Kommunbladet nr 10 / 2022

Ministerträff. Tioåriga Lina och Kristoffer får träffa statsministern under självständighetsdagen. sidan 4 Hästar. Intresset för hästar och ridning har vuxit starkt i Oravais den senaste tiden. sidan 14

KOMMUNBLADET

Skapar julstämning i Djupsund

z Jessica Klockars överraskade sin mamma Marita med en kurs i julkransbindning, lagom till julen. I Djupsunds byagård doftar salen granris och juliga dofter då de och ett tiotal andra binder sina kransar. Hantverket fick de lära sig under en MI-kurs. sidan 6

sKaPaR KOnsT. Jan Philip scheibe hittade många nya synvinklar på Vörå under sin vistelse pån tegengrenskolan. sidan 12

ÅRETs FÖRETaGaRE. Mårten Helsing är glad. Hans företag Vörå elservice är nämligen årets företagare i Vörå. sidan 8

GiLLaR daGis. Kerstin backlund ville inte sluta jobba då hon blev pensionär. Hon fortsätter nu arbeta på dagis. sidan 10

Vörå • Vöyri

Snart skriver vi år 2023

z Året 2022 gick fort. På många sätt var året betydligt positivare än de tidigare två åren när vi sakteligen kunnat börja umgås som vanligt. Ur ett kommunalt perspektiv underlättas arbetet när man kan mötas fysiskt igen. Vissa saker löser man bättre öga mot öga. Distansarbete och distansmöten kommer att finnas kvar, eftersom det framför allt sparar tid från resor och är mindre kostsamma.

Året 2022 har präglats av ett omfattande kommunstrategiarbete som utmynnade i en ny strategi för 2023–2026. Strategin i sig är övergripande och möjliggörande för kommunens verksamhet och som styr in utvecklingsarbetet mot mera hållbara lösningar. Strategin har präglat kommunens budgetarbete för 2023 och planperioden 2024-2025. Budgetförslaget, som behandlas i kommunstyrelsen och fullmäktige i mitten av december, är balanserat med vad vi har råd med idag och med viss försiktighet inför framtiden. Framför allt är det behovet av att åtgärda det uppdämda investeringsbehovet som belastar investeringsbudgeten. Någon gång måste vi våga ta beslutet att verkställa investeringarna och sällan blir det billigare i slutändan med att vänta.

Det som har underlättat budgetarbetet är att kommunerna för tillfället mår relativt bra. Skatteintäkterna och statsandelarna har ökat under 2022 och verkar bli stabila 2023, social- och hälsovården ansvarar staten för från och med 2023 och arbetslöshetssiffrorna har förbättrats sakta men säkert.

Det finns även orosmoment. Kriget i Ukraina har flera olika negativa effekter som inflation, energibrist, råvarubrist och allmän oro på penningmarknaden som påverkar bl.a. räntor. Detta inverkar olika på kommuner, privathushåll och företag, men gemensamt är att kostnaderna ökar för oss alla. Dock är dessa effekter små i jämförelse med vad ukrainarna får stå ut med.

Hur kommunen mår efter 2024 framåt är svårare att förutspå. En ny regering väljs under 2023 och det då överenskomna regeringsprogrammet kommer säkert att på något sätt påverka verksamhetsförutsättningarna för oss alla.

Ser vi lokalt kommer det att ske vissa förändringar i kommunens verksamhet från och med årsskiftet.

Affärsverket Vörå migrationscenter blir aktiebolag i form av ett in housebolag mellan Vörå kommun och Österbottens välfärdsområde. Orsaken är att statligt finansierad verksamhet inte längre kan vara i kommunal regi och en del av migrationscentrets verksamhet är socialt arbete vilket nu hör till Österbottens välfärdsområde, men som välfärdsområdet vill köpa av migrationscentret. Denna överföring berör drygt 50 anställda.

Kommunerna får inte mera 2023 direkt erbjuda stödtjänster till de statliga välfärdsområdena, vilket gör att städ- och

z Promenera mellan våra två stationer, du väljer själv vid vilken station du startar.

Glöggpromenaden ordnas samtidigt i alla kommundelar och går mellan: - Maxmo bibliotek &

Det som har underlättat budgetarbetet är att kommunerna för tillfället mår relativt bra. Skatteintäkterna och statsandelarna har ökat under 2022 och verkar bli stabila 2023, social- och hälsovården ansvarar staten för från och med 2023 och arbetslöshetssiffrorna har förbättrats sakta men säkert. ”

Pian kirjoitamme vuotta 2023

z Vuosi 2022 meni nopeasti. Vuosi oli monin tavoin kahta edellisvuotta myönteisempi, sillä pääsimme hiljalleen seurustelemaan toistemme kanssa entiseen malliin. Kunnan näkökulmasta fyysiset tapaamiset helpottavat työskentelyä; jotkin asiat hoituvat parhaiten kasvotusten. Etätyö ja -kokoukset ovat tulleet jäädäkseen, sillä ne ennen kaikkea säästävät matkustusaikaa ja ovat edullisempia.

kosthållsverksamheten måste bolagiseras för de kommunala verksamhetsutrymmen som välfärdsområdets hyr upp, främst hälsovårdsstationer, äldreboenden och hemservicen. Det gör att Vörå kommun tillsammans med Korsnäs kommun, städerna Närpes, Kristinestad och Kaskö bildar ett gemen samt aktiebolag som ett in housebolag tillsammans med Österbottens välfärdsom råde för produktion av dessa städ- och kosthållstjänster. Denna överföring berör ca 40 anställda.

Tre personalöver föringar sker till Österbottens välfärdsområde vid årsskiftet eftersom verksamheten klassificeras som socialt arbete. Det är två socialarbetare inom Vörå migrationscenter och arbetsledaren för den rehabiliterande sysselsättningsverksamheten.

Jag som kommundirektör och HRansvarig vill tackar dessa anställdas för deras väl gjorda arbete i kommunens namn och önskar dem lycka till i framtiden hos en ny arbetsgivare.

Jag vill även önska alla kommuninvånare och anställda en God Jul och Gott Nytt År!

Tottestunds herrgård - Oravais bibliotek & Centrumskolan - Vörå huvudbibliotek & MI-verkstan

Vid starten får du ett glöggpass som du tar med dig till den andra statio-

KOMMUNBLADET

utdelas till alla hushåll i Vörå, Oravais och maxmo. adress: Pb 52, 65101 Vasa, telefon 7848 200. Utgivare: Hss media, fo-nummer 1460613-4. issN 1796-6868.

nen. Bland alla inlämnade glöggpass lottar vi ut julklappar!

Vi bjuder på glöggen! Välkommen!

PS. Kom ihåg reflexen!

Arr: Sektorn för livskvalitet.

Ansvarig redaktör: Nina dahlbäck. Redaktör: Fredrik Westblom, telefon 040-028 2132.

Redigering: Kaj Högstedt, tiibaa media. E-post: kommunbladet@vora.fi

Annonser: maj-Len Kuivamäki, telefon

Vuotta 2022 on värittänyt kattava kuntastrategiatyö, joka johti uuteen strategiaan vuosille 2023–2026. Strategia on itsessään kokonaisvaltainen sekä mahdollistaa kunnan toiminnan ja johtaa kunnan kehitystyötä kestävämpiä ratkaisuja kohti. Strategia on jättänyt jälkensä kunnan talousarviotyöhön vuodelle 2023 ja suunnitelmakaudelle 2024–2025. Talousarvio, jonka kunnanhallitus ja -valtuusto käsittelevät joulukuun puolivälissä, on tasapainossa sen kanssa, mihin meillä on tänä päivänä varaa – tulevaisuuteen varovaisesti suhtautuen. Investointibudjettia kuormittaa ennen kaikkea tarve korjata patoutunutta investointitarvetta. Meidän täytyy jonain päivänä uskaltaa päättää investointien toteuttamisesta, mikä tulee harvoin halvemmaksi odotuksen päätteeksi. Talousarviotyötä on helpottanut se, että kunnat voivat tällä hetkellä suhteellisen hyvin. Verotulot ja valtionosuudet ovat kasvaneet v. 2022 aikana ja vaikuttavat pysyvän vakaina v. 2023, valtio vastaa sosiaali- ja terveydenhuollosta v. 2023 lähtien ja työttömyysluvut ovat kohentuneet hitaasti mutta varmasti.

Huolenaiheitakin on. Ukrainan sodalla on ollut useita kielteisiä vaikutuksia, kuten inflaatio, energia- ja raaka-ainepula sekä rahamarkkinoiden yleinen huoli, joka vaikuttaa mm. korkoihin. Nämä vaikuttavat eri tavalla kuntiin, kotitalouksiin ja yrityksiin, mutta yhteisenä tekijänä kaikille on kustannusten nousu. Murheet ovat kuitenkin pieniä verrattuna siihen, mitä ukrainalaiset joutuvat kestämään.

z Kävele kahden kohteemme välillä. Saat itse valita, mistä aloitat.

Glögikävely järjestetään samanaikaisesti kaikissa kunnanosissa seuraavien kohteiden välillä: - Maksamaan kirjasto &

7848 266.

E-post: maj-len.kuivamaki@hssmedia.fi.

E-post för annonsmaterial: sales@ot.fi.

E-tidning: www.vora.fi

Tryckeri: botnia Print, Karleby. delas ut till alla hushåll i Vörå kommun.

Talousarviotyötä on helpottanut se, että kunnat voivat tällä hetkellä suhteellisen hyvin. Verotulot ja valtionosuudet ovat kasvaneet v. 2022 aikana ja vaikuttavat pysyvän vakaina v. 2023, valtio vastaa sosiaali- ja terveydenhuollosta v. 2023 lähtien ja työttömyysluvut ovat kohentuneet hitaasti mutta varmasti.”

Kunnan vointia vuodesta 2024 eteenpäin onkin hankalampi ennustaa. Vuonna 2023 valitaan uusi hallitus, jonka uusi hallitusohjelma vaikuttanee jollain tapaa meidän kaikkien toimintaedellytyksiin.

Paikallisesta näkökulmasta kunnan toiminnassa tapahtuu joitain muutoksia vuodenvaihteesta lähtien.

Liikelaitos Vöyrin maahanmuuttokeskus muuttuu osakeyhtiöksi, tarkemmin sanottuna Vöyrin kunnan ja Pohjanmaan hyvinvointialueen väliseksi in-house-yhtiöksi. Syynä tähän on, etteivät kunnat enää saa vastata valtion rahoittamasta toiminnasta. Osa maahanmuuttokeskuksen toiminnasta on sosiaalityötä, mikä nykyisin kuuluu Pohjanmaan hyvinvointialueelle, mutta hyvinvointialue haluaa ostaa tämän palvelun maahanmuuttokeskukselta. Siirto koskee noin 50:tä työntekijää.

Kunnat eivät enää saa suoraan tarjota tukipalveluja valtion hyvinvointialueille v. 2023, minkä takia siivous- ja ruokahuoltopalvelut on yhtiöitettävä hyvinvointialueen vuokraamien kunnan toimitilojen osalta. Asia koskee pääasiassa terveyskeskuksia, vanhainkoteja ja kotipalvelua. Tästä syystä Vöyrin ja Korsnäsin kunnat sekä Närpiön, Kristiinankaupungin ja Kaskisten kaupungit muodostavat yhteisenä osakeyhtiönä in-house-yhtiön Pohjanmaan hyvinvointialueen kanssa siivous- ja ruokahuoltopalvelujen tuotantoa varten. Tämä siirto koskee noin 40:tä työntekijää.

Pohjanmaan hyvinvointialueelle tapahtuu vuodenvaihteessa kolme henkilöstösiirtoa, sillä toiminta luokitellaan sosiaalityöksi. Asia koskee kahta Vöyrin maahanmuuttokeskuksen sosiaalityöntekijää ja yhtä kuntouttavan työllistämistoiminnan työnjohtajaa.

Haluan kunnanjohtajana ja HR-johtajana kiittää kunnan nimissä näitä työntekijöitä heidän erinomaisesta työstään sekä toivottaa heille onnea tulevaisuudessa uuden työnantajan palveluksessa.

Haluan myös toivottaa kaikille kuntalaisille ja työntekijöille Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta!

Tottesundin kartano - Oravaisten kirjasto & Centrumskolan - Vöyrin pääkirjasto ja MI-verkstan

Saat alussa glögilipukkeen, jonka viet mukanasi määränpäähäsi. Arvomme

Prenumerera på KBL: en prenumeration på Kommunbladet kostar 55 euro inom Finland. till sverige kostar det 66 euro (inga övriga länder). Kontakta kundservice@hssmedia.fi

kaikkien lipukkeiden tuoneiden kesken joululahjoja!

Tarjoamme glögit! Tervetuloa!

PS. Muista heijastin! Järj. Elämänlaatutoimiala

Nästa nummer utkommer 9.2.2023

sista inlämningsdag för texter och bilder 27.1.2023

sista inlämningsdag för köpta annonser 3.2.2023

”

kommundirektör, kunnanjohtaja

tom holtti

”

Nu blir byggloven elektroniska

Nu är det slut med att lämna in ofantliga mängder papper och ritningar stora som lakan till kommunen. Vörå tar i bruk den elektroniska lovtjänsten Lupapiste vid årsskiftet.

– Det kommer gå bra, för tjänsten är inte alls svår att förstå sig på.

Det säger Sixten Lithén, Vörå kommuns byggnadsinspektör, om ansökningsportalen Lupapiste som kommunen nu tar i bruk från och med den 9 januari 2023.

I och med att markanvändnings- och bygglagen förnyas kommer regeringen troligen kräva att samtliga kommuner i Finland från och med 1 januari 2024 ska sköta lovhanteringarna digitalt.

Det betyder alltså att byggloven ska ansökas elektroniskt i framtiden.

– Det här gör alltså att kommunen faktiskt måste ha en elektronisk ansökningsportal, och vi har kommit fram till att Lupapiste är bäst för Vörå, säger Lithén.

Orsaken är att tjänsten kan integreras med kommunens kommunregister Facta, där all byggnadsinformation registreras.

– Programmen fungerar helt enkelt i symbios med varandra.

Men lagen kräver alltså att det här ska ske senast vid årsskiftet 2024. Ni är alltså ute i förtid?

– Ja, vi vill inte vara ute då det brinner i knutarna. Vörå är enligt kommunstrategin en kommun som satsar på

digitalisering och som vill komma bort från pappershandlingar, säger Lithén.

Målet – och förhoppningen – är alltså att alla bygglovsansökningar ska skötas elektroniskt från och med den 9 januari 2023. Men: – Vi kommer ta emot pappershandlingar under en övergångstid och själva mata in dem i Lupapiste, men må-

let är att allt ska börja skötas elektroniskt.

Men hur ska de äldre som kanske inte kan använda den dator göra då? Jo:

– Vi finns här och hjälper och rådger, och kanske det finns släktingar eller vänner som är elektroniskt bevandrade och som kan hjälpa till med ansökningsprocessen.

Det fina i kråksången är att kommunen nu också vet att

alla bygglov som kommer in från och med årsskiftet 2023 blir arkiverade elektroniskt.

Nu ska alltså Vöråborna sköta allt detta hemifrån via sin egen dator. Men då infinner sig ju frågan: hur lätthanterligt är det här programmet? – Jag personligen tycker programmet är lätthanterligt och lättskött, men allt beror på vilka IT-kunskaper

de sökande besitter.

Lupapiste är uppbyggt på ett logiskt sätt som tar den sökande genom processen steg för steg, säger Lithén. Dessutom kan den sökande också ge en person på byggfirman tillstånd att ladda upp ritningar och andra detaljer i programmet, även om man själv givetvis kan göra allt själv om man så vill.

Och: – Det finns också en chattjänst i programmet. Den här chatten sparas också till handlingarna, vilket betyder att du enkelt kan söka för att se vad byggherren sade om en viss sak.

Om Vöråborna har frågor om saken kan de med fördel vända sig till kommunen, säger Lithén.

Fredrik westblom

z Vöyrin kunnalle ei enää tarvitse toimittaa valtavia paperipinoja ja lakanan kokoisia piirustuksia. Kunta nimittäin ottaa vuodenvaihteessa käyttöön sähköisen lupapalvelun, Lupapisteen.

– Se sujuu varmasti hyvin, koska palvelu on itse asiassa varsin helppokäyttöinen.

Näin kertoo Vöyrin kunnan rakennustarkastaja Sixten Lithén hakuportaalista, Lupapisteestä, jonka kunta ottaa käyttöön 9.1.2023 alkaen.

Maankäyttö- ja rakennuslain uudistamisen myötä

hallitus vaatinee, että kaikki Suomen kunnat ryhtyvät käsittelemään lupia sähköisesti 1.1.2024 lähtien.

Tämä siis tarkoittaa, että tulevaisuudessa rakennuslupia haetaan sähköisesti.

– Sen takia kunta tosiaan tarvitsee sähköisen hakuportaalin, ja olemme päätyneet siihen tulokseen, että Lupapiste on Vöyrille paras vaihtoehto, Lithén kertoo.

Syynä tähän on, että palvelun voi integroida kunnan Facta-kuntarekisteriin, jonne kaikki rakennustiedot rekisteröidään.

– Ohjelmat ovat toisin sanoen symbioosissa toistensa kanssa.

Laki kuitenkin vaatii tämän toteuttamista viimeistään vuodenvaihteessa 2024. Olette siis etuajassa?

– Emme halua olla viime tingassa liikkeellä. Vöyri on kuntastrategian mukaan kunta, joka panostaa digitalisointiin ja haluaa päästä eroon paperisista asiakirjoista, Lithén selittää.

Tavoitteena – ja toiveena – on kaikkien rakennuslupahakemusten sähköinen käsittely 9.1.2023 lähtien. Mutta:

– Vastaanotamme paperiasiakirjoja siirtymäkauden aikana ja syötämme itse niiden tiedot Lupapisteeseen, mutta tavoitteena on, että kaikki ryhdytään hoitamaan sähköisesti.

Mutta miten käy iäkkäämpien henkilöiden, jotka eivät ehkä osaa käyttää tietokonetta? Niin: – Me olemme täällä heidän tukenaan ja apunaan, ja kenties heillä on digitaalisesti lahjakkaita sukulaisia tai ystäviä, jotka voivat auttaa hakuprosessissa.

Hienointa asiassa on, että

kaikki kunnalle vuodenvaihteen 2023 jälkeen saapuvat rakennusluvat päätyvät sähköiseen arkistoon.

Vöyriläiset voivat pian ryhtyä hoitamaan lupahakemukset kotoa käsin omalta tietokoneeltaan. Mutta yksi kysymys on vielä vailla vastausta: kuinka helppoa ohjelman käyttö on? – Itse koen, että ohjelma on helppokäyttöinen ja helppohoitoinen, mutta kaikki riippuu hakijan IT-taidoista.

Lupapiste on looginen palvelu, joka ohjaa hakijaa prosessissa eteenpäin vaihe vai-

heelta, Lithén kertoo. Lisäksi hakija voi antaa rakennusyrityksen edustajalle luvan ladata ohjelmaan piirustuksia ja muita yksityiskohtia, vaikka kaiken voi tietenkin halutessaan hoitaa itse.

Lisäksi: – Ohjelmassa on myös chat-toiminto. Chat-keskustelut tallennetaan asiakirjoihin, minkä ansiosta voit helposti etsiä, mitä rakentaja sanoi tietystä asiasta.

Vöyriläiset voivat hyvin kääntyä kunnan puoleen, jos heillä on asiasta kysyttävää, Lithén neuvoo.

byggnadsinspektör sixten lithén säger att kommunen tar emot pappeshandlingar ännu under en övergångstid.

Foto: Fredrik Westblom

Lina och Kristoffer får fira med statsministern

Över 600 barn från hela landet får i år fira Finlands självständighet med statsminister Sanna Marin. Lina Nykvist och Kristoffer Helsing representerar Vörå i år: – Jag ska klä mig i klänning för det har mamma bestämt.

Traditionen fortsätter. Under jubileumsåret för Finlands 100-årsdag började statsministern bjuda in två barn från varje kommun i Finland till en självständighetsfest i Helsingfors, och i år är det dags igen.

Över 600 tioåringar från hela landet samlas den 7 december i Ständerhuset för att skaka hand med statsminister Marin och umgås med andra barn. Och från Vörå kommer två stycken: Lina Nykvist från Oravais och Kristoffer Helsing från Hällnäs.

Hur känns det?

– Det känns annorlunda och bra, säger Lina.

Hade ni någonsin trott att ni skulle få träffa statsministern?

– Nej, jag visste inte ens det fanns en sådan, säger Kristoffer.

– Då mamma frågade mig om jag ville vara med i utlottningen trodde jag aldrig jag skulle få chansen, säger Lina. Utlottning?

– Ja, man fick anmäla sig och så drog de lott, en pojke och en flicka från Vörå.

Lina och Kristoffer vet ännu inte riktigt vad som ska hända på festen, förutom att de ska få mat och träffa statsministern.

Har ni redan tänkt ut vad ni vill säga åt Sanna?

– Jag ska säga att jag kommer från Årvas och att jag är svenskspråkig, säger Lina.

Tror ni hon någonsin hört talas om Oravais?

– Nä, säger båda.

Då får ni lära henne något nytt!

– Ja.

Temat för festen är ”Framtidens skapare.” Alla barn får lämna in ett bidrag som ska visas på en skärm under festen. Men vad Lina och Kristoffer egentligen ska lämna in är ännu osäkert.

Framtidens skapare, känns det som att ni är det?

– Nä, säger de båda.

– Jag har försökt komma på uppfinningar men det går

inte så bra, säger Lina.

Hurså?

– Jag vill försöka bygga ett exploderande flygplan av kartong! Men det har jag inte gjort ännu, säger Lina.

Hennes mamma, Micaela Nykvist, flikar in att Lina faktiskt också bygger egna käpphästar.

– Ja men det har jag ju inte själv kommit på, säger hon som svar på det.

– Jag gillar att bygga med Lego! Jag har byggt en griptång och bilar. Jag bygger

mest med Technic, för det tycker jag är roligare, säger Kristoffer.

Kristoffers klass håller faktiskt på med att göra en serie som ska visas på festen.

– Det handlar om en grej vi tror ska finnas i framtiden. Det är en tandställning som gör att man kan prata olika språk, säger han.

Eftersom det troligen kommer pratas både svenska, finska och samiska på självständighetsfesten låter det som en bra grej, tycker Kristoffer.

– Det skulle jag behöva, säger Lina.

Bådas familjer följer förstås också med på festen. I Linas familj finns mamma, pappa Johan och storebror Lukas. I Kristoffers familj finns mamma Helena, pappa Tom, storasyster Hanna och katten Roberto.

– Och sedan en massa fiskar som vi inte har något namn på, säger Kristoffer.

Barnen ska enligt festinbjudan få klä sig på barnens vis.

Hur ska ni klä er på festen?

– Jag ska ha en klänning, säger Lina.

– Jag vet inte, mamma vill jag ska ha kavaj, säger Kristoffer.

Är det finkläder som gäller ändå?

– Ja, nog enligt mammorna, säger Lina.

Båda familjerna reser ner till Helsingfors i tid till festen och sedan firar de där innan de sedan åker hem igen.

– Det ska bli kul, säger barnen.

Fredrik Westblom

Lina ja Kristoffer juhlivat pääministerin kanssa

Yli 600 lasta kaikkialta maasta on tänä vuonna saanut kutsun juhlia Suomen itsenäisyyttä pääministeri Sanna Marinin kanssa. Lina Nykvist ja Kristoffer Helsing edustavat tänä vuonna Vöyriä:

– Pukeudun mekkoon, koska äiti päätti niin.

Perinne jatkuu. Pääministeri kutsui ensimmäisen kerran kaksi lasta maan jokaisesta kunnasta itsenäisyyspäiväjuhlaan Helsinkiin satavuotiaan Suomen juhlavuoden kunniaksi, ja perinne jatkuu taas.

Säätytalo täyttyy 7. joulukuuta 10-vuotiaista lapsista, kun yli 600 lasta ympäri maata kokoontuu kättelemään pääministeri Marinia ja seurustelemaan

muiden lasten kanssa. Vöyriltä saapuu kaksi edustajaa: Lina Nykvist Oravaisista ja Kristoffer Helsing Hellnäsistä.

Miltä tuntuu?

– Erilaiselta ja hyvältä, Lina sanoo.

Uskoitteko ikinä tapaavanne pääministerin?

– En, en edes tiennyt sellaisen olemassaolosta, Kristoffer myöntää.

– Kun äitini kysyi, haluanko osallistua arvontaan, en ikinä uskonut voittavani, Lina toteaa.

Arvontaan?

– Joo, siihen sai ilmoittautua, ja sitten arpomalla valittiin Vöyriltä yksi poika ja yksi tyttö.

Lina ja Kristoffer eivät vielä tiedä, mitä juhlassa tapah-

tuu, paitsi että siellä syödään ja tavataan pääministeri.

Oletteko jo miettineet, mitä sanotte Sannalle?

–

Aion kertoa, että tulen Oravaisista ja että olen ruotsinkielinen, Lina sanoo.

Luuletteko, että hän on ikinä kuullutkaan Oravaisista?

– Ei varmaan, molemmat vastaavat.

Sitten saatte opettaa hänelle jotain uutta!

– Niinpä.

Juhlan teemana on “Tulevaisuuden tekijät”. Kaikki lapset saavat lähettää vapaamuotoisen työn, joka on esillä valkokankaalla juhlan aikana. Lina ja Kristoffer eivät kuitenkaan vielä ole varmoja, mitä tekisivät.

Tulevaisuuden tekijät, tunnetteko olevanne sellaisia?

– Ei, molemmat sanovat.

– Olen yrittänyt keksiä jotain, mutta se ei ole mennyt hyvin, Lina sanoo.

Miten niin?

– Haluan rakentaa räjähtävän pahvilentokoneen! Mutta en ole tehnyt sitä vielä, Lina kertoo.

Hänen äitinsä, Micaela Nykvist, kertoo Linan rakentavan omia keppihevosia.

– Totta, mutta niitähän en ole itse keksinyt, hän vastaa.

– Minä pidän Legoilla rakentelusta! Olen tehnyt pihdit ja autoja. Rakennan eniten Technic-legoilla, koska se on hauskinta, Kristoffer kertoo,

Kristofferin luokka tekee parhaillaan sarjakuvaa, joka esitetään juhlassa.

– Siinä on kyse laitteesta, joka on meidän mielestämme varmaan tulevaisuudessa totta: hammasraudoista, joiden avulla voi puhua eri kieliä, hän selittää.

Se kuulostaa hyvältä idealta, koska juhlassa todennäköisesti puhutaan suomea, ruotsia ja saamea, Kristoffer toteaa.

– Tarvitsisin sellaiset, Lina sanoo.

Molempien perheet aikovat luonnollisesti seurata juhlia. Linan perheeseen kuuluu äiti, Johan-isä ja Lukas-isoveli. Kristofferin perheeseen kuuluu Helena-äiti, Tom-isä, Hanna-isosisko ja Roberto-kissa.

– Ja paljon kaloja, mutta niillä ei ole nimiä, Kristoffer lisää.

Lapset saavat juhlakutsun mukaan pukeutua lasten tavoin.

Miten aiotte pukeutua juhliin?

– Minä laitan mekon, kertoo Lina.

– En tiedä. Äiti haluaa, että laitan pikkutakin, Kristoffer sanoo.

Pukeudutteko kuitenkin juhlavaatteisiin?

– Kyllä, ainakin äitien mukaan, Lina sanoo.

Molemmat perheet matkaavat Helsinkiin juhlaa varten ja palaavat kotiin juhlan jälkeen.

– Siitä tulee kivaa, lapset sanovat.

Fredrik Westblom

lina Nykvist och kristoffer Helsing ska fira självständigheten med statsministern.

Foto: Fredrik Westblom

Minneslista underlättar vid företagsköp – Noggrann förberedelse i nyckelroll

När man talar om ägarskiften återkommer ofta samma teman och behov: Processerna är långa, och därför måste företagaren, som överlåter företaget, i god tid börja förbereda sig för att sälja verksamheten.

Processerna är också ofta komplexa och varje fall och företag är olika.

egna verksamheten. Du kan knappast samla all information och alla dokument på en gång, men det är värt att fortsätta stegvis och dokumentera noggrant.

Företagsrådgivare Antti Alasaari från VASEK kompletterar:

Både köpare och säljare behöver både omfattande material och personlig service under processen.

Informerar l Tiedottaa

Syftet med Företagets minneslista som nyligen publicerats är att ta fram väsentlig information om och identifiera risker i ett företag som är föremål för en företagsaffär.

– Minneslistan som kan användas till Due Diligencegranskning är avsedd för köparen, men säljaren kan också dra nytta av den och i en förhandsgranskning upptäcka brister vilka kan åtgärdas innan affären och sätta dokumenten i skick, konstaterar direktör för företagstjänster och ägarskif-

Köparen är skyldig att omsorgsfullt granska köpeobjektet innan affären och säljaren för sin del bör ge ut all för affären väsentlig informa-

tion om objektet. På så sätt vet köparen vad hen köper och det blir inga tvister efteråt, vilka kan vara arbetsdryga och dyra att lösa genom rättsliga förfaranden. Minneslistan innehåller

tematiska listor om företagets egendom, personalärenden, kommersiellt material, ekonomi och finansiering, avtal och juridiska ärenden, miljöaspekter samt försäkringar, informationssystem

och skatteärenden. Varje företag är unikt, vilket innebär att alla punkter på minneslistan inte är relevanta för alla företag. Därför är det värt att noggrant gå igenom listan och spegla den mot den

– Företagaren kommer säkert att få ett bra timpris för sitt arbete med att samla in information och dokument som nämns i minneslistan om hen som resultat får ett bättre pris på företaget. Ett företag med saker i ordning och dokumenten uppdaterade och tillgängliga är ett attraktivt köpeobjekt och det kommer också att återspeglas i köpesumman, försäkrar Alasaari.

VASEK ger ägarskiftesrådgivning på både finska och svenska samt på engelska. Ju mer komplicerade saker det är fråga om desto mer personlig hjälp krävs. Man klarar inte av företagsköpsprocessen bara genom att läsa materialet och gå igenom minneslistan, utan diskussioner med experter behövs också.

Ladda ner Företagets minneslista, processerna för att sälja eller köpa ett företag samt ägarskiftesguider som har publicerats tidigare på www.vasek.fi/foretagetsagarskifte

Omistajanvaihdoksista puhuttaessa toistuvat usein samat teemat ja tarpeet: Prosessit ovat pitkiä, ja siksi luopuvan yrittäjän on ryhdyttävä valmistautumaan yrityksen myymiseen hyvissä ajoin.

Prosessit ovat myös usein monimutkaisia ja jokainen tapaus on omanlaisensa. Sekä ostajat että myyjät tarvitsevat prosessin aikana sekä kattavia materiaaleja että henkilökohtaista palvelua.

Juuri ilmestyneen Yrityk-

sen ostajan tarkistuslistan tarkoituksena on saada yrityskaupan kohteena olevasta yrityksestä kaikki olennainen tieto selville ja havaita kauppaan liittyvät riskit ennen yrityskaupan toteuttamista.

– Due Diligence -tarkistukseen soveltuva muistilista on tarkoitettu yrityksen ostajalle, mutta myös yrityksen myyjä hyötyy listasta,

sillä hän voi listan avulla tarkistaa oman yrityksensä tilanteen, laittaa paperit kuntoon ja korjata mahdolliset puutteet ennen yrityskauppaneuvottelujen alkamista, yrityspalvelujohtaja ja omistajanvaihdosasiantuntija Kjell Nydahl VASEKilta toteaa.

Ostajan on otettava huolellisesti selvää ostokohteesta ennen kauppaa ja myös myyjän on annettava kaikki tarvittavat tiedot yrityksestä. Näin ostaja tietää mitä on ostamassa eikä jälkeenpäin synny riitatilanteita, joiden

selvittäminen oikeusteitse on kuluttavaa ja kallista Tarkistuslista sisältää teemoittain jaetut muistilistat niin omaisuudesta, henkilöstöasioista, kaupallisista materiaaleista, taloudesta ja rahoituksesta, sopimuksista ja lakiasioista, ympäristövastuuasioista sekä vakuutuksista, tietojärjestelmistä ja verotukseen liittyvistä asioista.

Jokainen yritys on erilainen, joten kaikki tarkistuslistan kohdat eivät koske kaikkia yrityksiä. Yhdeltä istumalta kaikkia tietoja ja asiakirjoja ei varmasti saa ka-

saan, mutta kannattaa edetä pala kerrallaan ja huolellisesti dokumentoiden Yritysneuvoja Antti Alasaari VASEKilta täydentää: – Yrittäjä saa varmasti tarkistuslistassa mainittujen tietojen ja dokumenttien keräämisestä hyvän tuntihinnan, jos hän sen avulla saa myös paremman hinnan myymästään yrityksestä. Yritys, jossa on asiat sekä asiakirjat kunnossa ja ajan tasalla on houkutteleva ostokohde ja se näkyy myös kauppahinnassa, Alasaari vakuuttaa.

VASEKin toiminta-alueella omistajanvaihdosneu-

vontaa saa sekä suomeksi että ruotsiksi ja myös englanniksi. Mitä monimutkaisempia asiat ovat, sitä enemmän tarvitaan henkilökohtaista apua.

Yrityskauppaprosessista ei selviä pelkästään materiaaleja lukemalla ja tarkistuslistaa läpikäymällä, vaan tarvitaan myös keskusteluja asiantuntijoiden kanssa.

Lataa Yrityskaupan tarkistuslista, yritysmyynti- ja yritysostoprosessien kuvaukset sekä aiemmin julkaistut omistajanvaihdosoppaat osoitteesta www.vasek.fi/ onnistunutomistajanvaihdos

tesexpert Kjell Nydahl från VASEK.

Både köpare och säljare behöver både omfattande material och personlig service under processen vid företagsköp. Foto: Vasek

Här doftar av granris när

Att binda en julkrans är ett gammalt hantverk. Nu har åtminstone ett tiotal personer ändå lärt sig hur de ska göra en egen krans. Vi deltog i MI:s kurs i kransbindning i Djupsund byagård.

Dörren till Djupsund byagård öppnas och Marita Klockars kommer in med famnen full av granris. Det kommer komma väl till pass under den här dagen, för Marita, hennes dotter Jessica Klockars och ett tiotal andra personer ska lära sig binda julkransar.

– Här kommer vi med en hel gran, säger de.

Kursen ordnas av Vörå medborgarinstitut i samarbete med Djupsund-LövsundTeugmo byaråd och Jeanette Rönnqvist-Aro fungerar som lärare.

– Jag har bett deltagarna

att ta med en halmkrans eller vide som vi kan använda som stomme. Sedan ska de också ta med sig gran- eller tallris för att göra kransen.

Hon arbetar som textillärare på Vörå MI men i dag satsar hon alltså på att lära ut hur man binder julkransar av naturmaterial.

– Jag har alltid handarbetat ända sedan barnsben. Min farmor lärde mig sticka då jag var fem år och sedan har jag fortsatt i samma spår, säger hon.

Elisabeth Björk-Norrgård är viceordförande för byarådet och hon påpekar att föreningen varit mån om att ut-

veckla samarbetet med olika aktörer.

– Där är Vörå MI en viktig part. Vi vill visa att man satsar i skärgården, säger hon.

Byagården fungerar som en naturlig samlingsplats i skärgården, och därför passar den utmärkt som lokal för kursen.

– Den är tillräckligt stor, men inte för stor med tanke på uppvärmningskostnaderna.

Björk-Norrgård är hemma från Pedersöre men bor nu

i skärgården. Och här trivs hon.

– Och vi är stolta över vår byagård. Vi har restaurerat huset och det enda som måste göras nästa år är att rampen ska förlängas.

Kursen är en engångskurs som hålls inför julen.

– Julkransbindning är ett gammalt hantverk. Du kan använda den till att pryda din dörr eller ha den på bordet, säger Rönnqvist-Aro.

Det intressanta med julkransar är att den som gör

Jeanette Rönnqvist-Aro fungerar som lärare för kursen.

Då jag kom hit fick jag inte veta något mera än att vi skulle binda kransar. Min dotter överraskade mig nämligen med den här kursen.”

det skapas julstämning

dem själva får variera dem så som man själv vill. Olika former av ris är givetvis populära.

– Men du ska komma ihåg att allemansrätten gäller. Ta bara ris från din egen skog eller om du har lov av markägaren, säger Rönnqvist-Aro.

Det viktiga då man gör en krans är att allt material

ska vara färskt. Det betyder också att julkransen är en säsongsvara eftersom riset torkar efterhand.

– Men du kan återanvända stommen, säger RönnqvistAro.

Sedan kan kransen prydas av band, ljusslingor eller liknande. Endast fantasin sätter stopp.

”Men du ska komma ihåg att allemansrätten gäller. Ta bara ris från din egen skog eller om du har lov av markägaren.”

Marita och Jessica Klockars arbetar med att klippa till granriset och binda stommen för sina kransar. Granriset kommer från svärsonens skog, säger Marita Klockars.

– Då jag kom hit fick jag inte veta något mera än att vi skulle binda kransar. Min dotter överraskade mig nämligen med den här kursen.

Hon bor själv i Vasa medan dottern Jessica bor i Vörå.

Har du gjort det här förr?

– Ja, någon gång, men det

var många år sedan. Man blir så kreativ och fördjupar sig i hantverket. Man glömmer tid och rum då man gör något med händerna.

Har du några tankar på hur kransen kommer se ut? – Nej, faktiskt inte! Men vi har massvis med ris så jag vet inte, kanske det blir många kransar. Man behöver inte göra så mäktiga, de kan vara små också, säger Marita Klockars.

TexT & foTo: fredrik WesTblom

Jeanette rönnqvist-Aro visar hur man binder en krans.

Har man en bra stomme kan vem som helst binda en julkrans.

elisabeth björk-Norrgård arbetar med riset.

marita klockars.

”

Vörå elservice är årets företag

Det var en glad nyhet, säger Mårten Helsing vid Vörå elservice då hans företag fick den fina utmärkelsen. Det var egentligen inte meningen företaget skulle bli så här stort, säger han.

Årets företag i Vörå är Vörå elservice. Företaget, som opererar från lokalen mitt i centrum, har under de senaste åren vuxit rejält.

– Egentligen är den här lokalen vårt lager. Arbetarna tar det de behöver och sedan åker de i väg på uppdrag. Det är sällan någon finns här, säger Mårten Helsing, företagets grundare.

Utmärkelsen överraskade honom, säger han.

– Jag hade inte alls räknat

företagare

med det, men visst ger det en extra kick och inspiration till att fortsätta arbeta.

Helsing har arbetat ända sedan 1999 som elektriker på installationssidan. Han arbetade 15 år på ett annat företag i Vörå, men viljan att prova sina egna vingar blev till sist för stor.

– Det var något jag måste göra, helt enkelt, så 2014 grundade jag mitt eget företag.

Företaget sysselsätter för

tillfället totalt sex personer. Men det var aldrig tanken att det skulle bli så stort.

– Då jag började tänkte jag att jag skulle vara egenföretagare, sköta mig själv och vara ledig kvällstid. Nå, det löftet bröt jag den första månaden då jag började arbeta kvällar och helger. Sedan tog jag en anställd, sedan en till och på den vägen är det.

Företaget arbetar med elinstallationer vid egnahemshus och jordbruk. Utö-

ver det utför företaget också den service som behövs.

– Vi gör det mesta man kan göra i branschen.

De gula bilarna som företagets anställda använder har blivit synonyma med företaget. En vanlig arbetsdag börjar klockan 7, då allas uppgifter gås igenom. Sedan åker alla i väg på sitt.

Blir det inte utmanande för sammanhållningen i företaget?

– Egentligen inte. Det fungerar nog bra ändå. Visst, ibland arbetar vi också två och två, men då ska det också finnas tillräckligt med arbete för två, så det inte blir så att en skruvar och en ser på.

Vad fick dig att bli intresserad av det här arbetet?

– Jag har alltid varit mer händig än teoretisk. Det här är ett väldigt mångsidigt yrke. Ibland arbetar du med så grova saker att du behöver ta till en slägga och ibland är det bara en liten mätare du skruvar med, säger Helsing.

Dessutom måste man ständigt lära sig för att kunna fortsätta vara med i spelet. Just nu kommer automatiseringen och elapparater som styrs via telefonen med hjälp av bluetooth starkt.

– Här måste jag säga att jag har väldigt bra anställda som är kunniga och insatta i allt. I dag är det nästan de som lär mig, säger Helsing.

Hur ser företaget ut om fem år?

– Jag tror vi bara kommer växa och att vi måste sträva

ännu mer mot att arbeta med automatiseringen. Jag kan gott tänka mig att det kan bli en till anställd.

Hur gör du för att det här ska bli en bra arbetsplats?

– Det är nog svårt. Jag är egentligen inte en chefsperson, men på min tidigare arbetsplats gav chefen mig väldigt fria händer. Han sade vart jag skulle åka och sedan fick jag sköta den uppgiften. Det här tycker jag är bra.

Det ökar tilliten mellan arbetarna och arbetsledaren, säger Helsing.

– Dessutom känner arbetarna att de är viktiga. Det har jag tagit med mig hit. Arbetarna ska få tänka själva för då blir det mera intressant, säger han.

Westblom

Vöyrin Sähköhuollon Mårten Helsing kertoo, että hänen yrityksensä valinta Vuoden yritykseksi Vöyrillä oli iloinen uutinen. Ei oikeastaan ollut tarkoitus, että yrityksestä tulisi näin suuri, hän paljastaa.

Vuoden yritys Vöyrillä on Vöyrin Sähköhuolto. Yritys, jonka toimitilat ovat keskustassa, on viime vuosina kasvanut reilusti.

– Nämä tilat ovat oikeastaan varastomme. Työntekijät hakevat, mitä tarvitsevat, ja sitten lähtevät työmailleen. Täällä ei usein ole ketään, kertoo Mårten Helsing, yrityksen perustaja.

Helsing myöntää tunnustuksen yllättäneen hänet.

– En ollenkaan odottanut

sitä, mutta totta kai se antaa lisää potkua ja inspiraatiota jatkaa työtä.

Helsing on toiminut jo vuodesta 1999 lähtien asennuspuolen sähkömiehenä. Hän työskenteli toiselle vöyriläisfirmalle 15 vuotta, kunnes halu kokeilla omia siipiä kasvoi liian suureksi.

– Se oli jotain, mitä minun yksinkertaisesti oli pakko tehdä, joten perustin oman yrityksen vuonna 2014.

Yritys työllistää tällä hetkellä kuusi henkilöä. Siitä ei kuitenkaan ikinä pitänyt tulla niin suurta.

–

Ajattelin alkuvaiheessa olla yksinyrittäjä, huolehtia itsestäni ja olla iltaisin vapaa. Se suunnitelma meni mönkään jo ensimmäisenä kuukautena, kun ryhdyin

työskentelemään iltaisin ja viikonloppuisin. Sitten palkkasin yhden työntekijän, pian toisen, ja sillä tiellä olen edelleen.

Yritys tekee pääasiassa sähköasennuksia omakotitaloihin ja maatalouden tarpeisiin. Sen lisäksi yritys tekee, mitä tarvitaan.

– Teemme lähes kaiken, mitä alalla voi tehdä.

Yrityksen tunnistaa helposti työntekijöiden käyttämistä keltaisista autoista.

Tavallinen työpäivä alkaa aamuseitsemältä, kun kaikkien tehtävät käydään läpi. Sitten työntekijät lähtevät työmailleen.

Eikö se ole haastavaa yrityksen yhteisöllisyydelle?

– Ei oikeastaan, yhteishenki on silti hyvä. Joskus työskentelemme pareittain, mutta silloin töiden täytyy myös riittää kahdelle, ettei yksi ruuvaa ja toinen vain katso.

Miten kiinnostuit tästä työstä?

– Käytäntö on aina kiinnostanut minua enemmän kuin teoria. Ammatti on hyvin monipuolinen. Joskus raskaat työt tarvitsevat lekaa avuksi, kun taas joskus ruuvaat vain pienen mittarin kanssa, Helsing selittää.

Lisäksi jatkuvasti täytyy oppia uutta, että pysyy pelissä mukana. Automaatio ja kännykän Bluetoothin kautta ohjattavat sähkölaitteet ovat nyt paljon pinnalla.

– Onneksi minulla on erittäin taitavia työntekijöitä, jotka ovat perehtyneet kaikkeen. Nykyisin he enemmänkin opettavat minua, Helsing toteaa.

Miltä yritys näyttää viiden vuoden päästä?

– Uskon, että jatkamme kasvua ja että meidän täytyy pyr-

kiä entistä enemmän työskentelemään automaation parissa. Saatamme hyvinkin tarvita vielä yhden työntekijän. Miten teet yrityksestä hyvän työpaikan?

– Se on vaikeaa. En oikeastaan ole mikään johtajaluonne, mutta aiemmassa työpaikassa pomoni antoi minulle hyvin vapaat kädet. Hän kertoi, minne minun piti mennä, ja sitten sain tehdä työni. Se oli mielestäni hyvä järjestely.

Se myös lisää luottamusta työntekijöiden ja johdon välillä, kertoo Helsing.

– Lisäksi työntekijät tuntevat olonsa tärkeäksi. Sen olen tuonut mukanani. Työntekijöiden pitää saada ajatella itse, koska se tekee työstä kiinnostavampaa, hän sanoo.

Fredrik

Foto: Fredrik

Elever testar vattenkvaliteten

Under våren och hösten har flera elever vid Tegengrenskolan fått prova på handfast vetenskap då de tagit vattenprover runtom i Vörå. Projektet finansieras av Rotary.

Roligt, spännande och lite annorlunda jämfört med vanliga lektioner. Så sammanfattar både elever och lärare vid Tegengrensskolan erfarenheten av att delta i projektet Vattenryggsäck, som finansierats av Rotary i Vörå.

Projektet handlar helt enkelt om att klubben finansierat en ryggsäck full med allehanda mätutrustning som skoleleverna sedan fått använda för att mäta vattenkvaliteten på orten.

– I våras var vi med två klasser och tog vattenprover här runtomkring. I höstas analyserade en klass proverna, säger lärare Mikael Kullas.

Eleverna tog vattenprov på fem olika ställen, både vid havet och vid träsk, för att jämföra kvaliteten.

Den 9 november fick dessutom eleverna Natalie Backman och Jolinda Helsing presentera resultatet för medlemmar ur Vörå rotaryklubb.

Och det var verkligen en gedigen och vetenskaplig presentation:

– PH-värdet var lägre i inlandsvattnet, syrehalten var lägre i Vörå å och steg på andra ställen, antagligen på grund av växterna, säger de.

Kvävehalten, som hela tiden var hög i Hällnäs, orsakas antagligen av åkrar och små diken.

Betyder det här att vattnet är bra eller dåligt i Vörå?

– Nå, det är bättre i havet, säger de.

Varför?

– För det är större.

Kullas förklarar:

– Fosforhalten bidrar till övergödning, samma sak kväve, men fosforn är oftast den begränsande faktorn.

Den fosfor som finns i jordbruksmarker är väldigt hårt bunden men det smiter ändå alltid iväg lite.

Det syns i bland annat Vörå å, där fosforhalten är låg på våren medan den stiger till hösten, säger han.

Vid havet, å andra sidan, sjunker kvävehalten medan syrehalten stiger till det normala.

Vad tycker du om det här projektet sett ur ett lärarperspektiv?

– Det är jättekul. De får lära sig väldigt handfast vetenskap, säger Kullas.

Eleverna Tobias Nyman och Oliver Bagge var också med på en lektion och testade vattnet.

– Vi tog PH-prover och fosforhalt, säger de.

Har ni gjort något liknande förr?

– Nej, absolut inte, säger de. Skulle ni vilja arbeta med liknande i framtiden?

– Kanske det.

Båda killarna är ivriga fiskare och därför berör resultatet också dem.

Tanken är också att elev-

erna ska fortsätta med projektet, säger Kullas.

– Vi ska bland annat fundera på varifrån de här grejerna kommer, på vilket vis det påverkar och hur allvarligt det är om halterna är för höga eller för låga.

Från Vörå rotaryklubbs sida är man nöjda med elevernas resultat.

– Vi hade ett möte där läraren visade oss runt på skolan och sedan fick två elever berätta resultaten. Det var väldigt intressant och eleverna uttryckte också sitt intresse, säger Gunilla Lindström, som är

ordförande för det här Rotaryåret.

Hon arbetar som apotekare och har varit medlem i Vörå rotary sedan 2012. Orsaken till att klubben ville delta i projektet är att Rotary som organisation är väldigt aktiv i miljöfrågor.

– Så vi delar ut vattentestryggsäckar och kompletteringsmaterial till skolelever, så att de med enkla medel kan göra vattentester på den egna orten. Jag tror själv det här ökar elevernas intresse för miljövård, säger Lindström.

Fredrik Westblom

Natalie backman, Jolinda Helsing,  tobias Nyman och oliver bagge har varit med och testat vattenprover.

Foto: Fredrik Westblom

Gunilla lindström.  Foto: Privat

mikael kullas visar testmaterialet eleverna arbetat med.

Foto: Fredrik Westblom

Kerstin är pensionären som gillar att jobba på dagis

Då Kerstin Backlund gick i pension var hon ledsen, för hon gillade sitt arbete som barnskötare. Men sedan blev hon glad igen då hon insåg att hon kunde fortsätta jobba på dagis.

Kerstin Backlund är en glad pensionär. Och gladast är hon då hon får gå till jobbet.

– Jag hade verkligen svårt för ordet p, alltså pensionär, säger hon.

Kerstin är 67 år gammal. Sedan hösten 1995 har hon arbetat på daghem i Oravais, ända tills hon gick i pension hösten 2021.

– Men jag ville inte göra det för jag är inte färdig med dagis.

Nu är hon pensionär 70 procent och arbetar 30 procent.

– Det är riktigt bra, tycker jag.

Kerstin är utbildad sjukskötare, men eftersom det till stor del handlar om skiftesarbete började hon söka efter annat då barnen var små. Då uppenbarade sig en tjänst på daghemmet i Oravais.

Du har varit med länge. Hur har arbetet ändrat över åren?

– Digitaliseringen har kommit in mycket. Men grunden, att ge barnen omsorg och kärlek och få dem att känna att de har en bra dag på dagis, är fortfarande med.

Nu arbetar daghemspersonalen mycket med att kommunicera med föräldrarna via appar. De klassiska föräldrasamtalen finns förstås kvar, säger hon. Men: – Tack vare tekniken kan föräldrarna bland annat skicka roliga saker de gjort med barnen hemmavid. Så det är roligt att jobba på dagis?

– Ja, det är det. Då jag började hösten 1995 tyckte jag verkligen att jag kommit till paradiset.

Kerstin tycker om att kunna hjälpa nya anställda och dela med sig av sin visdom. Men, visst är det också bra att uppdatera sig och hänga med i samtiden, säger hon.

Det är bra att känna att man är en del av dagisteamet, säger hon.

– Visst kan det hända att det finns en del jag måste kolla upp, då jag inte är där varje dag, men då är det bara att fråga.

En vanlig dag börjar halv

sju på morgonen. Då tar personalen emot barnen innan de alla går till sina egna avdelningar halv åtta. Sedan blir det morgonmål klockan 8 och efter det får barnen leka. Sedan går barnen ut och leker tills det blir matdags. De mindre barnen vilar efter maten och sedan blir del fri lek eller sagor.

Kerstin har främst jobbat med de yngre barnen. Hon tycker om det arbetet, säger hon.

– Speciellt då det gäller sagoläsning gäller det att tänka på åldern. Då det gäller de

mindre barnen är det bra att ha med bilder eller små dockor att visa samtidigt som man läser sagan. Det fångar barnens uppmärksamhet.

Vad är det som är så bra med att arbeta med riktigt små barn?

– Där kommer omvårdnaden in. De får sitta i famnen och känna sig trygga. Men med äldre barn kan man sedan diskutera mera eller pyssla. Det är också roligt.

En förändring som skett under Kerstins tid på dagis är att barnens delaktighet blivit allt viktigare.

– Nu frågar vi dem mera om vad de vill göra för pyssel, till exempel. De får vara med och bestämma och allt är inte så styrt som det kanske var förr.

En viktig sak som hon vill framhålla är att det är viktigt att folk fortsätter utbilda sig inom området, så att det finns behörig personal på dagis.

– Vi har haft svårt att få personal. Det gäller förstås inte bara dagis utan också andra områden, men ändå.

Hurudana personer lämpar sig det här yrket för?

– Man ska kunna samarbeta med folk och ha ett öppet sinne. Man kan inte stå fast i att så gjorde vi förr i världen, utan man ska kunna vidga vyerna.

Kerstin erkänner: – Jag vet att jag brukar sköta barnen för mycket, och hjälpa dem att klä på sig fast de egentligen borde göra det själv. Det har jag fått lära mig, säger hon.

Tanken är att hon nu ska fortsätta jobba så länge hon orkar.

– Jag trivs på dagis, säger hon.

Fredrik Westblom

Kerstin on eläkeläinen joka nauttii työstään

z Kerstin Backlund oli eläkkeelle jäädessään surullinen, sillä hän piti työstään lastenhoitajana. Mutta pian hän ilahtuikin, kun hän ymmärsi voivansa jatkaa töitä päiväkodissa.

Kerstin Backlund on iloinen eläkeläinen. Ja iloisimmillaan hän on lähtiessään töihin.

– Minulla oli suuria vaikeuksia e-sanan eli eläköitymisen kanssa, hän kertoo.

Kerstin on 67-vuotias. Hän työskenteli syksystä 1995 lähtien Oravaisten päiväkodissa, kunnes jäi eläkkeelle syksyllä 2021.

– En kuitenkaan halunnut jäädä eläkkeelle, koska koen työni olevan kesken.

Nyt hän on eläkkeellä 70 prosenttia ja töissä 30 prosenttia.

– Se toimii mielestäni oikein hyvin.

Kerstin on ammatiltaan sairaanhoitaja, mutta koska työ oli lähinnä vuorotyötä, hän ryhtyi pohtimaan alanvaihtoa lasten ollessa pieniä. Silloin Oravaisten päiväkodista vapautui paikka.

Olet ollut toiminnassa mukana pitkään. Miten työ on muuttunut vuosien varrella?

– Digitalisointi on saanut paljon jalansijaa. Perustehtävät ovat kuitenkin samat; annamme lapsille hoivaa ja rakkautta sekä saamme heidät tuntemaan, että heillä on päiväkodissa hyvä päivä.

Nykyisin päiväkodin henkilökunta kommunikoi paljon vanhempien kanssa sovellusten kautta. Perinteiset vanhempainillat eivät silti

ole kadonneet, Kerstin kertoo. Mutta:

– Teknologian ansiosta vanhemmat voivat vaikka lähettää meille kuvia hauskoista asioista, joita he ovat tehneet lasten kanssa kotona.

Onko päiväkodissa hauskaa työskennellä?

– Kyllä vain. Kun aloitin syksyllä 1995, ajattelin todellakin löytäneeni paratiisin.

Kerstin pitää uusien työntekijöiden auttamisesta ja oppiensa jakamisesta. On myös hyvä päivittää osaamistaan ja pysytellä ajan tasalla, hän kertoo.

On mukava tuntea olonsa osaksi päiväkodin tiimiä, hän sanoo.

– Joskus minun täytyy ottaa selvää joistain asioista, koska en ole töissä joka päivä, mutta onneksi voin

kysyä kollegoiltani.

Tavallinen päivä alkaa aamulla puoli seitsemältä. Silloin henkilökunta ottaa vastaan lapset, ennen kuin ryhmä jakautuu puoli kahdeksalta ja lapset siirtyvät omille osastoilleen. Aamupala on kahdeksalta, minkä jälkeen lapset saavat leikkiä. Sitten leikit jatkuvat ulkona lounaaseen asti. Pienimmät lapset lepäävät lounaan jälkeen, minkä jälkeen on vapaata leikkiä tai satuhetkiä.

Kerstin on pääosin työskennellyt pienimpien lasten kanssa. Hän kertoo pitävänsä työstään.

– Varsinkin satuhetkissä on tärkeää ottaa ikä huomioon. Pienimmille lapsille on hyvä olla kuvia tai pieniä nukkeja, joilla satua voi havainnollistaa lukiessa. Se he-

rättää lasten kiinnostuksen.

Mikä kaikista pienimpien lasten kanssa työskentelyssä on parasta?

– Hoiva on keskeisessä asemassa. Lapset saavat istua sylissä ja tuntea olonsa turvalliseksi. Mutta vanhempien lasten kanssa voi keskustella enemmän tai askarrella. Se on myös hauskaa.

Lasten osallistuminen on muuttunut entistä tärkeämmäksi Kerstinin päiväkotiuran aikana.

– Nykyään kysymme heiltä enemmän, mitä he esimerkiksi haluavat askarrella.

Lapset saavat olla mukana ja päättää, eikä kaikki ole yhtä ohjattua kuin ennen.

Kerstin haluaa kuitenkin korostaa, että alalle kouluttautuminen on jatkossakin tärkeää, jotta päiväkodeissa

riittää pätevää henkilöstöä.

– Meidän on ollut hankala löytää työntekijöitä. Sama koskee päiväkodin lisäksi muitakin aloja, mutta silti. Millaisille ihmisille ammatti sopii?

– Täytyy osata tehdä yhteistyötä muiden kanssa ja olla avoimin mielin. Ei voi juuttua siihen, että näin teimme ennen vanhaan, vaan täytyy osata avartaa näkemystä.

Kerstin tunnustaa:

– Tiedän, että hoidan lapsia liikaa, että autan heitä pukemaan vaikka heidän pitäisi itse asiassa osata tehdä se itse. Sen olen saanut oppia, hän myöntää.

Kerstin aikoo jatkaa töitä niin pitkään kuin jaksaa.

– Viihdyn päiväkodissa, hän sanoo.

kerstin backlund är pensionären som trivs på dagis. – då jag började arbeta där kände jag att jag kom till himmelriket, säger hon.  Foto: Fredrik Westblom

Kent är bagarmästaren som vill hjälpa andra

Efter ett helt arbetsliv bakom ratten på en långtradare satsar Kent Kullström nu på att göra det han själv vill. – Jag njuter av livet.

Kent Kullström går till kylskåpet, öppnar dörren och tar ut en smörgåstårta.

– Jag började med den i går kväll. Man måste börja dagen före den ska serveras så att den får dra lite, säger han.

Det är inte varje dag personen jag intervjuar bakar en tårta enkom för intervjun, men det är precis det Kent gör.

– Det är en hobby.

Kent Kullström är en glad pensionär som bor i Oravais. På grund av ryggont har han gått i pension efter ett helt liv bakom ratten på en långtradare.

– Jag körde till Norge, och så körde jag också till Ryssland. Jag tror det var på grund av det jag fick problem med ryggen. Vägarna var inte de bästa.

Då han körde längs vägarna fanns det ofta inte något annat alternativ än att äta det man hade med sig. Då blev det ofta färdiglagade snabbmatsportioner.

– Jag brukar säga att jag har ätit så många snabbmatsportioner under min tid som långtradarchaufför att jag aldrig vill äta en sådan igen.

Så nu satsar han på att äta gott, och göra det han själv vill göra. På sin Facebooksida brukar Kent ofta dela med sig av sin vardag, till andras förtjusning:

– På det senaste inlägget har jag 200 gillningar.

Det betyder att bilder av tårtor, restaurerade klockor, egentillverkade tv-bord av sälg och epoxy samt höstens kantarellskörd förgyller andras vardag.

– Jag har börjat gå MI-kurser nu. Det har jag aldrig gjort förr. Just nu håller jag på med att tillverka en egen kniv.

Du är en person som behöver ha saker att göra?

– Ja, absolut, jag kan inte ta det lugnt. Då jag blev pensionär var det en del som undrade om jag bara skulle lämna att sitta i soffan, men det behöver de inte vara rädda för. Det gör jag bara om de binder fast mig där.

En bit från hemmet har Kent ett garage där två rariteter står: en Mini Cooper 1974 och en Porsche 928. Minin har Kent byggt ihop helt själv.

– Den är jag stolt över, säger han.

Mat och bakning är ändå ett särskilt intresse för Kent.

– Det är nog främst jag som står för matlagningen här i hushållet. Jag har alltid gillat att koka. Frun tycker bra om mitt bakverk, säger han.

Har du några tips på hur man får smörgåstårtan att bli så lyckad som den som

nu står på bordet framför oss?

– Man ska använda bra ingredienser. Det ska vara väl rökt skinka, inga skinkstrimlor, och gör du med fisk ska det vara kallrökt lax.

Och nu då det nalkas jul betyder det också att Kent förbereder sig för att verkligen ta köket i besittning. Egenbakade jullimpor och hemmagjorda lådor hör julen till.

–

Dessutom har jag gjort egentillverkad senap. Whiskysenap, minsann, säger han.

Men trots att han är så noggrann har han aldrig tänkt sig att sälja sina varor. Man ska inte göra affär på en hobby, säger Kent.

Dessutom: – Jag är min egen hårdaste

kritiker. Är jag inte nöjd åker det i soporna.

Men det är inte bara Kent själv och hans fru som drar nytta av matlagningen. Barnen, barnbarnen och familjen får alltid en godsak eller två då Kent är i farten.

– Min mor bor här i närheten. Hon får mat från kom-

munen men på helgerna gör jag mat åt henne. Eftersom jag och min bror sköter om henne får hon bo hemma så länge hon orkar.

Så du är en person som vill hjälpa andra? – Ja, absolut. Oberoende av vem det är så hjälper jag. Och visst betyder det ock-

så att grannarna får ta del av det goda.

– Det bor ett ungt par här

bredvid.

De ska få lite smörgåstårta, säger Kent.

Fredrik Westblom

kent kullström är nöjd med livet. Nu vill han bara göra det han själv tycker om att göra, säger han.  som t.ex. goda smörgåstårtor.

Foto: Fredrik Westblom

den här whiskysenapen har kent kullström just gjort helt själv.  Foto: Fredrik Westblom det här två bilarna är kent kullströms ögonstenar.  Foto: Fredrik Westblom

Under fyra lektioner hade Tegengrenskolan i Vörå finbesök av Jan Philip Scheibe som lärde bildkonsteleverna sina knep och trix.

Jan Philip Scheibe står framför konstverket utanför Tegengrenskolan i Vörå. Det består av ett ofantligt antal trådar som spänts upp mellan några träd.

Konstverket har han gjort tillsammans med eleverna i årskurs 9, som har bildkonst som tillval.

Scheibe deltar i projektet Kultur i skolan, som möjliggör att han kan hålla fyra föreläsningar för eleverna.

– Jag har bland annat be-

rättat om mitt liv och min konst, säger han.

Men det är inte det enda han gjort under tiden han varit i Vörå. Han har också bott vid Abramsgården i Andkil, som Kommunbladet skrev om i juni. Och så har han haft ett eget konstverk, där han gått omkring med en lykta och visat upp olika platser i Vörå, som Vöråborna själv inte ens kände till.

– Jag som artist är väldigt nyfiken på liminala platser, och då du är ny på en ort hittar du lätt sådana, säger han.

Under hans föreläsningar har eleverna också fått arbeta med naturmaterial, som

drivved. De har skapat fyra olika konstverk som finns att beskåda i skolan.

En av eleverna som deltagit i Scheibes föreläsningar

är Elin Kullas. Det var en annorlunda upplevelse, säger hon.

Själv brukar jag mest göra konst på papper, så jag

har inte gjort något liknande tidigare.

– Det

har varit kul. Det är lite annorlunda än att bara ha vanliga lektioner, säger hon. text & foto: fredrik Westblom

Jan Philip scheibe tillsammans med eleverna illya savinov, elin kullas, isabella le, Alina Carlsson och. Vili sundberg.

elin kullas tyckte det var en nyatt delta i föreläsningarna.

God Jul och Gott Nytt År tillönskas kunder och leverantörer Eklunds Traktorservice Christer och Kenneth E KLUNDSTRAKTORSERVIC E Ken-Track Parts God Jul & Gott Nytt År! VÖRÅ VÖRÅ Tfn (06) 383 2890 Karlebyvägen 30, 66800 ORAVAIS Tfn 06-385 1200 Vi har julbord Fredag 9.12 och Fredag 16.12 kl. 11-15 Välkomna!! God Jul & Gott Nytt År!

�

ALEX PADURARIU/UNSPLASH

Laxer–medel hette en man på film annat än vardag ställa så det passar tarv eller lusta där kanske man trivs? � vapen. mora-

� �

O J

asynja. grässlätt liknelse. grekisk bokstav

L A R ▶

fasad. aga. snår. � � FOTO:

de löser väl biljett? skria arrendera. ratar usch. proposition oreda. reseda. opus. smyger fram

återblickande

�

syns med ben och barriär ger svar på tal är väl rutiner bilstad i usa. kola förkortad tidning

rentjur. fön. V R E D E

pre-eu. gemenskap

halv timme till sjöss

mening och mål

inte helt som andra

kan tåg och hårda

kan luas

har väl bestämt sig?

hörs på julig slädfärd negativa som akuta

dödskamp. träd tillbringare

rovan. raggmunk

rutinerade

⬅ ⬅ ⬅ ⬅ ⬅ ⬅

menat. atmosfär bård. drabbning

gudlöshet

innebär att man väljer att skippa sömnen

mörk tid. skattas sint som klinka konstatera

destination

nödsignal ger nytt figurantska R A

citrusfärg pengarna

införliva används vid plätering

ruelse. etter istida sengångare kan man nota

tjuga men ej sedel

stiftstad i norr. lukt

� vanligt påvenamn bondchef

S A R �

felis catus

renar eller klöser

slå fel. högre makt omogen oljekälla

naken, adaman kan man må eller höra

mjuk. timdelar

fårapäls som as

fura. indolent

▶ ▶

I de blå rutorna gömmer sig namnen på några kända julsånger.

Kommunbladets julkryss

gas som ytmått

hörs från lomhörd

fläckfritt anger dag i månad

air. rysskung kall period. dumburk

osymmetrisk

ost med ånamn

jazzshaw abrahams stad knapp som avmätt sällsynt, gullig S

okänd. klok arab? gör vilsen. kanyl

strutsfågel sällan matfisk

dagspendang

⬅ ⬅ ⬅ � � � � � � � � �

T A D rökte småbil K A M P F O R T E � öka grundton fyndplats

vintergrön barrväxt

önskar friare få höra

sothöna

barrträd följer tripp och trapp

F R I D extern vira trafik säte antal � � � � ↴ ↴ � � �

sagoslut

kan kanske hugga i sig själv och därmed missta sig

Jag vet inte vilken av de här unga som i framtiden får sin hobby som yrke. Jag vet inte vilken tjej som rider i Helsinki International Horse Show, blir veterinär eller nöjer sig med att vara en hobbyryttare. ”

Ridning och hästar har fått ett

och det blir missförstånd. Då kan det bli platt fall, bokstavligen.

Hästen frustar belåtet då den kommer in i stallet. Det är blött ute och därför är den nöjd och glad då Jessica Snickars-Nyman ryktar och torkar den.

– Det här är Kasima, ett polskt halvblod. Eller Kassie, som vi kallar henne här hemma i stallet, säger Jessica Snickars-Nyman.

Hästen sniffar misstänksamt på min hand men godkänner slutligen att jag klappar henne på mulen.

– Hon är snäll, säger Snickars-Nyman.

Hon är en eldsjäl inom ridningen och lockar många att

prova på. Det har lett till att folk i alla åldersgrupper rider i Oravais.

– Ridning är för alla.

Oravais ryttarförening har funnits i flera år men nu har antalet medlemmar ökat kraftigt. För tillfället har föreningen över 50 medlemmar, säger Snickars-Nyman.

– Vi har några som aktivt rider och har egen häst, vi har tävlingsryttare och vi har de små som just börjat rida. Det är alltså alla åldersgrupper och alla kunskapsnivåer.

Snickars-Nyman äger själv elva hästar, allt från ponnyer till halvblod.

– Här finns en häst för alla modeller.

Vad ska man tänka på som nybörjare?

– Du ska hitta ett trevligt stall med utbildad personal. Hästar finns i alla byar men alla kan inte lära ut hur man ska hantera dem.

Det bästa en nybörjare kan göra är att bli medlem i en förening och att man börjar rida i en ridskola, säger Snickars-Nyman.

– Det går inte att säga hur länge det tar från att vara nybörjare till att bli en fullfjädrad ryttare. Det är många

aspekter som spelar in.

Det viktigaste är att ha kontroll över sin egen kropp, säger Snickars-Nyman. Om man sitter fel eller rör sig fel blir det inte bara obekvämt för en själv utan också för hästen.

– Det är fysiskt tungt att rida. Det är inte bara att sitta där och därför är det här absolut en sport.

Dessutom måste man också ta hästen själv i beaktande.

– Jag brukar alltid säga ”stora djur, stora känslor”. Då det går bra är man glad men ibland går det inte bra

Hästar är snälla djur, påpekar hon, men de är stora och starka.

– Jag brukar lite elakt säga att då det sker en olycka på fotbollsplanen snubblar spelarna över sina egna fötter och gör sig illa. Sker det en olycka med en häst faller du från två meters höjd i sextio kilometer i timmen.

Sysslar man med den här

hobbyn är det inte bara ridning som gäller. Du ska också rykta hästen, ta hand om den och lära dig så mycket som möjligt om hästen som djur.

Men ju mer man lär sig desto mer inser man att ridning och hästar är en givande hobby. Och man får också lära känna hästen och dess personlighet.

– Du ska alltid, alltid respektera hästen som individ. Det kan hända att hästen

Jag brukar alltid säga ”stora djur, stora känslor”. Då det går bra är man glad men ibland går det inte bra och det blir missförstånd. Då kan det bli platt fall, bokstavligen.”

Vanessa Stenmark sköter om Kassie.

Vanessa Stenmark ryktar en ponny.

Det finns en häst för alla, säger Jessica Snickars-Nyman.

Jessica Snickars-Nyman är en eldsjäl inom ridningen i Oravais.

Ridning är för alla, säger Jessica Snickars-Nyman, ordförande för Oravais ryttarförening. Föreningen upplever nu ett uppsving.

”

”

stort uppsving i Oravais

inte är redo att rida under dagen, särskilt om det hällregnar och hästen är känslig för blåst.

Som tränare tycker Snickars-Nyman att det viktigt att se till att ha en mångsidig träning.

– Jag vet inte vilken av de här unga som i framtiden får sin hobby som yrke. Jag vet inte vilken tjej som rider i Helsinki International Horse Show, blir veterinär eller nöjer sig med att vara en hobbyryttare.

Du sa ”tjej”?

– Ja, det är ingen hemlighet. I Finland är det mest tjejer och kvinnor som rider.

Vanessa Stenmark bor i Oravais och är medlem i för-

eningen sedan tre år tillbaka. – Jag har alltid tyckt om hästar, ända sedan jag var liten.

Vad är roligast med hobbyn?

– Att rida. Men i dag ska jag hjälpa till här i stallet, fylla på hö och tvätta vattenhinkar.

Hon påpekar att man får bra vänner via hobbyn. – Här lär man känna folk som gillar samma sak, säger Stenmark.

text & foto: fredrik Westblom

stora djur, stora känslor. man ska respektera hästen som individ.

Efterlyses: Äldre som kan hjälpa i skolor

z Efterlyses skolmormor/ morfar eller farmor/farfar som har intresse för barn och läsning till åk 1–6. De som är intresserade ska ta kontakt med resp. skolas rektor.

Etsitään 1–6-luokkalaisille koulumummoa tai kouluvaaria, joka on kiinnostunut lapsista ja lukemisesta. Asiasta kiinnostuneet voivat ottaa yhteyttä koulujen rehtoreihin Kontaktuppgifter per epost namn.efternamn@edu. vora.fi, per tel:

Koskeby skola - rektor Annika Ohlis, 050 305 3118

Rökiö skola - rektor Annette Brink-Bäckström, 050 373 6350

Karvsor skola - rektor Bo Nordqvist, 050 410 0936

Särkimo skola - rektor Malin Pensar, 050 435 0482

Maxmo Kyrkoby skolarektor Ronnie Salonen, 050 3219908

Centrumskolan i Oravaisrektor Jan Hermans, 046 922 7836

Kimo skola - rektor Martina Ehrs, 045 874 0154

Petterinmäen koulu - rehtori Suvi Kytömäki, 050 307 1451

Jullovsläger –dagläger

z Kom med på ett fartfyllt dagläger Norrvalla för åk 1–3 kl. 9–15.

Dagen fylls med olika aktiviteter både ute och inne så som bollspel, lekar, pulkåkning, pyssel och mycket, mycket mera. Vi avslutar dagen med simning i terapibassängen.

Du kan fritt välja hur många dagar du vill delta. Avgiften på 10 euro/dag faktureras i efterskott. Lunch och mellanmål ingår i deltagaravgiften. Anmälan senast 20.12 till https://kurs. fi/08259. Arr. Fritidskansli och Norrvalla Folkhälsan.

I Rågens och Fjärdarnas Rike

z Planeringen av den 43:e upplagan av I Rågens och Fjärdarnas har påbörjats. Texter till nästa års bok inlämnas senast 28.2. till nirr@ vora.fi. Det går också bra att kontakta någon av arbetsgruppens medlemmar, Lena Lindgård, ordförande, Britt-Marie Norrgård, Evelina Wilson, Mats Dahlin, Kjell Engström, Svea Södergård, Monica Östman, Peter Backa eller Alf Wiklund.

Många deltog i novelltävlingen

I höst har Vörå kommunbibliotek samt kultur och fritid ordnat en novelltävling för årskurs 7–9.

Bibliotekspersonalen har läst alla bidrag och utsåg vinnarbidragen utan att veta vem som skrivit novellerna.

Grattis och tack till alla som lämnade in novellbidrag, fortsätt att skriva!

Resultatet av novelltävlingen:

Första pris (50 euro) får Sara Holm för ”En isande minut”

Delat andra pris (50 euro) får Axel Sandås för ”Dagen som förändrade allt” och

Frida Småros för ”En perfekt ballerina” Tredje pris (50 euro) får

Amilia Mensakov för ”Borta för alltid”

Hederspris får: Isabella Le: Min mammas dotter

Belinda Bäck: I Kremlmurens skugga

Lovisa Öling: Den mystiske natten

Joel Hahn: I sista minuten Moa Österberg: Harald

Louisa Nygård: Lyckan Engla Grannas: Om vi hade dött tillsammans

Är du intresserad av ordkonst?

z På sportlovet kommer vi att ordna ordkonst på biblioteket. Ordkonstledaren Ellen Strömberg från Jakobstad kommer att hålla dagläger.

Ellens bok ”Vi ska ju bara cykla förbi” har fått mycket publicitet och är bland vann Augustpriset i kategorin Årets svenska barn-och ungdomsbok. Vi är mycket glada att få Ellen till Vörå

under sportlovet! Det vi skulle behöva få hjälp med är att du som skulle vara intresserad av att delta i ordkonst meddelar ditt intresse till biblioteket. Då kan vi ordna ordkonst för den åldersgrupp där det finns intresse.

Cirka 10 personer ryms med i en ordkonstgrupp, eventuellt ordnas två grupper.

Vinnarbidraget i novelltävlingen: En isande minut av Sara Holm

Skriket ekar över skolgården Gunhilda Mårdh, biträdande rektor på skolan sätter sitt mörkrostade middagskaffe i fel strupe i undran varifrån skriket kommer.

För henne som är en ganska övertänkande person sätts hjärnkontoret i rullning på direkten. Hon vågar varken kolla ut eller anropa någon annan i personalen. Bara för att de senaste veckorna gått igenom skolans säkerhet, in-rymning, utrymning, nedsläckning, bombskydds säkerhet och sådant låg tanken på katastrofer färskt i minnet.

Gunhilda, som den naiva dam hon är förstår snabbt vad som sker, något händer på skolgården. Hon vågar inte öppna upp persiennerna för hon vet redan vad som sker där ute. Det som händer är det som skolan förberett sig på nu under de senaste två veckorna.

Hon börjar snabbt tänka igenom all information hon skulle tänkas behöva när det väl blir hennes tur.

”Blodgrupp O+, född och uppväxt i Bertby, personnumret har hon glömt men det kommer hon säkert på i stundens hetta, vänsterhänt är hon också men det är kanske inte lika viktigt, är det något mer?”

Hon tar fram telefonen och skall strax trycka in de numror som kan komma att rädda henne, men då, då händer det som inte fick ske. Klotet tynger sig igenom fönstrets alla tre lager och igenom persiennerna, nu är det över. Den träffar Gunhilda, en ilande smärta i huvudet och hon är nere.

Allt detta från skriket till att Gunhilda ligger ner på golvet går på ett par sekunder. Men i hennes värld har det känts som en evighet Det är över nu, men nog kändes det lustigt att vara avliden. Allt var som vanligt men en skärande smärta i huvudet var omöjlig att förneka. Det måste vara där hon blev träffad.

Hon kollar upp och förbereder sig på en vit skinande värld med Jesus och Gud vid

hennes sida, även om hon kanske inte var den mest aktiva församlingsmedlemmen. Betalade hon ens kyrkoskatten under hela förra året?

”Gud jag är här!” Ropar Gunhilda ut.

En vit skinande värld var det för några sekunder. Men inget svar, bara en drös elever som stod i fönstret och tittade in och en brännboll på golvet. Längst framme på tå står Roland, en kortväxt nioåring som hade slagit bollen så hårt att den flugit in genom fönstret.

”Hur mår du? Är allt bra, behöver du is?”

”Jag tror nog inte att hon kan må så bra, en sådan träff.”

”Snyggt Roland!”

”Sedan när blev hon så religiös?”

Barnens kommentarer övergår till ett stort mummel.

”KÄFTEN!”

Gunhilda har fått nog. All rädsla, all smärta, att hon varit rädd för sitt eget liv, hon behövde till och med börja fundera på personnumret, allt det för detta...

När klockan väl slog tre blev Roland sittande kvar i klassen. Hans första kvarsittning. Aldrig hade han kunnat tro att han skulle hamna här. Det är ju här alla läskiga typer brukar sitta. Men att han skulle vara här. Det måste vara det mest otippade som han kunde tänka sig. Lilla Roland på kvarsittning.

Gunhilda själv så låg på en ny bäddad sjukhussäng med hjärnskakning. Det skulle nog dröja några veckor innan hon var tillbaka i skolbyggnaden.

En del av skribenterna i novelltävlingen: Louisa Nygård, Engla Grannas, Isabella Le, Belinda Bäck och Moa Österberg.

Sara Holm.

28.11–21.1.2023 FOTOUTSTÄLLNING på Norrvalla. Johan Geisor ställer ut naturfoton från sina böcker De osynliga fåglarnas skog samt De synliga fåglarnas skog. Öppet alla dagar kl. 8–21. Under julledigheten kan tiderna variera vilket kan ses på Norrvalla Folkhälsans webbplats.

10.12 JULMYS för åk 4–6 kl. 12–13.30 vid Hotel Central, Vöråvägen 8. Vi gör olika slags julgodis och dekorerar pepparkakor. Ingen avgift. Vörånejdens 4H.

10.12 JULMYS för 10–16-åringar kl. 14–16 vid Hotel Central, Vöråvägen 8. Vi bygger och dekorerar pepparkakshus. Husen får sen pryda vårt fönster en tid. Ingen avgift. Vörånejdens 4H.

10–20.12 Ta del av 4H:s JULFÖNSTER vid Hotell Central, Vöråvägen 8.

10.12 JULFEST MED PROGRAM av Oravais Musikskolas musik- och danselever kl. 14 i centrumskolan. Anmälningar för serveringen kan göras till Musikgården tfn 040-1903554 eller på mail oravaismusikskola@hotmail.com senast torsdag 8.12. Arr. Oravais Musikskola r.f.

11.12 JULKONSERT med damkören Aquarelle kl. 18 i Koskeby skola. Inträde. Arr. Vörå MI.

22.12. JULFRID23 i Oravais kyrka kl. 20. Sångfoglarna, Margaretha Nordqvist och Emilia Kullbäck. Musiker: Pernilla Nilsson-Wik, oboe, Salla Niemi, violin, Bo Lund, dragspel och piano Cecilia

Nordqvist, orgel och piano, Karl-Johan Heikius, gitarr, Kevin Nordqvist, gitarr, Hannes Sjöblom, cajon, Mikael Österberg, kapellmästare samt bas. Fritt inträde, kollekt uppbäres för diakonin inom Oravais kapellförsamling.

28.12 JULSTÄMNING kl. 18–21 på Byagården i Djupsund, Kvimovägen 465. Kom med och upplev julstämning på Byagården i Djupsund! Program: Julgröt och tårta, julsånger, lekar, lotteri, tomten delar ut julklappar! Lotterivinster mottages med tacksamhet! Bindande anmälan senast 22.12.2022 till elisabet.bjorknorrgard@netikka.fi alternativt 050-465 0148. Julklapp till tomtens säck gör tomten glad! Avgift, gratis för barn upp till 12 år. Arr.

Djupsund Lövsund Teugmo Byaråd rf

30.12 KINDERSILVESTERBARNENS NYÅR kl. 18-20 vid grillplatsen i Klockarviken, Lövsund. Kom med och fira det kommande nya året 2023. Möjligheter att grilla korv så ta med varm dryck och tilltugg samt korv att grilla. Ta gärna med tomtebloss. Info: Birgit Müller-Sigfrids, 045896 6101 b.muller.sigfrids@ gmail.com. Ingen avgift. Arr. Djupsund Lövsund Teugmo Byaråd rf

12.1 PIDRO kl. 18.30-20.30 i Byagården i Djupsund, Kvimovägen 465. Anmälan till lena.smaros@gmail. com eller tfn 040–910 0069. I avgiften ingår kaffe/te med tilltugg. Fortsätter hela våren. Arr. Djupsund Lövsund Teugmo Byaråd rf

20.1 TEATERFÖRESTÄLLNINGEN ”Lovlig frånvaro av hälsoskäl” kl. 19 på Årvasgården, Slagfältsvägen 20. Unga Scenkompaniets 10-årsjubileumspjäs riktar sig till både ungdomar och vuxna. Fritt inträde. Arr. Oravais teater i samarbete med Aktia Sparbanksstiftelsen i Oravais och Vörå kommun/fritidskansli

21.1 PIDRO kl. 13–18 i Byagården i Djupsund, Kvimovägen 465. samlas vi och spelar en hel eftermiddag. Mellan spelomgångarna får vi något salt och något sött att stärka oss med! Anmälan till lena.smaros@gmail.com eller tfn 040–910 0069 senast 16.1. Arr. Djupsund Lövsund Teugmo Byaråd rf

27–28.1 Hälsohelg på Norrvalla. Dagarna består av fysisk aktivitet, inbodymät-

ning och personlig coaching gällande träning, kost och välmående. Njut av en god och närproducerad middag till kvällen, i gott sällskap. Avgiftsbelagt. Anmälan och info: www.folkhalsan.fi/ halsohelg

31.1 HÄLSOVINKAR för vardagen enligt traditionell kinesisk medicin. Föredrag av Mirja Klemets kl. 19–20.30 i Byagården i Djupsund, Kvimovägen 465. Syftet med föredraget är att ge impuls till någon liten förändring som ökar livskraft och förbättrar livskvalitet. Klemets är utbildad YU Naturterapeut och YU Zonterapeut. Servering, deltagaravgift, kontant betalning. Anmälan senast 27.1, elisabet.bjork-norrgard@netikka.fi alt 050-465 0148. Arr. Djupsund Lövsund Teugmo Byaråd rf

28.11.

VALOKUVANÄYTTE-

LY Norrvallassa 28.11.2022–21.1.2023. Johan Geisor asettaa näytteille luontokuvia kirjoistaan Näkymättömien lintujen metsä ja Näkyvien lintujen metsä. Avoinna joka päivä klo 8.00–21.00. Aukioloajat voivat vaihdella joululoman aikana. Tarkista ajat Norrvalla Folkhälsanin kotisivuilta.

10.12. JOULUPUUHAA 4.–6.-luokkalaisille klo 12.00–13.30 Hotel Centralissa, Vöyrintie 8. Teemme erilaisia jouluherkkuja ja koristelemme piparkakkuja. Maksuton. Vörånejdens 4H.

10.12. JOULUPUUHAA 10–16-vuotiaille klo 14.00–16.00 Hotel Centralissa, Vöyrintie 8. Rakennamme ja koristelemme piparkakkutaloja. Talot pääsevät koristamaan ikkunaamme joksikin aikaa. Maksuton. Vörånejdens 4H.

10.–20.12. Ihastele 4H:n JOULUIKKUNAA Hotel Centralissa, Vöyrintie 8. 10.12. JOULUJUHLA JA OHJELMAA, Oravais Musikskolan musiikki- ja tanssioppilaat esiintyvät klo 14 keskuskoululla. Ilmoittautumiset tarjoilua varten Musikgårdeniin puhelimitse 040-190 3554 tai sähköpostitse oravaismusikskola@

hotmail.com torstaihin 8.12. mennessä. Järj. Oravais Musikskola r.f.

11.12. JOULUKONSERTTI, Naiskuoro Aquarelle klo 18.00 Koskeby skolassa. Sisäänpääsymaksu. Järj. Vöyrin kansalaisopisto.

22.12. JOULURAUHA23 Oravaisten kirkossa klo 20. Sångfoglarna, Margaretha Nordqvist ja Emilia Kullbäck. Muusikot: Pernilla Nilsson-Wik, oboe, Salla Niemi, viulu, Bo Lund, haitari ja piano, Cecilia Nordqvist, urut ja piano, Karl-Johan Heikius, kitara, Kevin Nordqvist, kitara, Hannes Sjöblom, cajon-rumpu, Mikael Österberg, kapellimestari ja basso. Maksuton, Oravaisten kappeliseurakunnan diakonialle kerätään kolehti.

28.12. JOULUTUNNELMAA klo 18.00–21.00 Djupsundin Byagårdenissa, Kvimontie 465. Tule kokemaan joulu-

tunnelmaa Djupsundin Byagårdeniin! Ohjelma: Joulupuuroa ja torttuja, joululauluja, leikkejä, arvonta, joulupukki jakaa joululahjoja! Arvontapalkintoja otetaan kiitollisena vastaan! Sitova ilmoittautuminen 22.12.2022 mennessä sähköpostitse elisabet.bjork-norrgard@netikka.fi tai puhelimitse 050465 0148. Joulupukki ilahtuu lahjoista pukin säkkiin! Sisäänpääsymaksu, ilmainen alle 12-vuotiaille. Järj. Djupsund Lövsund Teugmo Byaråd rf

30.12. KINDERSILVESTER

– LASTEN UUDENVUODENJUHLA klo 18.00–20.00 Klockarvikenin grillipaikalla Lövsundissa. Tule mukaan juhlimaan uutta vuotta 2023. Mahdollisuus makkaranpaistoon, joten ota mukaan lämmintä juotavaa ja purtavaa sekä grillimakkaraa. Saa myös ottaa mukaan tähtisadetikkuja. Lisätietoa: Birgit Müller-Sigfrids, 045-

896 6101 b.muller.sigfrids@ gmail.com. Maksuton. Järj. Djupsund Lövsund Teugmo Byaråd rf

12.1. PIDRO klo 18.30–20.30 Djupsundin Byagårdenissa, Kvimontie 465. Ilmoittautuminen sähköpostitse lena. smaros@gmail.com tai puhelimitse 040–910 0069. Maksuun sisältyy kahvi/tee ja naposteltava. Jatkuu koko kevään. Järj. Djupsund Lövsund Teugmo Byaråd rf 20.1. TEATTERIESITYS ”Lovlig frånvaro av hälsoskäl” klo 19.00 Årvasgårdenissa, Taistelutantereentie 20. Unga Scenkompanietin 10-juhlavuotisnäytelmä on tarkoitettu sekä nuorille että aikuisille. Ilmainen sisäänpääsy. Järj. Oravais Teater yhteistyössä Aktia Sparbanksstiftelsen i Oravais -säätiön ja Vöyrin kunnan/ Vapaa-aikatoimiston kans sa.

21.1. PIDRO klo 13.00–18.00 Djupsundin Byagårdenissa, Kvimontie 465. Kokoonnumme pelaamaan kokonaisen iltapäivän ajaksi. Pelikierrosten välissä nautimme jotain suolaista ja makeaa voimien keräämiseksi! Ilmoittautuminen sähköpostitse lena.smaros@gmail. com tai puhelimitse 040–910 0069 viimeistään 16.1. mennessä. Järj. Djupsund Lövsund Teugmo Byaråd rf 27.–28.1. Terveysviikonloppu Norrvallassa. Päivät koostuvat liikunnasta, InBodymittauksesta ja henkilökohtaisesta valmennuksesta liikuntaa, ruokavaliota ja hyvinvointia koskien. Nauti herkullisesta ja lähituotetusta illallisesta hyvässä seurassa. Maksullinen. Ilmoittau-

tuminen ja lisätiedot: www. folkhalsan.fi/halsohelg

31.1. TERVEYSVINKKEJÄ arkeen perinteisen kiinalaisen lääketieteen mukaisesti. Mirja Klemetsin luento klo 19.00–20.30 Djupsundin Byagårdenissa, Kvimontie 465. Luennon tarkoituksena on antaa sysäys johonkin pieneen muutokseen, joka lisää elinvoimaa ja parantaa elämänlaatua. Klemets on AK Luontaishoitaja ja AK Vyöhyketerapeutti. Tarjoilu, osallistumismaksu käteisellä. Ilmoittautuminen 27.1. mennessä sähköpostitse elisabet.bjorknorrgard@netikka.fi tai puhelimitse 050-465 0148. Järj. Djupsund Lövsund Teugmo Byaråd rf

Läsartävling Var finns bilden?

z I läsartävlingen

Namn: Adress: Telefon: z Rätt svar: I förra läsartävlingen gällde det att hitta bilderna på sidorna 1, 1, 13, 14.

månadens vinnare överraskades: måste vara mamma som var framme

Då vår tävlingsvinnare Ronnie Skata svarar i telefonen förväntar han sig inte ett samtal från Kommunbladet.

Han förväntar sig absolut inte heller att han ska ha vunnit läsartävlingen, för: – Oj, jag har inte ens lämnat in något bidrag! Det

z Födda

Skridskoevenemanget KPO

ICE Skating till Oravais

z Söndag 11.12 ordnas skridskoevenemanget KPO ICE Skating för hela familjen vid rinken i Oravais. Evenemanget är gratis och programmet består av tävlingar, lekar,

musik, smått och gott att äta/ dricka, sagofigurer, pris åt alla deltagare m.m. Närmare info om klockslag hittas på www. vora.fi och på Vörå Kultur & fritids facebook­sida.

Luistelutapahtuma KPO

ICE Skating saapuu Oravaisiin

z Sunnuntaina 11.12. järjestetään koko perheen luistelutapahtuma KPO ICE Skating Oravaisten kaukalolla.  Tapahtuma on ilmainen ja sen ohjelma koostuu kilpailuista, leikeistä, musiikista, pienestä syötävästä/juotavasta,

satuhahmoista, palkinnosta kaikille osallistujille ym. Tarkempaa tietoa ajankohdasta netissä www.vora.fi ja Vöyrin Kulttuuri ja vapaa­ajan Facebook­sivuilla.

Julfrid 23 i Oravais kyrka

z Den omtyckta och välbesökta konserten JULFRID är tillbaka!

Efter två år av paus på grund av Corona­pandemin får publiken åter bänka sig i Oravais kyrka för att lyssna på lugn julmusik.

Torsdagen 22.12. kl. 20.00 uppträder följande: Sång: Kören Sångfoglarna, Margaretha Nordqvist och Emilia Kullbäck som härefter leder Sångfoglarna

Musiker: Pernilla NilssonWik, oboe, Salla Niemi, violin, Bo Lund, dragspel och piano, Cecilia Nordqvist, orgel och piano, KarlJohan Heikius, gitarr, Kevin Nordqvist, gitarr, Hannes Sjöblom, cajon, Mikael Österberg, kapellmästare samt bas.

Ljudtekniker: Bo Nordqvist

Fritt inträde, kollekt uppbäres för diakonin inom Oravais kapellförsamling.

måste vara mamma min som gjort det i mitt namn, säger han.

Det är fullt tillåtet att göra det! Hur känns det?

– Överraskande, säger Ronnie.

Han bor i Maxmo med sin sambo och är lantbruksföretagare. Hans mamma heter Marit Skata och bor

också i Maxmo.

– Jag brukar säga att jag är skogsägare på heltid.

Utöver det sysslar Ronnie med jakt och tävlingsskytte.

Du har nu vunnit ett presentkort på blommor.

Hur känns det?

– Det känns bra. Min sambo kommer absolut få dem. Hon brukar säga att

jag inte ger henne blommor tillräckligt ofta.

Vilken sorts blommor gillar hon?

– Det blir säkert rosor. Har du något du vill hälsa åt din mamma?

– Inte direkt. Jag tackar henne då jag hälsar på henne nästa gång, säger Ronnie. Fredrik Westblom

kock.

linda malinen och Niklas knuts fick en flicka den 19.05.2022. Flickan var 50,5 centimeter lång och vägde 3 325 gram. syskonen heter Vincent, 7 år och stella, 4 år.

den här månaden vann ronnie skata läsartävlingen.

Courtney Hede och Alexander Hede från Vörå fick en pojke den 15.07.2022. babyn var 50 centimeter lång och vägde 3 790 gram. babyn fick namnet Felix michael.

Jannika Östman och tony kock från maxmo fick en pojke den 23.02.2022. babyn var 53 centimeter lång och vägde 3 150 gram. babyn fick namnet ted Vilhelm mikael

Checka ditt snöprivilegium

z Jag älskar vintern. Så fort det faller lite snö från himlen blir jag som en liten unge som bara springer omkring och fångar snöflingor med tungan.

Det är något med att den vita marken gör allt så mycket ljusare, och att den friska krispiga luften känns så skön att andas. Det får mig att bara vilja ta på mig vinterkläderna, plocka med mig en termos varmt kakao och gå ut och njuta i naturen, vid isen och i skogen.

”Pyttsan heller”, säger en av mina bekanta ilsket.

Joululauluja suomeksi

z Torstaina 15.12.klo 18.00. suomenkielinen Joululauluilta Vöyrin Vapaakirkossa. Mukana Riikka Viljamaa.

Vapaaehtoinen kolehti Intiantyön hyväksi. Glögi-ja piparitarjoilua. Kaikki tervetulleita! Alla välkomna!

z Vörå-Oravais-Maxmo Cancerklubb

z Snart är också 2022 ett

minne blott, året då pandemin började lätta och vi åter fick börja ordna aktiviteter och träffas.

Detta år ordnar vi ingen julfest, utan bjuder istället våra medlemmar på den Stora julkonserten på Norrvalla. Intresset har varit stort och jag hoppas och tror att vi också kan glädja arrangörerna med en större publik.

Har också glädjen att få meddela att cancerklubben har bokat Håkan Omars till Holmsgården onsdagen 11.1.2023 kl.18.00.

Håkan Omars jobbar idag på Yrkeshögskolan Novia, han är också känd för oss österbottningar som musiker och skådespelare. Håkan var sommarpratare i Radio Vega 2016 och berät-

tade då om sin egen cancerresa och det är den som han också kommer att berätta för oss. Men, han kommer också att underhålla oss med musik och sång.

Cancerklubben bjuder på kaffe med dopp och därför bör anmälan om deltagande göras på förhand senast 4.1 till Lisbeth Hellqvist på tel. nr. 050 4139311.

Varmt välkomna!

Ett stort och ödmjukt tack för alla bidrag, stora som små, som cancerklubben erhållit under det gångna året! Då har vi i styrelsen för cancerklubben också möjlighet att ge bidrag och stöd vidare till våra medlemmar!

En Fridfull Jul och Ett Gott Nytt År! siv säll ordförande

Personen hatar snö. Personen har ett egnahemshus och sköter allt snöarbete själv, till skillnad från mig som bor i en lägenhet.

Personen tar hand om hela sin gårdsplan, skottar bort allt och just som hen kommit in i stugan och fått en kopp varm kakao börjar det snöa igen. Ett fint, tunt snölager som får min bekanta att stöna och som får mig att jubla.

Så enkelt kan det vara att inse skillnaderna mellan oss alla. Vi har alla olika förutsättningar att ta itu

med dagen, och vi har alla olika saker vi gillar. Vissa av oss gillar snö, andra inte. Det betyder inte att vi hatar varandra, för vi respekterar varandras åsikter och checkar våra

Orvasboken nu i startgroparna

z Arbetet med materialet till ORVAS 2023 har inletts. Några texter har redan kommit in, och flera skribenter utlovade texter till nästa år när ORVAS 2021–2022 presenterades i somras.

Har du en bra historia, med tillhörande bilder?

Har du varit med i projekt eller initiativ i nutiden som behöver dokumenteras? Eller har du berättelser om ”vad fordom timat”, som annars skulle gå förlorade.

Skriv! Berätta!

Utan bidragen från alla frivilliga skribenter skulle det inte bli någon bok. Det är värdefullt att samla alla bidrag. Värdefullt också för framtida historieforskning.

Kontakta redaktionen och berätta vad du tänker skriva om. Och framför allt, gå igenom bilder och annat illustrationsmaterial som hör ihop med din text. Fråga också vänner och bekanta om de har något som borde berättas.

Redaktionen tar emot allt som på något vis har med Oravais att göra, oberoende om det är långt eller kort, gammalt eller nytt.

Redaktionen vill ha bi-

dragen senast tisdagen den 28.2.2023.

Med icke-överenskommet material som lämnas in efter deadline kan redaktionen inte garantera att det ryms in. Så hör av dig så att redaktionen vet vad som är på kommande.

För att redaktionens jobb ska löpa smidigt behöver texter som skickas via mejlen vara i Word-format, inte PDF, och alla bilder som skickas behöver också ha en bildtext.

Skriv gärna vem bilden tillhör eller en gång i världen tillhört, och fotografens namn, om det är känt.

ORVAS 2023 kommer kanske att bli ”normaltjock”, inte fullt så omfattande som årets dubbelnummer. Men ORVAS 2021–2022 har sålt och säljer fortfarande bra, det finns bara cirka 93 exemplar kvar till julhandeln.

Om du har frågor, kontakta någon av redaktionens medlemmar:

Margareta Nordqvist margarethanordqvist@gmail. com

Rita Björklund rita.cecilia68@hotmail.com

Leif Öling leifoling@ gmail.com

Maj-Britt Höglund mbhoglund4@gmail.com

Simskolor för barn

För barn från 3 år och uppåt i den varma terapibassängen vid Norrvalla, totalt nio lördagar under perioden 28.1–1.4.2023.

Tider: Kl. 10.45 Nybörjarsim Sköldpaddan Kl. 11.30 Fortsättningssim Sälen Kl. 13.15 Nybörjarsim Sjöhästen Kl. 14.00 Fortsättningssim Fisken Kl. 14.45 Småbarnssim Sjöstjärnan Anmälan öppnar 7.12 kl. 18.

Välkommen med! Mer info och anmälan: folkhalsan.fi/sim