Linneförrådet

nlinneskåpet». Skåp av valnöt med namentik», Sydtyskland, 1600-talet skuren s k broskverkss mitt samt linnepress ell av er »öronmussleorvalnöt, Holland ca 1680.

under se Linnepresse nare delen n förekom av 1600-tal bara i förmögna et, placerad i ett hem av b och ostad under srumm en en kort som tid en funktionell skrytmöbel.

Linneförrådet Två föremål med utpräglad högreståndskaraktär är linnepressen och det stora ståndskåpet med broskverksornamentik. De kan inte gärna höra till samma hem som »Nye stuen», men däremot belysa en mycket väsentlig del av 1600-talets hemkultur, den textila som är knuten till måltiden och bädden.

De stora förvaringsskåpen kunde också rymma annat än linne. Här skymtar en tennservis och en skål i blåvit fajans,

Fragment av silkebroderad duk, troligen från Tyskland, 1500-tal, bevarat som detalj i en skånsk dopdräkt. T h Fragment av bordduk, damast i blått och vitt, Sachsen eller Schleisen 1600talets mitt.

gjord i Europa men efter kinesisk förebild. Men av linne fanns i de förmögna hemmen säkerligen mängder som lätt kunde fylla ett skåp som detta.

Anki Dahlin berättar: »I de skånska hemmens bouppteckningar och inventarieförteckningar brukar linneförådet upptas under en egen rubrik, både i borgerliga hem och i högreståndshem. Textilierna delas vid sådana tillfällen i olika kategorier, t ex bänkkläder, sängkläder, linnekläder och den avlidnes gångkläder. I de skånska linneförråden förekommer många drälldukar av olika längd och av en eller två våders bredd, ibland några damastdukar och dessutom lakan av hörgarn och blångarn samt lärftshandkläden. I borgmästare Giertsens hem 162 7 liksom i rådman Persens hem 1651 i Landskrona och i borgmästare Christensens

Caleb och Josua, spejarna återvändande från Kanaans land. »Och de kommo till Druvdalen; där skuro de av en kvist med en ensam druvklase på, och denna bars sedan på en stång av två man.» (4 Mosebok 13: 24)

Damastdukar och silkebroderade dukar förekommer i bouppteckningarna från tiden. Tyvärr kan det textila materialet inte ställas ut i Borgarhuset. Det kräver sin egen miljö vad gäller ljussättning, klimat och dammfrihet, och det naturliga är därför att hänvisa besökarna till Textilhallen där dräkterna redan är tillgängliga och inredningstextilierna står i tur för en ny utställning.

hem i Malmö samma år förekommer silkesydda dukar; de två förstnämnda omtalas som gamla.

Från borgarhem i Helsingör finns upptecknat linne av många kvaliteter, blångarnslärft, hörgarnslärft och holländsk lärft. Ofta förtecknas den finaste kvaliteten först, sedan följer de allt enklare sorterna. På samma sätt är inventarieförteckningarna uppställda över linneförrådet på Skoklosters slott från 1600- och 1 700-talen. I en förteckning från Helsingör upptas nSkaaningerlaerred». Denna skånelärft var bland de grövre i den förteckningen, värderad till hälften av hörgarnslärften och till lite mer än blångarnslärften.»