Elevernas bakgrund
hos föräldrar till elever i de svenskspråkiga skolorna var också något lägre än bland föräldrar till elever i de finskspråkiga skolorna. Antalet böcker i familjen reflekterar hemmets attityder till litteratur och kultur. Detta är även ihopkopplat med elevens kompetens i matematik, men också i andra ämnen. Inom den bäst presterande fjärdedelen i matematik i hela Finland hade 38 procent av eleverna över 200 böcker hemma. Samtidigt angav endast 9 procent bland de bäst presterande eleverna att de hade högst 25 böcker hemma. Bland alla eleverna i de svenskspråkiga skolorna hade 14,5 procent färre än 25 böcker hemma. Däremot var andelen elever i de finskspråkiga skolorna med under 25 böcker mycket större, 23 procent. 5 procent av eleverna i de finskspråkiga skolorna hade över 500 böcker hemma. Motsvarande andel i de svenskspråkiga skolorna var 10 procent.
Den språkliga bakgrunden Vårt språk är starkt sammankopplat till vår identitet. Språken som omger oss i vår vardag är en del av vår personliga utveckling. Det är med hjälp av språket som vi talar, läser, skriver och tänker. För en individ som har tillägnat sig två språk är det naturligt att använda de olika språken i olika situationer. Det kan tänkas att det ena språket är skolspråket, medan det andra används i den övriga vardagen. Även om det känns naturligt att växla mellan språken, kan det hända att man i vissa situationer är mera bekväm med ett av språken och uttrycker sig bättre på just det språket. Även om det finns många teorier och forskningar kring tvåspråkighet, finns det ingen entydig definition på vad tvåspråkighet egentligen är. Inte heller finns det en entydig definition på vad modersmål är. Vilket språk som är ens modersmål, eller hur många språk man talar är egentligen inte av så stor betydelse. Det viktiga är att man har tillräckliga språkliga kunskaper i ett eller flera språk så att man har möjlighet att lära sig via sitt/sina språk och kan fortsätta utvecklas som människa. Den språkliga flexibiliteten hos den svenskspråkiga befolkningen i Finland är enligt Herberts (2009) stor, vilket även gäller den individuella tvåspråkigheten. Enligt språkbarometern från 2008 uppgav två tredjedelar av de svenskspråkiga2� i huvudstadsregionen att de behärskar finska fullständigt eller nästan fullständigt.
2
Med svenskspråkig avses i det här fallet en person som enligt befolkningsregistercentralen registrerat sig som svenskspråkig i Finland.
19
