nen blev att fanga in världskulturen för att ge en rota! överblick, och på det materiella och and liga planet jämföra olika kulturer. Karlin skrev 19 18 »Den ledande g rundsatsen vid det Kulturhi srori ska Musee t [ ... } är sträva ndet efter universitalitet dvs att intet af allt det, med vilket ande och hand i förening uppfört den mänskliga kulturbyggnaden, får principi ellt vara från sa mlandet utes lutet «. D enna ambition led de till att Kulturen inom Aera viktiga områden skaffad e sig specialsam lingar som både i ett nationellt och internationellt persp ektiv är mycket bet ydelsefulla. »På Kulturen finns nästa n all t « heter det i en slogan från 197 0 talet. D et ligger en sanning i påståendet och museet hävdar fortfa rande prin cipen att inget mänskligt är det främmande. Sam lingarna omspänner mycke t srora geografi ska, tidsmäss iga och soc iala rum. D et g lobala perspektivet har i vår tid blivit än bet ydelsefull are än det var på Karlins.
En hcmd!ingskrctftig visionii1: Karlin var en vis ionär nydanare, jämlike med Artur Haze lius, som invig t sin skapelse Skan sen 1891, m en också rad ikalt anno rlunda i sitt museikon cept. Kulturen inrättades enlig t paviljongsystemet med bygg nade rna som tem atiska ra mar ti ll utställningarna. Som övergripande tema för sk ildringen av den svenska kulturhi srori en vald es stånd ssa mhället , alltså adel, präster, borgare och bönder.
Borgarhuset und er byggnad 1891.
Därför fa nns Herrehuset , Bosebo kyrka, Borgarhuset och Blekingegården med i ursprungskonceptet . D et hade börjar m ed ett inrresse för den skånska allmogekulturen, m en redan när museet öppnades r 892 hade denna begränsande tem ati ska ram sprän g ts. D en srad strädgård som museet Aytrat in i omdanades men kom att bilda stammen i museiparken med dess milj öer i anslu rning till de olika byggnaderna . K ulturen srod 1891 m ed »Aytrning en « av Lembkes ka huset (Borgarhuset) från Malmö för en pionjärinsats. D et var första gången ett sradshu s rogs in på ett museum. Frågan är om inre ide n m ed ett helt stadskvarter för att skildra elen borgerliga m iljöns utveckling också var banbrytande. »Stadskvartere t « byggdes upp i omgångar åren 1907-30. Själva stadsgatan g jord es till en m edvetet gestaltad generali sering av begreppet sraclen. Muse iledningen tänkte så sto rt som överhu vudtaget m edgavs .
9
