A31H1A Arkitekturens historia och teori 3:1 Världsarkitektur
A31H2A Arkitekturens historia och teori 3:2 Uppsats på grundläggande nivå
A31REA Representation 3: Informationshantering och presentation
A31SFA Stadens form och teori
A31T1A Arkitekturteknik 3:1 Byggnad, stad, process
A31T2A Arkitekturteknik 3:2 Byggnad, stad, process
A31P1A Arkitekturprojekt 3:1 Stadsbyggnad
A31P2D Projekt 3:2 Stadsrum och landskap
A31EXA Examensarbete inom arkitektur, grundnivå
A11IAA Introduktion till arkitekturämnet 3.0 HP
Examinator och kursansvarig lärare:
Katja Grillner och Leif Brodersen
INNEHÅLL
Kursen är en introduktion av en serie grundläggande begrepp för arkitekturämnet, och en introduktion till arkitekturämnets utveckling.
Målet med kursen är att, utifrån ett gestaltningsperspektiv, utveckla kunskap om hur arkitekturen fungerar som en del i en serie rumsliga, kulturella, tekniska, ekonomiska, politiska, sociala och ekologiska processer samt problematisera arkitektämnet utifrån frågor om makt, estetiska värdesystem, kultur och genus.
Kursen knyter an till projektundervisningen och speglar de olika inriktningarna inom arkitekturämnet på KTH Arkitekturskolan.
Kursen utgör en introduktion till arkitektyrket och dess identiteter. Målet med kursen är att utveckla kunskap om olika perspektiv på arkitekters roll i samhället samt hur arkitekter fungerar som en del i en serie kulturella, tekniska, ekonomiska, politiska, sociala och ekologiska processer. Kursen belyser den historiska utvecklingen av arkitektyrket och olika arkitekturverksamheter, den studerar samtida praktiker och tendenser samt problematiserar arkitektyrket utifrån frågor om makt, estetiska värdesystem, kultur och genus.
Kursen knyter an till projektundervisningen och speglar de olika inriktningarna inom arkitekturämnet på KTH Arkitekturskolan.
A21AYA Arkitekturämnet och Arkitektyrket
Examinator och kursansvarig lärare:
Katja Grillner och Leif Brodersen
3.0 HP
INNEHÅLL
Kursen fördjupar kunskapen om Arkitekturämnet och Arkitektyrket. Målet med kursen är att, utifrån ett gestaltningsperspektiv, undersöka relationen och utbytet mellan Arkitekturämnet och Arkitektyrket, i en serie rumsliga, kulturella, tekniska, ekonomiska, politiska, sociala och ekologiska processer.
Kursen knyter an till Arkitekturteknikundervisningen och projektundervisningen och speglar de olika inriktningarna inom arkitekturämnet på KTH Arkitekturskolan.
A11HIB Arkitekturens historia och teori 1: Introduktion till Europas arkitektur
Examinator och kursansvarig lärare: Anders Bergström
INNEHÅLL
Den här kursen ger en introduktion till arkitekturens historia och teori i ett europeiskt perspektiv. Syftet är också att öva förmågan att beskriva historiska exempel genom tillämpning av grundläggande begrepp i skriftlig och muntlig form. Fallstudier av arkitektyrkets historia ger en inblick i relationen mellan teori och praktik och visar hur historieskrivningen aktivt har bidragit till den etablerade bilden av Europas arkitektur.
Kursen är indelad i två moment: under hösten studerar vi tiden från antiken till 1600-talet, medan vårens studier omfattar tiden från det moderna genombrottet till slutet av 1900-talet. Varje moment examineras med en kort uppsats (3–4 sidor). Valet av uppsatsämnen är relativt fritt, och det finns möjligheter att välja kurslitteratur. Föreläsningarna kompletteras med gruppseminarier, där vi förbereder arbetet med uppsatserna. För att studera konkreta exempel gör vi också stadsvandringar, och kursen avslutas med seminarium kring vårens uppsatser.
Foto: Anders Bergström
A21HIC Arkitekturens historia och teori 2: Arkitektur och modernitet 9.0 HP
Examinator: Helena Mattsson
Kursansvarig lärare: Malin Zimm
INNEHÅLL
1900-talet präglas av radikala förändringar av samhället, från första halvan av seklet då välfärdsstaten formerades – en period som karaktäriseras av framväxten av modernismen och funktionalismen – via rekordårens storskalighet till det sena 1900-talets omsvängningar i form av digitalisering, avreglering och marknadsliberalisering och vidare till samtidens stora frågor om arkitektur i relation till globalisering, klimatomställning och demokratins utmaningar. Arkitekturen speglar dessa samhällsomvandlingar och formar den byggda och anlagda miljö som vi lever i och med, och som vi anpassar till framtiden.
Vi studerar modernismer och modernitet inom arkitekturen med hjälp av platsanalys, studiebesök, föreläsningar och grupparbeten men framförallt genom textstudier. Under höstterminen (6 hp) kommer den individuella uppgiften bestå av läsning och skriftlig inlämning av två läsrapporter. Höstens intensivvecka kommer att fokusera på postmodernismen och dess betydelse för synen på modernitet och modernism, i relation till estetik, politik och kultur. Under intensivveckan genomförs grupparbete kopplat till rumsliga studier. Vårterminens (3 hp) individuella uppgift består av uppsatsskrivning.
Målet med kursen är att fördjupa förståelsen för hur arkitekturens teori och historia står i relation till det moderna samhällets utveckling, samt att kritiskt reflektera kring, tolka och förstå arkitekturens villkor och möjligheter.
A31H1A Arkitekturens historia och teori 3:1 Världsarkitektur 6.0
HP
Examinator: Jennifer Mack
Kursansvarig lärare: Chero Eliassi
INNEHÅLL
Kursen fokuserar på arkitektur, stadsbyggande och traditionella byggnadskulturer utanför Europa och innebär en expansion och fördjupning av de tidigare årskursernas innehåll. Historiskt spänner kursen från äldsta tider till nutida globalisering. Det stora omfånget, historiskt och geografiskt, hanteras genom tematiska perspektiv som också innefattar modern reception och historiografi, globalhistoria och postkoloniala studier.
Höstterminen 2025 har kursen informell arkitektur som tema. I kursen gör vi - genom föreläsningar, texter, seminarier och skrivuppgifter - nedslag i arkitektur och stadsbyggande i ett antal olika icke-västerländska urbana miljöer och platser runtomkring i världen. Kursen kommer att behandla frågor relaterade till alternativa tolkningar och strategier för hållbarhet, urbanisering, modernitet.
Favela Rocinha, Rio de Janeiro. Foto: Chero Eliassi, 2019.
A31H2A Arkitekturens
Examinator: Jennifer Mack
Kursansvarig lärare: Chero Eliassi
historia och teori 3:2 Uppsats 6.0 HP
INNEHÅLL
INNEHÅLL
Kursen behandlar möjligheterna och förutsättningarna för att använda historisk-teoretiska undersökningar som operativ bas för aktuella arkitekturprojekt. Huvuddelen av kursen inriktas på övning av förmågan att formulera och omsätta sådana undersökningar i anslutning till examensarbetet på grundläggande nivå.
Ku rs e n l e d s av : Johan Örn,
Kursen innebär ett skriftligt fördjupningsarbete som relaterar till kandidatprojektet. Relevanta ämnen studeras för respektive kandidatinriktning. Kursen är schemalagd för att ge en grund att ha med sig in i kandidatarbetet.
Parallellt med studioundervisningen historia och teori. Kursen kommer att kopplas till att skriva ett fördjupningsarbete ert kandidatprojekt och studera kandidatinriktning. Kursen är ha med sig in i kandidatarbetet.
Arkitekturteknik kursen kommer kandidatprojektet.
Byggteknologi, klimatdesign introduceras och tematiseras
A11KOB Konstnärliga metoder och verktyg 1 3.0 HP
Examinator och kursansvarig lärare: Patrick
Nilsson
INNEHÅLL
Kursen ger en introduktion till konstnärlig gestaltning, verktyg och begrepp i relation till arkitekturämnet. Målet med kursen är att träna i att se, att öppna upp, att gestalta med hjälp av alternativa perspektiv och metoder. Fokus ligger på verktyg, material och visualisering i relation till grundläggande begrepp.
Yrkena konstnär och arkitektur är på många sätt besläktade. Historiskt är de sammanlänkade genom akademier och utbildningsinstitutioner.
Det centrala begreppet i kursen är gestaltning, att utifrån en idé eller en aning visualisera, konkretisera och berätta i två eller tre dimensioner.
Frihandsteckning och introduktion i måleri/färglära med ledorden linje/yta/ volym/rum/rumslighet introduceras.
Praktiserande konstnärer bjuds in och styr innehållet i sin studio. Kursinnehållet utformas i, mer eller mindre, nära samarbete med respektive studios arkitekurlärarpar.
Det finns en ökad komplexitet i problemställningarna och ett mer fördjupat samtal genom handledning.
Foto: Patrick Nilsson
A21KOB Konstnärliga metoder och verktyg 2 3.0 HP
Examinator och kursansvarig lärare: Patrick
Nilsson
INNEHÅLL
Kurserna fördjupar kunskapen om konstnärliga angreppssätt i relation till arkitekturämnet. Målet med kursen är att öppna upp, reflektera och gestalta med hjälp av alternativa perspektiv och metoder. Fokus ligger på att utveckla och kritiskt reflektera över gestaltningsprocessen.
Praktiserande konstnärer bjuds in och styr innehållet i sin studio.
Kursinnehållet utformas i, mer eller mindre, nära samarbete med respektive studios arkitekurlärarpar.
En ökad komplexitet i problemställningarna och ett mer fördjupat samtal genom handledning introduceras.
A11TEB Arkitekturteknik 1 7.5 HP
Examinator och kursansvarig lärare: Markus
Aerni
Kraftflöden Struktur
Materiallogik
Diagrammatisk bild över hur kraftflöden och materiallogik möts strukturer.
INNEHÅLL
Kursen introducerar arkitekturteknikens grundläggande begrepp på ett systematiskt och metodiskt sätt. Den kombinerar konstruktiva undersökande övningsuppgifter med teoretiska föreläsningar, feedbackseminarier samt grupphandledningar med konstruktör och arkitekt för en gemensam aktiv undervisnings- och lärandemiljö.
Kursen ger förmåga att kunna läsa av en stomme och arbeta fram en rumslig struktur utifrån givna förutsättningar.
- Material-logik: material kunskap, materialsystem
- Förbindelseprincip: konstruktiv logik, rumslig struktur
- Praktisk workshop: Murning och Putsning
- Reflektion: Hur har tänkande kring arkitekturteknik använts i studentens studioprojekt?
A21TEB Arkitekturteknik 2 9.0 HP
Examinator: Jonas Runberger
Kursansvarig lärare: Katarina Krupinska (HT) Jonas Runberger (VT)
INNEHÅLL
Kursen är fördelad över fyra veckor under läsåret och behandlar byggandens grund, vägg/öppning, bjälklag/öppning och tak/syntes.
Kursen ger grundläggande kunskaper i materialanvändning, byggteknik och byggfysik. Särskild vikt läggs vid analys av olika konstruktionslösningar och deras konsekvenser för funktion, gestaltning och upplevelse. I kursen lyfts även byggnadens livscykel, med fokus på konstruktionsmetod, materialval, livslängd och förvaltningsbarhet.
Genom föreläsningar, handledning, praktiska övningar och reflekterande uppgifter, både i grupp och enskilt, utvecklar studenten sin förståelse för sambandet mellan teknik och gestaltning, och övar på att kommunicera detta i ritning, text och modell.
Shearing layers of change (Brand, S. 1994)
A31T2A Arkitekturteknik 3:2 Byggnad, stad, process 3.0 HP
Examinator och kursansvarig lärare: Markus Aerni
INNEHÅLL
INTEGRERAD ARKITEKTURTEKNIK
- att intensifiera arkitektur genom teknik
Kursen introducerar och tematiserar byggteknologi, klimatdesign och hållbarhetsstrategier från tidiga undersökande skiss-skeden. Den är integrerad med och stödjer studenternas arbete i kandidatprojektet under våren.
Övningsuppgiften fokuserar på förmågan att integrera arkitektoniska rumsliga och arkitekturtekniska koncept på ett projektspecifikt sätt. En metodisk arbetsprocess blir ett verktyg för studentens förmåga att utveckla, behärska och förstå en byggnads konstruktiva principer genom framtagning av ett kontextuellt, arkitektoniskt genomarbetat och ekotektoniskt detaljerat byggsnitt i skala 1:20.
Diagrammatisk bild på integrationen av arkitektoniska och arkitekturtekniska koncept.
A31T1A Arkitekturteknik 3:1 Byggnad, stad, process 6.0 HP
Examinator: Ann Legeby
Kursansvarig lärare: Ann Legeby, Stefan Petersson
I kursen lär vi oss om stadsbyggandets grunder, om dess byggstenar, stadens olika system samt grundläggande mått på kvarter och gator. Vi går igenom olika stadsbyggnadstypologier och bakgrunden till hur de vuxit fram utifrån olika strömningar och idéer i samhället. Kartläggning görs av ett område kring en tunnelbanestation eller spårvagnshållplats.
Kursen är upplagd med fyra block som innehåller föreläsningar, övningsuppgifter och tillhörande litteratur. Vi gör GIS-baserade analyser av stadsmiljöer och beräkningar av täthet och exploateringstal. Ett moment ger orienterande kunskap om svenska stadsbyggnads- och planeringsprocessen samt styrande lagstiftning såsom Plan- och Bygglagen (PBL). I detta moment har vi en hemtenta. I kursen görs även en Gåtur som är en inventeringsmetod av byggd miljö. Vi går även igenom infrastruktur under mark och lär oss om ekosystemtjänster med en övning för att integrera i befintliga gatumiljöer. Kursen avslutas med att ett urval analyser sammanställs på en A1:a.
A11REA Representation 1: Ritteknik och deskriptiv
Examinator och kursansvarig lärare: James Hamilton
INNEHÅLL
Kursen introducerar grundläggande kunskaper inom geometri, ritteknik och deskriptiv geometri för rumslig representation i relation till arkitektur, analogt och digitalt. I kursen undersöks ritteknikens möjligheter inom samtida arkitektur, samt utifrån ett historiskt perspektiv hur ritningens roll har förändrats sedan renässansen, i synnerhet med 1900-talets introduktion av digitala tekniker för gestaltning (2D-ritning, 3D-modellering – CAD) och tillverkning (CAM).
Utöver föreläsningar är kursen indelad i tre övningar:
Övning 1 – Från fysiskt objekt och analog notation till digital ritning
Övning 2 – Manipulering av ritning och 3D modell
Övning 3 – Atmosfärer i arkitekturrepresentationer
Verktyg: Adobe, Rhino, AutoCAD, laserskärning – kan variera.
A21REA Representation 2: Fabrikation och deskriptiv geometri
3.0HP
Examinator och kursansvarig lärare: James Hamilton
INNEHÅLL
Kursen fördjupar kunskaperna i geometri, ritteknik och deskriptiv geometri för rumslig representation i relation till arkitektur digitalt. I kursen studeras digitala tekniker för gestaltning och fabrikation i relation till samtida arkitekturutveckling.
Utöver föreläsningar är kursen indelad i 2 övningar:
Övning 1 – Artikulation
Övning 2 – Fabrikation
Verktyg: AutoCad, Rhino, parametriska verktyg, 3D printning, CNC-fräsning - kan variera.
M23 Transformation and Extension, Bast Architects, 2020
A31REA Representation 3: Informationshantering och presentation
Examinator: Ulrika Knagenhielm-Karlsson
Kursansvarig lärare: Erik Swahn
INNEHÅLL
Kursen består av två intensiva block och är fokuserad på analys, representation och verktyg.
I kursens första del undersöker vi metoder för att kartera och analysera plats och rum. Vidare övar vi på att grafiskt kommunicera och resonera genom diagram i och utanför arkitekturen. Vi kommer att arbeta med gratisprogrammet QGIS och orientera oss bland tillgängliga geodata och andra datakällor och se hur vi kan använda informationen i projekt.
I kursens andra del kommer vi att visualisera geodata i 3D-modelleringsprogram som Blender samt introducera grafisk programmering som en metod för att utveckla egna digitala verktyg och metoder.
A31SFA Stadens form och teori
Examinator och kursansvarig lärare: Catharina Gabrielsson
Undervisande lärare: Sara Brolund de Carvalho
SFA - STADENS FORM OCH TEORI
Kursen leds av:
Catharina Gabrielsson
Sara Brolund de Carvalho
INNEHÅLL
INNEHÅLL
Relationen mellan stad och arkitektur är inte bara en fråga om skala, utan också om tid och intensitet. På en gång bakgrund och förgrund till arkitektur är staden ett komplex av sammansatta strukturer – rumsliga, materiella, sociala, juridiska, ekonomiska och politiska – som manifesterats genom historien på ett oräkneligt antal sätt. Snarare än ”staden” i singularis, som entydigt bestämd av sin form, talar vi idag om urbana processer och -miljöer med påtagligt skiftande förutsättningar. Kursen introducerar staden som ett mångdisciplinärt kunskapsobjekt och ger en överblick av den västerländska stadens utveckling under det sista århundrandet.
Relationen mellan stad och arkitektur är inte bara en fråga om skala, utan också om tid och intensitet. På en gång bakgrund och förgrund till arkitektur är staden ett komplex av sammansatta strukturer – rumsliga, materiella, sociala, juridiska, ekonomiska och politiska – som manifesterats genom historien på ett oräkneligt antal sätt. Snarare än ”staden” i singularis, som entydigt bestämd av sin form, talar vi idag om urbana processer och -miljöer med påtagligt skiftande förutsättningar. Kursen introducerar staden som ett mångdisciplinärt kunskapsobjekt och ger en överblick av den västerländska stadens utveckling under det sista århundrandet.
Föreläsningar och texter ger nedslag i nutida problemställningar ochpraktiker för att förmedla hur olika synsätt och strategier inverkar på, eller har relevans för, samtida stadsutveckling. Med stöd i centrala begrepp och egna undersökningar tränas förmågan att observera, återge och kritiskt analysera den byggda miljön. Genom litteraturstudier tränas förmågan att förstå, värdera och diskutera de stadsbyggnadsideal som varit förhärskande i modern tid. Kursen främjar ett kritiskt, analytiskt och reflekterande förhållningssätt till samtida stadsutveckling , där frågor om stad och land, resursfördelning , makt och ansvar tilldelas särskild uppmärksamhet med avseende på hållbar utveckling. Genom att tillhandahålla en bred kunskapsbas är syftet att främja en fördjupad diskussion om hur arkitektens synsätt, metoder och redskap kan bidra till den samtida stadens form och teori, i samverkan med andra praktiker och kunskapsområden.
Föreläsningar och texter ger nedslag i nutida problemställningar ochpraktiker för att förmedla hur olika synsätt och strategier inverkar på, eller har relevans för, samtida stadsutveckling. Med stöd i centrala begrepp och egna undersökningar tränas förmågan att observera, återge och kritiskt analysera den byggda miljön. Genom litteraturstudier tränas förmågan att förstå, värdera och diskutera de stadsbyggnadsideal som varit förhärskande i modern tid. Kursen främjar ett kritiskt, analytiskt och reflekterande förhållningssätt till samtida stadsutveckling, där frågor om stad och land, resursfördelning, makt och ansvar tilldelas särskild uppmärksamhet med avseende på hållbar utveckling. Genom att tillhandahålla en bred kunskapsbas är syftet att främja en fördjupad diskussion om hur arkitektens synsätt, metoder och redskap kan bidra till den samtida stadens form och teori, i samverkan med andra praktiker och kunskapsområden.
A11P1B Arkitekturprojekt
Examinator och kursansvarig lärare: Joel Sjögren
1:1 Sammansättning, geometri, skala 8.0 HP
Studiolärare: Anna Pang, Daniel Johansson, Joel Sjögren, Rumi Kubokawa, Ola Keijer, Carl Fransson, Niklas Lindelöw, Weronica Ronnefalk
I det första arkitekturprojektet används den fysiska modellen som redskap för att undersöka grundläggande begrepp inom arkitekturgestaltning med fokus på relationen mellan geometri, struktur och rumsliga samband. Genom att göra, dokumentera, reflektera och vidarebearbeta utvecklas generativa metoder för att studera sammansättning - hur strukturer sätt samman, hur delar bildar en helhet, och hantering av skala – utsträckning och storleksrelationer. Arkitekturgestaltningen ska ta hänsyn till materiella och sensoriska kvaliteter samt krafters rörelse. Simultant, eller i ett andra moment, utvecklas 2-dimensionella tekniker notationstekniker för att beskriva, analysera och presentera de fysiska modellerna.
INNEHÅLL
Omslag till magasinet Casabella, Superstudio
A11P2B Arkitekturprojekt 1:2 Landskap, struktur, rörelse 9.0 HP
Examinator och kursansvarig lärare: Anna Pang
Studiolärare: Anna Pang, Daniel Johansson, Joel Sjögren, Rumi Kubokawa, Ola Keijer, Carl Fransson, Niklas Lindelöw, Weronica Ronnefalk
Projektet problematiserar samspelet mellan landskap och det byggda och dess relation till skala, rörelse och fysisk struktur. Genom gestaltning av en liten byggnad/struktur undersöks landskapets konstruktion, organisation och materiella egenskaper samt hur detta kan inverka och informera gestaltningen av byggnader och platser.
Vad är det som karaktäriserar rörelser i arkitektur relativt till rörelser i landskap, det vill säga frågor om cirkulation i relation till tillgänglighet; att gå in i och gå ut ur system av rörelse på plats, i landskapet och i arkitekturen.
I uppgiften ingår det att ta hänsyn till den lilla byggnadens konstruktion såväl som topografins konstruktion och egenskaper, klimat och tillgänglighet. Ett centralt analysredskap i projektet blir mått och inmätning i relation till landskap och byggnad.
INNEHÅLL
Newgrange, 3200 f.kr
A11P3B Arkitekturprojekt
1:3 Boende, arbete, klimat 16.0 HP
Examinator och kursansvarig lärare: Rumi Kubokawa
Studiolärare: Anna Pang, Daniel Johansson, Joel Sjögren, Rumi Kubokawa, Ola Keijer, Carl Fransson, Niklas Lindelöw, Weronica Ronnefalk
I det stora projektet i åk 1 utförs en undersökning av sambanden mellan boende, aktivitet, klimat, genom gestaltningen av ett sammansatt rumsprogram för en byggnad i en stadsmiljö. Aspekter och frågeställningar kring boende, aktivitet och klimat studeras och organiseras med hjälp av begreppen struktur och plats. Klimat belyses dels genom att sol, vind och temperaturförhållanden får informera gestaltningen men också genom att politiska, sociala, ekonomiska, kulturella, etc frågor som t.ex. genus och maktperspektiv belyses genom att bostadsarkitekturens normativa aspekter problematiseras och kritiskt informerar gestaltningsprocessen. Viktigt för arbetsprocessen är insamlandet av referenser som kompletterar och belyser relevanta typologier och kan informera gestaltningen av projektet.
INNEHÅLL
Le Corbusier, takvåning för Carlos de Beistegui, Paris, 1929-31 Publicerad i Plaisir de France, Mars 1936
A21P1C Arkitekturprojekt
2:1 Struktur, plats, aktivitet 16.0 HP
Examinator och kursansvarig lärare: Claes Sörstedt
Studiolärare: Marianne Bork-Aaro, Daniel Odentia, Albert France-Lanord, Lovisa Lindström, James Hamilton, Brady Burroughs, Marcelo Rovira Torres , Yasemin Yilmaz
I Arkitekturprojektet – Struktur, plats, aktivitet, ska studenten gestalta en komplex byggnad som inkluderar en offentlig aktivitet. En metodisk introduktion till hantering av begreppen struktur (strukturanalys och geometri, rumslig struktur) – plats (platsanalys, förhålla sig till en plats) – aktivitet (användningsanalys, ordna en aktivitet) hjälper studenterna att utveckla en medveten arbetsprocess. Projektet bearbetas och utvecklas i minst tre skalor.
INNEHÅLL
A21P2B Arkitekturprojekt 2:2 Tektonik,
Studiolärare: Marianne Bork-Aaro, Daniel Odentia, Albert France-Lanord, Lovisa Lindström, James Hamilton, Brady Burroughs, Marcelo Rovira Torres , Yasemin Yilmaz
INNEHÅLL
Kursen genomförs under fem veckor som ett mindre ombyggnadsprojekt där tektonik, ornament och transformation undersöks i relation till byggnadens livscykel. Hela livscykeln beaktas – från planering, gestaltning och materialval, via genomförbarhet och förvaltning, till ombyggbarhet, återbruk och återvinning.
Studenten fördjupar sin förståelse för byggnadens element genom uppmätning och analys av det befintliga rummets förutsättningar och värden, med särskilt fokus på detaljen.
Undervisningen omfattar föreläsningar, handledning, praktiska övningar och reflekterande uppgifter, både individuellt och i grupp. Arbetet presenteras i ritning, text, bild och modell och omfattar både studier av befintliga byggnader och utveckling av egna ombyggnadsförslag, med reflektion över resultat, referenser och arbetsprocess.
Om- och tillbyggnad av The Museum of Natural History, Diener & Diener Architekten.
Foto: Diener & Diener Architekten
A21P3C Arkitekturprojekt 2:3 Material, rum, detalj 12.0 HP
Examinator och kursansvarig lärare: Katarina Krupinska
Studiolärare: Marianne Bork-Aaro, Daniel Odentia, Albert France-Lanord, Lovisa Lindström, James Hamilton, Brady Burroughs, Marcelo Rovira Torres , Yasemin Yilmaz
Kursen genomförs under nio veckor som ett mindre byggnadsprojekt där relationen mellan material, rum och detalj undersöks i flera skalor. Arbetet omfattar analys av plats och program, gestaltning av rum och rumssamband, samt utveckling av klimatskal och byggtekniska lösningar. Materialitet studeras genom specifika deluppgifter och studiebesök, med fokus på tillverkningsprocess, egenskaper och sensoriska kvaliteter.
Hållbarhet – med miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter – samt ett livscykelperspektiv beaktas som en del av gestaltningsprocessen och används för att motivera val av material och teknik.
Undervisningen består av föreläsningar, handledning, praktiska övningar och reflekterande uppgifter, både individuellt och i grupp. Arbetet presenteras i ritning, text, bild och modell och omfattar både studier av referensprojekt och utveckling av ett eget byggnadsförslag, med reflektion över resultat, referenser och arbetsprocess, och sammanställs i en portfölj tillsammans med övriga projekt under året.
INNEHÅLL
Offentligt badhus/Sento Koganeyu Tokyo, av Schemata Architects Foto: Yurika Kono
A31P1A Arkitekturprojekt 3:1
Examinator och kursansvarig lärare: Joacim Bengtsson
Stadsbyggnad 12.0 HP
Studiolärare: Jelena Mijanovic, Rebecca Rubin, Pål Röjgård Harryan, Francesca Savio, Carina Rahm, Karin Andersson, Sara Davin Omar, Elena Carlini
Under höstterminen fördjupar vi oss i stadsbyggnad med fokus på hållbar utveckling i sydvästra Stockholm. Kursens mål är att introducera stadsbyggnadsämnets teori och praktik genom ett större projekt i översiktlig skala. Projektområdet är motorvägsstråket från Liljeholmen till Botkyrka – en central livsnerv för stadens tillväxt och ett rum för flöden av material, människor och tjänster. Genom analyser av områden som Botkyrka, Skärholmen och Bredäng arbetar vi med frågor om urbanisering, segregation, ekologiska samband och klimatförändringarnas effekter. Med teoretiska begrepp och konkreta projekt utvecklar vi strategier för hur stadens mellanrum kan gestaltas till inkluderande och motståndskraftiga livsmiljöer. Arbetet sker i grupp och betonar arkitektur som en kollektiv process där teori, praktik och kritiskt tänkande möts.
INNEHÅLL
A31P2D Projekt 3:2 Stadsrum och landskap 6.0 HP
Examinator och kursansvarig lärare: Joacim Bengtsson
Studiolärare: Jelena Mijanovic, Rutger Sjögrim, Pål Röjgård Harryan, Janek Ozmin, Carina Rahm, Jaime Montes, Sara Davin Omar, Bojan Boric
Under vårterminen fokuserar kursen på utveckling och gestaltning av offentliga rum i södra Storstockholm. Kursen handlar om att skapa inkluderande, väl gestaltade och långsiktigt hållbara miljöer, där offentliga platser betraktas som flöden av människor, tjänster och ekologiska processer. Studenterna arbetar med analyser och konkreta projekt för att utveckla mångfunktionella landskap som är tillgängliga året runt och stödjer olika aktörer och aktiviteter, både mänskliga och icke-mänskliga, och som hanterar sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhetsfrågor.
INNEHÅLL
A31EXA Examensarbete inom arkitektur,
Examinator och kursansvarig lärare: Carina Rahm
Studiolärare: Jelena Mijanovic, Rutger Sjögrim, Pål Röjgård Harryan, Janek Ozmin, Joacim Bengtsson, Jaime Montes, Sara Davin Omar, Bojan Boric
grundnivå 15.0 HP
I kursen ska ni utforma en platsspecifik offentlig byggnad i södra StorStockholm med hybridprogram. Fokus ligger på att utveckla er förmåga att självständigt formulera programinnehållet samt att välja lämplig plats för byggnaden. Den ger fördjupad kunskap om hur hållbara byggmaterial och byggmetoder kan tillämpas med hänsyn till platsens sociala, ekonomiska och ekologiska förutsättningar. Vi utforskar arkitekturens potential att möta samtida samhällsutmaningar och att relatera till olika aktörer och kontexter genom fördjupade platsanalyser, referensstudier, designuppgifter och föreläsningar.
Särskild vikt läggs vid att träna en medveten designprocess, vilket är centralt för fortsatta masterstudier och en framtida yrkesroll som arkitekt.
Undervisningen omfattar årskursgemensamma moment i form av föreläsningar, workshops och genomgångar, vilka genomförs parallellt med studiospecifik undervisning och handledning. Kursen ges i samverkan med Arkitekturteknik samt Arkitekturens Historia och Teori för att möjliggöra integrering och tillämpning av kunskaper i det pågående kandidatprojektet.
Under kursens gång genomförs tre huvudsakliga inlämningsmoment: Delkritik, Slutseminarium och Slutgenomgång/Examination. Därutöver förekommer löpande studiospecifika inlämningar.
