Rum 4 Skåne mellan Sverige och Danmark

I detta rum var förutsättningarna annorlunda än i de föregående. Vi befinner oss nu i det s k Helsingborg-Halmstadhuset, uppfört 1930. Karlins förhoppning om »en tillbyggning av borgarhusets yngre östra flygel mot norm blev alltså infriad. Här visades till en början en samling möbler från 1500- och 1600-talen som tidigt förvärvats. Senare blev det en sal för tillfälliga utställningar - bl a av Kulturens glassamling innan den 1961 överfördes till den nybyggda Textilhallen.

När huset återöppnades 1982 stod här en splitterny utställning, tillkommen under Eva Nordensons ledning med Gösta Hillfons som arkitekt. Utgångspunkten för det centrala arrangemanget med tältet är en tennservis som tillhört Skånes gene-

1600-talsrummet vid invigningen 1982, tältet med delar av Rutger von Aschcbergs fältservis i tenn. Ascheberg blev Skånes generalguvernör och bidrog med sin kloka politik till att underlätta övergången till svenska villkor.

ralguvernör Rutger von Ascheberg och enligt uppgift använts i fält. Därmed angavs redan här temat Skåne mellan Sverige och Danmark. För övrigt skildrades tiden som stil, klippta trädgårdshäckar - som anknöt till barockens trädgårdskonst - dolde rummets väggar, och fyra tredimensionella stilleben illustrerade väsentliga teman i 1600-talets kultur.

När nu inredningsarbetet skulle fortsätta var vi överens om att detta rum, som i åtta år varit flitigt utnyttjat bl a av skolorna, och mycket uppskattat av våra guider med andra besöksgrupper, måste ge plats åt en annan utställning. Vi ville visa ett hem från tiden, och fler av föremålen ur våra rika samlingar.

Uppgiften att gestalta husets tre barockrum kunde till följd av lyckliga omständigheter anförtros åt dåvarande intendenterna vid Skokloster Anki Dahlin och Johan Knutsson. Att få »låna» dem var ett privilegium. Skokloster är landets främsta 1600-talsmiljö. De var väl förtrogna med tiden och hade lång erfarenhet av utställningsplanering. Ett hörn i det första rummet reserverades för en orientering om förhållandena i Skåne vid tiden för nationalitetsbytet, och här fick vi en annan resurs till hjälp.

Tack vare ett anslag från Nordenstedtska stiftelsen kunde vi knyta två historiker till projektet, arkivarie Anders Persson och docent Sten Skansjö. I de första samtalen - då vi tänkte att tid, pengar och utrymme skulle räcka till allt - räknade vi med punktbelysningar av politisk och ekonomisk historia på flera ställen i huset. Det som kom till stånd var »historikerhörnet» i rum 4, med de två rubrikerna Striden om Skåneland och Försvenskningsarbetet. Ambitionerna för resten av huset kan kanske senare ge resultat i vår småskriftserie.

I ett historiens hus, där så mycket dessutom handlar om stilar som fått namn efter kungar, är det naturligt att placera in en regentlängd. Det har skett längs en tidsaxel, en tumstock, som löper genom huset med början på bottenplan, ca 1500. Här ska man med ett ögonkast kunna uppfatta de olika regenternas namn och regeringstid - från 1500 till 1 700 både de danska och svenska regenterna, därefter endast de svenska - och intill axeln med text och bild påminnas om historiska fakta som kan bidra till en orientering i tiden.