extr betalas lära gsdagarna ansökt t-, jul-, INTE ar) (hös planerin arbete timm läraren rna. och ferie extra mer ), har ferie havare a som sen De två ttning för gstimmarna påsklovlön under steinne st yssl tämmel och ersäundervisnin separat En tjän e i huvuds eller för min rätt till n med bes e anhålla n e delta utanför ter alltid en Anslage timlärar s tillsvidar Avsikte rna bord gande et lag. dig att lära rveras förutsät ing av ans anställt tsår är skyl gsarbete är att sammanhänpå det sätt rese R bör r erin IDE som om en dighet och under reserversamheten ett arbe och plan ar per läså ntliga LOVT rarbetstid tämmer om ietjänstlevikariens lön för verk skolans ege ringen ska i stud agar) tre dag skoldagarna Den lära varen bes lärarna har n a ga er gt nsie A-d lage tryg de ntlig en enli utöv (FB lag. Fina att ans samt arbetsgi ggas så att yldighet. E de ege dläggan te inleds 1 rtlov de lika ferierna. är INT löneans erkligas så vilket utöver an arbetssk er det Den grunngens arbe efter den bör förlä och spo sa n ans förv avtalet dighet ann rsen infallan är jullut a des ldni t-, esu inte en vare och sista bes med utbi pern hös tsgi timr en av den rens ras Syftet kort tjänstle sommar förut som gt n lön. tas från föra att grup Om arbe lsenligt kan arrange anordnaoch avslutas e uta under od som g och övri kas ten skäl att en lagt till feri en vec kan medre, valfrihe gden ändamå särskilda man augusti n vecka 22. lång periundervisnin leda har sam av . ska jullovet re som gar blir stör as eller mäng minskas dagar separata, avsnitt. lördage fri från ete. n lön En lära dighet före långa arbetsda bli uta begräns undervisnin som två timmar lärararb har 190 om tjänstlealltså inte sex en gen takt 18 Läsåret n, men minst luta att a kon borde vet. ersättninalltid agen, lage 2017-20 gar delt kan bes enligt ller på av och ter dighetsd r första maj Läsåret arbetsda för jullo ivaren are även ska och n infa och randet tet förutsät av ska ha r etsg age ng självstän agen elle dag än 188 Utfö ag Arb hav vare har nde öve arbe nne an dighetsdär en tisd utbildni arbetsgi direktiv s. trettondpå en ann minskar för mer arat förordnaförordnande tjänstei planering, utöver de Varje Självstän , 1 maj tliga ag. år n dig att infaller eller söndag gar per a skrif en tillämpaera från onsdag n en lörd ett sep varen. Om i sådan g som sker , de ova skyl klar en graf tsda age e ) inte vari i flera lördag skolarbe arbetsgi är läraren utvecklina skoldagarnaarna och ersätts tfalland å hur para ingen kan (onsdag trettond men agen mun Arbetet antalet erna. De bor räknas änd grafen inte ges egentlig tre FBA-dagyldigheten. Tillämpn till kom a s para som dighetsd arbetet. för elev tsdagarn ar enligt utföra kommun er tillämpa havare nämnda ga arbetssk gsdagar kan Självstän7 ag) . nne ar skolarbe nade dag kommun tjänstei nderdag då inte 6.12.201 agen (lörd den övri a planerin let och hema. om helaar i de en extr som avlö arbetssc 8 kale avgör ar per ) så att Trettond Dessa st två till anta lön för en delt er stledig ivaren 12 timm måndag antalet lärarens är tjän n blir utan ker kan 6.1.2018 (fredag Arbetsg en i kommun rna utöv vara hög lagt högst del ska är osä rektor aga före ferie nasiets v- och n Påsken .2018 lärarkår eringsd r om bara en din samman Om du r För gym gar (ele förläggninge plan ferien. trollera medan innan elle 30.3-2.4maj (tisdag) under extra en elle läsår. arbetsdaetsdagar), mmar och avtaladei kommun ordnas ing du kon roendem lönad Första sdag) de tre eras r fört r om oav d (tor arna ska kt anslutn 018 lärararbervisningsti lärarna a i dem. regl elle sfär -dag av ret. 1.5.2 dire öke del FBA läså himmel av und arbetstid som t längden ska delt eller i du ans dighet. (lördag) jan av tämt inte Kristi sam skolan 8 läsåret eller bör regel utning bes annan tsgivaren mme tjänstle et r bör i at n har agar ska 10.5.201 inens avsl gsti slut aga ann vare till arbe snin etsd av tsgi gsd r. g och varen ena Vårterm8 den undervi .1998 Lärararb till lördaga Om arbe a planerin får den planerin arbetsgi ggas på en mas enligt e 31.12 extr ret, 2.6.201 studier, ete som ska förlä r till praxis förläggas att två under läså tretimmars bestäm ing som gälld skolorna a na ar ertagna n under lärararb Timmar tsdagar elle iern ttande ordnas ras som två ana dag . lagstiftn gt den ved tsplane nt. lördag De ersä ata gymnas a för såd anvisar.ernas arbe . as en sern arrange ss under för eleverna och enli går av arbe e dokume den . använd och priv tämmel kommunala till elev eringsti and måste s arbetsår ssla bes arbetspaarbetsdagar som frammotsvar De i bisy följer samplan lorna. ttar sin ar. Av ärare vår eleverna under eller ett som är are som en timm är timl grundskoierna inrä förhållanden till tsdagar täms är 20 nnehav arbetstid i som rmation på ggas nas arbe dig de stei tsår st är ga För skol gym ar förlä arbe iet bes enligt 8. För tjän s för min som mer info .fsl.fi. Antalet r i gymnas i den för ett ska 12 timm gar. De övri eller av finns arbetstid e 31.12.199 a, www anställten termin, ållande dessa s arbetsda ändas till ett läså ma sätt som ldningen. webbsid annat som rådd anv under tällningsförhd, är skyldig eller varen ndare elevernaarna ska på sam gande utbi tsgi e läng ar ar i gsarbete ett ans are örestå grundläg

er

rets

Läså

I mitten av denna tidning återfinns PM:et för läsåret 2017–2018.

tstid arbe

arbe 24 timm and 8 timm ering. timm planerin ete som ndled är Klassf motsvara högst 10 12 kan samplan ppha lärararb Arbetstideniden ska s dning gas högst , men att delt för åläg och gru gstiden och dad anle anvisar. den arbetst till elevernaar till s Av grun nnehavarenden dagen planerin ktighet fter FSL och av förlägga ga 12 timm ppgi om sam e på dela enderar g ar tjänsteimmarsdag, d a r u re som hur tank timm agar, övri Ersättninö r e s t å n 6-ti lära med itet rekommdiskuterar 6. eller sf arbetsd ering. till en s i åk s en klas en rast inte heller effektive kollegium även sar anställt klas rs på samplan som betalas sar en undervi tid kan g trots att varj änds. som utfö för den som som anv erin avlönad is iden undervi en lärare tiden klass får annan till samplan sningen årsbas så är r är av Arbetst så ervi satt på natu Ock s 6 ing 017 räknas tet till sin g av und te mellan sammanen klas mansatt planer den 1.8.2 betrakta t. en Sam planerin samarbe sam ar med att arbe eringsar att om • av re motsvar gen. En en klass 6 er Från och eringstiden ring. i form r flera lära och samplan lane ersättnin ställs mederna är elev a eringen r ig samplanårssamp två elle ska t jäm för plan behöve en r en vikt . klass 2/3 av elev ovannämnd lt som en eringstideneringsarbete orna Platsen elserna gen utgö n.Äv loka st skol det i plan r erin atse n plan min öka Sam plats men förbered arbetspl 6. Om fylls kan man svarar antalet Samplan samhete planering är att rverat am i åk mot verk planerasleda till att r. g inte inte vara har rese eringen så del av lsen av sam oret klassen ersättnin r öka gemens inte plan villk man aga lek. för om får la eten n om rna. etsd man för sam skolenh Betyde ans stor a för i rdninge gstid bör bedömas 6 och betaruppgifte Målet skol lärararb nsvar hela i läso tällda ensamm med en klas sförestånda planerin diga gem re ans kolor är utvecklarens helhetsa eras. kan gälla a sam are vida en onö klas nds amm ng ning för 126 nnehav att lära tet accentu För tills nala gru undvika som Rådpläg ing, gemens grupperi högst nala rtjänstei g, skolarbe kommu eringen i kommu möten. likartat en lära are) integrer planerin lärostoff, ndare re bl.a. plan ett för är Till olor slär lära har tids sam av klas sförestå som atsk . För prov, eringen rektor för sker utanar. andling r samt t.ex. (lektor/ ts till klas ttning timmar ier och priv en 50för Skolans ingsansvar som för Samplan ckling som gstimm och beh elsfrågo t nas er och ten den förordna en ersärvodet följn lanering m man gym AVetod med gsti upp för skolutve undervisnin en möjlighe unk amp gsm och las läro erin r rso årsa me gdp snin ger beta är årss mar efte cklingen el på ar samplanav samlinga tim lärarnas eringen undervi tssätt. Tyn är att tim a i utve motsvarveckoöver följande: urs e en gaffveckor. arbe eringen gens skötsel ur. Samplanrna att delt skolan. t 107 gare had gt olika två cklin årsk är ktiv enli av plan i en Utve tidi effe are re apparat as del vara för lära ileringen mar per för sam skolan. ska varagstiden 107 klasslärsförestånda otimmar och 6: åde kan ckling 2-5 tim ingsskolorn g: och prof e en 69utveckla nktsomr eringen erin tstid g, utve ier planerin • klas : 1,4 årsveck re i årskurs För övn lanering man tidigar Samplantid. Samplan tyngdpu rn utvecklin olika stad nda l på sam 7–9 m den arbe. s lan årssampefterso per två använd dels av bun sföreståotimme. a sida) Exempe eleverna t.ex. intearbete mel samarbete arbetstid • klas timmar timmar te med sam består bunden g av årsveck (forts. näst av arbe 3-5 1,0 . cklin e bör sam vare had shavare ans och icke • eller utve nadsha i skolorna vårdnad g av skol vård veckor. man stor del 20 med er att . för 13:39: planerin sarbete ramen ang -2017 FSL ans att binda den för t.ex • 02-06 kan inom även fostring g av evenem undvikaplaneringsti frigöra tid Läraren planeringencklingsplanerin till skolans er av sam utan iställeteringsarbete • fest för sam utföra utve i syfte som hör het, t. ex. rna vid bete möten at samplan beslutar lära ensam eringsar eten. verksam te med för ann rna. Rektorn daghem och planckla skolenhr egna samarbe or och ling för lära • skol skolatt utve elser infö andra rbehand te med ovårdsFörberedr och efte g. Arbete samarbegen, häls erin ione • ra lekt psykolo l eller and or som samplan är inte persona eter i fråg myndigh erna elev gäller

och gar i ndrin rens Förä konkur med tsavtalet kraf som havare r för steinne e elle att En tjän s tillsvidar skyldig anställt läsår är ie- och ett minst sådant stud i delta

ering

plan

Sam

n.indd

1

ninge

17_tid

PM20

ЮЮ r sidorna 5–8

Trevlig sommar! Tidningen Läraren utkommer med sitt första nummer för läsåret 2017–18 den 10 augusti 2017. Redaktionen önskar alla läsare en skön och avkopplande sommar i blid och god väderlek. Om kansliets bemanning och öppettider under sommaren kan läsas i rutan på sidan två i denna tidning.


2

8.6.2017 • Nr 11

Ledaren Carl-Erik Rusk Chefredaktör

Vill vara lärare Lärarporträtten är många inom filmkonsten och litteraturen. Om man ser till filmerna handlar det om ett brett spektrum: från eldsjälen John Keating (Robin Williams) i Döda poeters sällskap till den sadistiske latinlektorn Caligula (Stig Järrel) i svenska klassikern Hets. Detta är föga förvånande, eftersom läraryrket är ett samhällsbärande yrke. Mer eller mindre alla har nött skolbänken i unga år och har alltså mött många lärare. Följaktligen bär alla också på minnesbilder av skolan och lärare. Lärare lämnar spår. Vad minns vi och vad framkommer i skildringarna av lärare? Framförallt handlar det förstås om lärarens roll som fostrare och pedagog. Alltså den röda tråden i jobbet. Nu verkar det dock som om den röda tråden har gått förlorad. Inne i tidningen finns en text om lärarnas arbetsbelastning, som baserar sig på kommentarer till FSL:s färska medlemsenkät. Iakttagelserna bygger på professionella yrkesutövares erfarenheter. Bilden som målas upp är dyster. Konklusionen blir att lärare uppfattar att de inte längre får vara lärare. En del kommentarer berör för all del aspekter på fostran och utbildning, men överlag kan man tala om en djup frustration över att dokumentation m.fl. uppgifter överskuggar kärnan i jobbet. I slutändan blir resultatet utmattning. Skolledarna är sedan ett kapitel för sig. Arbetsbelastningen är stor

ÅRGÅNG 42 (123). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. Utgivare Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60. Redaktion Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG REDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050 516 06 75, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040 503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. HEMSIDA www.fsl.fi/lararen NÄTTIDNING issuu.com/lararen PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth. lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). Annonspriser 3,20 euro/spalt­ mm PRENUMERATION 1/1 år 62 euro, 1/2 år 32 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. Botnia Print, 2017.

och utrymmet för det pedagogiska ledarskapet är synnerligen snävt. Reform har följt på reform inom skolvärlden, men dessa har inte åtföljts av tid och resurser i motsvarande mån. Läraryrket har sina särdrag, vilket gör att lagar och föreskrifter om arbetstid och arbetsmiljö inte kan tillämpas fullt ut såsom i de flesta andra branscher. Undervisningen och därtill anslutna förberedelser, som också i tider av återkommande reformer måste ses som kärnan i lärarnas jobb, upptar endast en del av arbetstiden i anspråk. Resten av arbetstiden fylls av en massa andra uppgifter, som inte är lätta att definiera tidsmässigt. Dessa uppgifter slukar dessutom allt mera tid. Måttet börjar vara rågat. Lärarna, och inte minst lärarorganisationerna, får inte underkasta sig en blind determinism och stillatigande acceptera en utveckling som går i fel riktning. Det är dags att sätta gränser för arbetsmängden, speciellt gällande dokumentationen. Medlemsenkätens mest centrala budskap kan tolkas endast på ett sätt: lärare vill inte bli administratörer. Lärare vill vara lärare. Det talas mycket om skolutveckling. Men den enda kraften som verkligen kan utveckla skolan är inte politiker och administratörer, utan professionella lärare och rektorer. Verkligheten formas i klassrummen och skolorna – inte vid skrivborden.

Kom ihåg det här i sommar!

FSL

inFormerar

Som FSL-medlem har du en reseförsäkring i bolaget Turva och kan när som helst få hjälp under din utlandsresa. Om du är på en utlandsresa och behöver uppsöka sjukvård rekommenderar vi att du ringer SOS-numret som finns på ditt medlemskort. Den internationellla larmcentralen svarar dygnet runt och du kan prata svenska med personalen. De ger till exempel råd om vilken vårdinrättning du bör söka dig till.

Arbetslös i sommar?

Ditt medlemskort är ditt reseförsäkringskort så kom ihåg att ta med det på din resa.

Ha en skön sommar!

Sjuk under sommaren? FINLANDS SVENSKA LÄRARFÖRBUND FSL Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 040 532 98 00 Förbundssekreterare Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Ombudsman Jens Mattfolk, tfn 020 749 54 70 Förbundsekonom Anna-Maria Karf, tfn 020 749 54 66 Kommunikatör Mirjam Heir-Lindström, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64

Nu verkar det dock som om den röda tråden har gått förlorad.

Som lärare har rätt till både lön och sjukdagpenning om du är eller blir sjuk under den så kallade kalkylerade semestern. Den börjar den 16 juni. Läs mer detaljer på www. fsl.fi.

Om du blir arbetslös kan du ansöka om inkomstrelaterad arbetslöshetsdagpenning från Lärarnas arbetslöshetskassa. På www.opetk.fi hitar du info om hur du sköter din ansökan. Kontakta också Anita Stark, anita.stark@fsl.fi, för info om hur du betalar din FSL-medlemsavgift då du är arbetslös.

Vi önskar dig en riktigt härlig sommar! Mellan den 3 och 30 juli betjänar vi våra medlemmar endast i akuta ärenden. På vår webbplats hittar du information om vem du kan kontakta under sommarpausen. I ärenden som inte är brådskande, återkommer vi till dig i augusti.

www.fsl.fi sjuk under semestern_Lararen_151mm.indd 1

02-06-2017 12:07:57


3

8.6.2017 • Nr 11

Pensioner till EU-domstol först år 2018 Lärarfacket OAJ ämnar föra förhöjningen av de yrkesbaserade pensionsåldrarna till behandling på europeisk nivå. I samband med pensionsreformen år 2017 höjdes de yrkesbaserade pensionsåldrarna successivt med början från år 2018. OAJ har konsekvent motsatt sig detta och anser att beslutet står i strid med det grundlagsenliga egendomsskyddet. OAJ har rett ut att det är möjligt att föra ärendet till Europas människorättsdomstol som en egendomsskyddsfråga. Dock kan detta ske först år 2018, då pensionsåldern för personer med yrkesbaserad pensionsålder de facto stiger. Omkring 4 000 OAJ-medlemmar har en yrkesbaserad pen-

sionsålder som är lägre än den lägsta allmänna pensionsåldern. Man talar ofta om särskild pensionsålder vad gäller den yrkesbaserade pensionsåldern. En del av lärarna har en lägre yrkesbaserad pensionsålder som de själva har valt. Tidsfristen på tio år (1.7.1989–30.6.1999) för att meddela om valet av pensionsålder till Statskontoret gick ut 30.6.1999. Efter 1.7.1999 har det inte varit möjligt att välja pensionsålder. Grundskollärare hade tidigare 60 år som pensionsålder, medan det nya systemet, som emellertid kryddades med en del flexibla pensionsformer såsom deltidspension, innebar att pensionsåldern höjdes till 63 år. I samband med den nyaste pensionsreformen kommer ålders-

Kommunala löner steg måttligt Genomsnittslönen inom den kommunala sektorn uppgick i oktober 2016 till 3 137 euro i månaden, utvisar Kommunarbetsgivarna KT:s färska uppgifter. Skillnaderna mellan de olika sektorerna är stora, liksom även behörighetskraven och arbetets svårighetsgrad förstås. Inom undervisningssektorns avtal var snittlönen (inklusive övertid/övertimmar och liknande) 3 807 euro i månaden, medan läkarna låg i topp med snittlönen 7 440 euro. Inkomsterna steg synnerligen måttfullt under perioden oktober 2015-oktober 2016. Inkomsten för regelbunden arbetstid ökade med

0,6 procent, medan totala månadslönen ökade i genomsnitt med 0,8 procent. Uppgifterna baserar sig på lönestatistik från oktober 2016. Men hur ser utvecklingen ut i början av detta år? Statistikcentralen har svaret! Löntagarnas nominella förtjänster ökade under januari– mars 2017 med 0,3 procent jämfört med januari–mars år 2016, visar Statistikcentralens preliminära uppgifter. Reallönerna sjönk därmed de facto med 0,7 procent jämfört med första kvartalet året innan, eftersom konsumentpriserna steg snabbare än förtjänstnivån.

gränsen för ålderspension att successivt höjas. Det handlar om en successiv höjning så att om den särskilda pensionsåldern nås år 2018 höjs pensionsåldern med tre månader. Då handlar det t.ex. om en grundskollärare som är född år 1958. Den nya pensionsåldern blir alltså 60 år och 3 månader. Om den särskilda pensionsåldern nås år 2019 höjs pensionsåldern med sex månader och de som förväntas nå sin särskilda pensionsålder år 2020 får sin pensionsålder höjd med nio månader. Principen är alltså tre månader till per år. Dock kan den särskilda pensionsåldern höjas med högst två år. c-e rusk

Det finns stora skillnader mellan sektorerna. Inom den privata sektorn ökade de nominella förtjänsterna med 0,8 procent under ovan nämnda period, medan förtjänstnivån sjönk med 1,1 procent inom den statliga och kommunala sektorn. Orsaken står att finna i att de minskade semesterpenningarna inom den offentliga sektorn har beaktats i förtjänstindex. Avtalet om stärkt konkurrenskraft innehåller bl.a. en klausul om minskade semesterpenningar för offentligt anställda åren 201719. Minskningen uppgår till 30 procent. c-e rusk

Rovaniemi får kristlig skola Omkring 2,6 procent av grundskoleleverna (över 16 000 elever) går i privata skolor. För tillfället har 68 privata aktörer beviljats tillstånd av statsrådet att ordna grundläggande undervisning för elever i läropliktsåldern. På finlandssvenskt håll bedrivs privat grundskolverksamhet på de s.k. språköarna. Antalet privata skolor växer synnerligen långsamt. Det är svårt att få tillstånd för privat skolverksamhet i vårt land. Statsrådet behandlade den 1 juni nio ansökningar av registrerade föreningar eller stiftelser om tillstånd

för att ordna undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning. Tillstånd att ordna grundläggande utbildning beviljades till kristliga skolor i Kuopio, Träskända, Björneborg, Lahtis, Vasa och Rovaniemi. Endast Rovaniemis tillstånd är nytt och gäller åk 1–6. I de övriga fallen handlar det förlängning av gällande tillstånd. I Rovaniemi inleddes privat och kristlig skolverksamhet hösten 2016, så att skolan under det gångna läsåret i praktiken bestod av en handfull elever i åk 3–4. Undervisning förmedlades av en klasslärare.

I vårt land gäller läroplikt, inte skolplikt. Det är fritt fram att starta upp en skola i privat regi, som i praktiken räknas som hemundervisning, men för att få offentlig finansiering krävs tillstånd av statsrådet. Skolan i Rovaniemi har hittills finansierats med hjälp av donationer och liknande medel. Statsrådets beslut innebär att skolan från i höst kan räkna med offentlig finansiering. Privata grundskolor kan och får inte vara vinstdrivande i vårt land. Tre ansökningar avslogs. c-e rusk

ordförord Christer Holmlund Förbundsordförande

Ett läsår som hette duga Under året som gått har vi mött allt fler lärare och rektorer som känner sig trötta. Arbetsbördan har ökat i skolorna och vi har framhållit att bland annat mängden dokumentation måste minska. Samtidigt har vi markerat att lärarnas arbetsmiljö, elevernas och studerandenas skola, måste vara en sund arbetsplats. Lärarnas och rektorernas arbetsmängd och arbetsmiljö bildar nu en helhet som är ohållbar i längden och vi måste få till en förändring snarast! Under detta läsår har vi målmedvetet lyft fram det som bekymrar oss. Vi har också gett alternativ till hur missförhållandena kan rättas till. Vi ser nu en ny lärarroll i skolvardagen. Läraren har blivit en handledare som stöder eleven på dess lärstigar. Den nya lärarrollen förutsätter att läraren skapar ännu mer förtroendefulla relationer till sina elever. Tillitsfull växelverkan är en förutsättning för att nå eleven och kunna handleda hen där handledning bäst behövs. Läraren behöver tid och hanterbara grupper för att kunna vara närvarande just där eleven befinner sig, närvara i nuet.

En fungerande växelverkan är en av grundstenarna i den nya lärarrollen, en växelverkan som skolan inte har råd att låta gå förlorad. Men det är en utmaning i skolvardagen där tempot är högt.

Då läraren kliver in i lärarrummet möter hen kollegiet. Ett kollegium som nu försöker förverkliga ett fördjupat ämnesövergripande samarbete. Ett samarbete som ger, men som kräver tid, goda relationer och en gemensam syn på lärande. Lärarens nätverk tar sin tid att bygga upp och kräver engagemang men behövs för elevers lärande och välmående. En fungerande växelverkan är en av grundstenarna i den nya lärarrollen, en växelverkan som skolan inte har råd att låta gå förlorad. Men det är en utmaning i skolvardagen där tempot är högt. Rektorns vardag i likhet med lärarens vardag kantas av utmaningar där det gäller att leda en skola i ständig utveckling. Lärare, rektorer och lektorer står nu inför ett sommarlov. Ett lov där jag hoppas att var och en ges möjlighet till vila, avkoppling och tankar på annat än utbildning och skolvardag. Att hitta motvikt till den mentala pressen under läsåret, är en förutsättning för att kunna leverera även nästa läsår. Jag hoppas att ni kan njuta av ledigheten. Ansträng er att vara lite lata, koppla av och bara tänk på sommarens ljuvliga dagar – även de dagar då vädret inte är det bästa. Ett stort tack för det gångna läsåret och med önskan om en skön sommar!


4

8.6.2017 • Nr 11

 Bordet är slitet och märkligheter är på gång gällande studentprovet i deras ämne modersmål och litteratur, men Sandra Forsell (t.v.) och Harriet Lassus-Utriainen vid Brändö gymnasium kan ändå le i solskenet.

Skall modersmålet rumphuggas? Våren 2019 är alla studentexamensprov digitala, efter flera års planering och en övergångsperiod på två och ett halvt år. Nu står emellertid redan reformer på lut. En arbetsgrupp vid undervisnings- och kulturministeriet föreslår nämligen ändringar i studentexamen. Reformförslagen berör såväl val av prov som provens längd och omtagningar. Alla prov föreslås bli fyra timmar långa i stället för sex timmar som de är idag. Ett prov i muntliga språkkunskaper inkluderas också enligt förslaget i proven i främmande språk och i det andra inhemska språket. Dessutom vill arbetsgruppen ändra strukturen i nuvarande studentexamen så att examinanden i stället för det nuvarande provet i ett realämne framöver skall avlägga prov i antingen två realämnen eller i ett realämne och ett främmande språk. Arbetsgruppens förslag sägs stärka examen som gymnasiets slutexamen och främja utnyttjandet av studentexamen i högskolornas studerandeantagningar under de kommande åren. Förslaget har nu sänts på en omfattande remissbehandling till utbildningsanordnare, studerande, lärare och andra intressentgrupper. Mest omtalat är förslaget som gäller provet i modersmål och litteratur, som från att ha varit ett tvådagarsprov på sammanlagt tolv timmar nu förslås bli bara ett prov på fyra timmar. Detta innebär en förkortning av den totala provtiden med nästan 70 pro-

cent. Hur kan ett sådant prov se ut, frågar vi två modersmålslärare i Brändö gymnasium i Helsingfors. – Det har väl talats om frågor med flervalssvar och kortare svar, vilket nog underminerar vårt ämne och det som de studerande skall lära sig, säger Harriet Lassus-Utriainen, som är styrelsemedlem i SMLF, Svenska modersmålslärarföreningen i Finland. Förslaget går stick i stäv med det som nu planeras för det digitala provet i modersmål och litteratur, menar Sandra Forsell. – Det handlar om två kompetenser, läsa, analysera och förstå samt att själv producera en åsiktstext. De här är helt omöjliga att förena i ett fyratimmarsprov. Det går inte att på den tiden mäta det som idag mäts i studentprovet, säger Forsell. Modersmålet bör vara ett allmänbildande ämne och ett livskunskapsämne, menar Lassus-Utriainen. Man talar numera om en multilitteracitet, alltså en förståelse för ett vidgat textbegrepp. – Det känns omöjligt att få in det i ett prov på fyra timmar. Ingen vet nu hur det nya provet skulle se ut, eller ens om arbetsgruppens förslag accepteras och någonsin tas i bruk, men de här två lärarna i modersmål och litteratur är överens om att fördelarna med tvådagarsprovet går förlorade ifall så grova inskränkningar görs. Också det nya digitala provet i modersmål och litteratur skulle vara två dagar långt och sex timmar per prov, uppdelat på läskompetens och skrivkompetens.

– Då har abiturienterna tid att bekanta sig med de multimodala källorna i materialet. Det digitala tvådagarsprovet tas i bruk hösten 2018. Arbetsgruppens förslag skulle alltså montera ner det nya digitala provet mycket snabbt, utan att veta hur det fungerar, säger Lassus-Utriainen och Forsell. Arbetsgruppen motiverar sina reformförslag med att stressen för examinanderna minskar och de digitala proven tar kortare tid att utföra. Också arbetsmängden för lärare och censorer som bedömer proven skall bli mindre. Vad kan man förväntas hinna med på fyra timmar? De intervjuade lärarna säger sig hoppas att provet inte skall påminna om textförståelseproven i främmande språk, med frågor som har några svarsalternativ som studeranden skall välja mellan. – Arbetsgruppen verkar inte utgå från ämnets behov utan från den nya tidsramen och vad som kan tänkas rymmas i det provet. Det är inte bra, i synnerhet i vårt ämne. Det står klart att studentprovet i modersmål inte får bli ett språkprov, utan skall mäta andra kompetenser. Är studentprovet i modersmål och litteratur för svårt som det är idag? Stoffet för studerandena är för all del enormt och exempelvis textgenrerna är mångfaldigt flera än tidigare, men denna textvärld är studerandenas verklighet. – Jag tycker absolut att vi skall ha ett prov som det vi har idag. Vi måste kunna läsa analytiskt och på djupet, men också

själva kunna argumentera i skrift och motivera våra åsikter. Dessutom bör vi kunna identifiera genrer för att förstå syftet med en text och hur syftet kan uppnås, säger Sandra Forsell. – Men nog är och uppfattas dagens prov i modersmål som rätt svårt för många, säger Harriet Lassus-Utriainen. – Studerandena måste emellertid också kunna läsa och förstå längre texter bland alla snuttifierade texter som blivit allt vanligare, fortsätter hon. Modersmålsundervisningen i gymnasiet följer den nya läroplanen och kommer inte att förändras även om studentprovet förändras. – En viss förändring kan dock ske. Som lärare fokuserar vi på stoffet i läroplanen, men givetvis vill vi också lära de studerande inför studentsexamensproven., säger Harriet Lassus-Utriainen. – Studerandena själva är ju mot slutet av gymnasietiden inriktade på sina prestationer i studentexamen, säger Sandra Forsell. De är överens om att tanken i läroplanen måste synas också i studentproven. Bland annat det multimodala tänkandet måste alltså få utrymme i det framtida provet, för att inte tala om de kompetenser som nämns flera gånger i läroplanstexten. Oberoende av hur provet omstruktureras ger läroplanen en god grund för undervisningen och den är lärarna skyldiga att hålla sig till. text och foto: tom ahlfors


5

3.12.2015 • Nr 25

PM för läsåret 2017-2018

Läsårets arbetstider Den grundläggande utbildningens arbete inleds enligt anordnarens beslut efter den 1 augusti och avslutas den sista lördagen vecka 22. Läsåret har 190 arbetsdagar enligt lagen, men om självständighetsdagen, trettondagen eller första maj infaller på en annan dag än lördag eller söndag minskar antalet skolarbetsdagar per år för eleverna. De bortfallande skolarbetsdagarna räknas ändå som avlönade dagar enligt lärarens arbetsschema. För gymnasiets del ska antalet arbetsdagar (elev- och lärararbetsdagar), förläggningen av undervisningstimmar och annan arbetstid som regleras av arbetsgivaren samt längden på en undervisningstimme bestämmas enligt den lagstiftning som gällde 31.12.1998 och enligt den vedertagna praxis som framgår av arbetsplanen eller ett motsvarande dokument. Antalet skolarbetsdagar under ett läsår i gymnasiet bestäms på samma sätt som i den grundläggande utbildningen.

Förändringar i och med konkurrenskraftsavtalet En tjänsteinnehavare som anställts tillsvidare eller för minst ett läsår är skyldig att delta i sådant studie- och

Samplanering Målet för samplaneringen är att utveckla hela skolenheten så att lärarens helhetsansvar för skolarbetet accentueras. Samplaneringen är bl.a. skolutveckling som sker utanför lärarnas undervisningstimmar. Samplaneringen ger en möjlighet för lärarna att delta i utvecklingen och profileringen av skolan. Exempel på samplanering: • • • • •

samarbete med elevernas vårdnadshavare planering av skolans fostringsarbete planering av evenemang som hör till skolans verksamhet, t. ex. fester samarbete med lärarna vid andra skolor och daghem samarbete med skolpsykologen, hälsovårdspersonal eller andra myndigheter i frågor som gäller eleverna

PM2017_tidningen.indd 1

utgående från gällande lagar och kollektivavtal. Du som jobbar vid en läroanstalt som inte omfattas av den här informationen är välkommen att kontakta din förtroendeman eller FSL:s kansli för information om dina anställningsvillkor.

Lärararbetsdagar (FBA-dagar)

LOVTIDER

Den lärararbetstid som arbetsgivaren bestämmer om bör förläggas så att lärarna har höst-, jul- och sportlov samt en under sommaren infallande lika lång period som förut som är fri från undervisning och övrigt lärararbete. Läsåret 2017-2018 har 188 arbetsdagar Självständighetsdagen infaller på en onsdag , 1 maj är en tisdag och trettondagen en lördag. Självständighetsdagen (onsdag) 6.12.2017 Trettondagen (lördag) 6.1.2018 Påsken (fredag - måndag) 30.3-2.4.2018 Första maj (tisdag) 1.5.2018 Kristi himmelsfärd (torsdag) 10.5.2018 Vårterminens avslutning (lördag) 2.6.2018 De ersättande skolorna och privata gymnasierna följer bestämmelserna för grundskolorna. De kommunala gymnasierna inrättar sin arbetstid enligt de förhållanden som rådde 31.12.1998. planeringsarbete eller annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar. Arbetstiden är 24 timmar och av den arbetstiden ska 12 timmar förläggas till elevernas arbetsdagar, övriga 12 timmar till samplanering. Arbetstiden för den som anställts

PM för läsåret sammanställs på FSL:s kansli

planering av undervisningen i form av samarbete mellan två eller flera lärare

Samplaneringen utgör en viktig del av verksamheten i skolorna. Betydelsen av samplanering ökar med skolans storlek. Rådplägningen kan gälla integrering, gemensamma prov, tidsplanering, gruppering och behandling av lärostoff, läromedelsfrågor samt undervisningsmetoder och olika arbetssätt. Tyngdpunkten för samplaneringen är att utveckla skolan. Utvecklingens tyngdpunktsområde kan vara t.ex. intern utveckling, utveckling av samarbete mellan olika stadier eller utveckling av samarbete med vårdnadshavare. Läraren kan inom ramen för samplaneringen även ensam utföra utvecklingsoch planeringsarbete i syfte att utveckla skolenheten. Förberedelser inför egna lektioner och efterbehandling är inte samplanering. Arbete

En tjänsteinnehavare och timlärare i huvudsyssla som anställts tillsvidare eller för minst ett arbetsår är skyldig att delta i studie- och planeringsarbete (FBA-dagar) tre dagar per läsår utöver de egentliga skoldagarna och annan arbetsskyldighet. Om arbetsgivaren anser det ändamålsenligt kan en av dessa dagar av särskilda skäl arrangeras som två separata, sammanlagt minst sex timmar långa avsnitt. Arbetsgivaren kan besluta att en tjänsteinnehavare även ska delta i sådan planering, utbildning och utveckling som sker utöver de egentliga skoldagarna, de ovan nämnda tre FBA-dagarna och den övriga arbetsskyldigheten. Dessa extra planeringsdagar kan vara högst två till antalet och sammanlagt högst 12 timmar per läsår. FBA-dagarna ska ordnas under läsåret eller i direkt anslutning till slutet eller början av läsåret. Om arbetsgivaren har bestämt att två extra planeringsdagar ska ordnas under läsåret, får den ena arrangeras som två tretimmars arbetspass under sådana dagar som är arbetsdagar för eleverna. för ett arbetsår är 20 timmar. Av dessa ska 12 timmar förläggas till elevernas arbetsdagar. De övriga 8 timmarna ska användas till samplanering.

För extra planeringsdagar (sex timmar) betalas lärarna dagslön. De två extra planeringsdagarna och ersättning för merarbete utanför undervisningstimmarna förutsätter alltid en separat reservering av anslag. Anslagen för verksamheten bör reserveras utöver skolans egentliga löneanslag. Finansieringen ska inte förverkligas så att anslagen tas från timresursen vilket kan medföra att grupperna blir större, valfriheten begränsas eller mängden kontaktundervisning minskas. Utförandet av och ersättningen för merarbetet förutsätter alltid ett separat förordnande av arbetsgivaren. Om förordnande inte ges är läraren inte skyldig att utföra arbetet. Arbetet ersätts då inte. Arbetsgivaren avgör om hela lärarkåren i kommunen deltar i de extra planeringsdagarna utöver de tre avtalade eller om bara en del av lärarna i kommunen eller skolan ska delta i dem. Lärararbetsdagar bör i regel inte förläggas till lördagar. måste användas en lördag under elevernas arbetsår.

Av grundad anledning kan tjänsteinnehavaren åläggas högst en 6-timmarsdag, den dagen

För tjänsteinnehavare som anställts för minst arbetstiden under en termin, eller som är i ett anställningsförhållande av motsvarande längd, är skyldig att delta högst 10 timmar i

som utförs på en rast eller annan avlönad tid kan inte heller räknas till samplanering trots att arbetet till sin natur är av samplaneringsart.

om samplaneringstiden, men med tanke på delaktighet och effektivitet rekommenderar FSL att varje kollegium diskuterar hur tiden används.

Platsen för planeringen och förberedelserna behöver inte vara arbetsplatsen.Även om man har reserverat plats i läsordningen för gemensam samplaneringstid bör man undvika onödiga gemensamma möten.

Samplanering på årsbasis Från och med den 1.8.2017 så är samplaneringstiden att betrakta som en årssamplanering. Samplaneringstiden ska planeras men planeringsarbetet får inte leda till att antalet lärararbetsdagar ökar.

Skolans rektor har ett likartat uppföljningsansvar för samplaneringstiden som för t.ex. skötsel av samlingar och AVapparatur.

För tillsvidare anställda i kommunala grundskolor är samplaneringen högst 126 timmar. För lärare i kommunala gymnasier och privatskolor är årssamplaneringen 50107 timmar eftersom man tidigare hade en gaffel på 2-5 timmar per två veckor. För övningsskolornas del är årssamplaneringen 69-107 timmar eftersom man tidigare hade 3-5 timmar per två veckor.

Samplaneringen ska vara effektivt använd tid. Samplaneringstiden består dels av bunden arbetstid och icke bunden arbetstid. FSL anser att man i skolorna bör undvika att binda för stor del av samplaneringstiden för t.ex. möten utan istället frigöra tid för annat samplaneringsarbete för lärarna. Rektorn beslutar

Tjänstledighet och lön Om en lärare har haft oavlönad tjänstledighet och inte ansökt om tjänstledighet för ferie (höst-, jul-, sport- eller påsklov), har läraren INTE rätt till lön under ferierna. Avsikten med bestämmelsen är att lärarna borde anhålla om en sammanhängande tjänstledighet och på det sättet trygga vikariens lön under ferierna. Syftet med avtalet är INTE att en kort tjänstledighet ska leda till ferie utan lön. En lärare som har en veckas tjänstledighet före jullovet borde alltså inte bli utan lön för jullovet. Varje arbetsgivare ska ha klara skriftliga direktiv över hur paragrafen tillämpas. Tillämpningen kan variera från kommun till kommun men i flera kommuner tillämpas paragrafen så att en tjänsteinnehavare som är tjänstledig 8 kalenderdagar före ferien blir utan lön för ferien. Om du är osäker kan du kontrollera med din rektor eller förtroendeman innan du ansöker om oavlönad tjänstledighet. studier, planering och annat lärararbete som arbetsgivaren anvisar. Timmarna ska förläggas till elevernas arbetsdagar eller till samplaneringstiden. För dig som är timlärare i bisyssla finns mer information på vår webbsida, www.fsl.fi.

Klassföreståndare och grupphandledare Ersättning för klassföreståndaruppgifter betalas även till en lärare som undervisar en klass i åk 6. Också en lärare som undervisar en sammansatt klass som motsvarar en klass 6 får ersättningen. En sammansatt klass jämställs med en klass 6 om minst 2/3 av eleverna är elever i åk 6. Om det ovannämnda villkoret inte fylls kan man lokalt bedöma om klassen motsvarar en klass 6 och betala ersättning för klassföreståndaruppgifterna. Till en lärartjänsteinnehavare (lektor/klasslärare) som förordnats till klassföreståndare betalas en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare enligt följande: • klassföreståndare i årskurs 7–9: 1,4 årsveckotimmar och • klassföreståndare i årskurs 6: 1,0 årsveckotimme. (forts. nästa sida)

02-06-2017 13:39:20


6 Klassföreståndaren har i uppgift att sköta de pedagogiska frågor som gäller eleverna i den klass som ålagts klassföreståndaren. Uppgiften förutsätter samarbete med de andra lärarna och den övriga personalen samt mellan skolan och hemmen. Det är också viktigt att bygga upp ett ömsesidigt förtroende mellan läraren och eleverna i klassen. Klassföreståndaren företräder eleverna i sin klass i undervisningsoch ordningsfrågor. Klassföreståndaren bör lära känna eleverna i klassen och i mån av möjlighet deras uppväxtmiljö. Läraren ska särskilt beakta sådana faktorer som påverkar elevens personlighetsutveckling, skolmotivation och inlärningssvårigheter samt vid behov diskutera frågor som gäller skolgången med eleverna och deras vårdnadshavare. Klassföreståndaren bör vara

3.12.2015 • Nr 25

med och ordna gemensamma evenemang i klassen och delta i dem, vid behov föreslå för rektorn att möten och andra liknande sammankomster ska ordnas med de andra lärarna i klassen och övriga personer som handleder eleverna i skolan, delta i ordnandet av dessa, delta i elevvårdsverksamhet, anteckna elevernas frånvaro och orsakerna till den, vid behov vidta åtgärder osv. En lektor och samtidigt grupphandledare vid gymnasiet får sitt arvode utbetalat ur gymnasiets resurstimmar. Uppgiften som grupphandledare samt arvodet för uppgiften ska fastslås i gymnasiets årsplan. Lektor vid vuxengymnasium och gymnasiets vuxenlinje som fungerar som grupphandledare får räkna en veckotimme till undervisningsskyldigheten.

Individuellt tillägg, bedömning av arbetsprestation Till en tjänsteinnehavare kan betalas ett individuellt tillägg, som hör till den ordinarie lönen och grundar

sig på tjänsteinnehavarens individuella yrkesskicklighet och arbetsresultat.

Årsbundet tillägg för tjänsteinnehavare

vilken tjänsteinnehavaren eller arbetstagaren efter att ha fyllt 18 år haft en anställning som betraktas som huvudsyssla hos en arbetsgivare inom landet eller utomlands i lärar- eller rektorsuppgifter.

Det årsbundna tilläggets inverkan på lönen beräknas på summan av grundlönen enligt dyrortsklassen i lönesättningspunkten och de tidigare årsbundna delarna. De tidigare årstilläggs- och tjänstetilläggssystemen har 1.3.2007 slagits ihop till ett årsbundet tillägg. Om tjänsteinnehavarens grundlön har sänkts på grund av avsaknad av behörighet, beräknas det årsbundna tilläggets inverkan utgående från den sänkta grundlönen. För de tjänsteinnehavare vars lön bestäms inom en löneskala avses med grundlön den nedre gränsen i skalan i lönesättningspunkten. Anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg Enligt huvudregeln räknas som anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg den tid under

Om en tjänsteinnehavare har arbetat i en lärartjänst eller i läraruppgifter eller som timlärare i huvudsyssla, ska man vid bedömningen av om kriterierna för huvudsyssla är uppfyllda iaktta de förutsättningar och timgränser för huvudsyssla som gällde under respektive anställning och som bestämts särskilt för undervisningsområdet. Anställning i andra uppgifter än läraruppgifter betraktas som huvudsyssla om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt har varit minst 19 timmar. Anställningstid före 1.1.1990 betraktas som huvudsyssla bara om den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka har varit minst 20 timmar. Minimilängd på anställningstid som

Antalet år som berättigar till den årsbundna delen och procenttalen: 5 år 8 år

UKTA - Löner Ordinarie lön

En tjänsteinnehavares ordinarie lön består av följande delar:

• •

uppgiftsrelaterad lön årsbunden del av det individuella tillägget individuellt tillägg, fjärrortstillägg och u-områdestillägg för allmänbildande skolor tilläggsuppgifter i enskilda

I arbetstid som baserar sig på undervisningsskyldighet räknas antalet undervisningstimmar som hör till undervisningsskyldigheten som full arbetstid. Begreppet ordinarie lön behövs när lön betalas för till exempel sjukledighet och

1. Allmänna principer för beviljande av individuellt tillägg Utöver det individuella arbetsresultatet och yrkeskompetensen kan man beakta tjänsteinnehavarens mångsidighet/disponibilitet och specialkunskaper (t.ex. yrkesinriktad fortbildning) som överlag är till nytta på arbetsplatsen och inte bara i det egna undervisningsarbetet, samt samarbetsförmåga, förmåga till självständigt beslutsfattande (t.ex. egna initiativ), utvecklingsvilja och arbetsetik

(t.ex. pålitlighet, ansvarskänsla). Om någon av dessa egenskaper redan har beaktats i UKTA (t.ex. höjning av grundlönen för klasslärare i grundskolan med dubbel behörighet) finns det ingen orsak att använda denna faktor som grund för ett individuellt tillägg.

berättigar till årsbundet tillägg Vid sammanräkningen av flera anställningsperioder för den årsbundna delen beaktas endast hela månader. Även en tjänstgöring som fortgått oavbrutet i 30 dagar betraktas som en månad. Avbrott i tjänsteutövningen som räknas till det årsbundna tillägget När man räknar ut den anställningstid som berättigar till årsbundet tillägg, avdras de kalenderdagar under vilka tjänsteutövningen/tiden i arbete varit avbrutet. Avdragen räknas i kalenderdagar, 30 dagar utgör en månad. Om den tid som avdras är exempelvis två dagar, senareläggs tiden för tillägget med två dagar. När avdraget görs räknar man ihop alla dagar som avdras för de olika anställningarna. För mer information om hur semester och tjänst- eller arbetsledighet räknas tillgodo, se vårt webb-PM på www.fsl.fi.

5%

Ämneslärare, klasslärare, speciallärare och timlärare i huvudsyssla i grundskolan 4% 5% Tjänsteinnehavare som är lektorer i elevhandledning i grundskolan 2% 4%

10 år

15 år

20 år

10 % 6%

6%

5%

11 %

6%

Förskollärare och motsvarande timlärare i huvudsyssla 6%

4%

9%

6%

6%

Ämneslärare och timlärare i huvudsyssla vid gymnasium/ vuxengymnasium 6%

3%

10 %

4%

6%

PM2017_tidningen.indd 2

2. Bedömning av arbetsprestationen som styrinstrument Utvärdering av arbetsprestationen och yrkesskickligheten är redskap för styrning av den anställdes

moderskapsledighet och när lönen för timlärare i huvudsyssla bestäms. Eventuella övertimmar är inte en del av den ordinarie lönen. För de semesterkvalifikationsår som avslutas 2017-2019 så är semesterpenningen 30 % lägre i kommuner och samkommuner i och med konkurrenskraftsavtalet.

arbetsprestation. Syftet är att grunden för beviljande av det individuella tillägget årligen ses över vid samtalet mellan chefen och den anställda. Då bör man utvärdera arbetsprestationen och hur väl målen möts. En systematisk utvärdering hjälper rektorerna att få inblick i de anställdas arbete och att upptäcka deras utvecklingspotential.

Tilläggsuppgifter i enskilda skolor, ersättning för konst- och färdighetsämnen samt demonstrationstillägg Till en lärartjänsteinnehavare som åläggs att sköta en särskilt angiven uppgift i anknytning till utveckling, planering eller administration av undervisningen i en skola/

läroanstalt betalas utgående från uppgiftens svårighetsgrad och ansvarsnivå en ersättning som arbetsgivaren fastställer utgående från tabellen.

Grundskolan, månatliga belopp (1.7.2014), räknas ut per skola: Antal lönegrundsgrupper

Skola med årskurs 1-6 Skola med årskursgrupper 7-9 eller specialskola Belopp, €/mån.

6–8 9–16 17–21 22–25 26–29 30–33 34–

– 226,97 340,47 340,47 453,94 567,43 680,91

Belopp, €/mån. 226,97 453,94 567,43 794,41 1021,39 1134,84 1248,35

Om en skola med årskurs 1–6 och/eller årskurs 7–9 och/eller en specialskola har en gemensam föreståndare, bestäms beloppet i enligt kvoten för skolan med årskurs 7–9. Gymnasier, månatliga belopp, räknas ut per skola:

Rektorer och biträdande rektorer 5%

skolor och läroanstalter och ersättning för konst- och färdighetsämnen övergångstillägg/individuellt lönetillägg

Elevantal

Belopp, €/mån.

100–200 201–400 401–600 601–

192,13 288,17 384,21 480,28

Konst- och färdighetsämnen Till innehavare av ämneslärartjänst som undervisar i konst- och färdighetsämnen i en skola med årskurs 7–9 betalas ersättning enligt tabellen nedan, om det till lärarens uppgifter hör mer arbete än i genomsnitt för anskaffning av material och

för underhåll av utrustning. Bestämmelsen tillämpas även på lärare som är gemensamma för gymnasiet och grundskolan och som uppfyller villkoren ovan. För ändamålet används sammanlagt följande belopp. (forts. nästa sida)

02-06-2017 13:39:20


7

3.12.2015 • Nr 25

Antal lönegrundsgrupper i årskurs 7–9

Belopp, €/mån.

1–2 3–8 9–

192,31 384,60 576,91

Timmar för förberedelse av demonstrationer Av klasstimmarna för förberedelse av demonstrationer i fysik och kemi per vecka räknas en femtedel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor och gymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/ specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9. Av klasstimmarna Grundskolor och gymnasier Klasstimmar i fysik och kemi

för förberedelse av demonstrationer och laborationer i biologi, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel räknas en tjugondel till undervisningsskyldigheten för innehavare av ämneslärartjänst i grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier och för de innehavare av speciallärartjänst/ specialklasslärartjänst som undervisar i årskurs 7–9.

Demonstrationstimmar

2,50–7,49 7,50–12,49 12,50–17,49 17,50–22,49

1 2 3 4 osv.

Grundskolor, gymnasier och vuxengymnasier Klasstimmar i biologi (ej geografi) Demonstrationstimmar 10–29,99 30–

1 2

Övertimarvode Till lärare betalas i allmänhet övertimarvode för de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten i tjänsten. Årsarvode för en veckoövertimme betalas varje månad under året till lärare för vilka fastställts minst en övertimme per vecka utjämnade över alla arbetsveckor under läsåret. Årsarvode för en veckoövertimme innebär att ersättningen för sådan undervisning för hela läsåret som överstiger undervisningsskyldigheten utjämnas över 12 månader. En förutsättning för detta är att läraren har i genomsnitt minst en övertimme under alla undervisningsveckor vid skolan/ läroanstalten. Det belopp som per månad betalas som årsarvode för en veckoövertimme räknas ut på följande sätt: Den uppgiftsrelaterade lönen, multiplicerat med koefficienten 0,83, dividerat med undervisningsskyldigheten i tjänsten.

UKTA - Arbetstid och undervisningsskyldighet Grundläggande utbildningen Rektorer

På rektorer tillämpas en helhetsarbetstid som i tillämpliga delar följer en byråarbetstid anpassad till grundskolans/läroanstaltens verksamhet.

Rektorsuppgifterna består delvis av sådana uppgifter som är svåra att utföra inom byråarbetstiden och delvis av sådana som utförs på någon annan plats än i skolan. Arbetsmängden varierar också betydligt under läsåret.

Rektorers semester bestäms enligt AKTA kapitel IV. Antal undervisningstimmar för rektorer Undervisningstimmar per vecka för en rektor i en skola med årskurs 1–6: Lönegrundsgrupper i skolan Undervisningstimmar/vecka 12–17 18–23 24–29 30–35 36–41 42–

11–13 10–12 7–10 5–7 4–6 –2

Undervisningstimmar/vecka för en rektor i en skola med årskurs 7–9: Lönegrundsgrupper i skolan Undervisningstimmar/vecka 1–31 4–9 10–20 21–25 26–30 31–

0–12 8–10 6–8 5–7 3–5 –2

Undervisningstimmar/ vecka för en rektor vid en specialskola: Lönegrundsgrupper i skolan 1–3 4–9 10–20 21–25 26–30 31–

PM2017_tidningen.indd 3

Undervisningstimmar/vecka 11–13 9–11 7–9 6–8 4–6 2–4

Därför är arbetstiden flexibel både dagligen och under olika tider Arbetstiden avviker till denna del från byråarbetstid. Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet. Antalet undervisningstimmar för en rektor som är gemensam för två eller flera grundskolor med årskurs 1–6 eller årskurs 7–9 bestäms på samma grunder som lönen med det sammanlagda antalet lönegrundsgrupper i skolorna som grund. Arbetstid och undervisningstimmar för biträdande rektorer Arbetstiden för en biträdande rektor med helhetsarbetstid och helhetslön bestäms enligt samma grund som för rektorer. Antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor är minst den övre gränsen på skalan över antalet undervisningstimmar för skolans rektor.När antalet undervisningstimmar fastställs skall skolans/läroanstaltens storlek och övriga lokala förhållanden beaktas. Med hänsyn till särskilda lokala förhållanden kan arbetsgivaren för ett läsår i taget besluta att antalet undervisningstimmar för en biträdande rektor vid ett gymnasium understiger den nämnda gränsen med högst 3 veckotimmar.

Övertimarvodet (resultatet av uträkningen) avrundas med en cents noggrannhet.

vid skolan/läroanstalten, om inget annat bestäms i respektive bilaga.

Årsarvodet för en veckoövertimme beräknas på basis av den uppgiftsrelaterade lönen och undervisningsskyldigheten i tjänsten. I den uppgiftsrelaterade lönen beaktas varken tjänsteinnehavarens årsbundna del av det individuella tillägget, andra individuella tillägg eller andra lönefaktorer. Som undervisningsskyldighet räknas undervisningsskyldigheten i tjänsten, utan beaktande av minskning av tjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet.

Gymnasier För de timmar som överstiger undervisningsskyldigheten betalas en lärartjänsteinnehavare övertimarvode.

Om antalet övertimmar är lägre än antalet arbetsveckor, betalas arvode för de timmar som hållits. Arvodet för en timme som hållits inkluderar också löneandelen för skolans ferier. Priset för en enskild övertimme (engångstimarvode) får man genom att multiplicera det månatliga årsarvodet för en veckoövertimme med 12, så att det blir ett årligt övertimarvode, och sedan dividera resultatet med antalet undervisningsveckor

Övertimarvodet beräknas på den uppgiftsrelaterade lönen, som multipliceras med 0,83 i dyrortsklass I och med 0,84 i dyrortsklass II. Resultatet dividerat med den oförminskade undervisningsskyldigheten per vecka ger det årsarvode för en veckoövertimme som betalas per månad. När övertimarvodet räknas ut beaktas inte individuella tillägg enligt eller övriga individuella tillägg. Om en lärartjänsteinnehavare ges övertimmar/särskilda uppgifter i grundskolan, ersätts de enligt grundskolans arvodesgrund för timundervisning. Övertimarvodesgrunden för en timlärare i huvudsyssla är den vägda uppgiftsrelaterade lönen, om det för läraren har räknats ut en vägd lön och/eller en vägd undervisningsskyldighet.

Undervisningsskyldighet för lärare som ger klassundervisning eller specialundervisning i förskollärartjänst i klasslärartjänst i speciallärartjänst i specialklasslärartjänst

23 24 24 22

Undervisningsskyldigheten för en timlärare i ovan nämnda undervisning är densamma som för en tjänsteinnehavare.

Undervisningsskyldighet för ämneslärare modersmålet och litteratur (också finska/svenska som andra språk) 18 det andra inhemska språket, främmande språk också främmande språk som modersmål (elevens hemspråk) 20 matematik, fysik, kemi, informationsteknik, bildkonst och musik 21 religion, livsåskådningskunskap, historia, samhällslära, huslig ekonomi, merkantila ämnen, hälsokunskap, biologi och geografi 23 textilslöjd, teknisk slöjd, gymnastik, jord- och skogsbruk och trädgårdsskötsel, elevhandledning 24 övriga ämnen

23

En lektor i elevhandledning har en arbetstid på 1245 timmar per läsår som arbetsgivaren bestämmer tid och plats för. Arbetstiden förkortas nästa år med 14 timmar på grund av söckenhelger som infaller på vardagar. Av arbetstiden kan lektorn åläggas högst 500 timmar klassundervisning per läsår. Om en timlärare inte har

undervisningstimmar i grundskolan men mot ett arvode sköter en särskild uppgift för vilket ingen undervisningsskyldighet fastställts, bestäms arvodet enligt en undervisningsskyldighet på 23 timmar. Om en innehavare av ämneslärartjänst undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet, beräknas en vägd undervisningsskyldighet. Om en lärartjänstinnehavare för en separat förskoleklass utöver förskoleundervisningen undervisar inom annan grundläggande utbildning, beräknas en vägd undervisningsskyldighet. Inräknande av skolföreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till skolföreståndare Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flere skolor med årskurs 1-6 och/eller en specialskola räknas följande timantal till un undervisningsskyldigheten: (forts. nästa sida)

02-06-2017 13:39:21


8

3.12.2015 • Nr 25

Inräknande av skolföreståndares uppgifter i undervisningsskyldigheten när en lärartjänsteinnehavare har förordnats till skolföreståndare (Skrivningen i avtalet har ändrats och gäller fr.o.m. 1.8.2012.) Om en lärartjänsteinnehavare förordnas till föreståndare för en eller flere skolor med årskurs 1-6 och/eller en specialskola räknas följande timantal till undervisningsskyldigheten: Antal lönegrundsgrupper i skolan 1–2 3 4-5 6-7 8 9-12 13Om föreståndaren är gemensam för en skola med årskurs 1–6 och en specialskola bestäms undervisningsskyldigheten enligt ovanstående tabell separat för vardera skolan, dock så att föreståndaren har minst fyra timmar undervisningsarbete i veckan. Om en eller flera skolor med årskurs 1-6 har gemensam föreståndare kan arbetsgivaren till skolföreståndarens undervisningsskyldighet räkna högst två veckotimmar utöver det som nämns ovan. Annan minskning av undervisningsskyldigheten Om en lärartjänsteinnehavare undervisar vid två eller flera enheter och enligt arbetsplanen är tvungen att under dagen förflytta sig mellan enheterna minskas undervisningsskyldigheten med en veckotimme. Om läraren enligt arbetsplanen under dagen förflyttar sig till en annan enhet i genomsnitt minst tre gånger per vecka, är minskningen en och en halv veckotimme; om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst

Gymnasiet Rektorer

En gymnasierektors undervisningstimmar fastställs lokalt till mellan 152 och 418 timmar per år. Då antalet undervisningstimmar för en rektor för ett gymnasium/ vuxengymnasium fastställs bör beaktas bland annat läroanstaltens storlek, eventuell verksamhet på flera ställen, eventuella särskilda utbildningsuppgifter för läroanstalten, ledning av flera läroanstalter och andra lokala särförhållanden. Innan arbetsåret börjar ska en arbetstidsplan fastställas för rektorn. Arbetstidsplanen följs upp regelbundet.Rektorers semester bestäms enligt AKTA kapitel IV.

Ämneslärare/ timlärare

Samplanering I arbetstiden för ämneslärare ingår deltagande i samplanering så att det för lärarmöten, ämnesgruppmöten och konferenser reserveras,

PM2017_tidningen.indd 4

Timantal/vecka 1 2 3 6 7 9 12 fem gånger är minskningen två årsveckotimmar, och om läraren förflyttar sig i genomsnitt minst åtta gånger, är minskningen två och en halv årsveckotimme. Alternativt om läraren på grund av undervisningstimmarna blir tvungen att från sin bostad eller den enhet som är belägen närmast bostaden resa till en annan eller flera andra enheter sammanlagt minst 30 kilometer per vecka, räknat längs den kortaste möjliga rutten, minskar undervisningsskyldigheten med en veckotimme, och dessutom en halv årsveckotimme för varje följande antal av 50 kilometer som beräknats på samma sätt. Lärartjänsteinnehavarens undervisningsskyldighet minskas inte om avståndet mellan enheterna är kortare än en kilometer. Om båda minskningsgrunderna kommer i fråga för en och samma lärare, räknas minskningen separat för de båda alternativen och fastställs enligt det alternativ som är fördelaktigare för läraren. Texten ovan tillämpas inte på timlärare.

beroende på systemet i skolan, 50-107 timmar under läsårets arbetsveckor. Vid ämnesundervisning är undervisningsskyldigheten per vecka i olika ämnen: modersmålet och litteratur 16 det andra inhemska språket, främmande språk (också främmande språk som modersmål, dvs. elevens hemspråk) och informationsteknik 19 matematik, fysik, kemi, bildkonst, musik

20

religion, filosofi, psykologi, livsåskådningskunskap, hälsokunskap, biologi, geografi, historia, samhällslära 21 studiehandledning, huslig ekonomi, textilslöjd, teknisk slöjd 22 gymnastik och andra tillvalsämnen som inte direkt anknyter till ovan nämnda ämnen (tillämpad kurs) 23 Undervisningsskyldigheten i A1–2 och B1-språken samt

Särskilda arbetsuppgifter som kan räknas till undervisningsskyldigheten (grundläggande utbildningen) Om en lärartjänsteinnehavare inte kan anvisas det antal timmar som undervisningsskyldigheten förutsätter, ska bestämmelserna i UKTA (elevhandledning och förberedelse av demonstrationstimmar) och de särskilda uppgifter som anges nedan till behövliga delar räknas in i lärarens undervisningsskyldighet. Skötsel av bibliotek En lärartjänsteinnehavare som sköter skolans bibliotek får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme, om biblioteket är öppet en timme i veckan under arbetsåret,en ersättning som motsvarar årsarvodet för två veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst två timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 3 500, och en ersättning som motsvarar årsarvodet för tre veckoövertimmar, om biblioteket är öppet minst tre timmar i veckan och antalet boklån under föregående läsår har varit minst 6 000. Skötsel av samlingar En innehavare av ämneslärartjänst som sköter samlingar i biologi respektive fysik och kemi får en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme. Ordnande av musikframträdanden En innehavare av ämneslärartjänst som ordnar skolans gemensamma musikframträdanden får en ersättning som S2-språk (finska/svenska som andra språk) är 18 timmar/vecka. Undervisningsskyldigheten, minskningen av denna och

övertimmarna räknas som ett antal undervisningstimmar per år. Om en lektor undervisar i två eller flera ämnen med olika stor undervisningsskyldighet eller undervisar i både ett gymnasium och ett vuxengymnasium, räknas den vägda undervisningsskyldigheten ut som timmar per år. För studiehandledare med försöksavtal blir årsarbetstiden 1624 timmar i och med arbetstidsförlängningen. 424 av

timmarna får läraren bestämma tid och plats för arbetet. Inräknande av särskilda uppgifter i undervisningsskyldigheten Om undervisningsskyldigheten för en lärartjänsteinnehavare inte uppfylls genom klassundervisningstimmarna, kan till undervisningsskyldigheten räknas koefficienttimmar och gymnasieresurstimmar. Andra timmar som kan räknas till

motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme. Om ordnandet av skolans gemensamma musikframträdanden i en skola med minst sex lärare ålagts en klasslärare, specialklasslärare eller speciallärare, betalas likaså en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme. Skötsel av AV-material och ansvar för datorutrustning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att sköta AV-material betalas följande ersättning: Skola med årskurs 7–9 1–11 lönegrundsgrupper1 årsveckotimme 12– lönegrundsgrupper 1,5 årsveckotimme Skola med årskurs 1–6 och specialskola under 12 lönegrundsgrupper0,5 årsveckotimme 12–19 lönegrundsgrupper1 årsveckotimme 20– lönegrundsgrupper1,5 årsveckotimme Om en skola med årskurs 7–9 och ett gymnasium har gemensamt AV-material som en grundskollärare har ålagts att sköta, beaktas också gymnasiets lönegrundsgrupper. En lärare som ålagts ansvara för skötsel och övervakning av datautrustning betalas en ersättning motsvarande en veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund, och i årskurs 7–9 där informationsteknik läses som tillvalsämne betalas en ersättning motsvarande två veckotimmar. undervisningsskyldigheten är timmar för förberedelse av demonstrationer, arbetstid för ambulerande lärare och elevhandledning. För de timmar som överskrider undervisningsskyldigheten betalas ersättning enligt lärarens egen övertimarvodesgrund. Koefficienttimmar Det totala antalet timmar som ligger till grund för lönebetalningen får man genom att multiplicera antalet klassundervisningstimmar med 1,10. Med klassundervisningstimmar avses här klasstimmar i ett ämne, klasstimmar i elevhandledning, stödundervisningstimmar och timmar för förberedelse av demonstrationer.

Elevkårshandledning En lärartjänsteinnehavare som ålagts att handleda elevkåren för årskurs 7–9 betalas en ersättning motsvarande en halv veckotimme enligt lärarens egen övertimarvodesgrund om det finns 1–6 lönegrundsgrupper i skolan, en ersättning motsvarande en veckotimme om det finns 7–14 lönegrundsgrupper i skolan och en ersättning motsvarande en och en halv veckotimme i större skolor. Ledning av verksamhet för elever som får skolskjuts Om en lärartjänsteinnehavare åläggs att på morgonen eller eftermiddagen ordna ledd verksamhet för elever som väntar på skolskjuts betalas för varje övervakningstimme en ersättning som motsvarar årsarvodet för en veckoövertimme för klasslärare (4 03 04 03 0). Ersättningen betalas inte om arbetet utförs i samband med någon annan avlönad uppgift. Med någon annan avlönad uppgift avses till exempel en rast som ingår i en timme på 60 minuter. Lärarhandledning För en timme lärarhandledning betalas ersättning enligt övertimarvodesgrunden i lärarens egen tjänst. För mer information om skötsel av bibliotek, ledning och övervakning av kostservice, korsanvändning av ersättningar, klubbarbete och fritidsverksamhet för elever på elevhem, se vårt webb-PM på www.fsl.fi.

till grund för lönebetalningen uppgår då sammanlagt till 19,8. Gymnasieresurstimmar För de arbeten och uppgifter som rektorn och lärarkåren anser viktiga med tanke på gymnasiets mål och som ålagts lärare i arbetsplanen, till exempel preliminär granskning av studentexamensprov och muntliga förhör i anknytning till slutexamen vid gymnasiet, bör gymnasiet anslå 14 veckotimmar per gymnasium och 0,17 veckotimmar per studerande, såvida inte lärarkåren beslutar om en mindre resursanvändning för ett läsår åt gången. I så fall ska det antal veckotimmar som inte använts för uppgifter utom klass användas till undervisningsarbete.

Timmar för förberedelse av demonstrationer räknas ihop med klassundervisningstimmarna i fysik och kemi, och summan multipliceras med 1,10. Exempel: En lärare har 15 timmar fysik och kemi per vecka. Demonstrationstimmarna är 3, och då blir det totala timantalet 18. Antalet koefficienttimmar är 1,8. Det timantal som ligger

02-06-2017 13:39:21


8.6.2017 • Nr 11

Lärcenter kan bli dödsstöt för fyra skolor i Korsholm

9

Blir det byggstart för Kvevlax lärcenter i sommar? Den 8 juni beslutar Korsholms fullmäktige om det stora projektet blir av. Ger fullmäktige grönt ljus innebär det troligen att fyra byskolor stängs. – Vi hoppas på det bästa, säger lärarna i Kuni-Vassor skola, en av skolorna som riskerar att stängas. En utdragen politisk process om skolstrukturen i Korsholm får med största sannolikhet ett slut när nya fullmäktige sammanträder för första gången den 8 juni. Röstar en majoritet för lärcentret innebär det med största sannolikhet att byskolorna i Petsmo, Hankmo, Veikars och Kuni-Vassor läggs ner och eleverna flyttas hösten 2019 till Kvevlax lärcenter som får närmare 400 elever i årskurs 1–6 och förskolebarn. – Det nya lärcentret innebär bland annat att man stänger Kuni-Vassor skola, en välfungerande skola med 50–60 elever. Planeringen av det nya lärcentret har gått snabbt och jag tycker att det inte är genomtänkt. Redan innan man har börjat bygga begär man om en tilläggsbudget på flera miljoner euro. Därför hoppas jag att det nya fullmäktige inte röstar för att lärcentret ska börja byggas redan i sommar, säger Tomas Mattbäck, klasslärare i Kuni-Vassor skola. Kostnadsförslaget för Kvevlax lärcenter låg till en början på 8,9 miljoner euro och pengarna är reserverade i investeringsbudgeten. Men sedan det beslutet togs har priset stigit och uppskattas landa på cirka 12,8 miljoner euro. – Jag tycker det är orättvist mot det nya fullmäktige att det ska fattas ett så här stort beslut på första mötet. Många får inte en ärlig chans att ta ställning till de ökade kostnaderna, menar Mattbäck.

Oviss utgång Hans kollega Tomas Koskinen, rektor för Kuni-Vassor skola, är en av de nya ledamöter som ska rösta i ärendet. Han ställde upp i fullmäktigevalet i våras och tog aktivt ställning för att byskolan i Kuni ska bevaras – och blev invald med besked. – Många är för byskolor som jag, men stödet för lärcentret är också stort. Problemet är att det nya fullmäktige också måste ta ställning till tilläggsanslag och jag vet inte hur det kommer att gå, säger Koskinen. Skolcentret fick sin upprinnel-

se när en ny skolstrukturrapport togs i bruk 2014. Då fattades ett principbeslut om att skolnätverket ska bantas och koncentreras till sex delområden: Solf, Helsingby, Norra Korsholm, Smedsby, Replot och Kvevlax. – Korsholm vill balansera ekonomin och få en jämn pedagogisk nivå i hela kommunen. Som det är nu är det för dyrt att upprätthålla alla nuvarande byskolor och vi måste få ner kostnaderna. På sikt tror jag den här lösningen blir bra, säger Denice Vesterback, bildningsdirektör i Korsholm. Enligt henne ökar elevunderlaget för att upprätthålla alla nuvarande byskolor och med dem också timresursen. Ett led i den utvecklingen är att flera skolor i Kvevlaxområdet måste renoveras och byggas ut. – I stället för att bygga på fler ställen bygger vi på ett ställe. Vi har nu till exempel inrett ett klassrum till på vinden i Kuni-Vassor skola. Det blir mellanlösningar som också kostar pengar, säger hon. Renoveringen av alla skolorna beräknas kosta 9 miljoner euro. – Vi står inför stora investeringar även om lärcentret inte byggs och byskolorna i området bevaras. Men om lärcentret blir av sparar vi mellan 600 000-700 000 euro per år i driftskostnader, vilket blir mycket pengar på sikt. Med ett lärcenter kan vi driva verksamheten förmånligare och minska timresursen med 140 timmar, konstaterar Vesterback.

Tror inte på inbesparingar Men Jessica Bergdahl, klasslärare i i Kuni-Vassor skola förstår inte resonemanget. – Jag tror inte att kommunen kommer att spara pengar på att stänga byskolorna. Jag förstår inte hur det ska ske, säger hon. Hon får medhåll av Koskinen: – Kommunen hävdar att den största inbesparingen sker genom att 5–6 lärartjänster tas bort. Men det är inte något positivt om vi får färre vuxna per barn. Om pedagogiken inte börjar fungera krävs det mer lärarresurser och då äts inbe-

Den 8 juni röstar Korsholms fullmäktige om lärcentret i Kvevlax ska börja byggas i sommar. Om en majoritet är för innebär det en nedläggning av bland annat Kuni-Vassor skola. Klasslärarna Tomas Mattbäck (till vänster), rektor Tomas Koskinen och Jessica Bergdahl vill ha kvar skolan. De tror inte att kommunen sparar på att lägga ner fyra skolor och satsar på lärcentret.

sparingen snabbt upp. En annan diskussion om stora enheter har varit flexibla lärmiljöer. Byggs lärcentret kommer öppna miljöer att byggas för årskurs 5–6. Enligt Vesterback rimmar det väl med den nya läroplanen. – Läroplanen betonar ämneshelheter och övergripande temaundervisning. Rummen som kan öppnas i lärcentret ger lärarna nya möjligheter att undervisa enligt läroplanen. I Kvevlax kommer det att finnas 18 klassrum, varav 4 är flexibla, säger hon.

Lyssnar inte på lärarna När det gäller just planeringsprocessen av lärmiljöer upplever lärarna i Korsholm att de inte har fått sin röst hörd. Enligt Linda Felixson, förtroendeman för svenska lärare i åk 1-6 och styrelsemedlem i FSL, har kommunens motiveringar varit felaktiga. – En liten skola innebär inte att lärmiljön är dålig. Det är lärarna, pedagogiken och verksamhetskulturen som gör lärmiljön. Men vi upplever att kommunen inte har lyssnat på våra åsikter utan i stället har tjänstemän från andra sektorer fått diktera hur en lärmiljö ska se ut, säger Felixson. Hon hänvisar till lärmiljön i Kvevlax lärcenter för upp till 70 elever. – Från lärarhåll anser vi att en lärmiljö inte behöver vara så stor. Det finns ingenting som säger att

Linda Felixson, FOSU:s förtroendeman för svenska lärare i åk 1–6 och styrelsemedlem i Finlands svenska lärarförbund FSL, tycker att kommunens motiveringar om lärmiljöer för att bygga lärcentret i Kvevlax är felaktiga. – Kommunen har inte lyssnat på oss lärare utan andra har dikterat hur en lärmiljö ska se ut, säger hon.

denna lärmiljö är bättre än en liten. En lärmiljö kan i praktiken vara vad som helst. Kommunen har inte lyssnat på oss och planeringsprocessen har varit bristfällig, menar Felixson. Tomas Koskinen håller med. – Tjänstemännen vill ha in en ny trend med stora öppna lärmiljöer. Men lärarna är inte positiva till det och den pedagogiska diskussionen har inte fått tillräckligt stort utrymme, säger han. Bildningsdirektören håller inte med. Enligt Vesterback har lärarna varit med i flera arbetsgrupper och kommunens tjänstemän har tagit till sig kritiken om stora lär-

miljöer. – Vi har tagit till oss av kritiken för det är lärarna som ska jobba och undervisa där. Lärarna har fått säga sitt. Lärmiljöerna har planerats om i Kvevlax, säger hon. Nu pågår samarbetsförhandlingar med alla lärare, som inte är anställda vid en specifik skola utan av kommunen, i Korsholm. Som det ser ut nu ska 5-6 tjänster bort ifall lärcentret byggs. Förhoppningen är att en del av detta kan skötas via naturlig avgång. text och foto: christoffer thomasfolk


10

8.6.2017 • Nr 11

kolumnen mikael pietilä PeM och rektor för en skärgårdsskola.

Ständigt lika grön ”En cool sommarhit som verkligen äger, sikahäftig!” Så skulle antagligen ungdomarna på 1600-talet uttryckt sig om en absolut sångfavorit. Om de hade använt 2000-talets språkdräkt, alltså. Mästerverket skrevs av Israel Kolmodin och publicerades redan 1695. Mannen ifråga var då inte bara professor och riksdagsman, utan även superintendent i Visby. Superintendent, smaka på ordet bara, var ändå en titel inom biskopsämbetet i den protestantiska kyrkan i Sverige efter drottning Kristinas abdikation till Rom och katolicismen. Den vackra melodin har en mera okänd historia. Dess rötter går antagligen till en tysk ofta använd folkmelodi, men även Åbo och Finland har nämnts som en möjlig, medeltida hitfabrik i sammanhanget. Kolmodin föddes på julaftonen 1643, och hans kärlek till sommaren sattes i poetisk form mellan pärmar 50 år senare. Här är originalet: ”Then blomstertijd nu kommer med lusth och fägring stoor Nu nalkas liufwe sommar tå gräs och örter gror Then blida sol uppvärmer alt hvad som varit dödt Tå hon oss skrider närmar blijr thet på nya födt” Den omarbetades till en del av Jan-Olov Wallin 1819. Han var biskop och ordförande i Stora Uppfostringskommittén från 1825. Det låter väl pedagogiskt! På 1900-talet så mjukades den upp av Umeåförfattaren Britt G. Hallqvist i tidens mera liberala anda.

Jag brukar ibland säga att vintern formar de mörka årsringarna i människans ryggrad. Efter en lång vinter, och en kall och utdragen vår känns det speciellt befriande att till ett pompöst orgelackompanjemang sjunga ut om sol, värme och blomster. Allt har sin tid, och även växandets tid behövs.

Få texter och melodier har sjungits av så många generationer. Jag tror det är vårt nordiska klimat med årstidsväxlingarna som möjliggjort sångens fullkomliga, folkliga evergreen-status. Jag brukar ibland säga att vintern formar de mörka årsringarna i människans ryggrad. Efter en lång vinter, och en kall och utdragen vår känns det speciellt befriande att till ett pompöst orgelackompanjemang sjunga ut om sol, värme och blomster. Allt har sin tid, och även växandets tid behövs. På 1600-talet samlade man rovor, ved och lampolja. På 2000-talet är tid den enda stora bristvaran. ”Ladda batterier” är väl ändå endast ett teknologiskt begrepp, så mera pedagogiskt är nog att tala om den blomstertid som är på kommande. Låt den vara långsamhetens tid. Den äger faktiskt än i dag. Glad sommar till er alla!

Föräldrar och kön styr yrkesval Unga i högstadie- och gymnasieålder har alltjämt väldigt traditionella uppfattningar om vilka yrkesval som upplevs som attraktiva. Flickorna siktar in sig på hälsovård, medan pojkarna lockas av teknologiindustrin. Det är Ekonomiska informationsbyrån (TAT), som huvudsakligen finansieras av Finlands näringsliv EK, som har undersökt vad som rör sig i unga huvuden. Undersökningen Kun koulu loppuu ( När skolan tar slut) besvarades tidigare i år av omkring 7 700 ungdomar. Framtiden är osäker och det visar sig att många unga tyr sig till vuxna, alltså föräldrar, släktingar och vänner, då de gör sina val rörande studier och framtida yrkesval. I själva verket har de vuxnas inflytande vuxit under de två senaste åren.

– Släktingarnas och vännernas råd är värdefulla för en ung person, men t.ex. föräldrarnas uppfattningar om arbetslivet kan vara föråldrade. Råden kan därmed leda till mera skada än nytta, analyserar direktör Liisa Tenhunen-Ruotsalainen vid TAT. Endast 30 procent av flickorna och 41 procent av pojkarna i högstadiet bedömer att de har fått tillräckligt med handledning för sina studie- och karriärval under tiden i högstadiet. TAT förfasar sig över den bristfälliga handledningen och anger att dessa brister i gymnasiet leder till ett stort intresse för ett mellanår efter slutförda gymnasiestudier. 29 procent av gymnasisterna uppger att de siktar in sig på ett mellanår. Iakttagelsen om brister i handledning bekräftas av finska studerandeorganisationen Suomen Lu-

kiolaisten Liitto (SLL). I en färsk rapport, som baserar sig på över 3 000 enkätsvar, uppger gymnasiestuderande att de gärna ser mera handledning speciellt i början av gymnasiet. Studerandena säger att de har brister i tids- och studiehanteringen. Var tredje studerande säger att de upplever en ständig utmattning p.g.a. den stora arbetsmängden. – Tillgången till tillräcklig handledning utgör en nyckel. Det är hög tid att fokusera på frågan om hur handledningen sköts i gymnasierna idag, skriver SLL-ordföranden Pietu Heiskanen i inledningen till rapporten. SLL efterlyser ett nationellt program för utvecklingen av studiehandledningen. Förbundet kräver också att tillräckliga resurser anslås för handledningen. c-e rusk

Halvdan reform med tidig svenska Ska klasslärare eller ämneslärare förmedla undervisning i svenska i finska skolor? Under det gångna läsåret har studier i B1-svenska inletts i finska skolor redan i åk 6 under ledning av antingen ämneslärare i svenska eller klasslärare. Svensklärarna kritiserar genomförandet av reformen. De försvarar sitt revir och hävdar att kunskaperna i svenska blir allt sämre p.g.a. omläggningen. Skillnaderna i lärarnas utbildning och variationen i det antal lektioner som tillhandahålls leder till ojämlikhet mellan elever i olika kommuner. Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) utvärderade år 2016–17 alla lärarutbildningar som ger behörighet för undervisning i svenska. Syftet med utvärderingen var att utreda vilka färdigheter lärarutbildningen ger för undervisning i svenska, sär-

uthyres FSL hyr ut en lägenhet (2r + kv, 44 m2) på Storalånggatan i Vasa. Hyran är 500 euro/månad + 18 euro/ person i vattenavgift. Kontakta Christer Käld på Norma hyresbostäder för mera information, tfn 0500 566 133.

skilt i årskurserna 1–6. En del lärarstuderande ansåg att nöjaktiga språkkunskaper är tillräckliga för att undervisa i svenska i årskurserna 1–6. Studerandena ansåg inte att de obligatoriska studierna i svenska som ingår i deras examen (2–3 sp) är tillräckliga för att höja deras kunskaper i svenska, än mindre för att undervisa i svenska. Överraskande är att över hälften av klasslärarstuderandena (58 procent) trots allt ändå litar på att de i framtiden kommer att kunna undervisa i svenska även i årskurserna 1–6. De anser att innehållet i undervisningen i årskurserna 1–6 är enkelt, och att det inte krävs så mycket kunskaper i språket eller språkets didaktik för att undervisa grunderna i språket. Paula Rossi, ordförande för utvärderingsgruppen och professor i nordisk filologi vid Uleåborgs universitet, konstaterar dock att

det krävs goda språkkunskaper även i årskurserna 1–6. Hon anser att studerandenas analys är ofullständig. – En ganska stor del av klasslärarstuderandena tror att de klarar sig även med svaga kunskaper i svenska. Men så är det inte, i årskurserna 1–6 bör man ha verkligt goda språkkunskaper. Där bör man kunna korrekt uttal, eftersom det är där eleverna tar modell och lär sig. Där är mycket lek och sång och det klarar man inte av med svaga språkkunskaper, säger Rossi. Fortbildning för undervisning i svenska i årskurserna 1–6 har hittills anordnats i mycket liten omfattning. Universitetens fortbildningsresurser är otillräckliga, och i nuläget råder det även osäkerhet i fråga om till vems uppgifter det hör att planera och genomföra sagda fortbildning. c-e rusk

Var tredje i fuktskadade utrymmen Ungefär en tredjedel av lärarna har observerat fuktskador på sina arbetsplatser i skolor, daghem eller läroanstalter. Mest problem finns i byggnader från 1970-talet. De mest synliga fuktskadorna finns i byggnader från 1970-talet. En tiondel av lärarna som arbetar i hus byggda på 70-talet meddelar om fuktskador i de egna arbetsutrymmena.

Mögellukt är vanligast i byggnader från 1960- och 1980-talen. Hälften av lärarna som jobbar i byggnader från de här tiderna, uppger att de känner mögellukt ibland eller till och med dagligen. Det här framgår av förhandsuppgifter från en undersökning om inneluft som OAJ har gjort tillsammans med Åbo universitet.


11

8.6.2017 • Nr 11

Orken tryter för många – Medlemmarna verkar ha ett stort behov av att få skriva av sig, noterade forskaren Kjell Herberts, då han presenterade FSL:s medlemsenkät i slutet av april. Då syftade han på det synnerligen stora antalet öppna kommentarer, som inflöt i enkäten. Sammanlagt inflöt ca 2 500 kommentarer. Här talar vi uttryckligen om anonyma kommentarer. Beställaren FSL vet alltså inte vilka som står för kommentarerna. Luntan med kommentarer och hälsningar är diger och omfattar 128 sidor av tätskriven text. Hela 40 sidor upptas av kommentarer rörande arbetsmängden och ändringar i denna. Detta område engagerar FSL-medlemmarna starkt.

Ökat kraftigt Allra först är det värt att referera ramen, alltså medlemmarnas uppfattning om arbetsmängden. Har din arbetsmängd förändrats un-

der de senaste åren, löd en fråga i enkäten. 57 procent säger att arbetsmängden ökat mycket, medan 28 procent säger att den ökat litet. 11 procent talar om status quo, medan tre resp. en procent säger att den minskat litet eller mycket. Det är inte möjligt att återge alla kommentarer, som har influtit. Men det är definitivt värt att återge ett urval kommentarer, som berättar var skon klämmer i fråga om arbetsmängden.

Digitalisering tar tid ”Administration och byggfrågor”, ”All världens projekt som skolan har gått med i”, ”Digitalisering” (återkommer otaliga gånger), ”Digitalisering av studentskrivningarna”, ”Familjer och barn som mår dåligt”, ”Många projekt och arbetsgrupper”, ”Projekt, enkäter, utveckling”, ”Stora klasser”, ” Tyvärr fastighetsfrågor, fukt och mögel” och ”Vikariearrangemang”. Kommentarerna ovan gäller själva arbetsmängden, men det inflöt också en stor mängd kommentarer som gäller ändringarna i arbetsmängden.

Nära gränsen ”Allt för mycket dokumentation”, ”Arbete och fritid flyter ihop”, ”Ibland jobbar jag alldeles för mycket – 60-65 h/veckan”, ”Börjar vara nära gränsen för vad man klarar av”, ”Det finns inte ngt man kan göra utan att allt ska informeras hem”, ”Vi diskuterar och diskuterar, men kommer inte alltid fram till så mycket” och ”Det känns mer och mer som om man vore psykolog”. Ytterligare kommentarer: ”Otroligt mycket tid krävs för att hänga med digitaliseringen av undervisningen och studentexamen”, ”Inga samplaneringstider respekteras överhuvudtaget”, ”Inte ovanligt att lärarmötena pågår i 3 h, ända till kl.18”, ”Jag avskyr Wilma! Allt ska dokumenteras, annars har det inte hänt”, ”Jag håller på att gå i väggen”, ”Trestegsstödets löften är helt orealistiska i dagens ekonomiska situation” och ”Inga barn mår bra av utbrända lärare”.

Sverige lockar få Sverige är ett intressant kapitel för oss finlandssvenskar. Känslorna för

vårt grannland och det som sker i skolvärlden där är synnerligen ambivalenta, visar FSL-enkäten. Också här har inkommit synnerligen ymnigt med kommentarer. Ramen utgörs av en den enkla frågan ”Har du övervägt att som lärare flytta till Sverige?” Tidigare kunde Läraren omtala att över 70 procent av lärarstuderandena umgås med liknande planer. Men bilden är en helt annan, då man ser till FSL:s yrkesverksamma medlemmar. 70 procent uttalar nämligen ett entydigt nej, medan 12 procent uppger att de tidigare, men inte längre, har umgåtts med liknande planer. 17 procent säger att de har tänkt på saken, medan en procent säger att de antagligen flyttar till Sverige.

Flumskola skrämmer Kommentarerna till denna fråga är många och yviga. En del är positiva till en flytt, medan andra är starkt negativa. ”Blir ofta tillfrågad av rekryterare från Sverige. De erbjuder bättre lön och arbetsförhållanden”, ”Det politiska och samhälleliga kli-

matet i Sverige känns bättre för en svenskspråkig”, ”Familj och huslån stoppar. Om jag var ensam skulle jag redan vara där”, ”Hellre Norge”, ”Sverige, och i synnerhet skolan i Mariefred har länge lockat mig”, ”För mycket tjafs” och ”Flumskola som inte överensstämmer med min värdegrund”.

Styrelsen tar del Ytterligare kommentarer rörande jobb i Sverige: ”Jobbade där i 10 år och det var nog”, ”Möjlighet att förhandla om lön/få belöning för hårt arbete”, ”De har det ännu sämre där”, ”Det svenska lönesystemet verkar helt sjukt!”, ”Man är väl patriot”, ”Skolsituationen i Sverige verkar tragisk och kaotisk”, ”Uppenbart att Sverige mobiliserar medan Svenskfinland inte gör något för att hålla kvar sina lärare” och ”Åland är bäst”. Styrelsen för FSL fördjupar sig i höst i enkätens resultat bl.a. med tanke på hur dessa påverkar förbundets arbete. c-e rusk

Jobbet äter upp fritiden i Sverige – Tiden vill inte räcka till för alla uppgifter, sade Robban Nilsson, ombudsman vid Lärarförbundet, då han medverkade i FSL:s förtroendemannakurs tidigare i år. Då räknade han med att införandet av Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om arbetsmiljö kommer att medföra en lättnad. Så har dock inte skett till alla delar. Lärarförbundets färska granskning visar nämligen att 40 procent av lärarna inte hinner med stora delar av sina arbetsuppgifter under ordinarie arbetstid. Motsvarande siffra för övriga högskoleutbildade är endast 15 procent. – Det förväntas att lärare ska springa snabbare och snabbare för att hinna med sina arbetsuppgifter. Men arbetstiden är densamma. Resultatet blir att fritiden äts upp av jobb och lärarna blir sjuka på kuppen. Det är ansvarslöst att som arbetsgivare inte åtgärda sina arbetsmiljöproblem, säger ordförande Johanna Jaara Åstrand Föreskriften från Arbetsmiljöverket är ett verktyg som ska hjälpa arbetsplatserna att bättre rustas för att säkra en rimlig arbetsbelastning. Ett år efter införandet har ändå bara hälften av alla arbetsplatser arbetat systematiskt med att förebygga stress. – Det går att lösa det här pro-

Tiden räcker inte till för lärarnas alla uppgifter, säger Robban Nilsson, ombudsman vid Lärarförbundet i Sverige. arkivfoto: carl-erik rusk

blemet genom att rensa bland alla arbetsuppgifter. Avlasta lärare med de uppgifter som andra kan göra, stärk elevhälsan och renodla läraruppdraget, så minskas lära-

res arbetsbelastning, säger Johanna Jaara Åstrand. Lärarna i Sverige har en definierad årsarbetstid. Årsarbetstiden omfattar 1 767 h, varav 1 360 h

är reglerad tid. Arbetsgivaren bestämmer om hur den reglerade tiden används. Resten, knappt 400 h per år, används till för- och efterarbete,

elev- och föräldrakontakter och i viss mån också kompetensutveckling på egen hand. c-e rusk


12

8.6.2017 • Nr 11

All heder åt Västerby skola När Västerby skola i Ekenäs i Raseborg tilldelades ett hedersomnämnande i OAJ-tävlingen Årets skola, stod ceremonier på programmet. Man skålade för skolan och njöt av saft och tårta i fantastiskt försommarväder. Ordförande för FSL Christer Holmlund gratulerade Västerby skola och citerade motiveringarna för att tilldela just Västerby skola detta hedersomnämnande – Arbetsmotivation som skapar en god och uppmuntrande skolatmosfär, står det i motiveringen. Det är säkert sant. Er skola har också långa anor och skolhuset är byggt redan 1904. Tänk om de här väggarna kunde tala? Tänk vilka historier vi skulle få höra! Hur månne här såg ut då skolan var helt ny, undrade Holmlund som i sitt tal vände sig till skolans elever som deltog i festligheterna på skolgården. – Ett motto som jag hittade på er webbsida lyder ”Här du leker och dig lär och får vara den du är”. Det här beskriver säkert bra skolans verksamhet, sade Christer Holmlund.

Klurig undervisning Mottot togs också upp av föräldraföreningens ordförande Johanna Wikström-Flemmich, också hon riktade sig direkt till eleverna. – Det är väldigt viktig, att du får vara barn, att du får vara det barn du är, utan att behöva spela en rollperson i skolan. Det var föräldraföreningens styrelse som anmälde skolan till tävlingen Årets skola, läroanstalt eller daghem 2017, som den heter

officiellt. – Förutom att undervisningen i Västerby är synnerligen intressant, mångsidig, varierande, klurig, fiffig, experimenterande men framför allt rolig får ni elever också, tack vare personalens iver och engagemang uppleva och vara med om så mycket annat än att bara lära er det som hör till i grundskolan, sade Wikström-Flemmich. – Ni lär er ta hänsyn till andra och respektera varandra och ni lär er också arbeta tillsammans med personer som inte är i samma ålder som ni själva är eftersom ni så ofta arbetar över klassgränserna. Det här kommer ni att ha mycket stor nytta av i framtiden. Raseborg ville också gratulera och representerades av bildningsdirektör Robert Nyman, som överräckte varsin penna till eleverna samt en fågelholk. – En bra skola har bra lärare och en bra rektor, det stämmer. Men vet ni vad som också behövs för att en skola skall vara bra? Jo, jätteduktiga och trevliga elever. Det här hedersomnämnandet ni nu fått visar att ni och era fina lärare har jobbat mycket bra tillsammans, sade Nyman. Att Västerby skola är en av de skolor som Raseborg planerar att lägga ner år 2018 är i ljuset av dessa festligheter onekligen en aning penibelt för staden. Robert Nyman berörde dock inte detta i sitt festtal.

Skäggig rektor Magnus Bäckström är rektor för Västerby skola. Han betonade för eleverna att ett hedersomnämnande som det här är som att

komma på medaljplats i en tävling. – Som lagkapten är det skönt att veta att vi kommer på medaljplats bland 3500 skolor som det finns i vårt land! – Ja, vet ni! Ibland funderar man över hur mycket man kan nå. Var är toppen? Det gäller väl att alltid fortsätta kliva uppåt mot toppen! – Det här visade också skolans lag i Stafettkarnevalen som även nådde medaljplats, sade Bäckström. Det visade sig att rektor Bäckström lovat sina elever att inte raka sig under resten av terminen om stafettlaget kniper en medalj. Nu fick han stå sitt kast och överräckte symboliskt en rakhyvel till eleverna, men krävde att få den tillbaka på våravslutningen.

 Västerby skolas rektor Magnus Bäckström är stolt över sin skola och eleverna i den.

text och foto: tom ahlfors

Fotnot: Ett annat hedersomnämnande fick Kirkonkylän koulu i Lappträsk. Titeln Årets skola gick detta år till Medborgarinstitutet i Rovaniemi.

Eleverna och personalen flyttar under tiden till tillfälliga paviljonger som byggts på Sandstrandsvägen. Så som det ser ut nu kan skolan flytta tillbaka till de ombyggda utrymmena efter höstlovet 2018. Byggnaden representerar 1920-talets klassicism och bland skolbyggnader i Helsingfors har den klassificerats som en nationellt betydlig byggnad i Främre Tölö. Under ombyggnaden kommer man att vara mån om detta arv. Tävla är ok. Barnen är överraskande tävlingsinriktade, påvisas i en avhandling pro gradu författad av Ellinor Back och Stefanie Backfält. I fjol gick debatten het. Hade

en skola i Vasa diskriminerat eleverna då det bara var de snabbaste som fick delta i Stafettkarnevalen? Ellinor Back och Stefanie Backfält följde med diskussionen och där föddes idén till deras avhandling, berättar Vasabladet den 20 maj. Back och Backfält undersökte därför tre österbottniska skolor och intervjuade femtio elever i årskurs sex. Urvalsprocessen, det vill säga hur skolorna väljer ut de som deltar i karnevalen, var av särskilt intresse. Det är ok att de snabbaste löparna prioriteras anser även barn som inte själva har haft möjlighet att delta i Stafettkarnevalen. Det här innebär att eleverna ser till skolans bästa framför det egna intresset.

Hela församlingen stämde därefter upp i ett fyrfaldigt leve för Västerby skola.

bakbrädet Björkas är årets lärare. Finska Vetenskaps-Societeten har i sedvanlig ordning utdelat två lärarpris vid sin årshögtid den 28 april. Societeten delar årligen ut två pris till framstående gymnasielärare, som genom sin lärargärning har inspirerat sina studerande till högre studier inom området. Kerstin Björkas, lektor vid Gymnasiet i Petalax i Malax mottog det ena priset. Hon undervisar i biologi, geografi, hälsokunskap och kemi. På finska sidan tillföll lärarpriset Heidi Repo, lektor i svenska vid Helsingin suomalainen yhteiskoulu. Prissumman är 5 000 € till lärarna och 2 000 € till respektive skola. Polisen mera pop än pantlånare.

Poliser och brandmän ligger i topp, då Iltasanomats (IS) läsare får säga sitt om vilka yrken som åtnjuter respekt. IS har genomfört en nätenkät om hur läsarna värderar olika yrken och resultaten presenteras den 13 maj. Nu kan man förstås resonera om hur pass seriös och trovärdig en liknande undersökning, som lär har besvarats av ”tusentals” läsare, är men det finns för all del ett visst underhållningsvärde i resultaten. I topp finns alltså polis, brandman jämte förstavårdare i ambulans. Överlag är vårdyrkena väl representerade i tio-i-topp. På tionde plats finns barnskötare medan speciallärare, som rankas högst av lärarna, platsar på 11:e plats.

Klasslärare är 13:e i rankingen, medan ämneslärare i grundskolans lägre klasser återfinns på en 14:e plats. Ämneslärare i gymnasiet och högstadiet är 28:e i rankingen. Därmed klår de flygkaptener, som är 29:e plats. Däremot värderas journalister lågt. Tidningsjournalister återfinns på en 249:e plats. Allra sist i rankingen, på plats 457, återfinns pantlånare. God smak då Minerva renoveras. Ombyggnadsarbetet av Minervaskolan i Helsingfors har inletts. Renoveringen kommer att ge 180 svenskspråkiga barn bättre arbetsförhållanden. I samband med grundskolan öppnar man även efter renoveringen ett svenskspråkigt daghem

Läraren 11 2017  

Läraren 11 2017

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you