Lärarreflektion kring det digitala klassrummet Benita Kavander är lektor vid Vasa övningsskola och en av initiativtagarna till projektet Intelligent på tangent. I detta avsnitt reflekterar Kavander kring läsande och skrivande i skolan, modersmålundervisningen och lärarnas beredskap för det digitala klassrummet. Kavander har lång lärarerfarenhet och hon har fungerat som klasslärare i projektets högre årskurser 4–6.
Vad är målet med att gå i skola? Det gängse svaret är att lära sig läsa, skriva och räkna. Jag anser att dessa förmågor är färdigheter som i stället för att utgöra mål är medel för lärande, för kunskaps- och kompetensutveckling. Målen för undervisning och lärande kan med en sådan syn formuleras som att eleven ska kunna tillägna sig, organisera och sortera, förstå och kunna tillämpa kunskaper och färdigheter utifrån den undervisning skolan ger. Eleven ska genom undervisning ges möjligheter att skapa sig olika uppfattningar och synsätt för att så småningom tillägna sig reella kunskaper och färdigheter i form av ett personligt och varaktigt kunnande. Då behöver eleverna kunna läsa, skriva och räkna.
Hur ser du på läsning och skrivning i skolan? I skolsammanhang använder vi oftast begreppen läsning och skrivning. Jag tilltalas också av uttrycken skrivande och läsande, vilka enligt min mening, förutom mekaniska färdigheter implicerar element av tänkande, reflektion, förståelse och medvetenhet. Vilka begrepp som än används så utgör läsande och skrivande fundament för människans lärande. De är verktyg som hjälper oss att utveckla vår identitet och vårt tänkande och utgör grunden för kommunikation mellan människor. Att tillägna sig god förmåga att läsa och skriva blir med en sådan syn avgörande faktorer i lärandeprocessen. Det är viktigt att använda läsande och skrivande i många läroämnen för att eleven ska få verktyg för sitt tänkande, sin kreativitet och mångsidiga bildning. Skolan har med andra ord en ansvarsfull uppgift. Undervisning borde
137
