PÅ SVENSKA

Svensk översättning: Larissa Krook

Traumamedveten vård hjälper både vårdpersonalen och patienten

Psykolog och psykoterapeut Krista Koivula har forskat i föräldrars traumatiska stress och resiliens. (Foto: Sinikka Laajalahti-Strömberg) Psykolog Krista Koivula genomförde med Faddrarnas fi nansiering en onlinekurs i traumamedveten vård på Kuopio universitetssjukhus. Kursen var riktad till vårdpersonalen och upplevdes som nyttig och den tas nu också till de övriga universitetssjukhusen.

DET ÄR INTE många av oss som under arbetsdagen har att göra med psykiska trauman. Det har däremot sjukhusens vårdpersonal och läkare.

Krista Koivula, psykolog inom barnsjukdomar vid Kuopio universitetssjukhus, genomförde 2020 en onlinekurs i resiliens- och traumamedvetenhet med understöd av Faddrarna. Hon gjorde kursen för personalen på sitt eget sjukhus.

Onlinekursen var uppskattad och väckte intresse.

På kursen gick man bl.a. igenom hur vårdpersonalen kan hjälpa och stöda föräldrarna till ett sjukt barn så att de å sin sida kan stöda barnet.

Onlinekursen har genomförts i samarbete med

Nancy Kassam-Adams, professor inom barnsjukdomar vid barnsjukhuset i Philadelphia, och fi nska experter.

Vid årsskiftet görs kursen tillgänglig också för de övriga universitetssjukhusen. – Innehållet är allmängiltigt i övrigt, men varje sjukhus lägger tjänsterna inom sitt eget område till helheten. Det kan till exempel vara vetskap om hur en patientfamilj vid behov kan hänvisas till mentalvårdstjänster. På HUS initiativ lades också en del om kulturellt bemötande med i helheten då det i synnerhet i huvudstadsregionen bor många invandrare, berättar Krista Koivula.

Traumamedveten vård ökar vårdpersonalens förståelse Ett trauma kan defi nieras som en psykobiologisk reaktion på en situation som känns oöverkomlig. Vad som upplevs oöverkomligt är individuellt.

I sjukhusförhållanden uppstår ett trauma ofta i anknytning till behandlingen av en sjukdom eller till sjukdomens allvarlighetsgrad.

Koivulas egen forskning gällde ursprungligen föräldrarna i patientfamiljerna och deras parförhållanden. – I mitt arbete började jag undersöka hur en allvarlig sjukdom hos ett barn inverkar på familjerna och föräldrarna. Undersökningsobjektet utökades senare med resiliens, dvs. psykologisk återhämtningsförmåga, genom vilken vi tar oss igenom svåra situationer.

Koivula säger att enligt hennes erfarenhet har familjerna väldigt stora kraftresurser. När ett barn blir sjukt är föräldrarna vanligen ett stort stöd för varandra. – I många parförhållanden har man förmågan att stöda varandras känsloreglering, och den andras stöd gör svåra situationer mindre hotande. Farorna ser mindre ut när den andra är nära. Detta inverkar också på relationen mellan barnet och föräldern.

Enligt Koivula kan föräldrarna också få barnet att känna sig tryggt ifall det blir klart att barnet inte kommer att bli friskt.

Traumamedveten vård underlättar också vårdpersonalens arbete. Samtidigt ökar den förståelsen för det som barnpatienten och dennes familj går igenom.

Tack var traumamedveten vård kan yrkeskunniga inom hälsovården lära sig att känna igen tecknen på traumatisering både i patienterna och i den egna personalen. – Det skulle också vara viktigt att kunskapen inte stannar endast hos vårdpersonalen utan att den inkluderades också i beslutsfattandet och utvecklingsarbetet.

Traumamedveten vård är egentligen inte lätt att mäta. Fördelarna syns närmast på den preventiva sidan.

Enligt Koivula har den dock många olika effekter. – Ett resultat är bl.a. att självförmågan hos den traumamedvetet utbildade personalen har blivit positivare – dvs. utbildningen inverkar åtminstone på personalens erfarenheter och arbetshälsa. Genom att stärka resiliens- och traumamedvetenheten kan man minska på det mänskliga lidandet och uppnå bättre vårdresulta. ●

Psykolog Krista Koivula forskade i traumamedvetenhet och genomförde med stöd av Barnklinikernas Faddrar en onlinekurs i resiliens- och traumamedveten vård. Onlinekursen görs tillgänglig för alla Finlands universitetssjukhus i början på nästa år.

”Ju äldre barn är, desto svårare är det att ändra på deras vanor”

God tand- och munvård inverkar på helhetshälsan mer än man tror. Den har betydelse bland annat om ett barn måste opereras eller om det blir svårt sjukt.

VISSTE DU ATT en bebis mun är ren från bakterier? Men när bebisens första tand spricker ut börjar det redan hända. – Det bildas en biofi lm på tandens yta och biofi lmen innehåller en riklig bakterietillväxt. Om den inte störs med tandborste och det kommer aggressiva bakterier från omgivningen in i munnen kan det vara svårt att bli av med dem, säger Heikki Alapulli.

Alapulli arbetar på Nya barnsjukhuset vid HUS som specialisttandläkare och ställföreträdande assisterande övertandläkare inom klinisk tandvård. All tandvård som utförs under anestesi på barn inom HUSområdet har centraliserats till Nya barnsjukhuset.

Alapulli säger att gällande vuxna har man börjat tala om sambandet mellan dålig bakteriefl ora i munnen, karies och tandköttsinfl ammation och låggradig infektion i hela kroppen, men han efterlyser samma diskussion gällande barn.

Man kan påverka bakteriefl oran i munnen genom att regelbundet borsta tänderna och putsa tandmellanrummen. – Tandvård är en daglig syssla. En tandläkare kan endast reparera skador.

PÅ SVENSKA

Heikki Alapulli, specialistläkare inom klinisk tandvård, vet att i synnerhet vid allvarliga sjukdomar har munhälsan hos barn stor betydelse. (Foto: Laura Koljonen)

En mun som har skötts dåligt som barn kan också inverka på många sjukdomar i vuxen ålder.

Enligt Alapulli vårdas tänderna under anestesi hos mer än tusen barn i HUS då munnen har fått bli i så dåligt skick.

Han vill ändå inte skuldbelägga föräldrarna, trots att barnens munvård är på deras ansvar. – Jag vill inte bagatellisera att en del barns tänder är mycket svåra att sköta. Då borde familjerna erbjudas professionell hjälp för tandvården. Ett barn kan till exempel ha en ätstörning eller ett neurologiskt problem som inverkar på skötseln av munnen.

Alapulli påminner att det alltid går att korrigera situationen. – Munsjukdomar anknyter till levnadssätt, vilka går att åtgärda. Men ju äldre barnet är, desto svårare är det att ändra på vanorna. ●

Tips för en god bastandvård för barn

Borsta tänderna två gånger om dagen. Tänderna ska borstas rena två gånger om dagen med åldersenlig fl uortandkräm. Ungdomar ska dessutom dagligen putsa sina tandmellanrum.

Borstar du eller rengör du? Det är på föräldrarnas ansvar att ta hand om barnets munhälsa. Ju yngre barnet är, desto större är föräldrarnas ansvar. Ett barn under skolåldern kan redan borsta tänderna men inte rengöra dem så att tändernas ytor blir rena. En ren tand får inga hål. Barn ska uppmuntras till att borsta tänderna själv, men ansvaret för att se till att tänderna är rena kan ges över till barnet tidigast i högstadieåldern.

Använd xylitol som stöd. Man kan använda xylitolprodukter som stöd för en god tandvård. Sådana produkter är xylitolpastiller eller -tuggummi. Enligt undersökningar minskar regelbunden användning av xylitol (minst 5 g/dygn) att det uppstår hål i tänderna.

Minimera dåliga kolhydrater. Matvanorna har en stor betydelse för tändernas kondition. En mångsidig kost och regelbundna mattider främjar tandhälsan. Andelen socker borde vara högst tio procent av dagens totala energiintag. Långt bearbetade kolhydrater – alltså dåliga kolhydrater – så som rent socker och stärkelsesirap är speciellt skadliga för tänderna.

Ät endast på dagen. Ätandet ska ske på dagen. Beträffande små barn talar man om tidiga tecken på karies, dvs. ECC (early childhood caries), som är en aggressiv form av karies. Det kan till exempel bero på att barnet har sömnsvårigheter. När barnet vaknar på natten erbjuds det till exempel saft, mjölk eller bröstmjölk, som lugnar barnet men förstör munhälsan.

Källa: Heikki Alapulli, specialisttandläkare och tf. assisterande övertandläkare, Nya barnsjukhuset vid HUS

I den här artikelserien bekantar vi oss med Barnklinikernas faddrar.

PÅ SVENSKA

”Det känns naturligt och bra att vara Fadder”

MTV:s reporter och nyhetsankare Jaakko Loikkanen är färsk fadder. Föreningen var bekant för honom sedan tidigare men ha överraskades av hur omfattande Faddrarnas arbete är.

Jag har varit med i faddrarnas verksamhet… sedan julkonserten i fjol. Det var mitt första konkreta deltagande i Faddrarnas verksamhet. I fjol och i år var jag med som programledare på JouluMielelle-konserten. I år var jag lite säkrare till mods då jag kände dem som var med.

Jag kände till Faddrarna från tidigare… ganska bra. Det var en av de första välgörenhetsinstanser som jag visste om, och eft ersom jag är född 1985 när ishockeyspelaren Teemu Selänne var ett stort namn hade jag fäst särskild uppmärksamhet vid Faddrarna. Ändå förvånades jag över allt det som Faddrarna faktiskt gör. Jag visste till exempel inte att Faddrarna har så många olika projekt på gång beträff ande mentalvårdsarbete.

Jaakko Loikkanen var programledare för årets JouluMielelle-konsert tillsammans med Marja Hintikka. (Foto: Tomi Palsa)

Mitt mest oförglömliga minne är… kanske från julkonserten i år där det fanns ett inslag om Veeas liv. Efter inslaget fi ck jag säga ’roligt Veea att du är här’. För mig var det den svåraste och den härligaste stunden.

Min Fadder-resa har lärt mig… konkret att vad

Det har varit speciellt roligt… att Faddrarnas evenemang där jag är programledare är så annorlunda än mitt eget dagsarbete som reporter och nyhetsankare. Dessutom har jag egna barn som är små, och således berörs jag av arbetet som Faddrarna gör på ett lite annat sätt än av mitt dagsarbete, trots att jag upplever att det också är betydelsefullt.

som helst kan hända vem som helst. Både på gott och ont. Oft a är det bara fråga om tur.

Som Barnklinikernas Fadder vill jag påverka/ stödja/hjälpa… med mitt eget kunnande. Om det eller min person är till hjälp för de små patienterna ger jag naturligtvis av min tid och vill vara med. Det känns naturligt och bra att vara Fadder.