Page 1

KVARNHOLMEN En unik historia


4 Kvarnholmen


Kvarnholmen 5


6 Kvarnholmen

Kvarnholmen – En unik historia

© Kvarnholmen Utveckling AB, 2013 www.kvarnholmen.com Text och research: Emma Ångström Grafisk form: Louise Bååth, Kingisland Design Projektledning: Assi Abdel-Baki Omslagsbild: Thomas Gedminas Tryck Livonia Print, Lettland 2013 Papper omslag: Geltex 115g Papper inlaga: Amber Graphic 150g ISBN: 978-91-637-4031-2 Tack till: Eva Harrysson som guidat på Kvarnholmen. KF Arkiv och bibliotek som öppnat sitt bildarkiv för oss.


Innehåll 7

INNEHÅLL

Förord

7

Ny kvarnarkitektur under KF

45

I begynnelsen

8

Disponentvillan

46

1500-talet: Sten Sture & Gustav Vasa

11

Munspelet

46

En industriell revolution

12

Kulturhistoriska värden

48

Hästholmsvarvet

13

KFAI och funktionalismen

51

1600-talet: Johan van Swindern

15

Livet på Kvarnholmen

52

Explosionen

16

Vardagen

54

1700-talet: Grill och Lukas

19

Till fest

56

Kvarnen Tre Kronor

20

Att växa upp på Kvarnholmen:

Verksamheten i Qvarnen

20

Inga Björk-Klevby & Christina Olsson

Den tidiga kvarnens arbetare

23

1900-talet: Hans Fraenkel

65

KF tar över Kvarnholmen

25

Att bygga en vision: Martin Asp

66

Att arbeta på kvarnen under KF

28

Kvarnholmen i modern tid

70

Tidiga förpackningar

30

Mikroklimat med exotiska växter

71

Recept från Juvelkronan

32

Film och musik på Kvarnholmen

72

Hästholmsbron

34

Att bygga en vision:

1800-talet: Major Borgström

37

Magnus Bäckström

74

Arkitekturen

38

Kvarnholmen i förändring

78

KFAI ritar föregångssamhälle

39

Varsam omvandling

80

Arbetarbostäder i funkisstil

39

Att växa upp på Kvarnholmen:

Funktionalismen på Kvarnholmen

40

Kristina Pesznecker & Irene Rodin

85

Konsumbutiken

44

Karta över Kvarnholmen

90

58


8 Kvarnholmen


Förord 9

FÖRORD MITT EMELLAN INNERSTAD OCH SKÄRGÅRD tronar Kvarnholmen

som ett välkomnande landmärke vid Stockholms inlopp. Här finns fantastisk natur, milsvida vyer och alldeles unik historia. Kvarnholmen har en lång historia av pionjär- och utvecklingsanda som präglade hela Sverige på 1900-talet. Här har industri-, arkitektur- och samhällshistoria skapats, men sedan industrin ­lades ner på 1990-talet har ön fört en slumrande och anonym ­tillvaro. Det Kvarnholmen som nu väcks till liv ska med nytänkande och respekt för befintliga historiska byggnader bli en attraktiv och levande stadsdel med egen identitet. Här ska inte bara ­bostäder och arbetsplatser skapas utan även ett rikt kulturliv, bra ­när­service och goda kommunikationer. Samtidigt som vi blickar framåt vill vi inte förlora det som Kvarnholmen en gång var. Med denna bok vill hålla Kvarnholmens unika historia vid liv och förmedla den kärlek som de som bott, arbetat eller vistats på ön känt. För många var och är Kvarnholmen inte bara en arbetsplats utan ett hem, ett sommarnöje, en äventyrsö och en identitet. Men vi tar det hela från början… Kvarnholmen Utveckling AB


10 Kvarnholmen

I BEGYNNELSEN IDAG ÄR KVARNHOLMEN en stadsdel med unik be-

byggelse som vittnar om halvöns industriella arv. Läget vid Stockholms inlopp med utsikt över både ­skärgård och innerstad i kombination med en intressant ­historia ger Kvarnholmen en särpräglad identitet. Men för 10 000 år sedan var hela Nackaområdet täc­kt av is och vatten. När Stockholms skärgård r­ este sig ur Saltsjön blev området vid Kvarnholmen en ­naturlig farled för seglare som färdades från Östersjön in till Mälaren. Här fanns en naturlig förkastningssänka där båtar kunde passera utan att riskera att gå på grund. Den äldsta kartan som finns bevarad över området ritades 1546. Ön var då helt obebyggd och i dokument nämns att ön »består mest av höga berg och drager 34 tunnland«. FINNESÖN, HÄSTHOLMEN OCH KVARNHOLMEN

Kvarnholmen hette ursprungligen Finnesön. N ­ amnet kommer antagligen från de finländare som hade ­sjöbodar och upplagsplatser på ön och på ­stranden nedanför Finnboda. Under 1600-talet fick ön ­namnet Hästholmen eftersom hästar från Estland och ­Lettland betade här i väntan på att kuskar från Stockholm skulle välja ut dem till sina droskor. På 1930-talet ändrades namnet Hästholmen till Kvarnholmen på grund av att posten länge hade haft problem med brev som skulle skickas till ön. ­Närmaste poststation för de boende var Henriksdal och om b ­ revet adresserades fel skickades det istället till ­postadressen Hästholmen vid Vättern.


I begynnelsen 11

Kvarnholmen är en halvö vid ­Stockholms inlopp, mitt emot ­Djurgården och bara 3,5 kilometer från Slussen.


12 Kvarnholmen


Familjerna som formade Kvarnholmen 13

STEN STURE & GUSTAV VASA

I slutet av 1400-talet ägdes Kvarnholmen av riksföreståndaren Sten Sture den äldre. Han arrenderade ut marken men bodde troligtvis inte själv på ön. Senare övergick Kvarnholmen till borgaren Lars Budde, och därefter till Svartbrödraklostret (Dominikaner­ klostret) på Stadsholmen i början av 1500-talet. Efter Reformationen vid riksdagen i V ­ ästerås 1527 övergick många klosteregen­domar till Kronan när Gustav Vasa förklarade Sverige ett protestantiskt rike. De katolska munkarna och

nunnorna drevs iväg från sina kloster och Kvarnholmen blev kungens egendom. Gustav Vasa ville senare flytta ­sjuk­huset från Gråmunke­ holmen, dagens R ­ iddarholmen. Sjukhuset låg alltför nära s­ lottet och kungen besvärades av en »­mechtig stank«. Den nya platsen för s­ jukhuset blev ­Danviken och för att få pengar till driften av den nya sjukvårdsinrättningen skänkte kungen gårdarna H ­ ammarby, Sickla, Skuru, Duvnäs och Järla - i vilken Kvarnholmen ingick - till ­hospitalet vid Danvikstull.


14 Kvarnholmen

EN INDUSTRIELL REVOLUTION Superfosfatfabriken som uppfördes 1871 blev startskottet för den industriella revolutionen på Kvarnholmen. Senare fick ­Hästholmsvarvet och kvarnen Tre Kronor en betydelsefull ­ roll för Sveriges industriella utveckling.

Superfosfatfabriken.


En industriell revolution 15

Arbetet i Superfosfatfabriken var hårt. Vid tillverkningen bildades frätande och giftiga gaser i restmassan som skyfflades ut för hand till tippvagnar och ­förvaring.

nen som f­ osfor, kväve, kalium och kalcium till jorden. Dessa ämnen har tagits upp av skörden och urholkat jordens näring. Fabriken skapade många arbetstillfällen och 1904-1907 byggdes arbetarbostäder på Kvarnholmen som tidigare bara hade haft fyra bostadshus. Två av dessa röda villor står kvar intill radhusen på Kvarnholmens södersluttning. Stora delar av ön såldes till KF under 1920-talet och Superfosfatfabriken drevs i KF:s regi fram till 1966. Efter att KF lade ner fabriken byggdes ett kafferosteri på samma plats. Här förlade man också OK:s oljedepå.

1871 BYGGDES Sveriges första superfosfat-

HÄSTHOLMSVARVET

fabrik i Gäddviken av Oscar Carlsson. Att fabriken hamnade i Gäddviken berodde främst på Stockholms stegrande tomtpriser och stränga regler kring nybyggnationer. Längs stränderna i Nacka var byggandet ännu oreglerat och Gäddviken var också en lämplig plats med tanke på närheten till fabriken i Tegelviken. Därifrån levererades svavelsyra som behövdes för tillverkningen av konstgödsel. Superfosfatfabriken byggdes ursprungligen i trä men efter en brand 1889 då byg­ gnaden totalförstördes uppfördes en ny fabrik i tegel. På fabriken framställdes konstgödningsmedel vilket bidrog starkt till utvecklingen av Sveriges jordbruk. Konstgödsel, eller superfosfat som det också kallas, tillverkades i början av slakteri­ avfall behandlat med svavelsyra. Vid senare tillverkning ersattes slaktavfallet av fågelspillning och mineraler. Genom att spruta konstgödsel över åkern återförs grundäm-

1907 byggdes Hästholmsvarvet, S ­ veriges största motorbåtsvarv, på öns västra sida. Knut Ljungberg anställdes som båtkons­ truk­ tör och varvet utvecklades till ett av Sveriges mest kända yachtvarv. Knut Ljungberg byggde bland annat Ivar Kreugers motoryachter Loris och Tärnan. 1917 flyttade varvet till Gåshaga på Lidingö där de bedrev tillverkningen av fritidsbåtar. Efter en schism i företagets ledning 1923 valde Ljungberg att starta Nya Yachtvarvet och återvända till Kvarnholmen. Nya Yachtvarvet var verksamt fram till 1926.


16 Kvarnholmen

På Kvarnholmen och Finn­berget

finns åtta gigantiska oljebergrum som tillsammans är d ­ ubbelt så stora som ­Uppsala ­domkyrka. Berg­rummen har ­tidigare ­använts som centrala ­olje­depåer för att försörja industrin. De sprängdes ut i slutet av 1930-­talet och togs om hand av Marinförvaltningen 1941 i ­beredskapssyfte. Efter krigs­slutet bildade kooperativa oljeföretaget OK som tog över anläggningen fram till 1977.


Familjerna som formade Kvarnholmen 17

JOHAN VAN SWINDERN

Under Kvarnholmens tidiga historia fanns en stark koppling mellan Sverige och Holland där det fanns skickliga yrkesmän inom industrin. Kunskapen från Holland behövdes för att utveckla Sveriges industrinäring och bedriva krigen under stormaktstiden. Holländarna i sin tur intresserade sig för Sveriges malm och skogar, och när svenskarna fick problem med att betala holländska fordringsägare kunde de istället ersättas med gods och bruksegendomar. En av dessa fordringsägare var Johan van Swindern. Johan van Swindern kom till Sverige i slutet av 1620-talet för att sprida kunskap om beckoch tjärförbränning och 1641 byggde han ett beckkokeri där Finnboda varv senare uppfördes. Beck och tjära var viktiga produkter för sjöfarten och exporterades utomlands, framför allt till England. Tjäran förädlades till den tjocka massan som kallas beck och används till tätning av skepp. På 1600-talet fanns nästan ingen bebyggelse på Kvarnholmen, förutom ett brännvinsbränneri och en krog, men under

van Swinderns tid började öns utveckling som industrisamhälle. Van Swindern var en mycket framgångsrik affärsman under sin första tid i Sverige men i slutet av sitt liv upplevde han stora motgångar. 1648 bildades Norrländska tjärhandelskompaniet och van Swindern blev snart en av dess direktörer, men senare började kompaniets andra direktörer mota ut honom för att själva få kontroll över marknaden. Van Swindern ­klagade förgäves till drottning Kristina över att han utsatts för en komplott, men andra k­ ällor hävdar att han gjort sig skyldig till »olovlig ­export och oredlighet i måttet vid beckleveranser«. Trots att han till slut fick upprättelse av Karl X Gustav levde van Swindern i fattigdom de sista 23 åren av sitt liv. Johan van Swindern bodde med sina nio barn och sin hustru vid Sicklatorpet som då blev van Swinderns torp. Viken som tidigare hette Finsviken eller Finnesöviken kallas numera för Svindersviken. Andra tidiga namn på samma plats är Gäddviken och Ryssviken.


18 Kvarnholmen

Explosionen VID SJÖHISTORISKA MUSEETS två arkeologiska

förstudier i vattnet runt Kvarnholmen 20082009 påträffades nio vrak. Ett av dem har identifierats som barkskeppet Louise Adelaide som exploderade i Gäddviken den 23:e juli 1901. Bertil Pettersson, född i slutet av 1800-talet och uppvuxen på Kvarnholmen, berättar långt senare om händelsen han blev vittne till: »1901 exploderade skeppet Louise ­Adelaide, en fullastad nafta- och fotogenbåt, som låg ­förtöjd vid Gäddviken. Explosionen var dramatisk. 13 personer omkom och branden rasade till nästa dag. Den brinnande oljan rann ut på ­vattnet och hela sjön tycktes brinna, och eldgnistor regnade över Kvarnholmen och tände allt brännbart på marken. Backen ner mot brofästet stod i lågor och fick därefter smeknamnet Brända berget. Alla hjälptes åt med att släcka branden, även barnen. De tyckte att det var mer spännande att bekämpa elden än att evakueras. ­Bostäderna utrymdes och kvinnorna och barnen skulle ta med endast det nödvändigaste och föras in till Stockholm med båten Tre Kronor. Till slut begränsades elden och bostäderna räddades.«


Explosionen 19


20 Kvarnholmen

Svindersvik är en av Sveriges

bäst bevarade rokokobygg­nader. Arkitekt var friherre Carl Hårleman som också var kunglig arkitekt. Han fick assistans av greven, konst­­samlaren och diplomaten Carl Gustav Tessin som sedan själv gärna besökte Svindersvik. Tessin har skrivit: »Hästholmen med sitt relativt skyddade läge, sina branta klyftor och utmärkta ­gömställen är en omtyckt tillflyktsort för lurendrejare«. Det ryktades också att smuggling försiggick på ön.


Familjerna som formade Kvarnholmen 21

GRILL OCH LUKAS

Under 1700-talet fick Kvarnholmen ny status som sommarparadis. De välbärgade Stockholm­­arna ville fly stanken och trängseln i storstaden och tyckte att Kvarnholmen med sin vackra ­natur var en bra tillflyktsort. I S ­ vindersvik uppförde Claes Grill en av Stockholms vackraste rokokogårdar som uppkallades efter platsen den byggdes på. Det välbevarade sommar­ nöjet är idag ett museum i Nordiska museets regi. Svindersvik användes som sommarbostad och ritades åt köpmannen Claes Grill på 1740-­ talet. Han ägde järnbruk, skeppsrederier, ­fabriker och fastigheter och blev direktör i Ostindiska kompaniet 1753. Efter Claes Grills död 1767 ärvdes Svinders­­ vik av dottern Anna Johanna som senare ­sålde gården vidare till Catharina Charlotta De Geer. Hon intresserade sig för konst och

a­ rkitektur och lät bland annat uppföra den stora festsalen till Gustav III. Bouppteckningen efter De Geer användes vid restaureringarna av Svindersvik i mitten av 1900-talet. Man ville då återställa miljön från 1700-talet efter ­ingrepp från många av husets senare ägare. Förutom Grill fanns flera andra framstående personer på Kvarnholmen under 1­700talet. 1793 betalade Johan Mattias Lukas 16 riks­daler 32 skilling riksgäldsmynt i årligt arr­ende för Hästholmen till fabrikören och bru­ks­­­patronen Hindrik Hebbe. Lukas byggde ­bostadshus på östra holmen som han hyrde ut för ­sommarvistelse. Den förste som bosatte sig permanent på Kvarnholmen var holländaren Johan de ­Schmilean. Han byggde ett antal hus vid s­ undet mot Finnboda. Dessa revs när H ­ ästholmens båtvarv anlades på 1900-talet.


22 Kvarnholmen

KVARNEN TRE KRONOR Kvarnen Tre Kronor som byggdes i slutet av 1800-talet är än idag Kvarnholmens hjärta. Här har både industri- och a­ rkitekturhistoria skapats.

VERKSAMHETEN I QVARNEN Tre Kronor

startade 1898, ett år efter att Qvarnaktiebolaget Tre Kronor köpte mark på ön. Bolaget startades av grosshandlaren Carl August Engström och i styrelsen satt också kassadirektören Alfred Bernhardt och generalkonsul Otto Heilborn. Vid starten låg huvudkontoret i Räntmästarhuset vid Slussen. Kvarnbyggnaden började uppföras 1897 och tack vare den kom Kvarnholmen att bli Sveriges centrum för bageriverksamhet und­er de kommande 90 åren. För att utnyt­ tja tomten sprängdes 14 000 kubikmeter sten ur berget som sedan användes för att flytta ut strandlinjen och anlägga en kaj. Byggnaden rymde spannmålssilo, renseri, kvarn och mjöllager. Varumärket Tre Kronor på förpackningen blev snabbt en kvalitetsgaranti. Driftschef och kvarnmästare var Alfred Gotthard Leander Bergström och kvarnen producerade mjöl, pasta, skorpor och gryn som transporterades över hela Sverige.

Under perioder exporterades också varor utomlands, främst till Tyskland. Kvarnholmens läge precis vid ­Stockholms inlopp gjorde det lätt att frakta spannmål till ön. Havre, korn, vete, råg och majs kunde ibland komma ända från Australien. Säden sögs upp i en vakuumsug som hade kapacitet att suga upp 120 ton spannmål per timme och förvarades i silobyggnaden innan den fördes till kvarnarna på transportband och maldes. Mjölet transporterades sedan till butikerna eller processades för att bli knäckebröd, pasta eller cornflakes i ­fabrikerna på Kvarnholmen.

Stamaktie från Qvarnen Tre Kronor.


Kvarnen Tre Kronor 23

Kapaciteten på kvarnen

var enorm. Mjölet från 180 ton vete och 80 ton råg skickades till 6 800 Konsumbutiker varje dag.


24 Kvarnholmen

Kvarnar i Stockholm

I slutet av 1800-talet fanns ett flertal kvarnar i ­Stockholm med omnejd. Eldkvarn som byggdes 1806 förstördes i Stockholmsbranden 1878, men återuppbyggdes snabbt. Tomten köptes senare av Stockholms stad i början av 1900-talet och Eldkvarn lades ned. På samma plats uppfördes sedan S ­ tockholms stadshus. Vid samma tid fanns också Wennberg & R ­ amstedts kvarn vid Regeringsgatan och Viktoriaqvarn vid Södra Barntorget, men verksamheten i dessa ­kvarnar upphörde 1906. 1889 anlades också Saltsjö­qvarn vid Henriksdal utanför Danvikstull. Tidiga kvarnar utnyttjade vind- eller vattenkraft men i slutet av 1800-talet drevs kvarnarna med ångkraft. Den nya tidens handelskvarnar köpte in säd som de efter malning sålde som mjöl under eget märke. År 1900 fanns 6000 mjölkvarnar i Sverige. ­Kvarnnäringen har sedan dess koncentrerats och rationaliserats och i början på 2000-talet fanns bara ett 30-tal kvarnar kvar.


Kvarnen Tre Kronor 25

Bolaget lät bygga båten Tre Kronor som fraktade mjölsäckarna till Stadsgården. Tre Kronor var Sveriges första elektriska fartyg och tillverkades 1898 vid Finnboda varv. Mjölet packades i säckar av jute och vägde 100 kg styck, senare byttes de till 50-kilossäckar i papper. Kvarnen hade också ett ­flyt­ande magasin som kunde lasta 150 ton och drogs med bogserbåt. DEN TIDIGA KVARNENS ARBETARE

I slutet av 1800-talet var månadslönen för en kvarnarbetare 75 kronor. Arbetsskiften var 12 timmar, sex dagar i veckan. ­Arbetet var hårt och förhållandet m ­ ellan kvarnanställda och styrelsen var tidvis spänt. Vid storstrejken 1909 stod arbetet på kvarnen stilla i 14 veckor. Arbetarna tvingades att ge vika, men alla styrelsemedlemmar avsattes. Efter strejken infördes stämpelklockor och taggtråd sattes upp på området. Ytterligare en strejk som bröt ut 1920 varade i 15 veckor. Arbetarna bodde i bostäder i Gula villan söder om kvarnen. Det var en trevåningsbyggnad där det fanns enkelrum för ogifta och lägenheter med ett eller två rum och kök för familjer. Hyran låg på 12 kronor i månaden år 1900. Huset revs 1934 för att ge plats åt Makaronifabriken. 1910 övergick man från ångdrift till eldrift i kvarnen och då fanns även el i lägen­heterna måndag till lördag. Generatorn drevs i kvarnen, och på söndagar när ­kvarnen stod still fick man klara sig utan el. Vid särskilda tillfällen under storhelgerna ­kunde arbetarna få en starkare glödlampa som b ­ yttes av Mäster Andersson.

Kvarnen hade två ­råtthundar och arbetare beväpnade med skyfflar som skulle hålla kvarnen fri från råttor.


26 Kvarnholmen

I september 1922 köpte Albin Johansson

på KF Saltsjöqvarn i Nacka. Han hemlig­ höll köpet för KF:s ledning eftersom han var ännu mer intresserad av kvarnen på Kvarnholmen, men han hade inte tid att vänta på klartecken från KF. Därför köpte han även Tre Kronor för 3,45 miljoner kronor under eget namn. Johansson lyckades sedan ­övertala Saltsjöqvarns tjänstemän att köpa ­tillbaka sin kvarn, och när KF senare insåg att Johansson äventyrat KF:s ekonomi genom att köpa två kvarnar fick han en skarp varning. Albin Johansson ­kompenserade KF:s ledning genom att bli en av 1900-talets mest driftiga företagsledare och utvecklade KF till Sveriges största företag.


Kvarnen Tre Kronor 27

KF TAR ÖVER KVARNHOLMEN

Qvarnen Tre Kronor köptes 1922 av Koope­ rativa förbundet. KF hoppades på att pressa ner de höga priserna genom att starta egen tillverkning. Trots att den statsstödda kvarnkartellen som fanns i Sverige sedan 1912 hade avvecklats samtidigt som andra kriskontrollerande organ, var skillnaden mellan spannmålspriset och den färdiga produkten kvar på en hög nivå. 1922-1923 renoverades kvarnen under KF:s ledning och omvandlades då till världens mest effektiva kvarn. Under 1920-talet uppfördes också fler fastigheter på området, bland annat den stora silon och Havrekvarnen som är Sveriges första industrifunktionella byggnader. Anläggningarna som KF uppförde på Kvarnholmen bidrog till funktionalismens genombrott i Sverige. 1923 påbörjades arbetet med Hästholmsbron till fastlandet för att förenkla KF:s transporter. Då kunde spannmål från Sveriges bönder komma med bil eller traktor till ön. Transporterna var många och det kunde bildas köer från utlastningen på kajen ända bort till brofästet. 1932 byggdes en ny bro ovanpå den gamla för att stärka förbindelsen till de bostäder och industrier som byggts högre upp på Kvarnholmen. Detta blev Skandinaviens första så kallade dubbel­ bro. Den övre bron revs 1985 när konstruktionen inte längre höll och bron skulle bli för dyr att reparera. Avfarten till det övre planet kan fortfarande anas vid brofästet. Så småningom köpte KF upp hela ön och kvarnen byggdes ut i etapper. KF:s arkitektkontor med Eskil Sundahl och ­

Fram till 1930-talet fanns inte vattenledningar utdragna till ön. Arbetarna fick gratis svagdricka under arbetet istället för vatten.


28 Kvarnholmen

Tråddriven lastbil.

KF bildade bolaget TSK, Trafik AB Stockholm-

Kvarnholmen, som drev busstrafiken till ön fram till 1968 då det nya bolaget Stockholms Lokaltrafik tog över. TSK trafikerade även sträckan SlussenKvarnholmen med trådbuss mellan 1942 och 1959. Sveriges enda trådlastbil transporterade gods från Kvarnholmen till Södra station.

Olof Thunström i ledningen ansvarade för utvecklingen tillsammans med kvarnens ­ tekniska chef Emil Hamring. 1927 byggdes den första etappen i den stora siloanläggningen. Dessutom uppfördes matsalar och omklädningsrum för personalen väster om det nya mjölmagasinet. Ett år senare stod Havrekvarnen färdig och 1931 uppfördes Sveriges första spisbrödsfabrik. I mitten av 1930-talet invigdes hårdveteverket Makaronifabriken, vilket möjliggjorde produktion av mannagryn som är råvara för makaroner och spaghetti. Strax därefter började man också tillverka nyheten rostade veteflingor och senare cornflakes. Namnet på förpackningarna var ursprungligen Kvarn AB Tre Kronor, men namnet byttes till Juvel och därefter till Juvelbagerierna. Under andra världskriget gick produktionen i kvarnen Tre Kronor på lågvarv. På grund av mjölransonering blandades vetemjölet ut med andra sädesslag och potatis och kvarnens tidigare snabba expansion stannade av. Efter krigsslutet fick kvarnen ett uppsving och byggdes ut för att effektivisera produktionen. 1948 upphävdes mjölransoneringen och färdiga kakmixer lanserades som nya produkter. Under 1960-talet kom nya krav på ökad ­effektivitet. KF byggde en ny mjölsilo och introducerade nya automatiska maskiner som ökade kapaciteten. Samtidigt uppfördes det nya huvudkontoret Munspelet. På 1980-talet började kvarnen att minska i lönsamhet och verksamheten lades ner 1992. Kvarnen hade vid tidpunkten 370 ­anställda som KF tvingades säga upp.


Kvarnholmen Tre Kronor 29


30 Kvarnholmen

Kvarnens maxkapacitet beräknades till 2 000 säckar vete och råg á 100 kg per dygn.

Spisbrödsbaletten.

Morgongympa.

ATT ARBETA PÅ KVARNEN UNDER KF

Under slutet av 1920-talet och början av 1930-talet ökade kvarnens produktion och ännu fler arbetare anställdes. 1930 byggde KF Sveriges första bostadsområde i funkisstil på ön för att tillfredsställa det ökade behovet av personalbostäder. Tanken var att skapa ett rationellt, s­ akligt och hygieniskt samhälle med humanistiska värdebilder. Kooperationen skapade ett samhällshistoriskt koncentrat av ett samhälle med ljusa bostäder, butiker, d ­ isponentvilla, post, bibliotek, tennisbana och dansbana. Kvarnholmen byggdes som ett mönstersamhälle i den nya funktionalismens anda, som också speglades i stort i det socialdemokratiska Sverige. De boende på Kvarnholmen under KF:s tid präglades av arbetet på fabriken. Det fanns gott om aktiviteter för de anställda, både för kvinnor och män. Kvarnen hade bland annat en egen manskör med upp till 30 medlemmar, en schackklubb, och Tre Kronors IF hade omfattande verksamhet med vintersporter, fotboll och allmän idrott. Skyttesektionen bildades 1945 och för kvinnorna fanns Spisbrödsbaletten. På somrarna hölls även morgongympa för ­arbetarna i Makaronifabriken. Arbetarna har vittnat om god stämning och sammanhållning på kvarnen. Undantaget är en dag 1924 då arbetarna strejkade med krav på att förmannen skulle organisera sig i Kvarnarbetarklubben. Det är den enda dag då arbetet stått stilla i ­kvarnen ­under KF:s tid.


Kvarnholmen Tre Kronor 31

Provbageriet p책 Tre Kronor.


32 Kvarnholmen

Tidiga fรถrpackningar

Co-op Havremjรถl

Co-op Havremust

Majsflingan

I framkanten

Majsflingor

Kvarnen Tre Kronor var fรถrst i Sverige med att mineralberika mjรถl, och redan pรฅ 1930-talet tillverkade kvarnen spaghetti.


Kvarnen Tre Kronor 33

När cornflakes introducerades 1941 konstaterade platschefen att flingorna var för dyra för vanliga hushåll och därför inte skulle bli en succé.


34 Kvarnholmen

Recept På Juvelkronans förpackningar fanns recept på bland annat karlsbaderbröd, te-bisquits, ­gräddkringlor, wienerkakor, scones och petits-chouxer. Dessa samlades i en liten skrift vid namn »10 härliga plåtar«.


Kvarnholmen Tre Kronor 35

I Tre Kronors labb experimenterade

man fram nya recept för att förbättra produkternas kvalitet. Även arbetarnas hustrur provbakade kvarnens bröd hemma och presenterade resultatet för kvarnmästaren. För besväret fick de ­hushållets ranson av mjöl. Bilden är från 1964.


36 Kvarnholmen

Hästholmsbron HÄSTHOLMSBRON mellan Henriksdal och

Kvarnholmen var Sveriges första betongväg och invigdes den 25 augusti 1925 av landshövding Nils Edén. Vid invigningstalet sa landhövdingen: »Det blir av intresse att se huru vägen, som är utförd i armerad betong, kommer att stå sig höst och vår i vårt nordliga klimat«. Han konstaterade att vägen skulle få stor betydelse för hela landet. Bron hade 9 meter segelfri höjd och bygg­ des i två spann. Totalt var vägen inklusive bron 1200 meter lång. Den konstruerades av professor Karl Ljungberg som tidigare hade projekterat Tre Kronors kvarnbyggnader. Entreprenör var AB Vägförbättringar som garanterade att bron skulle stå färdig inom fem månader. 50 arbetare möjliggjorde att arbetet bedrevs med »amerikansk ­hastighet«. Vilket material vägen skulle byggas i var avgörande. Ett alternativ var makadam, som skulle bli billigt men kanske inte hålla för de tunga transporterna. Även asfalt var för mjukt och att lägga gatsten skulle bli dyrt. Men det nya, lovande materialet betong ansågs vara både slitstarkt och billigt. Armerad betong hade sedan ett tiotal år använts i husbyggen men tidigare aldrig lagts på svenska vägar. Men betong slog aldrig igenom som vägmaterial i Sverige. Endast 1 procent av Sveriges vägnät bestod av betong, eftersom man bland annat besvärades av det dunkande ljudet från skarvarna mellan blocken. I Tyskland var det däremot populärt och 28 procent av vägnätet var betongvägar.


H채stholmsbron 37


38 Kvarnholmen

På Kvarnholmens östra udde

finns ännu stenmurar kvar från öns tidiga bebyggelse.


Familjerna som formade Kvarnholmen 39

MAJOR BORGSTRÖM

1795 köpte den kunglige sekreteraren Arvid Lundbäck Hästholmen för 1200 riksdaler av Johan Mattias Lukas. Troligtvis ägdes Hästholmen av ättlingar till Arvid Lundbäck när ­major Borgström köpte Hästholmen för 30 000 ­kronor under senare hälften av 1800­-talet. Vid köpet lär Borgström ha förutspått att ­loko­motiven skulle gå runt Hästholmen inom 30 år. Han hade fel i sak, men rätt i att Kvarnholmen skulle komma att bli en grogrund för teknologisk utveckling. På Borgströms tid fanns två mantalsskrivna på ön; Borgströms gårdskarl och hans husfru. En trädgårdsmästare bodde ibland i Lillstugan. Huset som Borgström bodde i hette Fred­ riks­ berg och hade antagligen huserat öns krog redan under 1600-talet. I Fredriksberg

bodde man i sex rum och kök med kallrum för s­ kafferi. Det fanns dessutom en paviljong från 1700-­talet som bestod av två små rum och ­användes som lusthus sena sommarkvällar. Borgström byggde en loge och ladugård som senare omvandlades till vedbodar och skjul, samt ett badhus på norra sidan av ön som användes av släkt och vänner. Barnen ­badade vid de släta hällarna som dök ner i sandbotten på sydsidan. Familjen levde ett socialt liv med utflykter till östra udden där det fanns utsiktsplatser. De många gästerna bjöds på mat och dryck, och jungfrurna serverade toddy. Något som störde idyllen var stanken från Fjäderholm­ arna som användes som latrindepå fram till 1880.


40 Kvarnholmen

ARKITEKTUREN I mitten av 1900-talet var Kvarnholmen ett centrum för det svenska folkhemmet. Visionen var att skapa ett mönster­samhälle i miniatyr där tekniken och samhällsbyggandet växte fram i samklang med innovativ arkitektur.


Arkitekturen 41

Havregrynskvarnen som byggdes 1928 var

SJÄLVA KVARNBYGGNADEN är 84 meter

Sveriges första funktionalistiska industri­byggnad och ritades av Arthur von Schmalensee.

lång och 38 meter hög. Den uppfördes 1897 av byggherre J.B. Jensen som utformade fasaderna. De inre konstruktionerna utfördes av driftschefen och kvarnmästaren Alfred Gotthard Leander Bergström tillsammans med ingenjör Brischke. ­Kvarnens utrustning var helt mekaniserad och mycket tekniskt avancerad. Kvarnen är vacker och ståtlig vid ­kajen, men arkitekturen var inte nydanande för sin tid. Industribyggnader i början av 1900 -­talet utfördes vanligtvis i tegel med s­tora kubiska volymer som kompletteras av ­ skulp­turala tak. Däremot är arkitekturen i ­om­rådet kring kvarnen mycket progressiv. KFAI RITAR FÖREGÅNGSSAMHÄLLE

Kvarnholmen har haft en stor roll i Sveriges industri-, arkitektur- och samhällshistoria. Visionen för Kvarnholmen togs fram på KF:s arkitektkontor. Ur idén växte v ­ isionen om det svenska folkhemmet fram; här ritades industrilokaler, kommersiella lokaler och bostäder. Vid Stockholmsutställningen 1930 upp­ märk­­sammades funkisarkitekturen på Kvarn­ holmen internationellt. Arkitekturen på ön är fortfarande i stort sett intakt och anses A

idag vara bland de bästa bevarade u ­ ttrycken för funktionalismen i Sverige. ARBETARBOSTÄDER I FUNKISSTIL

När KF köpte Kvarnholmen fanns bara 45 arbetarbostäder på ön och efter ­ kvarnens expansion vid slutet av 1920-talet var be­hovet av fler lägenheter stort. Arbetar­bostäderna som uppfördes av KF 1928-1930 placerades med utsikt mot Svindersviken på Kvarnholmens södersluttning.

C

B

F

H

E D

J G

I

K

A. Silobyggnad B. Foderkaksmagasin C. Makaronifabrik D. Magasin E. Havregrynskvarn F. Spisbrödsfabrik G. Marketenteri H. Radhus I. Tennishall J. Butikshus K. Bostadshus


42 Kvarnholmen

Funktionalismen på Kvarnholmen Industribyggnaderna och arbetar­ bostäderna på Kvarnholmen har ett stort kulturhistoriskt värde. Under sin storhetstid på 1930-­talet uppförde KF:s arkitektkontor tidiga exempel på funktionalistisk ­arkitektur på ön.

Spisbrödsfabriken.

Disponentvillan.


Arkitekturen 43

EPA-huset.

Makaronifabriken.

Havrekvarnen.

Silon.

Munspelet.


44 Kvarnholmen

De 30 radhusen ritades av Olof Thunström som inspirerats av Siedlungen Weissenhoff, en tysk arkitekturutställning där bland annat Le Corbusier och Mies van der Rohe medverkade. Thunström tog intryck av van der Rohes moderna bostadsanläggning där radhus, villor och hyreshus kombinerades i samma område. Radhusen fick stor internationell berömmelse tack vare sin nyskapande utformning. Även svenska kritiker lovordade husen som byggdes i enkla standardiserade material men var utförda med stor hantverksmässig skicklighet. Kvarnarbetarna var däremot skeptiska. Radhus var en ny boendeform och årskostnaderna var höga. 1928 låg radhushyran på ca 1200 kr, jämfört med 816 kr i lamellhusen. Därför var det främst tjänstemän som flyttade till radhusen och arbetarna bodde i smalhusen. Radhusen på Kvarnholmen hade en ratio­nell och effektiv planlösning. De bestod ­ursprungligen av två rum och kök på 68 kvadratmeter. Entré, kök, badrum och sovrum

Lamellhuset vid Storagatan.

När arbetarbostäderna stod klara hade

85 procent av de anställda gångavstånd till jobbet. Tre Kronor hade 287 anställda, ­Makaronifabriken 31 och Spisbrödsfabriken 135.

placerades i norr och vardagsrummet och uteplatsen förlades i söderläge ner mot backen. Köket gjordes mindre än brukligt i radhusen för att bryta vanan att sova i k ­ öket, men det fanns plats för ett matbord. I kök­en fanns också gasspis, diskbänk, serveringsskåp, skafferi och städskåp och radhusen utrustades med garderober och separat klädkammare. Husen placerades i fyra längor och hade platta tak för att maximera den fria sikten åt söder. De platta taken skulle också göra det möjligt att bygga på en extra våning men inget av radhusen fick ett sådant tillägg. Exteriören var ursprungligen i vit puts, idag har de en ljust brun kulör. Snickerierna som från början var ljusa är nu mörkbruna och plåttaket har ersatts av papp. De upprepade volymerna och den kubiska formen


Arkitekturen 45

I EPA-huset valde man

nyheten golvvärme istället för vanliga element. ­Golvvärmen fungerade inte, men hyrorna var låga tack vare Albin ­Johanssons order att i övrigt använda standarddetaljer. Hyrorna i smalhuset och EPA-huset blev hälften så höga som andra nybyggda bostäder på t.ex. Gärdet.


46 Kvarnholmen

är typiska funktionalistiska element, liksom fönsterbanden placerade över hörnen. De små trädgårdarna som tillhör radhusen var enligt KF en viktig faktor för en god livsmiljö och uteplatsen skyddades från ­insyn mot grannarna genom att fasaden sköts in och räcken placerades runt täppan. Idag har några av husen byggts ihop och tillbyggnader har gjorts. Thunström ritade också ett lamellhus på tre våningar som rymde 54 lägenheter. Detta var Sveriges första smalhus med en bredd på endast 9,2 meter, vilket gav möjlighet till dagsljusinsläpp från två håll. Lamellhuset uppfördes samtidigt som radhusen och påminner också om dessa i fasad och plan. Delar av planen är identiska med radhusen med skillnaden att radhusens uteplats har ersatts av balkong och lägenheterna har ­separat wc. Inredningen var i samma stil som radhusens interiör och även fönsterbanden, räcken och fasaden var lika. Lägenhetens största rum kunde delas i två med hjälp av en flexibel skiljevägg i trä. Både radhusen och lamellhuset var bland de första i sitt slag. 1934 byggdes lamellhuslängan r­itad av Arthur von Schmalensee. Huset kallades ibland också EPA-huset på grund av att det var billigare och sämre utfört än Thunströms lamellhus. Huset hade fyra ­våningar och rymde 40 lägenheter på två rum och kök. Lägenheterna utformades med särskild hänsyn till att de boende ­arbetade i skift. Toalett och kök placerades vid trapphusen för att skapa en lugn och avskild sovplats. Lägenheterna var relativt små, men kändes inte trånga tack vare det stora ljusinsläppet.

Albin Johansson och Eskil Sundahl.

Dessutom fanns stora ytor utomhus att vistas på. Bostäderna a­ nvändes mest för vila medan det sociala livet ofta tillbringades utomhus. KONSUMBUTIKEN

Konsumbutiken ritades av Arthur von Schmalensee 1935 och utformades som ett souterränghus med fyra lägenheter ovanpå butiken. Det hade slätputsade fasader med stora glaspartier i bottenvåningen och bestod av tre avdelningar för bröd/mjölk,


Arkitekturen 47

Smalhuset och Konsumbutiken i Kvarnholmens centrum.

kött och specerier som alla hade varsin ingång. Huset byggdes om 1957 och butiken fick en enda entré. Butiken lades ner under stora protester 1977. NY KVARNARKITEKTUR UNDER KF

Senare tog också kvarnområdets arkitektur nya uttryck och blev utmärkande. Den stora silon ritades 1927, också den av Olof Thunström, och var ett första exempel på industrifunktionalism. Formen följde funktionen, och silon var avskalad i sin a­ rkitektur.

När Konsumbutiken lades ned erbjöd sig ICA att ta över lokalen men förslaget avslogs.


48 Kvarnholmen

DISPONENTVILLAN

Olof Thunström.

Silon som var i mycket dåligt skick revs 2011 men bostadshuset som uppförs på samma plats följer silons ursprungliga volym och form. Havrekvarnen byggdes 1928 och r­ itades av Artur von Schmalensee på KFAI. Arki­ tekturen ses som radikal för sin samtid och var ett tidigt exempel på funktionalism, även ur ett internationellt perspektiv. ­Typiska funktionalistiska element var den släta, putsade fasaden och fönsterband med järnprofiler samt det platta taket. ­Sedan verksamheten lades ner i början av 1980-talet har byggnaden förfallit, men Havrekvarnen är en av få byggnader i kvarnanläggningen som har intakt exteriör och interiör. Omfattande r­ enovering och sanering ska rädda byggnaden och bevara det kulturhistoriska värdet.

Även disponentvillan som uppfördes 1931 ritades av Olof Thunström. På ön fanns tidigare en disponentvilla i trä som revs när KF tog över Kvarnholmen. Den nya tegelbyggnaden placerades mitt i området på en höjd med utsikt över skärgården. Disponentvillan byggdes strax efter radhusen och lamellhuset men fick ett mycket mer exklusivt uttryck. Stilen är liksom hos arbetarbostäderna funktionalistisk men villan visade på disponentens högre status med dyrare material som mörkt helsingborgtegel, ek och diabas. Teglet anknyter också till kvarnens tidiga tegelarkitektur. Huset som har två våningar och källare var ursprungligen enfamiljsbostad på tio rum och kök men omvandlades till tvåfamiljs­ bostad 1953 efter Thunströms ritningar. Vid ombyggnaden slogs nya fönster upp, planlösningen modifierades och entrén flyttades. Villan är välbevarad både exteriört och interiört, med parkettgolv och fönsterpartier i ek. MUNSPELET

Munspelet som invigdes 1966 var Tre Kronors huvudkontor. Det ritades av Olof Thunström och slutfördes efter hans död av svärsonen Claes Tottie. Byggnaden placerades vid anläggningens infart för att besökare omedelbart skulle få överblick av kvarnområdet och samtidigt ta del av utsikten över Stockholms inlopp. Men tomten var långsmal och låg i en sluttning där berggrunden var instabil. Därför utformades denna speciella byggnadsvolym efter tomtens förutsättningar.


Arkitekturen 49

Kontorsbyggnaden Munspelet.

ThunOlle, som Thunström kallades, hade besökt utställningen Die Wohnung i Stuttgart 1927 och där inspirerats av den europeiska funktionalismen. I utformningen av Munspelet utnyttjade KF tidens arkitekt­ oniska trender och skapade en byggnad som stöttades av betongpelare och fasader i glas. Den höjda övervåningen m ­ öjliggjorde fri sikt mot vattnet och pelarkonstruktionen var en bra lösning på problemet med den komplicerade grundläggningen. Den ­ transparenta nedervåningen kunde ­användas som utställningslokal och störde inte utsikten mot vattnet från vägen. Interiören gavs en flexibel planlösning med flyttbara väggsystem för cellkontor som bestod av stålprofiler med demonterbara glas.

Disponentvillan.


50 Kvarnholmen

Byggnaden kunde också nyttjas som reklamskylt mot inloppet till Stockholm. Munspelet är 100 meter lång och 1974 byggdes bottenvåningen ut till ­byggnadens fulla längd. I originalutförandet såg den övre volymen ut att sväva på pelarna. KULTURHISTORISKA VÄRDEN

Idag är minnet av kvarnområdet s­ ärskilt viktigt att bevara på grund av dess unika värden. I Stockholmsområdet fanns tidigare ett flertal kvarnar, men få av dessa finns bevarade idag. På Kvarnholmen kan man ännu följa hela förädlingsprocessen i en snart bort­ glömd del av livsmedelsförsörjningen i storstadsområdet Stockholm.

Kvarnholmen ligger inom riksintr­esse för kulturmiljövården på grund av att man här kan läsa levnadsförhållanden i olika sociala skikt, samt följa utvecklingen inom transportteknik och arkitektur. Det kultur­ historiska värdet ligger till stor del i att man kan följa de tekniska sambanden genom alla steg i produktionen från slutet av 1800-talet till modernismen; lossning, förvaring, torkning, rensning, siktning, malning, vägning, tappning på säck, lastning eller förädling på området. Kvarnholmen anses därför ha ett både ett kulturhistoriskt och pedagogiskt värde, samtidigt som området fungerar som en symbol för den kooperativa rörelsen och i förlängningen folkhemmet.

Kvarnens spannmålssilo bestod av 42 behållare som totalt rymde 5 000 ton.


Arkitekturen 51

Dubbelbron till Kvarnholmen sedd frĂĽn Finnboda. Den Ăśvre bron revs 1985.


52 Kvarnholmen

InteriĂśr Munspelet 1969.

Kvarnen Tre Kronors omklädningsrum.


Arkitekturen 53

KFAI och funktionalismen

Radhusen.

Tre Kronors matsal.

KFAI, KF:s arkitektkontor, grundades när KF expanderade och behövde nya, rationellt planerade och moderna lokaler. 1924 startade KF därför ett eget arkitektkontor och började konkurrera med de privata aktörerna. Grundare och chef för KFAI fram till 1958 var Eskil Sundahl. Kontoret ritade radikal arkitektur som formade Sveriges syn på modernismen. Under 1930-talet var KFAI Sveriges största arkitektkontor med över 70 anställda. Funktionalisterna såg funktionalismen som en arbetsmetod snarare än formmässig stil. Med ny modern teknik, nya material och effektiva system kunde man bygga bra och billiga bostäder för alla. Visionen var att kombinera socialt engagemang, funktionalistisk saklighet och stark form. Husen var sparsamt möblerade och organiserades i asymmetriska planer med fria volymer. Estetiken var alltid underordnad ändamålet. Allt onödigt rationaliserades bort och nyckelord var funktionsseparering, minimering och standardisering. Målet var att skapa en högkvalitativ arkitektur med hjälp av enkla medel. Programstudier undersökte bostadsvanor och behov för att effektivisera planlösning och inredning. Under 1960-talet tog varuhusen över Sve­r­iges stadskärnor och KFAI ritade 15 varu­hus om året. De blev ledande på området men när varuhusen började läggas ner redan under 1970-talet var KF:s glansdagar över. 1993 lades arkitektkontoret ner.


54 Kvarnholmen


Livet på Kvarnholmen 55

LIVET PÅ KVARNHOLMEN I början av 1900-talet var Kvarnholmen en isolerad ö med få kommunikationer till fastlandet. För de ­boende präglades livet av arbetet på Superfosfatfabriken, kvarnen Tre Kronor och Hästholmsvarvet.

KVARNHOLMEN VAR EN Ö fram till att sun-

det mot Västra Sicklaön fylldes igen med bland annat jord och sten från Finnberget när tunnlarna byggdes 1964. Fram till 1925 då Hästholmsbron byggdes var man därför tvungen att färdas med båt för att ta sig till och från Kvarnholmen. Båttrafiken i Stockholms skärgård var ­sedan länge välutvecklad. Mellan 1400-1800 fanns en yrkesgrupp ­kvinnor som rodde de boende mellan öarna i skärgården. Främst trafikerades sträckan från Gamla stan ut till öar i Saltsjön och ­Mälaren. Kvinnorna kallades roddarmadamer och var kända för sitt grova språk och burdusa sätt. Både gifta och ogifta kvinnor arbetade som roddarmadamer som hade rykte om sig att besöka Hästholmens många grottor tillsammans med gäster från Hästholmens krog. Under 1800-talet fick madamerna konkurrens av vevsluparna. De roddes av dalkullor och kallades därför också ibland kullbåtar. När ångbåtstrafiken tog över lade roddarmadamerna och vevsluparna ner sin verksamhet.

I början av 1900-­talet fanns ingen båtförbindelse till Kvarnholmen ­under vintern och under de kalla m ­ ånaderna fick man gå på isen. När isen kalvade h ­ ände det i­bland att barnen fick hoppa mellan i­ sflaken för att ta sig över sundet till Vilans skola. Även sommartid kunde det vara klurigt att ta sig över sundet. Det fanns tre roddbåtar som låg vid sundet men kom man hem

Kvarnens båt Tre Kronor var Sveriges första

elektriska fartyg och kunde lasta upp till 50 ton.


56 Kvarnholmen

Fram till 1925 var Kvarnholmen en isolerad ö. Man kunde bara ta sig hit med båt.

Trådbussen gick på

1940- och 50-talet från Söder till Kvarnholmen.

sent kunde man missa den sista båten som roddes över. Var man flera drog man sticka om vem som skulle simma över och ro tillbaka båten. Om någon blev sjuk fick man ro till Gäddviken och låna fabrikens häst och vagn för att ta sig till sjukstugan som låg i Järla. Personalen som arbetade på kvarnen åkte med motorfartyget Avance II, som slutade gå 1939 på grund av oljeransoneringen. Från 1942 gick trådbussar från korsningen Folkungagatan/Nytorgsgatan på Söder för de arbetare som inte bodde på Kvarnholmen. Fram till 1958 gick Sveriges enda trådlastbil mellan Södra station och Kvarnholmen. VARDAGEN

Hushållsarbetet på Kvarnholmen var ett heltidsjobb vid sekelskiftet 1900. Bröd bakades

hemma, fotogenlamporna fylldes på, kläder och linne tvättades i tvättstugan vid Gädd­ viken. Det fanns också gäss, kaniner och höns på gården som skulle skötas om. En passkarl från Gäddviken som kallades Ved-Kalle eller Knallen bar in ved och vatten varje dag. Han hade med sig dagsbehovet av mjölk och grädde, två l­iter per hushåll, som köptes kollektivt och transporterades till ön med båt. Knallen bar även ut slask och sopor. Det fanns ingen butik på ön och för alla övriga inköp som Knallen inte ombesörjde tog man båten till fastlandet. Passbåten ­Avance lade till vid bryggan i kvarnområdet och avgiften för färden var 30 öre. Båten trafikerade sträckan Slussen-Djurgården-Danvikshem-Finnboda-Tre KronorVikdal­en-Augustendal. Vanligtvis åkte man till Stockholm en gång i veckan, ofta på ­lördagar.


Livet på Kvarnholmen 57

Hästholmens krog. Bilden togs 1920.

Krogen Fredriksberg

Krogen på Hästholmen var ett ­populärt tillhåll redan under 1600-­talet. ­Sjöfarare som ville ta en sup efter påbörjad resa eller innan ankomst till hamnen i Stockholm lade till vid ­Kvarnholmen. Krogen hette ­Fredriksberg och låg i huset som senare användes som bostads­hus åt bland andra familjen Borgström under senare delen av 1800-talet. Det ska också ha funnits en annan krog på den västra delen av ön. Den förfallna byggnaden revs på 1920-talet.


58 Kvarnholmen

Den östra delen av Kvarnholmens ­sydsida kallas ­Sillkajen. Där lade man in fisk till ­försäljning på 1930-talet. Då köpte man veckans ranson av fisk, kött, bröd och brännvin från stånden på Kornhamnstorg. Vägen upp från båten tillbaka till husen var smal och brant, med stigar och stupande trätrappor. Mjöl var däremot lättare att få tag på, ­eftersom det köptes direkt från kvarnen varje torsdag. Tre skopor i veckan var en vanlig mjölranson. Arbetare från Superfosfatfabriken kom till tjänstemännens bostäder och hjälpte till med att rensa rabatter, räfsa löv och anlade trädgårdsgångar på våren. Den hjälpen samt ved till kakelugnarna och spisen var en av tjänste­männens löneförmåner. På hösten kom arbetarna tillbaka för att hjälpa till med skörden i trädgårdslandet. Här skördades potatis, jordärtskockor, rot­frukter, jordgubbar, hallon, vita vinbär och krusbär. Det fanns många olika sorters frukträd och i rabatterna växte s­ yrén, rosor, schersmin och perenner. TILL FEST

1919 firades bröllop på Kvarnholmen när Hulda och Alfred gifte sig under den stora eken i parken vid Fredriksberg. Parken var

pyntad med en äreport med brudparets ­monogram i eklöv och rosor, och b ­ rudpallen tillverkades av snickeriverkstaden i Gäddviken. Bruden roddes i ­bolagsbåten som hade pyntats med lakan och löv. ­Gästerna och prästen hade hämtats med roddbåt vid Ryssbacken, och många av kvinnorna bar band kring pannan enligt ­tidens mode. Bröllopsmiddagen dukades upp på gräsplanen med utsikt mot Thielska galleriet, och flaggspel hade fästs vid flaggstängerna för att rama in utsikten mot Saltsjön. M ­ aten hade förberetts i köket på Fredriksberg. Man åt bland annat skomakarbär, som svarta blåbär kallades, och sockerdricka ­serverades till barnen.

Bebyggelse på Kvarnholmens västra sida.


Livet p책 Kvarnholmen 59


60 Kvarnholmen


Att växa upp på Kvarnholmen 61

INGA BJÖRK-KLEVBY & CHRISTINA OLSSON Inga Björk-Klevby och Christina Olsson föddes i mitten på 1940-talet och växte upp på Kvarnholmen tillsammans. Idag är de pensionärer och skriver en bok om hur det var att växa ­upp på ön.

INGA FÖDDES 1944 och bodde högst upp i EPA-huset de första åren. Sedan flyttade

familjen till ett av radhusen vid huvudgatan och därefter till radhuslängan längst ner i södersluttningen. — Det var väldigt trevligt att bo där. Mina föräldrar var roade av trädgårdsarbete och vi hade vår egen täppa och altan så vi kunde sitta ute. Radhusen såg annorlunda ut då. Fasaderna var ursprungligen vita och under en period målades de gula. Dessutom har några byggts ut nu. Under 1970-talet restaurerades funkisbostäderna. De smäckra balkongerna med ­snidade räcken på Stenhuset täcktes med ljusgrön plåt och de gröna plåtdörrarna ­ersattes av trädörrar. Köken i radhusen renoverades och fönstren fick bredare karmar. — Restaureringen var okänslig, säger Christina. Men golvet, handledarna och ­trädörrarna i Stenhuset är fortfarande original. Allt var tidigare gjort med hållbara material av hög kvalitet men i enkelt utförande. Ingas mamma Märta Björk hade söndagsskola hemma i radhuset för de yngre ­barnen i området. Ibland höll Märta middagar för släkten som fanns precis runt ­knuten. Ingas moster Rut och morbror Stig bodde i en hörnlägenhet i Stora Stenhuset. — Det var flera som hade sin släkt i området. Det gjorde oss ännu mer sammansvetsade, säger Inga. På 1940-talet hade gatorna inte fått sina nuvarande namn och huvudgatan kallades helt enkelt Storagatan. Gatan var full av liv och alla kände varandra. — Det var ju en annan tid. Man hade inga bilar och reste inte lika mycket.


62 Kvarnholmen

Man var nästan alltid här, vi var ganska isolerade. Karin som kom från Schweiz var ju ett mycket exotiskt inslag, säger Christina. — Det var så oerhört mycket som inte fanns när vi växte upp här som finns nu, säger Inga. Men på somrarna åkte en del familjer från Kvarnholmen till disponenten Hamrings gård Lovisedal i Uppland där de kunde hyra gårdens annex för sommarboende. Kvarnen hade också semesterhus som man kunde låna på Norröra, ön där tv-serien Saltkråkan spelades in. UTOMHUSLIV

En stor del av barndomen tillbringades utomhus i naturen och man rörde sig över hela ön. Christina, Inga och de övriga barnen på Kvarnholmen spelade burken, lekte kurragömma, byggde flottar och klättrade på klipporna. Östra udden var ett paradis med vackra träd och trädgårdsland med blommor. — Udden var som en sagans skog, säger Inga. Det var spännande med alla stenar och hällar och resterna av grunder till nedbrända hus. Vi plockade ofta vitsippor och blåsippor där. På vintrarna åkte de skidor i backen bredvid radhusen. — Det är ju ganska brant egentligen, och vi byggde till och med gupp så vi kunde hoppa. Jag förstår inte hur vi vågade, säger Inga. Ibland lekte de också inomhus där de spelade spel och satte upp teaterpjäser. I Konsumbutiken i samhällets centrum köpte de mjölk i byttor av tant Svea och vid sällsynta tillfällen köpte de godis. — Det var väldigt lyxigt att få en godispåse. Och det fanns ett högst begränsat utbud i affären, säger Christina. KOLLEKTIV SAMVERKAN

På 1950-talet bodde drygt 400 personer på Kvarnholmen. Ingas far Ivan Björk var personalchef på kvarnen och därför hade Inga särskilt bra koll på alla. — Det var väldigt tryggt här. Det var ett omtänksamt samhälle. När Ivan gick bort 1960 fick familjen bo kvar i tjänstebostaden och mamma Märta fick stor hjälp av grannarna. — Det kändes extra viktigt att bo i ett sådant här samhälle när pappa gick bort. Det var tufft. Min storebror Jan som är åtta år äldre än jag blev ställföreträdande pappa och vi hade det knackigt ekonomiskt. Jag upplevde att det fanns en stor omsorg om alla, säger Inga. — Man undrar ju om det finns något liknande samhälle idag, säger Christina. Nu är alla så anonyma, man sköter sig mer själv. Då byggde mycket på kollektiv samverkan.


Att växa upp på Kvarnholmen 63

Inga bodde kvar i radhuset på Kvarnholmen tillsammans med sin mamma när hon senare studerade på Handels på Sveavägen. — Men på den tiden kändes det inte som om Kvarnholmen var nära stan. När vi gick i skola på Söder på 1960-talet blev vi befriade från morgonbönen för att vi var utsocknes och hade lång skolväg. Trådbussen som tog dem in till stan gick var tjugonde minut i rusningstid och hur lång tid resan tog berodde på vem som körde. — Vi kände chaufförerna och de brukade vänta på oss om vi var sena, säger Inga. KREATIVA LÖSNINGAR

Christinas pappa Erik Ohlsson kom till Kvarnholmen på 1920-talet och var inneboende hos familjen Harbom i den gamla gården Fredriksberg den första tiden. Han arbetade på bilspeditionen på kvarnen och gick bort redan 1947. Christina föddes 1945 och bodde i Stenhuset i tillsammans med tre syskon och sin mamma i en lägenhet på 56 kvadratmeter. Både lägenheterna och rad­ husen var små och man fick vara kreativ för att hitta på sovplatser för alla. — Det fanns alla tänkbara sängtyper; sängskåp som fälldes ut och bäddar som drogs fram. Det var stor skillnad på hur lägenheterna såg ut på natten jämfört med dagen. För några år sedan besökte Christina lägenheten där hon växte upp. Lägen­ heten kändes mycket mindre än hon mindes den från barndomen. — Den nuvarande hyresgästen bor ensam och tycker att han är lite trångbodd. Men vi bodde ju fem personer där. Christinas mamma Karin Ohlsson utbildade sig till förskollärare när hon blev änka och ledde sedan lekskolan där i stort sett alla barn på Kvarnholmen gick. — Jag tror mamma älskade sitt jobb och hon drev en omfattande och kreativ verksamhet, säger Christina. Vi snickrade, sydde spelade spel och läste sagor. — Det var en väldigt fin stämning på lekskolan, säger Inga. Alla var på sitt eget vis men vi kände oss alla sedda och respekterade. Det känner jag mig tacksam för idag.

Förstaklasselever på väg hem

från skolan på Finnberget. Bilden är tagen på övre bron som revs 1985. Inga och Christina står längst till höger, längst till vänster står Karin från Schweiz.


64 Kvarnholmen

STARK SAMMANHÅLLNING

Christina och Inga har följts åt hela uppväxten; från lekskolestarten vid två års ålder, första åren i skolan på Finnberget och sedan upp till fjärde klassen i Vilans skola. — Vid backen upp till Finnberget fanns en sväng som vi kallade hostkroken. Det stod en skorsten med svavelaktig rök där och man fick alltid hosta när man passerade, säger Christina. Efter sex år på Sofia flickskola inne i stan och tre år på Nacka gymnasium tog de studenten samtidigt 1965. Både Inga och Christina har fortfarande kontakt med många som växte upp på Kvarnholmen på 1940-talet och har haft flera återträffar. 2005 hade man ­picknick med så många som 70 personer i bageriet. Många av dem har bidragit med sina barndomsminnen till boken som Inga och Christina sammanställer. — Att det blir en sådan uppslutning tycker jag är ett bevis på att uppväxten på Kvarnholmen grundlade en så nära och stark relation mellan oss, säger Christina. En gång såg jag en gammal väninna på tunnelbanan och tänkte att jag skulle smyga fram till henne och överraska henne. Jag satte mig nästan i knä på henne men hon sade inte ens hej till mig, hon sa bara: »Vet du att Mervin är död?« Mervin var hennes undulat och det var så lustigt att hon bara tog upp ­diskussionen där vi lämnade den så många är tidigare. KULTURARV I FÖRÄNDRING

Inga har arbetat många år utomlands som diplomat och Christina är landskapsarkitekt. Båda har ett genuint intresse av det kulturarv som finns på Kvarnholmen och följer den nya stadsdelens utveckling. – Det är spännande att se hur man omhändertar ett sådant här kulturarv, men i vissa lägen går man lite för bryskt fram och risken finns att man förlorar värden. Det givna landskapet kan idag alltför drastiskt omvandlas med modern teknik. Vissa karaktärsbyggnader borde också självklart ha sparats. De hoppas att man lyckas bevara något av den speciella atmosfär som var utmärkande för Kvarnholmen under deras uppväxt. – Det var en väldigt oskyldig tid. Vi var omedvetna om så mycket, säger Christina. – Ja, vi var omedvetna om hela världen, säger Inga. Kvarnholmen var ju ­världen för oss.


Att växa upp på Kvarnholmen 65

Lek vid lamellhuset ­mittemot Konsumbutiken.


66 Kvarnholmen


Familjerna som formade Kvarnholmen 67

HANS FRAENKEL

Kvarnholmen förblev känt som sommarnöje i Stockholm fram till 1930. Hästholmen kal�lades för Lycksalighetens ö av de sommarboende, men vintrarna var bistra och hårda och ­arbetarna blev isolerade vintertid. Under 1900-talets början var kvarnen nybyggd och de anställda bodde i ett inhägnat område. I övrigt fanns bara fyra bostadshus. De flesta av dessa låg på Kvarnholmens östra udde som bebyggdes på 1700-talet. Vid 1950-talet fanns stora delar av den tidiga bebyggelsen på Kvarnholmen kvar, men idag ser man bara rester av husgrunder. En del av dessa är svärtade, och man kan därför anta att några av husen brann ned. I en av villorna på den

östra udden bodde ingenjör Hans F ­ raenkel. Både han och brodern Knut var fascinerade av att flyga luftballong och 1897 gav sig Knut iväg på en expedition under ledning av S. A. Andrée. Syftet med expeditionen var att ta sig över Arktis med vätgasballongen Örnen. Expeditionen återvände aldrig. Det var först 1930 då kvarlevorna efter Örnen hittades på Vitön på Svalbard som man förstod vad som hade hänt. I dagböcker och fotografier som återfanns i lägret kunde man läsa att ballongen tvingats landa på grund av nedisning och gasförlust. De illa klädda och dåligt förberedda ballongfararna hade sedan vandrat i 33 mil över polarisen under 83 dagar innan de avled.


68 Kvarnholmen


Att bygga en vision 69

MARTIN ASP VD, Kvarnholmen Utveckling AB (Kuab) 2006-2011

Martin Asp var VD på Kuab under perioden då visionen för nya Kvarnholmen togs fram. Det första skedet av arbetet bestod av att få kunskap om Kvarnholmen och definiera områdets kvaliteter. — En förutsättning för att skapa ett framgångsprojekt är att lära känna ­omgivningen. Kvarnholmen har en rik historia och ett fantastiskt läge och det var viktiga kvaliteter för utvecklingen av vår vision. Vårt mål var att skapa en levande stadsdel med stark identitet, säger Martin. I början av utvecklingsarbetet reste arbetsgruppen bestående av arkitekter, antikvarier och planerare till Liverpool och Manchester för att studera industrimiljöer under omvandling. I Manchester besökte gruppen området New Islington och inspirerades av hur man presenterade projektet. — De planerade att bygga signumbyggnader som gav området en stark identitet samtidigt som de hade specifika planer på vilken typ av verksamhet de ville ha i lokalerna. Det var lätt att göra sig en bild av hur det skulle vara att bo där, säger Martin. Sättet att presentera New Islington fick stå som referens när arbetet med att utveckla Kvarnholmen fortsatte. DE FYRA RUMMEN

För att definiera och tydliggöra vad som skapar en levande stadsdel hölls ett antal seminarium i början av processen. Under två år bjöds de boende, kommunen, KF, JM och kommersiella fastighetsutvecklare in för att diskutera Kvarnholmens framtid. — Under workshopen försökte vi leva oss in projektet och fundera mer ­specifikt kring vad de kommersiella ytorna skulle fyllas med. ­Vilken typ av ­restaurang ville vi ha här och vilken typ av affärer, säger Martin.


70 Kvarnholmen

Ur workshop-serien växte idén med Kvarnholmens fyra rum fram; det kulturella-, gröna-, centrala- och marina rummet. Genom att koncentrera verksamheten på ön till de olika rummen skapas en röd tråd och identitet på platsen. — När vi definierade rummen blev det begripligt för folk att förstå vår vision, säger Martin. I förslaget finns bland annat en utomhusbassäng, en restaurang i världsklass och Sveriges bästa skola. Högtflygande planer, men Martin Asp tycker att ­idéerna är genomförbara. — Jag skulle inte kalla vår vision för Kvarnholmen för ambitiös, snarare ­professionell. Det är högt satta mål men de är inte svåra att genomföra om man jobbar hårt och tänker rätt från början. HISTORIA MÖTER FRAMTID

När visionen om Kvarnholmen blev tydligare definierad bjöds arkitektkontor in för att gestalta de olika områdena på ön. Under tävlingarna lämnade arkitekterna in flera förslag till häftiga byggnader men projekten fungerade inte med helheten. — Sammanhanget är centralt. Det är viktigt med en god arkitektur men väljer man att flytta till ett nytt område brukar man tilltalas av mer än bara husen. Vi ville skapa ett unikt område som inte ser ut som alla andra, säger Martin. Områdets industrihistoria var också en betydande aspekt att ta hänsyn till i utvecklingsarbetet. När nya byggherrar och andra intressenter engagerades lyftes områdets historia fram. — Det var avgörande att vi alla hade en gemensam bild av vad Kvarnholmen har varit och i vilken riktning vi ville att ön skulle utvecklas. Till skillnad från andra nybyggda områden som till exempel Hammarby Sjöstad finns det bebyggelse bevarad från slutet av 1800-talet på Kvarnholmen. Det skapar en större variation och en mer levande stadsbild eftersom det finns en historia i området och allt inte ser likadant ut, säger Martin. För öka kännedomen om Kvarnholmen inleddes bland annat samarbeten med Konstfack, Arkitekturskolan KTH och Nackagymnasiet, och allmänheten engagerades när en fototävling hölls under tre år för att göra en objektiv dokumentation av arbetet med området. När Martin Asp lämnade Kuab 2011 hade arbetet med framtidens Kvarnholmen bara börjat. — Vårt förslag för Kvarnholmen är en riktlinje för de som ska arbeta vidare med området när stafettpinnen överlämnas. Om ett projekt ska bli riktigt bra är det värdefullt att flera olika personer arbetar med det och att nästa person också brinner för projektet. Det är tacksamt att jobba med områden som är så engagerande och med så många möjligheter som Kvarnholmen.


Att bygga en vision 71

Visionen om Kvarnholmen KULTURELLA RUMMET:

CENTRALA RUMMET:

Ny stor scen nedanför­Munspelet TV- och filmstudio Nytt kulturhus i Havrekvarnen Sjökrog i världsklass

Mataffär Bageri Tandläkare Sveriges bästa grundskola Förskola i röda villorna

GRÖNA RUMMET:

Strandpromenad Motionsspår runt hela ön Boulebana Kajakuthyrning Brännbollsplan Promenader Lekplatser

MARINA RUMMET:

Modernt utomhusbad Småbåtsmarina Seglarskola Oceankaj Fiskeplatser Restauranger, caféer


72 Kvarnholmen


Kvarnholmen i modern tid 73

KVARNHOLMEN I MODERN TID När kvarnen Tre Kronor lades ner fick de gamla industribyggnaderna på Kvarnholmen nya funktioner. Men arvet från industrierna i skärgårdsmiljön finns kvar än idag.

KVARNHOLMEN BESTÅR till stora delar av

skärgårdsnatur med kala klippor och stenhällar som stupar ner i vattnet. Än idag finns stora obebyggda områden som täcks av naturmark på ön. Närheten till vattnet är utmärkande, och läget vid Stockholms inlopp ger fantastiska utblickar mot både Stockholms silhuett och skärgården. Från Kvarnholmen har man utsikt över Stockholms inlopp, Djurgården, Lidingö, Svindersviken och s­kärgården bortom Fjäderholmarna. Höjdskillnaderna mellan olika delar av Kvarnholmen är karakteristiska och kontrasterna mellan öns norra och södra klimat är stora. Den norra sida ligger öppen mot Saltsjön där farlederna löper in mot Slussen. På den nordliga sidan placerades de flesta byggnaderna under Kvarnholmens tidiga historia och den södra, branta sluttningen med kala klippor lämnades obebyggd. Svindersviken söder om Kvarnholmen är mer

skyddad och läget mot söder och den slutna miljön ger en skånsk klimatzon. MIKROKLIMAT MED EXOTISKA VÄXTER

På Kvarnholmen finns en stor variation av sällsynta arter som normalt inte skulle ­finnas på ön. En lyckad kombination av en stor mängd sädesavfall från kvarnen som tippades i backen mot Svindersviken runt

Fältmalört

(Artemisia ­campestris) växer på ­sandiga, torra marker eller i kalkrika, grusiga ­områden. Återfinns på Öland, Gotland och Kvarnholmen.


74 Kvarnholmen

Både kända artister som Kent, Thåström och Ulf Lundell och mindre kända garageband har repat i gamla bageriet fram till våren 2013.

1910 och sluttningens skyddade söderläge har gett upphov till en unik flora. Säden kunde komma långväga ifrån, ända så långt bort som Australien, och med den kom frön från växter som är sällsynta i Sverige. Ett stort antal exotiska arter har studerats av botanister och än idag kan man se ovanliga arter i snåren. Bland annat växer fetknopp, fältmalört, strimsporre, gulsporre och hybrider av dessa arter i sluttningen. FILM OCH MUSIK PÅ KVARNHOLMEN

Kvarnholmen har varit inspelningsplats för flera stora filmer och TV-serier under senare tid. Under 1990-talet spelades TVserien Skilda världar och delar av serien Tre Kronor och dokusåpan Big Brother in i det nedlagda bageriet. En separat lagerbyggnad som var ihopbyggd med det gamla bageriet fungerade också som studio för TV- och filmproduktion men finns inte längre kvar. Produktionsbolaget Stream & Co drev verksamheten i Studio Kvarnholmen mellan 2007-2012. Här spelade man bland annat in Stjärnor på is, Idol, Talang, Dansfeber, The Voice Sverige och Julkalendern 2010. Dessutom hölls flera stora turnérepetitioner i lokalerna, bland annat inför turnéer med Ulf Lundell, Kent, Thåström, Tomas L ­ edin och Brolle. En av de röda villorna vid radhusen har hyrts ut till inspelningen av TV-filmen Drottningoffret och delar av kontorsbyggnaden Munspelet har också använts i filmsammanhang. Den övre våningen av Munspelet hyrdes ut i ett år till filmteamet vid inspelningen av Millenniumfilmerna.


Kvarnholmen i modern tid 75

Inför sin stora turné repade

bandet Kent på stora scenen i Kvarnholmens gamla ­skorplager som revs 2012.


76 Kvarnholmen


Att bygga en vision 77

MAGNUS BÄCKSTRÖM Planarkitekt och projektledare på Nacka kommun för utvecklingen av Kvarnholmen 2002-2012 Magnus Bäckström arbetade som planarkitekt och projektledare för Nacka ­kommun när programmet och översiktsplanen för Kvarnholmen togs fram. — Kvarnholmen var en stor anledning till varför jag ville jobba i Nacka. Området har en otrolig potential, spännande historia och ett fantastiskt läge vid Stockholms inlopp. Länge var Kvarnholmen en bortglömd pärla som få kände till och det var en utmaning att arbeta med det här projektet, säger Magnus Bäckström. På Kvarnholmen planeras nya bostäder för 5 000 personer. Totalt ska ungefär 300 000 kvadratmeter byggas på ön. — När man jobbar med stora hus och tätbebyggda miljöer är det viktigt att ställa höga krav på husens utformning och att man tar hand om den offentliga miljön, säger Magnus. På sätt och vis återupplivas KF:s tidiga idé om att utveckla Kvarnholmen till ett folkhemssamhälle med bostäder, arbetsplatser, skolor, affärer och mötesplatser. Men tanken har inte varit att återskapa ett gammalt brukssamhälle. — Kvarnholmen har tidigare varit ett stängt område. Bara människor som arbetar och bor på ön har haft anledning att åka hit. När stadsdelen nu utvecklas ska de attraktiva delarna på ön lyftas fram för att locka människor till Kvarnholmen och skapa en levande stadsdel med attraktiva platser för både boende och besökare, säger Magnus. Nya promenader, restauranger, evenemang och parker kan nyttjas av de som bor och arbetar på Kvarnholmen men skapar också anledningar att besöka ön. Bland annat läggs fokus vid det viktiga vattenrummet och kajen samt att skapa platser för museer och evenemang. Planprogrammet som togs fram 2005 låg som underlag för översiktsplanen som fastställdes 2007. I programmet drogs riktlinjer upp för vägar, samband och helhet, ungefärliga våningshöjder, byggbar mark och parkområden. En annan viktig del i programmet var att skapa en ny koppling till centrala Nacka med Svindersviksbron.


78 Kvarnholmen

— Bron är avgörande för att Kvarnholmen ska bli en levande stadsdel och inte en isolerad ö och skapar nya förutsättningar för utökad kollektivtrafik. Svindersviksbron kommer främst att vara till nytta för de som bor eller besöker Kvarnholmen och vägen kommer med sin utformning inte vara någon attraktiv genomfartsled. NY BEBYGGELSE I GAMMAL MILJÖ

De tidiga byggnaderna på Kvarnholmen har stort kulturellt värde och har bevar­ ats i så stor utsträckning som möjligt. Huvudspåret har varit att allt värdefullt ska bevaras, och det som bevaras ska också kunna användas och få en ny funktion i den nya stadsdelen. — På Kvarnholmen finns exceptionellt många värdefulla byggnader som har varit föremål för antikvariatisk förundersökning och är viktiga att bevara. KF:s arkitektkontor KFAI var väldigt framstående och många byggnader är de första i sitt slag, vilket gör dem speciella. Men tyvärr var till exempel den gamla silon i för dåligt skick för att bevara, säger Magnus. Silon revs för att lämna plats för en byggnad som ska fungera som ett nytt landmärke på platsen. Ännu en arkitekttävling utlystes och Sweco vann med sin tolkning. — Den nya byggnaden gör ett liknande avtryck på platsen, men är inte en kopia av originalet. Man har medvetet valt att inte förändra silhuetten av byggnaderna på ön. Ny bebyggelse ska respektera de gamla industribyggnaderna och förhålla sig till den gamla miljön som är värdefull för helheten av området. Husen får kontrastera till den gamla bebyggelsen och ha ett tydligt modernt formspråk men samtidigt är det viktigt att de smälter in i sammanhanget. Att omvandla en storskalig ­industrimiljö till en attraktiv boendemiljö är alltså inte helt enkelt. — Det är en svår övergång. Bostadsområdena måste vara trevliga att bo i och den gamla industrimiljön kan vara lite hård och karg. Dessutom är området svårt att bebygga på grund av de stora höjdskillnaderna. Men den befintliga storskaliga bebyggelsen på Kvarnholmen ger utrymme för att göra mycket spännande tillskott. Läget och miljön ger stor potential, säger Magnus. FRAMTIDENS KVARNHOLMEN

Magnus Bäckström lämnade arbetet med Kvarnholmen 2012 för att arbeta som planarkitekt för Stockholms stad. — Jag har jobbat en stor del av mitt liv med Kvarnholmen och drivkraften med arbetet är att få vara med och påverka områden som människor ­uppskattar att bo och leva i. Det är kul att det är en så liten stadsdel som är begränsad och ö ­ verblickbar samtidigt som området är kuperat vilket skapar


Att bygga en vision 79

olika ­förutsättningar över hela Kvarnholmen. Alla sidor har sina potentialer och ­kvaliteter. På norra sidan finns den karga industrikajen med inloppet till Stockholms skärgård och utsikt över Djurgården. Men där kan det också vara kallt och blåsigt, och då kan man röra sig till östra udden ut mot skärgården med parken och den lummiga grönskan. Sedan kommer bron som är porten till Svindersvik och kopplingen till Nacka. På södra kajen går byggnaderna nästan ut i vattnet och här finns en mer marin miljö. Småbåtar ligger vid kajkanten och trädäck leder ut mot Finnboda. Och uppe på ön finns Kvarnholmens hjärta med skola, butiker, service och utblickar över skärgården, säger Magnus. Han ser positivt på framtidens utveckling på Kvarnholmen. — Om tio år tror jag att de boende på Kvarnholmen kommer att känna att de bor inne i stan men samtidigt ute i skärgården och får det bästa av två världar. Förhoppningsvis känner de att de bor i världens bästa stadsdel med vackra hus, fina promenader, ett rikt folkliv, unika evenemang och aktiviteter.

Nya byggnader ska smälta in i omgivningen på norra kajen. Bilden är ett fotomontage.


80 Kvarnholmen

KVARNHOLMEN I FÖRÄNDRING Efter millennieskiftet 2000 började arbetet med att utveckla Kvarnholmen till en levande stadsdel med nya bostäder och fler arbetstillfällen i kulturhistorisk miljö.

ATT FÖRHÅLLA sig till den värdefulla indu-

stribebyggelsen och samtidigt skapa en attraktiv stadsdel är en stor utmaning. I början av 2000-talet hölls flera arkitekttävlingar för att ta fram förslag på hur Kvarnholmen skulle kunna utvecklas. I ett första steg bjöds åtta arkitektkontor in och deras förslag utvecklades och sammanställdes till en helhet av BSK arkitektkontor. Fyra av de ursprungliga åtta kontoren, Wingårdhs, Lindberg Stenberg, Erséus och Nyréns, fick sedan v ­ idareutveckla sina tidigare förslag. Målet var att bygga bostäder för 5 000 boende och skapa tusen nya arbetsplatser på Kvarnholmen. I planerna ingår också att utveckla Kvarnholmen till en stadsdel med kulturella samlingsplatser för konserter, teater, utställningar och restauranger. Gröna rum med naturmark, parker, lekplatser, boulebanor och strandpromenader

anläggs och en ny citynära marina och en gästhamn förstärker Kvarnholmens identitet som skärgårdsö. Tanken är att de boende inte ska behöva lämna Kvarnholmen för sina vardagsärenden; på ön kommer också matbutik, närservice förskolor och grundskola att finnas. Utmaningarna med att förvandla ett ­tidigare stängt industriområde som Kvarnholmen till en öppen och levande stadsdel är många. Det kräver omfattande förändringar i infrastrukturen; nya vägar ska byggas, ledningar för el, fiber, vatten, avlopp och fjärrvärme ska installeras eller dras om och förorenad mark från den tidigare industriverksamheten ska saneras. En ny bro, Svindersviksbron blir en ny koppling till centrala Nacka. Kajerna byggs om och hela södra Kvarnholmen blir mer tillgängligt för boende och besökare.


Kvarnholmen i fÜrändring 81


82 Kvarnholmen

Vision för södra kajen.

allt fler flyttar in. Detta utvecklingsarbete kommer att fortgå en bit in på 2020-talet när Kvarnholmen får över 5000 nya boende. VARSAM OMVANDLING

Kvarnholmens topografiska förutsätt­ningar är också komplicerade, med mycket berg och stora höjdskillnader. Utvecklingsarbetet är indelat i flera ­etapper och bostäderna byggs allt eftersom samtidigt som ön fortsätter att utvecklas. Det skapar en annan utmaning; att bygga och ändra infrastrukturen samtidigt som

I visionen om framtida Kvarnholmen har huvudspåret varit att allt värdefullt ska bevaras, och det som bevaras ska också kunna användas och få en ny funktion i den nya stadsdelen. Den nya bebyggelsen som tillkommer ska föra in något nytt utan att ta över eller dominera. Industribyggnaderna vid Kvarnholmens norra kaj har stort kulturhistoriskt värde och byggs varsamt om till bostäder eller anpassas till andra verksamheter. Hamnmagasinet, Qvarnen Tre Kronor, Silo 3 och


Kvarnholmen i fÜrändring 83


84 Kvarnholmen

De nya kajhusen.

Hamnkontoret på norra kajen ­omvandlas till bostadslägenheter. Nya kajhus vid ­nord­östra udden har tillkommit och smälter in i omgivningen. Industrilokalerna på centrala Kvarnholmen har fortsatt användas för olika ­verksamheter som replokaler, TV-studio, ­lager och konstnärsateljéer. Skolorna Nackademin, Cybergymnasiet och Quarnholms-

skolan har också hyrt delar av lokalerna. I öns gamla Spisbrödsfabrik kommer ett nytt närcentrum att ta form. Makaronifabriken ska sammanlänkas med en ny byggnad och bli grundskola för 700 elever och de röda villorna på Kvarnholmens höjder kompletteras med ny bebyggelse och blir förskola med flera avdelningar. Alla kulturhistoriskt viktiga byggnader har inte kunnat bevaras. De monumentala siloanläggningarna som tidigare uppfattats som signarturbyggnader för Kvarnholmen har rivits på grund av deras dåliga skick. De ­ersätts med nya byggnader som till formen och dimensionen påminner och ­silokomplexet.


Kvarnholmen i förändring 85

Radhusen är några av de

kulturhistoriskt intressanta byggnaderna på Kvarnholmen som bevaras och ger ön sin unika identitet. Men när de var nybyggda ratade kvarnarbetarna radhusen på grund av de dyra hyrorna. KF fick annonsera efter hyresgäster.


86 Kvarnholmen


Att växa upp på Kvarnholmen 87

KRISTINA PESZNECKER & IRENE RODIN Kristina Pesznecker och barndomsvännen Irene Rodin bodde på Kvarnholmen på 1950-talet. – Det var som en äventyrsö, säger Kristina. Kristina Pesznecker och Irene Rodin hinner inte ens kliva ur bilen vid den gamla Konsumbutiken innan de börjar prata gamla minnen. – Att växa upp på Kvarnholmen var som en mix av Barnen i Bullerbyn och Vi fem-böckerna. Så här borde alla ungar få växa upp, säger Kristina. UNGERSKT ARV

Kristina Peszneckers föräldrar kom till Kvarnholmen som flyktingar från Ungern i samband Ungernrevolten. Kristinas far, Janos Pesznecker, fick anställning på AB Juvels laboratorium där han arbetade som produktutvecklingschef tills fabriken lades ned 1992. Kornelia Pesznecker var hemmafru och födde Kristina 1958. Till en början bodde familjen i en av röda villorna som låg vid gamla platån. — Huset var helt inrett med TV, radio och möbler för att välkomna oss till ön, säger Kristina. Efter en tid flyttade familjen till en av de röda villorna bredvid Konsum­ butiken och sedan till en lägenhet ovanpå butiken. Kristinas far reste ofta till Amerika och tog med sig kakmixer och cornflakes som anpassades till den ­svenska marknaden. — Jag kommer särskilt ihåg chokladkaksmixen, den var god. Och när pappa hade tagit med flingor från USA som var uppblandade med små marshmallows fick jag uppdraget att sortera ut dem, för godis ville man inte ha i svenska flingor. Det var många av barnen som gärna hade velat ha mitt jobb, säger Kristina. Kristinas far anställde fler östeuropéer genom åren. De anpassade sig lätt till det svenska samhället eftersom många av dem var högutbildade med en ­utbildning som liknande den svenska.


88 Kvarnholmen

KOPPLINGAR TILL KONSUM

Irene bodde på Kvarnholmen från födseln 1955 till 1980 då hon flyttade in till stan. Hon kallades för Lillan och bodde i EPA-huset med föräldrarna och s­ ystern Marita i en lägenhet med utsikt över Saltsjön. — Det är ju en otrolig utsikt, det tänkte man inte på då. Men pappa som tyckte mycket om båtar satt ofta på klipporna och tittade ut på skeppen vid Stockholms inlopp och Finnboda varv, säger Irene. Irenes far Axel Sigfrid flyttade till Kvarnholmen i början av 1900-talet med sina föräldrar och sin lillasyster Siri. Axel bodde kvar på ön i resten av sitt liv och arbetade som maskinreperatör och -montör. Irenes mamma Lempi som ­ursprungligen kom från Finland arbetade i havregrynskvarnen med paketering. — Mamma brukade tvätta i stora och lilla tvättstugan i smalhuset. De var utrustade med mangel och tvättmaskiner där vattnet värmdes med gas. Bakom huset växte nyponbuskar, lingon, krusbär och mängder av h ­ allon som de plockade och åt med mjölk. Där fanns också små land där de boende odlade rädisor och blommor. — Jag brukade mata fåglarna här. Det fanns ett rikt fågelliv på grund av säden som lämnades på kajerna. ETT MINIATYRSAMHÄLLE

På femtiotalet var platsen framför den gamla Konsumbutiken Kvarnholmens centrum. Förutom mataffären fanns där bibliotek, post och anslagstavla med information för de boende. — När alla slutade arbetet på kvarnen klockan fyra slog man sig ned på ­bänkarna vid gräsmattan under trädet med en tidning eller gick och handlade mat. Det var ett helt annat liv. Då kände alla varandra på Kvarnholmen. När det kom sommarjobbare från stan visste man direkt att de kom utifrån. — Jag minns att alla blev kära i killarna som klippte gräsmattan här, säger Irene. I samhällets centrum sattes en julgran upp varje vinter och julfest för barnen hölls i kvarnens lokaler. I centrum fanns också en telefonkiosk där områdets barn brukade busringa. Av en slump kom barnen på att om man hällde vatten i telefonens myntspringa och slog till den ramlade pengarna i automaten ut och de kunde köpa godis för slantarna. BARNEN PÅ KVARNHOLMEN

På 1950-talet fanns ett trettiotal barn som växte upp i arbetarbostäderna. — Alla barnen lekte tillsammans, det spelade ingen roll om man var arbetar­ unge eller barn till disponenten, säger Kristina.


Att växa upp på Kvarnholmen 89

Några av barnen på Kvarnholmen utanför

lägenheterna ovanför gamla Konsumbutiken. Bilden på s 84 är tagen på samma plats.

Irene Rodin arbetade i kassan på

Konsum­butiken som ung och arbetar än idag i koncernen.

Barnen lekte oftast utomhus och klättrade i berg, byggde lådbilar, hoppade hopprep, klättrade i träd och c­ yklade ­tandemcykel. Eller byggde k ­ ojor, ­spelade badminton, ristade in sina namn i ­berget och åkte pulka i backen ­nedanför ­Stenhuset. Ibland gick de i söndagsskola hos tant Märta och i skogen grävde de efter ­fornminnen. — Vi hade hört att det hade funnit vikingar på ön och hoppades hitta en skatt, säger Kristina. Vattnet var för smutsigt att bada i på grund av föroreningar från OK:s olje­ raffinaderi, kvarnen och fabriken. Istället sprang de i bikini genom vattenspridarna när gräsmattorna vattnades. — Vi levde ganska fritt. Mamma stod och ropade i fönstret när det var dags att komma hem, säger Kristina. — Men vi gjorde en massa bus också, säger Irene. Fabriksområdet lockade såklart, eftersom vi inte fick vara där. Vi hittade på alla möjliga olika sätt för att ta oss in. De visste att det inte var säkert att leka i fabrikslokalerna. — Jag minns en arbetare som fastnade med handen i en maskin. Ambulansen kom och de bar iväg hans fingrar i en påse, säger Kristina. Andra gånger var det en stor fördel att bo nära fabriken och bageriet. — När vi hade spelat brännboll på planen utanför bageriet kunde vi gå in och få varma, nybakade knäckebröd, cornflakes eller wienerbröd, säger Irene. Om de fortfarande var hungriga kunde de palla plommon, smultron och ­hallon som växte nedanför radhusen. De levde nära naturen.


90 Kvarnholmen

— En gång när jag låg och solade hemma gick tamräven in och lade sig i vardagsrummet. Och när mamma och pappa hade fest en gång och alla dansade undrade de varför grannens tax såg så stor ut. Då var det ju räven som satt där på golvet, säger Kristina. När sundet vid Kvarnholmen fylldes igen och ön förvandlades till halvö ­hjälpte traktens barn till med att rädda de fiskar som blev instängda i viken. Och på planen nedanför bostadshusen spolades en skridskobana varje vinter. — Där har jag fått ett antal hjärnskakningar, säger Kristina. Hjälm använde man ju inte på den tiden. Och vi klättrade överallt på berget ovanför stupen och sprang på OK:s pipelines som löpte runt ön. Det var ju livsfarligt. Jag fattar inte riktigt att vi lever idag, säger Kristina. Hon pekar på klippan bakom gamla Konsumhuset: — Här lekte vi herre på täppan en gång och jag råkade knuffa en av pojkarna så han fick hjärnskakning och hamnade på sjukhus. Skola fanns inte på Kvarnholmen när Irene och Kristina växte upp. Närmsta skola låg på Finnberget. — Det fanns bara ett klassrum och låg i ett vanligt bostadshus, säger Irene. Senare gick de i Gamla Vilans-skolan där också Irenes pappa hade gått. Som tonåringar umgicks de i grottan i berget mitt emot kontorshuset Munspelet. Där fanns en ungdomsgård i ett bergrum som ursprungligen använts som skyddsrum. På ungdomsgården fanns skjutbana, pingis, pilkastning och då och då hölls det partyn. Ibland åkte de till Henriksdalsberget eller Sofia ungdomsgård i stan. Att ta sig hem kunde vara ett äventyr. — När jag som fjortonåring var på min första firmafest på Grands Veranda blev jag berusad för första gången och gick hela vägen hem i min långklänning, säger Kristina. På den tiden kunde man röra sig mycket friare än i dag. PLANERNA FÖR KVARNHOLMEN

Kristina och Irene ses fortfarande ibland, men har inte kontakt med några av de andra barnen de växte upp tillsammans med. — Det är lite vemodigt att komma ut hit, säger Kristina. Det kommer tillbaka så många minnen. De stannar till vid Kuabs kontor för att titta på planerna för Kvarnholmen. — Gud, vad mysigt. Här skulle jag vilja bo, säger Kristina och pekar på en lägenhet högt upp i den gamla kvarnbyggnaden. Sedan säger hon: — Ska de bygga en ny bro också? — Visste du inte det? säger Irene. Jag läser allt som skrivs om vad som händer här. Och jag åker hit nästan varje år för att titta på mitt gamla Kvarnholmen.


Kaptiel namn 91

Trävillorna

De två röda trävillorna väster om radhusen byggdes under tidigt 1900-tal. Ursprungligen var de förmansbostäder men nyttjades sedan av Superfos­ fatfabrikens arbetare och delades in i flera lägenheter. En av villorna låg tidigare i sluttningen där radhusen nu ligger och flyttades till sin nuvarande plats när radhusen uppfördes.


92 Kvarnholmen

Karta över Kvarnholmen

7

5

Finnboda 9

10

8 17 19 18

11

s Hä

th ol ms su nd et

14 13 16

Hästholmsbron


Kaptiel namn 93 Karta över Kvarnholmen

Norra kajen

1

Kvarnholmsparken 2 3

4

20

6

21

12

22

Sillkajen Svindersviken Södra kajen

15

1. Qvarnen Tre Kronor 2. Silo 3 3. Gamla huvudkontoret 4. Makaronifabriken 5. Havrekvarnen 6. Spisbrödsfabriken 7. Munspelet 8. Radhusen 9. Smalhuset 10. EPA-huset 11. Röda villorna 12. Disponentvillan 13. Vraket av Louise Adelaide 14. Gäddviken 15. Herrgården Svindersvik 16. Superfosfatfabriken 17. Konsumbutiken 18. Hästholmsvarvet 19. Beckkokeri 20. Fredriksberg 21. Ruiner från tidig bebyggelse 22. Oljebergrum


94 Kvarnholmen


Kvarnholmen 95


96 Kvarnholmen


Källor 97

KÄLLOR: Nackaboken 1979, 1981, 1993, Nacka kommun Konsumbladet, Harry Wallin, 23-30 juni 1934 Stockholms flora, Sällsamheter och möjligheter, Per Sigurd Linberg, 1980 Folkhemsbygget i KF:s regi, SVD, fre 11/6 2004 Kvarnholmen - Antikvarisk förundersökning, Urban Nilsson, Anna Sterner, Nyréns arkitektkontor, 24/6 2004 Kvarnholmen - kunskapsunderlag inför byggnadsminnesförklaring, Karin Svanström, Länsstyrelsen i Stockholms län, enheten för kulturmiljö, 2012 Svindersvik, Bo Lagercrantz & Teje Palmer, Nordiska museet, 1964 En bok om Svindersvik, Andreas Lindblom, Nordiska museet och Skansen, Stockholm, 1953 Kvarnhjul och fabriksskorstenar - Nackas industriarv, Gunnar Sillén, Nacka kommun, 2012 Kvarnholmen runt - Arkeologisk förstudie, Jens Lindström, Sjöhistoriska museet, 2011

OTRYCKTA KÄLLOR: www.wikipedia.se www.kvarnholmen.com www.platsr.se/platsr/visa/plats/id/51000000084340

FOTOGRAFER: Coop - KF, arkiv och bibliotek, om inget annat anges Thomas Gedminas, Omslag Emil Nylander 1, 8-9 Max Plunger s 2-3, 64, 80, 82 CAD-bild, Riksbyggen, Producent 3D-house s 6 Fredrik Hjerling s 10, 18, 21, 36, 58, 66, 70, 72, 74, 79-81, 82, 83-84, 89, 92-94, 96-97 Nacka lokalhistoriska arkiv, s 12, 55, 56 Jens Burström, s 14 Prins Eugen Waldemarsudde, s16 DN/Nyhetsbyrån TT, s 34-35 Christina Olssons privata bild, s 61 CAD-bild, JM, s 84 Irene Rodin och Kristina Pesznecker privata bilder, s 87


98 Kvarnholmen


Kaptiel namn 99

SLUT PÅ FÖRELÄSNINGEN.

HÄSTHOLMENS NÖJEN 1. Krogen på Hästholmen 2. var ett populärt tillhåll 3. redan under 1600-talet. 4. Sjöfarare som ville ta en sup efter

Det kan mycket väl hända att Skåne kommer väldigt högt upp, säger Å ­ kerman. Inom en viss yta med småbruten terräng kan det bli väldigt hög ­reliefenergi. Men det beror på vilken skala man jobbar i. Men är Lund med sina sjuttioåtta meters höjdskillnad den svenska staden med störst höjdskillnad?

fasen är Skåne platt Krogen på Hästholmen var ett populärt tillhåll redan under 1600-talet. Sjöfarare som ville ta en sup efter påbörjad resa eller innan ankomst till hamnen i Stockholm lade till vid Kvarnholmen. Krogen hette Fredriksberg och låg i huset som senare användes som bostadshus åt bland andra familjen Borgström under senare delen av 1800-talet.

NÖJEN Krogen på Hästholmen var ett populärt tillhåll redan under 1600-talet. Sjöfarare som ville ta en sup efter påbörjad resa eller innan ankomst till hamnen i Stockholm lade till vid Kvarnholmen. Krogen hette Fredriksberg och låg i huset som senare användes som bostadshus åt bland andra familjen Borgström under senare delen av 1800-talet.

TEST Det ska också ha funnits en annan krog på den västra delen av ön, men byggnaden revs på 1920-talet.


Denna bok ges ut av Kvarnholmen Utveckling AB, ett samarbete mellan JM, Peab och Folksam. Vi driver utvecklingen av den nya stadsdelen Kvarnholmen i Nacka.

Kvarnholmen – En unik historia  

© Kvarnholmen Utveckling AB, 2013 Denna bok ges ut av Kvarnholmen Utveckling AB, ett samarbete mellan JM, Peab och Folksam. Vi driver utveck...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you