Aktivera, dokumentera, reagera I följande avsnitt beskriver Hannah Kaihovirta-Rosvik och Heidi Höglund estetisk lärarrespons. I den här artikeln diskuterar vi utgående från våra erfarenheter som lärarutbildare hur lärarrespons kan ta sig uttryck som estetisk lärarrespons. Begreppet estetisk respons har vi lånat från litteraturteorin (jfr Iser 1980; Østern 2002, 2008; Østern & Heilä-Ylikallio 2008) om aktiv estetisk läsarrespons. Genom att förstå pedagogiskt handlande i en lärsituation som en utvidgning av textkultur har vi överfört det ursprungliga begreppets betydelse till undervisningssituationer inom modersmål- och litteraturundervisning. I artikeln beskriver vi estetisk lärarrespons som ett pedagogiskt förhållningssätt som synliggör lärupplevelser genom estetiska uttryck (jfr Kaihovirta-Rosvik 2009). Ett estetiskt uttryck innebär inte en reproduktion eller en direkt avbildning, ett estetiskt uttryck tillför något till världen som inte fanns från tidigare. Detta kan jämföras med en lärprocess som innebär ett tillägg till individens förståelse av världen som inte fanns i dennes medvetande från tidigare (Lindstrand & Selander 2009, s. 12). Konkret betyder estetisk lärarrespons att läraren vid planering, genomförande och utvärdering av undervisningshelheter fäster uppmärksamhet vid lärprocessens och lärostoffets estetiska element; till exempel hur lärsituationer, undervisningsmaterial och läromedel berör människans sinnen och känslor. I artikeln presenterar vi exempel på ett pilotarbete och ett arbetssätt som vi prövat ut tillsammans med sex lärarstuderande som gjort sin utbildningspraktik i klasserna som ingått i utvecklingsprojektet Intelligent på tangent (IPT) vid Vasa övningsskola. Genom pilotarbetet har vi utvecklat strategier för att använda datorn och den digitala miljön som responsverktyg i multimodal modersmåls- och litteraurundervisning. Vi har utmanat lärarstuderande att skapa estetisk lärarrespons utgående från den nuvarande nationella läroplanens beskrivning att ”ett vidgat textbegrepp innebär att texter kan vara fiktiva eller faktabaserade, handskrivna, tryckta, grafiska eller elektroniska. I det vidgade textbegrepp ingår förutom skrivna och talade texter även medietexter, ljud, bilder, kroppsspråk och kombinationer av dessa” (jfr GLGU, 2004, s. 44). Utgångspunkterna för pilotarbetet var att inkludera det vidgade textbegreppet i lärarens respons till elever
131
