Självuppfattning i matematik

procent). Även uthållighet och antalet böcker hemma lyckades förklara lika mycket i de svensk- och finskspråkiga skolorna i Finland. Intresset för matematik i de svenskspråkiga skolorna förklarade en aning mera än i de finskspråkiga skolorna. Däremot förklarade elevens yttre motivation en aning mindre i de svenskspråkiga skolorna än i de finskspråkiga. ESCS och föräldrarnas sysselsättningsstatus var bland de tio mest förklarande indexen i de svenskspråkiga skolorna, däremot var detta inte fallet i de finskspråkiga skolorna.

Ju bättre självuppfattning eleverna har desto bättre presterar de i matematik. Elevernas självuppfattning i matematik förklarar en väldigt stor del av skillnaderna eleverna emellan i alla elevgrupperna. Det här är något som kan förväntas, eftersom framgång i matematik utan tvivel påverkar elevens självuppfattning i matematik på ett positivt sätt och sporrar vidare till bättre prestationer. Elevernas självuppfattning i matematik har förbättrats en aning bland OECD-länderna sedan PISA-undersökningen 2003. En liknande positiv utveckling har även kunnat iakttas i Finland.

I PISA 2012 fick eleverna ta ställning till påståenden om den egna självuppfattningen i matematik. Eleverna skulle ta ställning till ett antal frågor på en fyrgradig skala som sträcker sig från ”håller absolut med” till ”håller absolut inte med”. Påståenden som eleverna skulle ta ställning till var följande:

Jag är helt enkelt inte bra i matematik. Jag får bra betyg i matematik. Jag lär mig matematik snabbt. Jag har alltid tyckt att matematik är ett av mina bästa ämnen. Jag förstår även de svåraste uppgifterna på matematiklektionerna.

Elevernas svar bildade ett gemensamt index för självuppfattningen i matematik. Indexet standardiserades så att OECD-ländernas medelvärde blev 0 och standardavvikelsen 1. Ett positivt indexvärde vittnar om bättre självuppfattning än i OECDländerna i genomsnitt. Ett negativt värde vittnar däremot om sämre självuppfattning än i OECD-länderna i medeltal. För Finland som helhet var indexvärdet 0,03 vilket är kring medelvärdet för OECD-länderna. För eleverna i finskspråkiga skolor

var indexvärdet 0,03 och för elever i svenskspråkiga skolor var indexvärdet 0,12. Detta betyder att eleverna i de svenskspråkiga skolorna hade en aning bättre självuppfattning i matematik än eleverna i de finskspråkiga skolorna. Skillnaden mellan eleverna i de finsk- och svenskspråkiga skolorna var inte statistiskt signifikant. Eleverna i de svenskspråkiga skolorna hade också bättre självuppfattning i matematik än eleverna i OECD-länderna i medeltal.

Figur 23 beskriver ett starkt och positivt samband mellan elevernas självuppfattning i matematik och deras framgång i ämnet. De elever som har den sämsta självuppfattningen (lägsta fjärdedelen) når en nivå som är under OECD-ländernas medelvärde (omkring 470 poäng). Däremot når eleverna som hör till den högsta fjärdedelen i matematikens självuppfattning en väldigt hög nivå på närmare 600 poäng.

Medelvärde

600 580 560 540 520 500 480

460 440 420 400

Lägsta ärdedelen Näst lägsta ärdedelen Näst högsta ärdedelen

Högsta ärdedelen

Figur 23. Elevernas självuppfattning och medelvärdet i matematik Svenskspråkiga skolor Finskspråkiga skolor