Sk333ndalsskolan 3b v222nskap i sk333ndal

bild av Sofia H책gb채ck

Godisautomaten i Sköndal Det var en gång två lakritsbitar som älskade att befria godisar från godisautomater. De hette Lakrits och Saltlakrits.

En dag hade det kommit en ny godisautomat till Godislandet. När Lakrits och Saltlakrits

var ute och letade efter godisar som var instängda såg de en ny affisch och på den stod det: ”Om ni behöver hjälp att fixa något ring 100000007”.

Men plötsligt såg Saltlakrits en ny automat som var full med godis. Saltlakrits viskade till Lakrits att de måste rädda godisarna. De sprang fram till en gömma, där de hade chokladmynt. Lakrits stoppade i chokladmynt i automaten, men inget hände.

-Automaten funkar inte, berättade Lakrits för Saltlakrits.

-Då har jag en idé, sade Saltlakrits. Vi bankar på automaten så ramlar godisarna ner!

De bankade allt vad de kunde men det enda som ramlade ut var tre marshmallows.

Då kom Lakrits på en idé: - Vi tar oss upp på automaten och hoppar!

De hoppade. Sen gick det en halvtimme men inget hände.

Då kom Lakrits på att de kunde ringa till Fanta. Saltlakrits tog fram sin godistelefon och ringde.

När Fanta hade hjälpt Lakrits och Saltlakrits kunde de befria godisarna och Fanta, Lakrits och Saltlakrits blev bästa vänner. text och bild av Alma Olofsson Rosén

Vänskap i Sköndal

Det var en gång två ekorrar som fanns i Sköndal. Ekorrarna ville äta ekollon. Till slut blev de så hungriga att de klättrade upp i en ek för att leta efter ekollon. Men det fanns inte några ekollon ännu, det var för tidigt på våren. De längtade tills ekollonen skulle börja växa på ekarna. I tre dagar väntade de innan de gick tillbaka till trädet. När de väl var där hittade de bara ett ruttet ekollon och då blir de ledsna. Strax därefter gick de hem till sig.

Nu hade en månad gått sedan de var vid trädet sist, så de hade nästan glömt ekollonen. De bestämde sig för att gå och leta ekollon igen. Denna gång hittade de massor av ekollon som de kunde äta direkt, resten tänkte de spara till vintern.

De klättrade upp i trädet för att hämta ekollonen. De träffade farbror Uggla som sade åt ekorrarna att inte plocka ekollon. Ekorrarna blev ledsna men så kom de på en idé. De fick klättra ner och vänta tills

farbror Uggla hade flugit i väg.

På kvällen flög ugglan iväg för att äta insekter och då passade ekorrarna på att plocka ekollonen. Men när de skulle plocka ekollonen så satt de fast lite hårt på grenarna. De gick fram och tillbaka och tänkte på hur de ska göra. Sedan försökte de igen att dra det hårdaste de kunde och då fick de loss ekollonen. Då blev de jätteglada eftersom de kunde äta sig mätta och resten kunde de spara till vintern.

text och bild av Martin Kjellström

Vänskap i Sköndal

Det var en gång två vandrande pinnar. Den ene hette Vandrande pinnen 3333 och den andre hette

Vandrande pinnen 96763. De var vänner. De gick i skolan tillsammans. Det kändes som om deras vänskap skulle hålla för alltid. Och det var nära att den gjorde det.

En dag blev Vandrande pinnen 96763 nämligen avundsjuk på Vandrande pinnen 3333. Vandrande pinnen 96763 blev så avundsjuk på Vandrande pinnen 3333 så att han började reta sin vän. Vandrande pinnen 3333 hade fått en MacBook Air som han hade önskat sig i en hel vecka. (Om ni kanske undrar varför en

vecka är långt för en vandrande pinne är det ju för att de inte lever så länge ju…)

Efter 3 dagars osämja tyckte Vandrande pinnen 3333 att det började kännas ensamt utan Vandrande pinnen 96763. Han blev deprimerad så att han behövde gå till en psykolog. Han kunde nästan inte förstå någonting tillslut. Han gick ut på en promenad men han kunde inte äta på hela dagen. Han fick för lite energi och ramlade och svimmade.

En gammal vandrande pinne som hittade honom ringde 112 efter olyckan hänt. Vandrande pinnen 3333 klarade sig men behövde vara iakttagen hela tiden. Vandrande pinnen 96763 tyckte synd om sin gamle vän. Han tänkte säga förlåt och att de skulle vara vänner igen men han vågade inte efter allt som hänt. En dag gick vandrande pinnen 96763 på en promenad på morgonen innan skolan för att bearbeta alla tankar.

Men just när han var ute så körde en bil precis bredvid honom så att han åkte in i hjulet via turbulensen. Han låg platt på magen i bildäcket och var yr.

Han visste på en gång vad han skulle göra: Han tänkte springa. Det hade han lärt sig på gympan när det handlade om säkerhet och det är inte många vandrande pinnar som har klarat av något liknande visste han.

Han började springa med en gång. Det luktade illa i hjulet och det var lite mörkt för att solen var på andra sidan bilen. Han sprang allt vad han kunde och hoppade ut ur hjulet och klarade sig.

Nästa dag gick han till skolan och gick fram till Vandrande pinnen 3333 och sade: –Förlåt att jag retade dig men jag hade också önskat mig en MacBook Air och jag blev avundsjuk.

Vandrande pinnen 3333 sken upp och sade det var ok. De var vänner igen.

av Sixten Biller

Nötäventyret Det var en gång två ekorrar som hette Piff och Puff. De bodde i Nötskogen. En dag såg de två ekorrarna VÄRLDENS STÖRSTA NÖT som de alltid velat hitta!

De packade nötväskor med nötutrustning (bland annat en nötmagnet) och började klättra mot nöten. Men en liten fågel tog med nöten till sitt bo och nu var nöten ur sikte. De letade och letade. Till slut gav de nästan upp. Men precis då hittade Piff och Puff boet.

De smög för att inte bli upp täckta av nötpoliserna eller fågeln. Men nötpoliserna var på sin vakt. De låste in Piff och Puff för att de försökt stjäla fågelns nöt. Men det som inte nötpoliserna hade märkt var att det var VÄRLDENS STÖRSTA NÖT.

Piff och Puff försökte säga nötpoliserna att fågeln hade VÄRLDENS STÖRSTA NÖT. Till slut en dag lyssnade en polis på Piff och Puff. Han tog med en nötstyrka (en grupp nötpoliser) och gick till boet.

Fågeln såg nötpoliserna och låtsades sova (för man får inte ta om någon sover) men det som inte fågeln kom ihåg var att nötpolisen får komma in i allas hus. Nötpoliserna tog nöten och hängde

tillbaks den i dess rätta träd. Som tack släpptes Piff och Puff fria. Nu var de hemma och tog fram sin nötmagnet och hade uppnått sitt mål (att få VÄRLDENS STÖRSTA NÖT)!

av Lenora Böhm

Vänskap i Sköndal Nu ska jag berätta om en flicka som skulle börja i en ny skola. Skolan hette Sköndalskolan.

Emma hette flickan. Hon hade aldrig varit i Sköndalskolan förut. En dag skulle hon gå till skolan.

När hon kom fram dit träffade hon några flickor. De flickorna var tre stycken. Emma frågade dem vad de hette: Den första hette Lisa, den andra hette Linda och den tredje hette Linn.

Emma undrade om hon hade sett Linda förut… Linda visade sig vara dum mot Emma. Linda försökte vara cool hela tiden mot alla. Emma hade ingen att vara med. Så hon frågade ändå om hon fick vara med. Linda sade: -Nej, aldrig i livet! Du får inte vara med.

Emma blev ledsen. Hon ville gå hem. Men efter ett tag kom plötsligt Linda. Linda sade: -Emma, du får väl vara med oss. Emma undrade: ”Vad är det nu?” Linda sade: - Du får vara med i vårt gäng om du vill!

- Är det sant? OK, jag är väl med, sade Emma. Linda sade: -Vi kan väl alltid vara vänner?!

Efter ett tag förstod Emma vad det var med Linda: Hon ville inte att Emma skulle säga till fröken hur dum hon varit mot Emma. av Maja

Brev till en utomjording: Så här är det att leva i Sköndal Hej utomjording!

Nu ska jag berätta om några saker som jag tror att du inte vet. Till att börja med ska jag berätta om vad man kan göra här i Sköndal på fritiden och vad fritid är för något.

Fritid är någonting som man har när man är ledig från arbetet. På fritiden kan man göra lite vad man vill, t.ex. att spela handboll. Handboll är en sport där man har en boll och där man

använder händerna till att skjuta, studsa och passa. Sport är olika sätt att träna kroppen och konditionen på.

Nu hade jag tänkt berätta om jobb. T.ex. kan jag förklara för dig vad lön är för något. Lön är en belöning som man får för att man har jobbat. Och dator är en elektronisk sak som man brukar ha på jobbet. Med en dator kan man ta reda på många saker, som hur det är att gå i

Sköndalsskolan.

T.ex. kan jag förklara för dig vad prov är för något. Prov är ett test som lärarna kan använda sig av för att kolla om eleverna har tillräckligt med kunskaper. Klass är en viktig grupp. En klass är en grupp med elever som lär sig av en lärare/lärarinna. Läxa är en uppgift som eleverna får hem

för att träna på olika ämnen. Nu vet du nog vad de viktigaste sakerna om att leva i Sköndal är.

Vänliga hälsningar, Marcus

text och bild av Marcus Lindén

Nya vänner Det var en vanlig morgon när Nickol skulle gå till skolan. Hon gick i Sköndalsskolan. Nu skulle Nickol gå till skolan. Hon sa hej då till sin familj och gick iväg till skolan.

När Nickol kom till skolan blev hon retad. Men fröken sade åt dem som retade henne. Nickol satt bredvid den snyggaste killen i klassen. Nickol var själv den snyggaste tjejen i klassen. Hon blev

ofta retad för att hon satt bredvid den snyggaste killen i klassen. Den här som Nickol satt bredvid hette Nico. Nicol tyckte att han var jättesnäll mot henne.

En dag sa fröken till som hon brukade när det var dags för rast. På rasten hade Nickol ingen att leka med, men då kom Nico och frågade om hon ville leka med honom. Då svarade hon

ja. De lekte detektiver. Nästa rast blev hon retad men då kom Nico och hjälpte henne. Då tackade Nickol

Nico, för att han hade hjälpt henne. Nickol ville gå hem med Nico, men det fick hon inte för sin mamma.

Nästa dag blir Nickol väldigt orolig för hur hon skulle ha det i skolan, men det behövde hon inte, för det kom nya tjejer till klassen. De heter Bianca, Emma och Stella och de blev vänner med Nickol på en gång. Sen efter några dagar hade Nickol börjat trivas bra i skolan.

För alla fyra tjejerna lekte precis varenda dag och Nickol och Nico hade blivit ihop.

text och bild av Kaja Leszczynska

Skogsmusen och haren

Det var en gång en hare och en mus. De bodde i skogen. En dag så hittade de en ek full av ekollon. De försökte klättra upp för att hämta ekollon, men de bara ramlade ner.

Till sist lyckades haren komma upp, men då kom en uggla. Den tog haren till sitt bo.

Ugglan tänkte steka haren till lunch.

Som tur var kom musen och räddade haren. Haren och musen kunde ju inte flyga, så musen hade tagit med sig två stora löv. Med hjälp av dessa glidflög de ut från boet!

Med en duns landade de i eken. Sedan kunde de plocka så mycket ekollon som helst.

På kvällen skulle musen och haren ha en stor fest med alla sina vänner. På festen bjöds det

på ekollontårta, ekollonkex och ekollonglass. Till middag åt alla stekta ekollon med ekollonmos.

Senare när alla vänner hade gått hem, sparade de alla ekollonen som var kvar till vintern.

av Theo Lantz

Vänskap i Sköndal Det var en gång en ny kille i Sköndalsskolan som hette Leo. Han kände inte någon. Han ville ha en vän. Men han visste inte hur man får en vän.

Han tänkte länge på det. Plötsligt fick han en idé: Han skulle kunna fråga någon om att bli vän med den. Därför frågade han en pojke som hette Pelle ifall de kunde bli vänner. De lekte en stund men sedan bråkade de. Efter det gick Leo hem.

Nästa dag sa de förlåt till varandra. Och Leo fick många nya vänner.

Snipp snapp snut, så var sagan slut! av Alvin Nygren

Vänskap i Sköndal

För två år sedan föddes en hare vid namn Herkules. Han bodde på en skola som hette Sköndalsskolan. Vi åker nu framåt i tiden till när historien börjar!

Det hela började med att Herkules mötte en hare som hette Haren2. Han var snäll och rolig. Men han var också pratsam och det gillade inte Herkules.

Herkules fick en dag en inbjudan till Haren2:s kalas. Han hade skrivit att Herkules skulle ta med sig det godaste han viste. Oj, oj, oj! Det var jätteenkelt: MORÖTTER! tänkte Herkules…

Nästa dag hade alla harar samlats på skolgården, och gissa hur många de var… De var bara två harar: Haren2s kusiner hade nämligen inte kommit.

Herkules hade inga morötter till festen. Så han fick ta Haren2 till hjälp för att ordna fram de goda morötterna. De började planera hur de skulle kunna komma in i skolmatsalen där de goda

morötterna fans. Det skulle bli svårt men roligt!

Dagarna gick och allt närmare kom dagen de väntade på… När den dagen väl kom var Haren2 och Herkules samlade och allting var tajmat och klart i minsta detalj. När klockan var prick tolv öppnade vaktmästaren köksdörren…

- NUU! skrek Herkules och så sprang Haren2 och han själv in.

-Yes! sade Herkules när de var inne. Nu är det bara en dörr kvar.

Haren2 såg skräckslagen ut. Herkules frågade vad som stod på. Haren2 skakade. Han sade: - Ba-bbbak-bakomdi…

- Vadå, har du blivit sjuk? sade Herkules.

- Bakom di…!!!

Mer hann han inte säga för en han kände det hårda nackgreppet. Det var en av mattanterna!

Hon tog upp Herkules och Haren2. Först slängde hon upp Haren2 i luften och sparkade honom i rumpan. Sen var det Herkules tur.

- AJ! skrek Herkules.

Han blev så arg att han blev helt röd i ansiktet. Han skrek och stampade i marken.

- HUR KUNDE DU INTE VARNA MIG FÖR MAT TANTEN !!!!!! skrek Herkules och blev

ännu mer röd i ansiktet.

- Jag vet inte, jag kunde inte få ut ett ord, sa Haren2 med pipig röst.

-VI KUNDE SPRUNGIT BORT!! sade Herkules.

- Jag vet, jag är värdelös! sade Haren2.

- Ja, det är du sade Herkules, och med en sur stämma muttrade han: - Du kan lika gärna gå!

- OK, sade Haren2 och började gå iväg.

- Ja stick! Stick iväg! Jag vill inte se dig igen! sade Herkules och vände ryggen till.

Sedan gick han hem och lade sig men han kunde inte sova när han tänkte på hur dum han hade varit och hur mycket han ångrade att han gjort som han gjort. Han bestämde sig därför för att vara snäll istället för att vara dum.

Den natten kunde varken Herkules eller Haren2 somna så de gick ut. Haren2 gick mot Herkules hus och Herkules mot Haren2: s hus. De möttes mitt på skolgården. Båda sade i kör: - Jag har något jag ska berätta för dig. Och du berättar först!

Tillslut sade Herkules: - Förlåt! Det var jag som var dum.

- Nej, det var jag! sade Haren2. Fred?

- Fred! sade Herkules med en glad stämma.

Efter en stund fortsatte Haren2: - I morgon gäller det!

- Ja, sov så gott! sade Herkules och var på väg att somna på vägen hem. Han var så trött.

Efter en halvtimme kom Herkules fram till sitt hus och gick och lade sig i den mjuka sängen.

Den natten sov båda hararna så gott, så gott.

De sov till klockan elva på dagen och åt frukost klockan tre. Middag åt de klockan elva på natten och var redo prick klockan tolv. De var klädda som ninjor.

- Ok, plan A. Nu kör vi! sade Herkules.

Och för att göra en jättelång historia kort fick de tag i morötterna.

Och gissa vad som hände på festen? Jo, Herkules fick en flickhare som flyttade in i hans hus och efter tre veckor fick de tre harungar. text och bild: Agnes Ivarsdotter

De två tjejerna i Farsta Det var en gång två tjejer som hette Emma och Moa. En dag så skulle de till Farsta.

När de klev av bussen märkte de att pengarna var borta. De ringde direkt till Emmas pappa och berättade om vad som hade hänt. Då sade pappa att han kunde lämna pengar till dem och efter ett tag gjorde han det.

När pappa hade gått sade Emma att det var hennes pengar och att Moa inte skulle få några. Men

då sade Moa: - Vi ska ju dela på pengarna.

- Nej, sade Emma.

Då gick Emma därifrån och Moa blev jätteledsen. Men strax därefter kom Emma till Moa och sade förlåt. Moa sade också förlåt. Och så blev de vänner och gick och betalade ett kompisarband.

Sen när de kom hem så lekte de hela dagen.

Så om du ser två tjejer med kompisarband så kan det vara Emma och Moa.

av Thea Boholm Zäll

Vänskap i Sköndal Det var en gång ett blåbär och en jordgubbe som bodde i skogen i Sköndal. De kände inte varandra.

En dag kom en kvinna som hette Ann-Britt till skogen och plockade upp blåbäret och jordgubben från skogen. Blåbäret och jordgubben blev jätteglada när du fick träffa varandra, för de kände sig så ensamma i skogen i Sköndal.

Blåbäret och jordgubben fick följa med Ann-Britt hem och där träffade de massa andra blåbärs- och jordgubbskompisar. Blåbäret och jordgubben tycker att det är så trevligt i Sköndal för här har de massor med fina kompisar. av Julia Pérez

Vänskap i Sköndal

För några dagar sedan skulle ett lejon gå på stan och skaffa sig en kompis. Lejonet var nämligen ny i stan och hade ingen kompis. Lejonet letade och letade men alla var för upptagna för att de pratade i sina telefoner hela tiden. Lejonet skrek: -MÅSTE ALLA PRATA I TELEFON!!!

Lejonet blev ledset. Han hade nämligen en utkiksplats i skogen som han gick till när han blev ledsen eller sur. Nu gick lejonet till skogen. En igelkott var vid hans utkiksplats.

Han blev ändå glad fast samtidigt lite sur att igelkotten bara hade gått in utan att knacka på dörren först. Nu hittade lejonet ett tillfälle att skaffa en kompis. Lejonet sade: -Du kan stanna och fika när du ändå är här.

-Tack lejon, sade igelkotten, det var snällt men jag har bråttom hem. Men vi kan väl fika en annan dag?

Det gick två dagar och igelkotten hade inte hört av sig. Då sa lejonet för sig själv:

-Vad svårt det är att skaffa en kompis.

Nästa dag gick lejonet i skogen och plockade svamp. Mitt i skogen låg igelkotten medvetslös.

Lejonet blev rädd och ringde ambulansen. Lejonet fick följa med igelkotten till sjukhuset.

Lejonet väntade i två timmar för att få träffa igelkotten. Igelkotten vaknade upp och sade: -Du är en riktigt bra kompis.

Så till sist fick lejonet en vän.

av Jennie Sångberg Pitkänen

Vänskap i Sköndal Minna 11 år hade börjat i en ny skola. Idag var det hennes andra skoldag. När hon tog skolbussen på morgonen så blev hon stoppad av skolans tuffaste tjejer, TK. TK bestod av Tyra, Mirja, Lovisa och Mimmi. Mirja sade:

- Eftersom jag bestämmer här måste du sitta med det andra töntarna.

Minna tänkte: ”Å, jag får aldrig någon ny vän…”

Efter skolan blev hon av puttad från en planka. Hon skrapade upp benet ordentligt. Minna gick hem och kände sig sårad och ensam. Hon skulle ta buss 181 mott sitt hem (Farsta). På vägen till bussen så köpte hon lite godis för att hon kände sig ensam och behövde pigga upp sig.

Dagen efter skulle Minna till sin mormor Maddie. Minna fick gå ganska långt. Ända till Farsta sjukhem där mormor var inlagd. När hon kom till mormor sov hon, så Minna fick väcka Maddie. Maddie log efter några sekunder och sade: - Hej! Hur är det i skolan?

Minna svettades samtidigt som hon svarade: -Jo det går bra…

- Vad är det min lilla vän? undrade mormor Maddie.

- Det går inte så bra, berättade Minna.

Mormor hade redan hört av Minnas mamma om att hon känt sig lite ensam, och hon hade

ordnat en överraskning till henne… Hon gav Minna en karta och förklarade: – Följ kartan till pilen jag satt dit, så ska du få se något fint!

När Minna och mormor sagt hej då, undrade Minna vart hon skulle gå först. Kartan var så bräcklig och smutsig.

Medan hon gick tänkte hon på TK och undrade varför det varför de var så taskiga mot henne. Hon hade inte gjort något. Det enda hon ville var att få nya vänner och slippa bli trampad på.

Nu fick hon syn på vad pilen på kartan pekade på. Den pekade på stallet. När hon kom fram till stallet hittade hon en nyckel under en sten.

Minna öppnade dörren med nyckeln, gick in i stallet och såg en lapp framför sig. På den stod det: ”Blunda min kära och gör så här: Ta tio steg fram, där har du din man.” Minna gjorde som det stod på lappen och kollade sedan upp på boxen framför henne. Där fanns en lapp och en häst! På lappen stod det: ”Här får du Vildros av mig. Jag vet att du kan rida.

Men håll det hemligt. Kram, mormor.”

Minna och Vildros blev bästa vänner. Dagen efter kom Minna till skolan. Alla i TK stod stirrade på henne. De hade spionerat på Minna när hon varit i stallet. Mirja sade: –Allvarligt, du är grym Minna. Du har en egen…

– Tyst, sade Minna. Ja, jag har en egen häst.

Minna började efter den dagen att känna sig mindre ensam med TK. Hon blev också bästis med Mirja, och Mirja blev vän med Vildros och Minna. Nu trivdes Minna äntligen i sin nya skola. Och mycket av detta kunde hon tacka sin mormor för.

text och bild av Klara Robertsson

Brev till en utomjording: Så här är det att leva i Sköndal Hej!!!

Till att börja med ska jag berätta om hur man lever i Sköndal. Sköndal ligger i Stockholm och Stockholm ligger i Sverige. Sverige ligger i sin tur i Norden och Norden ligger i Europa som i sin tur ligger i världen som du just kommit till.

Nu kanske du undrar vad man bor i för något i Sköndal. I Sköndal kan man bo i villor, radhus och lägenheter. I Sköndals centrum finns det en massa affärer, som t.ex Akei sushi, Hemköp, Handelsbanken, Rix mix, restaurang Sköndal, Sköndals tobak och ett bibliotek.

Akei sushi är en sushirestaurang där man köper sushi. Sushi är en maträtt som är gjord av lax, ris, sjögräs, crabstick och gurka i vanliga fall. Hemköp är en affär där man kan köpa mat. Handelsbanken är en bank. En bank är ett ställe där många förvarar pengar. Pengar är gjorda av metall eller papper som man kan köpa saker för. Rix mix är ett ställe där man kan hyra filmer och köpa godis och läsk. Restaurang Sköndal är en restaurang där man kan köpa olika slags maträtter. Sköndals tobak är en affär där man kan hämta ut paket, köpa tobak, godis och tidningar. Biblioteket är ett ställe där man kan låna böcker.

I Sköndal finns det en skola och den heter Sköndalsskolan. I Sköndalsskolan finns det många klasser; de heter FA, FB, FC, 1A, 1B, 1C, 2A, 2B, 2C, 3A, 3B, 3C, 4A, 4B, 5A, 5B, 6A och 6B. I Sköndalsskolan finns det alltså 18 klasser.

Bredvid skolan finns det en fotbollsplan. Den är gjord av grus.

Nu har jag berättat allt som jag kommer på om Sköndal.

Vänliga hälsningar, Frej

text och bild av Frej Dahlman

Vänskap i Sköndal

Nu ska jag berätta om en igelkott som hette Fixaren. Han ville så gärna äta gräs, men han hade ett problem: Han var i en stor låda!

Efter en stund kom en man och lade honom på en fönsterkarm. Fixaren tänkte göra en katapult från fönstret för att komma ner till gräset.

Fixaren gick och funderade på vad han skulle göra men plötsligt landade en helikopter på fönsterkarmen! Det var en av hans kompisar som åkte i helikoptern.

Fixaren gick till sin kompis och frågade; -Kan du hjälpa mig?

- Ja, det kan jag, men vad vill du? frågade piloten.

Fixaren berättade att han ville öppna fönstret. Piloten visade honom hur man öppnade det. Då sade Fixaren: -Hej då kompis!

Han hoppade ner och landade på det sköna gräset. Han hade fått det som han ville ha.

av Phatcharapon Pramphet

Berg- och dalbanan En dag gick Sockris och Suris runt på Liseberg. De ville åka en berg- och dalbana. Men ett par godismöss var under berg- och dalbanan vid godistrådarna. Sockris och Suris gick in i en vagn. Plötsligt tuggade godismössen sönder godistrådarna (som var kablar som drog vagnarna)!

Man satte sig tre i varje vagn. En chokladbit som hette Choklad satte sig bredvid Sockris och Suris. Berg- och dalbanan började åka.

Godismössen hade bitit av den sista godistråden… I första svängen körde berg- -och dalbanan ut ur spåret!

- Aaaaaaa!!!!!!!!!!!!! skrek alla som satt i vagnen.

Suris sade, på ett surt sätt, till godismössen att sluta tugga söner godistrådarna. Choklad bad, på ett snällare sätt, mössen att sluta. Sockris bad mössen att ringa till byggarbetarna.

Det gjorde de.

Byggarbetarna kom och lagade berg- och dalbanan. Sockris, Suris, choklad och godismössen blev bästa vänner.

text och bild av Linnea Engholm

Brev till en utomjording Hej utomjording!

Nu ska jag berätta om massor av saker som du nog inte vet. Till att börja med ska jag berätta om hur det är att bo i Sköndal.

I Sköndal kan man bo i hus. Hus är en sak som man oftast lever i. Det finns olika slags hus som t.ex. villa, lägenhet och radhus.

Nu ska jag berätta hur det är att gå i Sköndalsskolan. Där går det en massa barn. De är där för att lära sig många saker som typ två plus två och ett plus ett och sådant. Det finns också fröknar. Det är de som lär barnen allt.

Nu ska jag berätta om att jobba. Att jobba är som att göra saker för pengar. Men istället kallar man pengarna för lön. Lönen får man en gång i månaden.

Nu ska jag berätta om en sista sak. Den saken är fritid. På min fritid brukar jag spela handboll. Om du inte vet vad de är så får du slå upp det i en ordbok, för tyvärr så är jag klar med att skriva nu. Så hej då! av Theo Ahlin

Vänner i Sköndal Det var en gång två ekorrar som bodde i en julgran hos en gubbe som hette Parham.

Ekorrarna hette Piff och Puff. En dag tänkte Parham att julgranen började ruttna och han bestämde sig för att kasta julgranen i soporna.

När Piff och Puff fick reda på det, blev de jätterädda. Parham visste inte att det fanns två ekorrar i hans julgran. Piff och Puff skrek: "Det finns två ekorrar i ditt träd !!!!!!" men Parham hörde inte det och gick sin väg.

När Parham hade kastat julgranen då hade också ekorrarna hamnat med. Det började bli natt och det var jätte kallt. Piff och Puff var mycket hungriga och kände sig kalla. När det var morgon igen, gick gubben ut och skulle kasta resten av sin kvällsmat i soporna.

Han såg två ekorrar som var bredvid sopdörren. Parham sade: ”Oj Oj Oj!!!!!. Hur har någon i hela universum kastat två ekorrar här???”

Parham tog med sig Piff och Puff till sitt hus. Han tog fram sin trollande maskin som gör att djuren kan prata. Han ställde in Piff och Puff i maskinen och de började prata med honom efter några sekunder. Piff och Puff sa till honom: "Viiiiiiiii fryyyyyyyysssser!”

Parham bestämde sig att köpa en julgran igen för att Piff och Puff skulle ha något att bo i. Han gick till affären och köpte en ny julgran. Han satte julgranen på ett ställe i huset och fixade den med kulor som hade glada färger. När julgranen var klar, fick Piff och Puff sin efterlängtade julgran och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar. av Parham Akbari

Bert vill ha en fest

En gång var det en ekorre som hette Bert. Den lilla ekorren var inte en vanlig ekorre. Han var en pratande ekorre som ville ha en fest.

När Bert skulle gå och handla snubblade han och bröt benet. Tre dagar efter hade han fått gips. Han försökte att gå men han ramlade igen.

Tre timmar senare kom hans bror Theodor. Bert frågade Theodor om han kunde handla.

Theodor sade självklart ”ja”. Tio minuter därefter kom han Theodor hem.

Någon dag senare hade Bert till slut fest. Alla ekorrar kom och skrev på hans gips och åt chips. Han var jätteglad för sin fest.

av Ludvig Hultlid

Päronets historia

Det var en gång en mus och en ekorre som bodde i Sköndal. De var mycket goda vänner. Året var 2053. De bodde i en skog. Det fanns gott om mat i skogen. Deras favoritmat var päron. Tyvärr växte inga päronträd där de bodde. År 2041 hade det nämligen byggts en fabrik i Sköndal. Fabriken släppte ut gifter. Gifterna gjorde så att inga päronträd kunde

växa…

Musen och ekorren hade frågat efter päron i vartenda hus i Sköndal. De gick besviket i skogen. Plötsligt såg de ett litet, trasigt och gammalt hus fyra träd bort.

- Har vi frågat efter päron där? frågade ekorren.

- Nej, det har vi inte! sade musen.

De gick genast fram till huset och knackade på. Ingen öppnade. De kände efter om dörren var låst. Det var den inte. De gick försiktigt in i det gamla huset. Det var helt öde där inne.

- Oj, vad det är smutsigt här inne! sade ekorren.

- Kom igen, vi letar efter päron! sade musen.

Sen började de leta efter päron. De letade och letade men hittade inget.

- Har du hittat något päron än? undrade musen.

- Nej inte än! sade ekorren.

- Jag hittade ett, jag hittade ett päron! sade musen glatt.

- Bra! svarade ekorren. Ge det till mig så att jag kan börja äta på det!.

- Jag hittade det så jag borde få äta det! utbrast musen.

- Du hade bara lite tur! Så jag borde få äta det! ropade ekorren.

De började bråka om päronet, tills ekorren plötsligt kom på: - Vänta, vi kan väl dela på päronet?

- Okej, det går väl bra, sade musen.

Nu var de vänner igen. De gick glada mot dörren. Men plötsligt öppnades dörren och en häxa kom in.

Så fort hon såg djuren ville hon äta upp dem, så hon gick och handlade kryddor. Hon låste dörren efter sig.

- Vi kan krossa fönstret, sade musen.

- Okej, försök hitta en hammare! svarade ekorren.

- Jag såg en hammare när vi letade efter päron, berättade musen.

Musen sprang iväg. När han kom tillbaka hade han med sig en stor hammare. Han gick fram till fönstret och krossade det. De sprang snabbt ut ur det gamla huset.

När de hade kommit cirka 300 m från häxans hus började de äta päronet. Men en liten bit sparade de. De gick mot fabriken. När de var framme vid fabriken knackade de på. Ägaren öppnade dörren.

- Hej, sade han.

- Vi har en present till dig, sade ekorren.

De gav honom päronbiten.

- Vad är det här? undrade mannen.

- Det är en bit av ett päron, berättade ekorren.

- Ät den! sade musen.

- Okej, svarade ägaren av fabriken och åt päronbiten.

- Oj, vad det var gott! utbrast han. Var finns det päron?

- Din fabrik släpper ut gifter så att päron inte kan växa här i Sköndal, sade musen.

- Okej, eftersom det var så fruktansvärt gott så kan jag väl stänga min fabrik, sade fabriksägaren.

-

Jaaaaaaaaaaaaaaa!!!!!!! utbrast musen och ekorren.

Om du någon gång ser en mus och ekorre som springer runt i Sköndal och letar efter päron så vet du vilka det är… text och bild av Vidar Eriksson

Piff och Puffs äventyr Det var en gång två ekorrar som hette Piff och Puff. De var i skogen. De ville ha ekollon, men ekollonen var högst upp i ett träd.

Piff sade: - Vi går upp i trädet!

- Vilken bra idé! sade Puff.

- Nu går vi! sade Puff.

De började gå bort mot trädet men en katt stod i vägen. Då började de dansa och katten försvann. Sedan fortsatte de bort till träden, men uppe i trädet syntes två fåglar.

Puff sade: -Vad ska vi göra nu?

-Vi kan brotta ner dem, sade Piff och sedan gjorde de det. De gick vidare fram till träden och där var ekollonen.

Plötsligt kom en örn flygande emot dem, så de låtsades vara döda. Då försvann örnen, och Piff och Puff fick sina ekollon till slut. De blev jättemätta och levde lyckliga i alla sina dagar. text och bild av Lea Pilegård

Vänner i Sköndal Nu ska jag berätta om två tjejer som hette Sussi och Lotta. De var bästa vänner.

En dag var Lotta hemma hos Sussi. De skulle leka, men de hade ett problem: De ville inte leka samma sak…

Efter en stund kom de på något som båda ville leka: med Barbiedockor. Men just när de skulle börja leka ramlade Lotta tyvärr och skadade sig. Det gjorde så ont att hon fick åka till sjukhus. Men det var ingen fara så de åkte hem igen.

Nu kunde Sussi och Lotta äntligen leka med Barbie. Det var kul och båda ville det.

Sedan åkte Lotta hem. Och de sågs nästa dag. De var nöjda över att de hade kommit på en lek som båda tyckte om. av Sofia Hågbäck

Brev till en utomjording Hej utomjordingar! Nu ska ni få höra om Stockholm.

I Stockholm går man i skolan och där är man från 7 till 16 år. När man är 7 år börjar man i årskurs 1 och så vidare. I skolan lär man sig saker, t.ex. matte och svenska. Det är olagligt att inte gå i skolan. I skolan har man klassrum. Det finns flera klassrum. I varje

klassrum finns en klas,s t.ex. 3B, 3A och 6A.

När man har gått klart skolan kan man skaffa jobb. För de flesta jobben behöver man erfarenhet, men för vissa inte; t.ex. McDonald´s. Man kan jobba som nästan allting. När man jobbar får man lön så att man ska ha pengar. Lön är pengar som skickats för att man har jobbat.

Fritid: När man inte är i skolan eller på jobbet har man fritid. Då får man göra det man vill t.ex. spela hockey, fotboll och andra sporter, eller göra något annat. Det är liksom när du kan göra som du vill. Hockey är en sport när man åker skridskor och ska driva en puck samtidigt.

Vänliga hälsningar, Theo

Vänskap i Sköndal Nu ska du få höra hur Bella och Anna blev bästa kompisar på Sköndalsskolan.

Bella vågade inte gå fram till Anna och fråga ifall de skulle leka på rasten. Bella tog mod till sig och frågade ifall de kunde leka på rasten. Anna svarade: - Ja, det kan vi.

Då lekte de på rasten och blev vänner.

Bella ville ringa Anna sent på eftermiddagen men hon vågade först inte det. Till slut ringde hon ändå Bella och frågade ifall de kunde leka. Anna svarade igen: - Ja, det kan vi.

De var hemma hos Bella. När Anna skulle gå hem så sade Bella: - Ska vi leka på skolan tillsammans imorgon?

- Okej, sade Anna. När Anna hade gått hem så sade hon till sin mamma att hon ville vara bästa kompis med Anna. Mamman sade: - Det kommer ni säkert bli.

Bella log mot sin mamma.

Efter ett tag så blev Bella och Anna bästa kompisar.

av Wilma Olsson

Vänskap i Sköndal

En dag var de tre vännerna Dr. Gris, Mr. Tjur och Mr. Kyckling sugna på pizza. Men de visste inte var man kunde köpa pizza. De gick runt i Sköndal (där de bodde) och letade och letade och letade, men de kunde inte hitta något.

Efter en halvtimme hittade de till slut ett ställe med en bild av en pizza utanför, så de gick

in. När de satt sig på var sin stol kom servitören och frågade vad de ville ha att äta. Då svarade Mr. Gris att de ville ha en Hawaii-pizza. Då sa servitören att den kostade 99kr.

De tre vännerna bara gapade. De trodde inte att det var så dyrt. De hade bara 1kr…

De gick ut på pengajakt. Efter ett tag hittade de en hundralapp liggande på marken och de gick tillbaka och gjorde om sin beställning. Efter en stund fick de sin efterlängtade pizza.

Då sade plötsligt Mr. Kyckling att han skulle ha hela. Sedan började de tre vännerna bråka. Då kom mattesnillet Mr. Tjur på en lösning på problemet: De kunde dela pizzan i tre tredjedelar – då skulle alla få lika mycket. De gjorde det och njöt av pizzan.

av Gabriel Ryman

Vänskap i Sköndal

Brev till en utomjording

Klass 3B Sköndalsskolan