Knivsta pastorat nr 2, 2020

Knivsta • Alsike • Husby-Långhundra

•

Lagga

•

Vassunda

•

Östuna församlingar

knivstapastorat EN TIDNING FRÅN SVENSK A KYRK AN

ÅRGÅNG 15, NR 2 JUN–AUG 2020

– Gud gjorde sitt under genom läkarna Läs Charlotta Norrbys berättelse på på sidorna 10–11

KAN GUD FINNAS I VERKLIGHETEN?

Filosofivarning på sidan 14

TILLVARON VAR INTE SÅ STABIL

Läs Carl Stattins ledare på sidan 4

S:TA MARIA FYLLER TIO

Läs om multihuset på på sidorna 8–9

Döpt och konfirmerad som vuxen Liv i ständig förändring

Ta del av två kvinnors personliga berättelser på sidorna 6–7

ENGAGERAD

FOTO: EVA OKFORS

Ingrid Hedenskog har varit aktiv i kyrkans internationella arbete och hennes man Sven har varit kyrkvärd i cirka 20 år.

– Mångfalden är inkluderande Ingrid och Sven uppskattar utrymmet för olika traditioner i kyrkan – HUMOR, SAMTAL OCH likartade intressen har varit stöttepelarna i vårt äktenskap, säger Ingrid och Sven Hedenskog, som levt ihop sedan studenttiden.

– Knivsta är en bra plats att bo på.

Vi kom hit med våra två barn redan 1977. Här finns en levande församling med goda präster, stora möjligheter till friluftsliv i olika former och tillgång till musik, opera, teater och bibliotek.”

– Nu får man säga att jag är Knivstabo, konstaterar Sven lite eftertänksamt. Fast jag kommer nog alltid att vara göteborgare ändå!

BÅDE SVEN OCH Ingrid kommer från ”Sve-

riges framsida”, Ingrid som prästdotter från en familj med präster i många generationer. Efter att ha varit lärare i några år, utbildade hon sig till bibliotekarie och som sådan arbetade hon i Uppsala fram till sin pensionering. Under studieåren träffade hon Sven, som läste historia, ett ämne som han så småningom dispu-

terade i. Han har varit lärare i historia, samhällskunskap och religionshistoria på komvux, lärarutbildningen och gymnasium.

Under sextio- och sjuttiotitalen var det inte alltid möjligt att få heltidsarbete som lärare. Då lärde sig Sven om arkivvård på Landsarkivet. Han arbetade timtid på Svenska Kyrkans Mission, i arkivet och fick så småningom många globala kontakter.

DET UTMYNNADE PÅ nittiotalet i ett projekt för Svenska Missionsrådet, med hjälp av SIDA, som innebar månadslånga resor till olika länder som Indien, Tanzania och Zimbabwe.

– De hade dålig ordning på sina arkiv från tiden då Sverige hade missionsstationer där. Jag utnyttjade mina skollov och ibland fick jag ta tjänstledigt också.

Ingrid fick dra hela lasset med familjen hemma.

– Vi är aktiva föreningsmänniskor och

2  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

vi är mycket kyrksamma, säger Sven.

Ingrid har varit aktiv i kyrkans internationella arbete och Sven har varit kyrkvärd i cirka 20 år. Sven har också varit förtroendevald samt ledare och föreläsare i pastoratets Alphagrupp, som är en kurs i kristen tro. Båda sjunger i kyrkokör och går i kyrkan varje söndag.

– I KNIVSTA FINNS det utrymme för olika kyrkliga traditioner, mångfalden är inkluderande, det är bra!

– Hellre än att ställa frågan: Vem är Gud? skulle man fråga: Vad är Gud? ” säger Sven: ”Gud är kärlek och Guds rike är en tillvaro fylld av kärlek och omtanke. Jesus personifierar detta”.

Liksom jag tillhör Ingrid och Sven gruppen 70+, så samtalet har förts utomhus i värmande vårsol, över en kopp kaffe. Så länge pågående pandemi grasserar, är mångas sociala kontakter begränsade, men vi är glada för vår gemenskap i nuet!

EVA OKFORS

INGÅNG

Knivsta pastorat nummer 2, 2020 Pastoratstidningen utkommer med fyra nummer per år: i mars, juni, september och december.

Tidningen trycks i cirka 8 000 exemplar och distribueras till samtliga hushåll i Knivsta kommun.

ANSVARIG UTGIVARE:

Kyrkoherde Anders Johansson anders.a.johansson@svenskakyrkan.se REDAKTÖR:

David Ottvall david.ottvall@svenskakyrkan.se REDAKTION:

Anne-Lina Janner Eva Okfors

Utåtriktat och utomhus under coronapandemin DET ÄR KYLIGT i luften, men vårsolen värmer

ändå välkommet en dag sent i april. Församlingspedagog AnnaHelena Lindberg och musiker Anna Malmesjö bjuder förbipasserande på fika och en pratstund vid dammen utanför Coop i Alsike.

– Nu när inte lika många kommer till våra verksamheter i S:ta Maria, passar vi på att gå ut och möta folk här, förklarar AnnaHelena.

– Det är ett bra sätt att träffa människor, tycker Anna. Dammen har blivit lite av en samlingsplats.

Tiden på dagen avgör vilka de möter.

– På förmiddagen är det mest småbarnsföräldrar och på eftermiddagen mer ungdomar, konstaterar Anna.

GRAFISK FORM/REDIGERING:

David Ottvall OMSLAGSFOTO:

Sofia Norrby Andersson TRYCK:

Wikströms tryckeri, Uppsala KONTAKTINFORMATION:

Besöksadress pastorsexpeditionen: Häradsvägen 2 B, Knivsta Postadress: Box 23, 741 21 Knivsta

CORONAPANDEMIN STÄLLER HELA samhället

inför nya utmaningar. Inte minst drabbas församlingslivet, när vi uppmanas till social distansering. Det mesta kyrkan gör, går ju ut på att samla människor till gemenskap.

Många av våra kyrkligt aktiva hör också till riskgruppen äldre.

Ett fint alternativ är att träffas utomhus, där det är lättare att hålla avstånd och luften aldrig står stilla. Under våren har Knivsta pastorat haft åtminstone en ordinarie guds-

tjänst utomhus varje söndag.

Stora & Små i S:ta Maria Alsike och i S:ta Birgittakyrkan har tills vidare flyttat verksamheten utomhus och får där nya kontakter: – Vi gick till en lekpark, berättar diakon Carina Hedman. Där fanns andra barn och föräldrar, och då var det naturligt att bjuda in dem till vår sångstund. Det blev jättebra.

BESÖK PÅ ÄLDREBOENDEN och hembesök har fått ställas in. Men vår diakon Carl Stattin har funnit på råd i alla fall. Han tar med sig en liten stol. På den kan han sitta i trapphuset och tala med äldre som sitter i hallen, på behörigt avstånd, med lägenhetsdörren öppen.

– Mångas liv går på sparlåga nu, konstaterar han. Alla behöver mänsklig kontakt. Då känns det fint att kunna erbjuda samtal där man ser varandras ansikten på riktigt.

NÄR MÅNGA INTE kan komma till kyrkan är

internet ett alternativ. Knivsta pastorat har börjat med webbgudstjänster.

Du hittar dem på vår hemsida: svenskakyrkan.se/knivsta/webbgudstjänst.

DAVID OTTVALL

knivsta.pastorat@svenskakyrkan.se Telefonväxel: 018-34 10 40 Pastoratets plusgiro: 10 00 09 – 0

AnnaHelena Lindberg och Anna Malmesjö bjuder förbipasserande på fika och en pratstund vid dammen utanför Coop i Alsike.

Hemsida: svenskakyrkan.se/knivsta Facebook: facebook.com/svenskakyrkaniknivsta

Twitter: twitter.com/svky_knivsta Instagram: instagram.com/svky_knivsta

Ett virus fick världen att stanna upp DET BEHÖVDES TYDLIGEN en pandemi för att få världen att bromsa in. Och kanske tänka efter. Förhoppningsvis dra lärdom.

Luften blev åtminstone tillfälligt renare och människoliv visade sig åtminstone tillfälligt vara viktigare än pengar; väldigt påtagligt när länder världen över mer eller mindre stängde ned sina ekonomier.

Förr eller senare återgår livet till det normala. Men det nya normala kommer inte att vara samma som det gamla.

Välkommen till ett nytt nummer av Knivsta pastorat. Kanske både bredare och djupare än vanligt. Det är allvar nu.

DAVID OTTVALL, REDAKTÖR

david.ottvall@svenskakyrkan.se

K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n  3

LEDARE

Dags att omvärdera det eviga?

VÅR TIDSANDA OCH kultur präglas av att många plågor som tidigare generationer drabbats av, på många sätt har lindrats.

De senaste seklernas framgångar inom livsmedelsförsörjning, boendestandard, teknik, medicin och välfärdssystemens utbyggnad har förpassat mycket lidande till historieböckerna.

För Sveriges del var det därtill länge sedan krig fördes inom våra egna gränser.

Men har vår kultur glömt något? Kände medeltidsmänniskan till något om livets väsen som hade varit bra att känna till i dessa sjukdomstider?

FÖRR SKILDE MAN på det inre och yttre.

Det yttre hörde till det timliga. Man visste att pengar och ägodelar, ja allt vi kan tro oss äga, när som helst kunde ryckas ifrån oss. Endast det inre, det eviga, består. Den som vill närma sig Gud måste låta blicken höjas från det vi kan lura oss tro att vi äger, men endast förfogar över en liten tid. Sådan är bönens grundhållning, hjärtats bidande i Guds eviga närvaro.

Alltmedan det timliga genom ovan nämnda framsteg tyckts oss stabilare, har vi slutit ett samhällskontrakt där arbete utväxlats mot en försäkran om att det timliga inte skall ryckas ifrån oss. Vi har lurat oss tro att det timliga är en rättighet samtidigt som vi tappat ord och förhållningssätt till det eviga.

OM MEDELTIDSMÄNNISKAN VISSTE att det timliga var flytande men det eviga var stabilt, har nutidsmänniskan fått för sig att det är tvärt om. Det eviga tycks osäkert, flyktigt, obestämbart, allt svårare att säga något om eller förhålla sig till.

Men så kommer ett litet virus och vänder upp och ned på allt. Samhällskontraktet var inte fullt så stabilt som vi fått för oss. Kanske är det dags att utvärdera?

När samhällskontraktet inte kan leverera kanske någon tänker att man får ge sin kravlista till Gud. JESAJAS PROFETISKA VISION av den på korset lidande Kristus ger en särskild mening i vår tid.

Han hade inget ståtligt yttre, som drog våra blickar till sig, inget utseende som tilltalade oss…

(Jes 53:2) Med Paulus kan vi säga att korset inte bara är en stötesten för judarna och en dårskap för hedningarna (1 Kor 1:1825), det är därtill en ren obegriplighet för nutidsmänniskan. Hur skulle han kunna

FOTO: PIXABAY. BILDMONTAGE: DAVID OTTVALL

Vi har lurat oss att tro att det timliga är en rättighet, samtidigt som vi tappat ord för och förhållningssätt till det eviga.

Samhällskontraktet var inte fullt så stabilt som vi fått för oss. hjälpa oss med våra bekymmer, han kunde ju inte ens hjälpa sig själv?

Det är bara den som släpper kravlistan som inser att Gud vill något annat. Från korset säger Jesus till den med öron att höra: Det är din sjukdom jag bär, din plåga jag lider (Jes 53:4). Korset visar hur Gud går in i mänsklighetens lidande och sjukdom. Genom korset har den odödlige stigit in i döden. Det är inte för att uppfylla kravlistor Gud kommit till oss och blivit människa. Han har kommit för att vi skall bli hela (Jes 53:5).

KYRKOFADERN GREGORIUS Nazi-

anzos skrev en gång: Det Gud ej förenat sig med, det har Gud ej gjort helt. Det Gud inte antagit är inte helat. Det som fortfarande är utanför är fortfarande delat.

På korset fulländas dock

4  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

Guds förening med den mänsklighet han låtit sig födas in i. Han har inte bara fötts in i vår fallna mänsklighet, nu lider han och dör i dess mörkaste djup. Denna Guds förening med oss på korset innebär också att vi är förenade med Gud. Stava på det en stund, för här ligger ett stort mysterium.

OAVSETT OM VÅR synbara ensamhet beror

på självisolering, karantän eller sjukdom så är dock Gud alltid med oss.

Han som man vände sig bort från, som blev ensam och övergiven av alla (Jes 53:3), blir den som delar vår ensamhet. Hur svårt det än kan tyckas vara, behöver vi bara höja blicken från det timliga, för möta blicken från den evige själv.

CARL STATTIN

diakon

VÄRLDEN

Den 22 augusti är sedan förra året FN:s internationella dag för att minnas och hedra dem som fallit offer för våld på grund av sin tro eller religion.

KARTA: OPEN DOORS

Minst 245 miljoner kristna förföljs i de 50 länder där det är svårast att vara kristen. 2019 var det värsta året sedan organisationen Open Doors började ta fram statistik 1993. Open Doors arbetar för att hjälpa och uppmärksamma kristna som förföljs på grund av sin tro.

Förföljelsen av kristna ökar VÅLD OCH FÖRTRYCK riktat mot just kristna

får förvånansvärt lite uppmärksamhet i media. Ändå är det ett växande problem som drabbar miljoner människor världen över.

Allt från diskriminering i vardagen till tortyr och dödligt våld. Värst är situationen sedan länge i Nordkorea. Nästan lika illa är det i Afghanistan. Men även i länder som brukat vara mer öppna ökar förföljelsen.

Tre trender som påverkar

1. Övervakning. När länder som Kina ökar övervakningen och styr befolkningen allt hårdare mot en central ideologi som inte tolererar avvikande, drabbar det kristna.

2. Nationalism. Föreställningen om en exklusiv nationell identitet har fått stort inflytande i många länder, vilket drabbar

– Vi ser att förföljelsen av kristna i världen har ökat varje år sedan 2006, säger Peter Paulsson, generalsekreterare för Open Doors.

Kristna elever hånas i skolan

minoriteter. I Indien är hinduismen nationalreligion och både kristna och andra religiösa minoriteter förföljs.

3. Islamism. När IS och andra militanta islamistgrupper pressats tillbaka i Mellanöstern, har de riktat sig mot Afrika söder om Sahara, där kristna är en av de främsta måltavlorna för våldet.

I svenska skolor utsätts varannan kristen elev för någon form av kränkning på grund av sin tro. Det visade en rapport från Sveriges kristna råd tidigare i år. Rapporten är baserad på enkätsvar från 393 kristna ungdomar. Oftast är det kamrater som kränker, men i drygt vart fjärde fall är det en lärare. Nedsättande kommentarer och hånfulla skämt ska inte jämföras med allvarlig förföljelse i andra länder, men påminner ändå om att respekt för andras tro inte är någon självklarhet här heller.

Förtrycket mäts på fem olika områden: privatlivet, familjelivet, sociala nätverk, livet som medborgare och kyrkolivet.

Ett sjätte mätområde är förekomsten av våld. Insamlad data översätts till poäng och länderna rankas efter sin totala poängsumma.

K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n  5

SÖKA OCH FINNA

De fann tro i vuxen ålder Sara Frigell och Kajsa Rosén konfirmerades av Karin Andersson i Lagga kyrka Båda är nyinflyttade i Knivsta. Här har de funnit ett andligt hem i kyrkan. Men deras vägar till personlig tro var väldigt olika.

Sara Frigell, 41, hade en omtumlande andlig upplevelse i Nya Zeeland. Kajsa Rosén, 39, har aldrig haft någon speciell upplevelse av det slaget, eller känt något direkt kall, bara en egen längtan.

Andra kristnas åsikter var ett problem för Kajsa – Jag har funderat väldigt mycket på vad det skulle betyda för mig att bli kristen, säger Kajsa Rosén. Det har varit ett långt sökande. En process som fortfarande pågår.

Kajsa växte upp i ett ateistiskt hem i en by i Västerbotten. Kristen tro kom hon i kontakt med först när hon träffade sin man Martin.

– Han utbildar sig till präst, vilket var en anledning till att vi flyttade hit, säger hon. För mig var det viktigt att hitta min egen tro.

ETT PROBLEM FÖR Kajsa var att många kristna uttrycker åsikter hon inte kan ställa upp på.

– Att sitta på sin kammare och tro är en sak. Att gå med i en kyrka något helt annat. Måste jag köpa hela paketet? Kan jag till exempel vara kristen och feminist?

Jag kände att jag måste förhålla mig till

Var ute och cyklade Under en cykeltur från Uppsala stannade Sara Frigell till vid Lagga kyrka och fyllde på sin vattenflaska.

– Jag gick in i kyrkan och bad en stilla bön. På väg ut såg jag ett tidningsklipp om församlingsprästen Karin Andersson.

Jag kunde relatera till hur hon funnit sin tro i vuxen ålder.

– Henne ska jag ha som konfirmationspräst, tänkte jag. Ett halvår senare hittade vi vårt drömhus i gamla Alsike. Jag insåg att huset ligger i Knivsta pastorat, som Karin och Lagga församling är en del av. Jag mejlade Karin och frågade om hon ville leda min konfirmationsutbildning.

Och det ville hon.

FOTO: MARTIN ROSÉN

Det var en stor glädje för Karin Andersson att få konfirmera Sara Frigell och Kajsa Rosén på påskdagen. Andras åsikter har inte kunnat stå i vägen för Gud, varken inom kyrkan eller utanför.

att det finns många sorters människor i kyrkan, med väldigt olika uppfattningar.

Konfirmationsprästen Karin Andersson avdramatiserade det hela.

– Karin hjälpte mig att inse att jag inte behöver stå till svars för alla kristna, förklarar Kajsa. Att jag själv kan välja hur jag förhåller mig till den kristna läran.

– Jag har kommit fram till att det är okej att vara som jag är och kristen.

KAJSA OCH SARA planerade lite fest i

samband med sin gemensamma konfirmation och Kajsas dop på påskdagen. Men coronaviruset satte stopp för det.

– Nu blev det väldigt avskalat istället.

Och vackert så också. Lagga kyrka är en fin plats.

För Kajsa var dopet det viktigaste.

– Men jag tycker att mina föräldrar gjorde rätt som inte lät döpa mig när jag var barn, säger hon. Det känns bra att ha fått välja själv.

Utomlands kände Sara sig fri att utforska det andliga Till skillnad från Kajsa döptes Sara Frigell som barn. Däremot ville hon inte konfirmeras som tonåring.

– Det tog mig närmare 30 år att bli mogen för konfirmation, konstaterar hon.

Jag var inte intresserad i åttan. Trodde inte på Gud och tyckte att de som konfirmerades verkade göra det av andra skäl.

För att få resa eller för att få presenter.

6  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

Jag har kommit fram till att det är okej att vara som jag är och kristen.

Sara kommer från Selånger utanför Sundsvall, har bott i Uppsala i drygt 20 år och ett par år i Auckland, Nya Zeeland.

Nu bor hon i Alsike med maken Ludvig, tre barn och en katt.

– Vi förvånade oss själva och alla i vår omgivning när vi flyttade till andra sidan jorden, säger hon. Min man fick ett jobb där. Så här i efterhand ser jag det som en del av Guds plan. Min man tror inte på Gud, men han tror på mig, när jag säger att jag tror på Gud. Sara upplevde en frihet i att vara främling i Nya Zeeland. Ingen hade några förväntningar på henne; vem hon skulle vara, vad hon skulle tro eller tänka.

– Jag hade nog inte tillåtit mig själv att utforska det andliga om jag inte flyttat utomlands, säger hon. I Sverige hade jag varken mod eller tid.

SARA BLEV INBJUDEN att följa med till olika

kyrkor i Auckland. Först var hon inte intresserad.

– Jag trodde ju inte på Gud. Spelade hellre tennis. Men en dag följde jag ändå med till en kyrka. En väldigt karismatisk församling, med cirka 2 000 besökare varje söndag. Superhäftigt ställe! Jag

KONFIRMATION

på helt olika sätt Lite kul är det, att själv få bryta mina egna fördomar om kristna. gillade lovsången; det var som en riktigt bra konsert, där hela publiken står med händerna i luften och sjunger med. Och pastorerna lärde ut vettiga grejer. Men jag trodde ändå inte på Gud.

Dopet är inte bara för barn och konfirmationen inte bara för tonåringar. Kyrkan kan bli ditt andliga hem när som helst i livet. Gud finner dig där du är.

Kontakta någon av våra präster om du vill veta mer.

UNDER EN LÅNGFREDAGSGUDSTJÄNST upp-

levde hon något speciellt.

– Jag tyckte att det var Gud själv som pratade med mig. Jag bara skrattade, eftersom jag inte trodde på Gud. Men jag fann mig själv lyfta händerna, precis som i en film, och säga: Ja tack, jag vill lära känna Jesus mer! Hahaha! Ytterst märklig händelse.

Två dagar senare gick Sara till en annan kyrka på påskdagsgudstjänst.

– Det jag upplevde där och då var ännu större och mer omvälvande. Som om jag för första gången i livet var hel som människa, totalt omgiven av en kärlek som jag, trots en kärleksfull uppväxt och en kärleksfull familj, aldrig upplevt förut.

Att hon inte trodde på Gud kom i konflikt med upplevelsen.

– Men känslan gick inte att förneka, säger hon. Den var kroppslig, själslig; omfamnade hela mitt väsen.

SÅ FORT SARA flyttat hem till Sverige bör-

jade hon fundera på konfirmation.

– Som en fantastisk överraskning fick jag veta att en annan kvinna i min ålder ville bli döpt och konfirmerad. Kajsa! Det visade sig att vi tidigare arbetat ihop på Akademiska sjukhuset och kände igen varandra. Nu känner vi varandra. Och vi måste ju få fortsätta träffas! Helst ska Karin vara med också. Konfirmationsträffarna var så intressanta.

Både Kajsa och Sara betraktar konfirmationen bara som en början.

– Min uppfattning tidigare har varit att kristna kan vara lite torra och tråkiga, erkänner Sara. Totalt ogrundade fördomar, det inser jag nu. Lite kul är det, att själv få bryta mina egna fördomar om kristna. Jag tycker att vi är coola!

FOTO: MARTIN ROSÉN

– För mig var dopet avgörande, säger Kajsa Rosén. För att kunna identifiera mig som kristen.

Välkommen till katekumenatet! Är du vuxen och har en längtan efter att få utforska din tro tillsammans med andra? Är du nyfiken på kyrkan och vad den kristna tron innebär? Under hösten 2020 bjuder Knivsta pastorat in till Katekumenat. Här får du möjlighet att i en mindre grupp och i

din egen takt samtala om tron utifrån dina frågor och erfarenheter. En väg vi går tillsammans under två eller tre terminer.

Håll utkik efter mer information eller hör av dig till Karin Andersson: 018-34 68 46. karin.c.andersson@svenskakyrkan.se

DAVID OTTVALL

K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n  7

S:TA MARIA

Multihuset S:ta Maria S:ta Maria skola får toppbetyg av föräldrarna FÖRÄLDRARNA ÄR VÄLDIGT nöjda med S:ta

Maria skola i Alsike. Det visar Skolinspektionens enkät vårterminen 2020. S:ta Maria skola får bättre omdöme av föräldrarna än 90 procent av alla skolor som granskats denna gång. På samtliga områden.

– Att vi är en liten skola har stor betydelse, säger Agnetha Malmer, biträdande rektor. Här känner personalen alla elever och barnen är trygga med alla vuxna.

SKOLINSPEKTIONENS ENKÄT GER både vårdnadshavare och pedagogisk personal tillfälle att bedöma skolan på en rad olika områden. I hela landet har över 75 000 föräldrar och drygt 15 000 lärare i grundskolan svarat, så det är ett omfattande material. På S:ta Maria skola är lärarna mer nöjda än på de flesta skolor, men allra mest nöjda är föräldrarna.

Den kategori där S:ta Maria sticker ut mest jämfört med andra skolor, är den där skolor i allmänhet har det svårast, nämligen studiero. I S:ta Marias klassrum råder lugnet. Högst betyg av föräldrarna får S:ta Maria annars när det gäller att förhindra kränkningar, grundläggande värden på skolan samt elevens utveckling.

I LÄRARNAS BEDÖMNING är det ett annat

område som sticker ut på ett positivt sätt; anpassning efter elevens behov.

Skolinspektionen granskar regelbundet all skolverksamhet i hela landet, främst för att se till att lagar och regler följs. Målet är att bidra till alla elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö. Skolenkäten är en viktig del i granskningen.

DAVID OTTVALL

Nya servicelägenheter på gång S:TA MARIA GRUPPBOENDE öppnade

våren 2011 och är ett LSS-boende där fem unga vuxna bor. Nu planeras sju servicelägenheter i anslutning till gruppboendet.

Ingrid Landin, föreståndare för boendet, ser fram emot de nya lägenheterna.

– Just nu väntar vi på en ombyggnad, berättar hon. Det är den tidigare konferensdelen av S:ta Maria som byggs om. Enligt planerna ska arbetet vara klart under hösten.

Ingrid påpekar att servicelägenheterna riktar sig till personer som är mer självständiga än de på gruppboendet.

8  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

– Det är ingen institutioun, utan de boendes privata hem, är Ingrid Landin noga med att påpeka.

– De klarar sig ganska mycket själva, men får tillgång till gemensamma utrymmen där de kan träffas och umgås och personal finns till hands dygnet runt, förklarar hon.

ALSIKE FÖRSAMLING

fyller tio år

Jubileet vill vi fira med folkfest för hela kvarteret

FOTO: DAVID OTTVALL

Multihuset S:ta Maria Alsike invigdes 2010 och inrymmer både förskola och skola. I huset finns också lägenheter, gruppboende och ett kapell.

Under tio år har St:a Maria varit en viktig del av livet i Alsike.

Här har människor mötts till glädje och sorg, i vardag och fest under årets alla dagar. Barn har gått i förskola och skola. Andra har skapat sitt hem i någon av husets lägenheter. Människor har fått möta Gud och fördjupa sin relation med honom genom församlingens verksamheter i huset.

I kapellsamlingar, aftonböner, mässor och Alpha-träffar.

Detta vill vi fira! Vi vill tacka för det som varit. Men framför allt vill vi se framåt mot allt härligt som kommer att hända de kommande tio åren.

Därför planerar vi en hejdundrande folkfest för hela kvarteret.

En fest där vi får glädjas över att coronakrisens distansering är över och att vi får mötas igen.

Vi vill lära känna nya och träffa gamla vänner, skratta och ha roligt tillsammans. Hur gör vi det?

Med partytält, hoppborg, god mat, härlig musik, ponnyridning och annat skoj.

Det är i alla fall vår önskan.

Framtiden får utvisa om och när det kan ske.

Väl mött i St Maria Alsike!

ANNAHELENA LINDBERG

församlingspedagog

Attityderna har ändrats på ett positivt sätt IRENE MOLANDER, REKTOR för S:ta Maria

förskola och skola, har varit med från början. Hon minns hur hon gick omkring bland byggställningar och förklarade för föräldrar hur fint det skulle bli.

– Jag hade varit med och startat andra förskolor, så jag var förberedd, säger hon.

Personal från Ikea och frivilliga från församlingen möblerade lokalerna in i det sista helgen före öppnandet.

– Vi hade gjort enkla skisser över hur vi ville ha det, berättar Irene. Det var lite kaotiskt, men ändå okej. Redan i november fick vi starta en avdelning till. Då hade vi redan hunnit starta en förskola i Vassunda också.

Irene minns invigningen den 3 september 2010. Pompa och ståt. Drottningen och ärkebiskopen var där. Gatan utanför hade stängts av för att ge plats åt en stor scen. Blåsorkester och körer. Högtidliga tal.

Irene konstaterar att attityderna till S:ta Maria skola ändrats med tiden på ett positivt sätt.

– Många grannar var negativa till en konfessionell kristen skola, minns hon.

Det fanns mycket förutfattade meningar innan verksamheten kom igång.

– Vi visste inte själva vad det innebar att vara en konfessionell skola. Det har fått växa fram. Från början var det ganska

Irene Molander minns att många grannar var negativa innan verksamheten kom igång. Hon är glad att de attityderna har ändrats.

trevande. Nu är det mycket tydligare. Vi har hittat vår form. Det tycker jag är den största förändringen.

DAVID OTTVALL

K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n  9

VASSUNDA FÖRSAMLING

Högtidlig huvudbonad I DE FLESTA svenska kyrkor finns åtmins-

tone en brudkrona, så även i Vassunda.

Vår brudkrona inköptes år 1868 till ett pris av 25 riksdaler. Nu är ju inte det ekonomiska värdet det viktigaste, men att införskaffa en ny brudkrona idag skulle betinga ett betydligt högre pris, inte enbart beroende på penningvärdets förändring.

Brudkronans yttersta symbol kan hänföras till Jungfru Marias krona och krans. Endast ärbara brudar fick använda kronan. Att bryta mot den regeln kallades för kronobrott och kunde leda till dryga böter. Kronobrotten kunde upptäckas om orimligt kort tid förflutit mellan kronbröllop och barnafödande.

FOTO: KERSTIN EBBERSTEN

Vassunda kyrka har en vacker brudkrona.

Det sägs att bötesbeloppen användes till att ge brudkronorna extra förgyllning och utsmyckning och att detta skulle vara förklaringen till att många brudkronor ökat i vikt.

BRUDENS KLÄDSEL HAR förändrats under

århundradena. Precis som övrig dräkt har rådande mode haft stor betydelse.

I borgerlig miljö kom den svarta brudklänningen under 1800-talets början att ersättas med en vit klänning. Landsbygdens folk började använda vit brudklänning först kring sekelskiftet 1900.

Till både den svarta och vita klänningen användes vit slöja samt antingen kyrkans förgyllda krona och ofta en krans av färgglada pappersblommor eller krona och krans av myrten. Fortfarande är väl den vita brudklänningen vanligast vid kyrkbröllop. Kronor tillverkade i olika hantverkstekniker har varit vanliga under senare tid, men det förefaller som om de förgyllda äldre kronorna blivit populära igen.

FÖR MÅNGA ÄR bröllopet en av livets största fester. Ordet bröllop har sitt ursprung i fornsvenskans brudlopp, vilket innebar att brudparet for genom bygden för att visa upp sin förening.

Från medeltiden och fram till 1908 var kyrklig vigsel den enda möjligheten för äktenskap, då ändrades lagen så att även borgerlig vigsel godkändes.

MARIANA ERIKSSON

Mor sydde munskydd under coronakrisen Vassunda kyrka är den enda i pastoratet där gudstjänster behövt ställas in på grund av coronaviruset. Här hör samtliga kyrkvärdar till riskgruppen äldre. Men det finns annat att sysselsätta sig med. Som att sy munskydd.

– Jag hittade ett mönster på nätet, berättar Kerstin Ebbersten. Det finns massor att välja bland.

Hon plockade fram sin gamla trampsymaskin som inte använts på minst 20 år och skred till verket. Gamla fina lakan för syns skull och dammsugarfilter för säkerhets skull.

– En del använder kaffefilter, men dammsugarfilter är säkrare, säger hon.

Hon blev – JAG TÄNKTE ATT nu är det kört, berättar Charlotta Norrby, om tillfället då hon fick veta att hennes cancer spritt sig till levern.

Hon arbetar på EU:s biståndsdirektorat i Bryssel. Åtgärderna mot coronaviruset är betydligt striktare i Belgien än i Sverige.

Maken och två döttrar finns hemma i Lagga.

Dem har Charlotta inte träffat på drygt två månader. En dotter har hon med sig i Bryssel, där de sitter socialt isolerade i lägenheten.

– Det är som att vara i en bubbla, säger hon. Vi får finna oss i det.

NÄR HON VAR gravid med sin tredje dotter

FOTO: KERSTIN EBBERSTEN

Karin och Kristina Ebbersten provar munskydd som deras mor Kerstin sytt av gamla lakan och dammsugarfilter.

1 0  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

2006 upptäckte Charlotta förändringar i ena bröstet. Tre veckor efter att hon fött dottern, fick hon diagnosen bröstcancer.

Tumörerna bedömdes som små och Charlotta behövde inte någon cellgiftsbehandling efter att bröstet opererats bort.

– Jag mådde bra och trodde att jag var fri från cancern, berättar hon.

Charlotta fick jobb som biståndschef på svenska ambassaden i Zambia och arbetade i Afrika några år. 2010 flyttade hon hem till Sverige igen.

– En jul något år senare hade jag hittat ett

LAGGA FÖRSAMLING

FOTO: SOFIA NORRBY ANDERSSON

Charlotta Norrby har sitt hem i Lagga och är kyrkvärd i Lagga kyrka. Hon arbetar dock mest utomlands. Intervjun fick genomföras på distans, då hon satt isolerad i Bryssel på grund av coronapandemin.

botad från cancer i levern fantastiskt recept på en chokladkaka som jag bakade gång på gång, till alla gäster som kom.

Det blev mycket chokladkaka och Charlotta drabbades av gallsten.

– Eftersom jag bott i Afrika, gjorde sjukhuset en extra noggrann undersökning, för säkerhets skull. Det visade sig då att cancern hade spritt sig till levern.

FAMILJEN HÖLL PÅ att bygga om köket och

en snickare som var troende råkade vara där, när Charlotta fick det tråkiga beskedet.

– Jag berättade för snickaren och han fick ett bibelord till sig: Frukta inte ont budskap! Sedan skickade han ett meddelande på mobilen och berättade att några tusen personer skulle be för mig på söndagen.

– Jag hade varit aktiv i Svenska kyrkan som ung, säger Charlotta. Men vid den här tiden gick jag inte i någon kyrka.

Hon följde emellertid med till snickarens församling i Uppsala.

– Han var hemgruppsledare och de bad för mig i gruppen.

Från början hade jag en föreställning om att Gud skulle hela mig oförklarligt genom ett under. Nu tänker jag att Gud gjorde sitt under genom läkarna.

Det var 2012 och Charlotta gick med i gruppen. Hon påbörjade också en cellgiftsbehandling.

– Jag fortsatte i hemgruppen och tänkte hela tiden att det skulle ske ett under.

EFTER FEM MÅNADER med cellgifter hade tumörerna minskat, men inte försvunnit.

– Cancern gick inte att bota på det viset och jag skulle få hormonbehandling för att hålla tumörerna i schack.

Charlotta blev då av en tillfällighet undersökt av en annan onkolog, som ville försöka operera bort metastaserna.

Att operera bort bröstcancermetastaser i levern är väldigt svårt. Två tumörer hade

man lyckats operera bort förut, men Charlotta hade tre.

Läkaren ville ändå testa. Det var inte säkert att det skulle lyckas. Men en del av levern opererades bort och Charlotta blev frisk.

– DET ÄR MITT mirakel, säger hon. Från början hade jag en föreställning om att Gud skulle bota mig oförklarligt genom ett under. Nu tänker jag att Gud gjorde sitt under genom läkarna. Ett mirakel behöver inte gå tvärs emot vetenskapen.

Charlotta fortsatte i Uppsala, men efter några år kände hon att hon behövdes bättre hemma i Lagga. Hon började engagera sig i Lagga kyrka och tog på sig uppdrag, både som kyrkvärd och i församlingsrådet.

I VINTRAS DÖK drömjobbet upp, som gene-

ralsekreterare för Svenska missionsrådet.

Charlotta tillträder i september.

– Det känns fantastiskt, säger hon. Allt har fallit på plats. Jag tror att Gud har lett mig hit och fortsätter att leda mig.

DAVID OTTVALL

K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n  1 1

ÖSTUNA

• HUSBY-LÅNGHUNDRA

PATRISTISK SPALT

– ord från kyrkofäderna

Gregorios av Nyssa

Varför behöver Gud dö på korset?

Gregorius av Nyssa skriver i sin handbok i kategetik ett svar till dem som frågar kyrkan om varför Gud behöver dö på korset.

Här ett utdrag:

Han som bestämt sig för att bli människa måste genomgå allt som hör till det mänskliga.

Om det mänskliga livet har två gränser (födelsen samt döden), och Gud kom till den ena men ej den andra, vore inte då hans syfte halvfärdigt, innan han rört sig till att omfatta också den andra gränsen av vår natur?

Någon som studerat detta mysterium med viss precision skulle kunna säga att hans död inte var något som inträffade på grund av hans födelse, snarare accepterade han födelsen för att kunna dö; Han som är – Jag är – nedsteg inte till den kroppsliga födelsen för att kunna leva, utan för att från döden återkalla oss till livet.

GREGORIUS AV NYSSA ÖVERSÄTTNING: DIAKON CARL STATTIN

Gregorios av Nyssa, född cirka 330, var grekisk biskop och kyrkofader. Helgon inom romerskkatolska kyrkan med festdag den 9 mars och i rysk-ortodoxa kyrkan den 10 januari. Ansedd som en viktig kristen författare med stort djup.

FOTO: ULF KLINGSTRÖM

Vägen till livet var temat när Samuel E Lilja predikade i vårsolen utanför Östuna kyrka den 3 maj.

markväll Musik i somar har vi mu-

somm Även denna i Husbyter på gång ns jä st sikgud juli 5 kyrka. Den Långhundra arens m m So s Gerdå sjunger Ylva augusti nger. Den 2 vackraste så h den 16 oc Clara Alm gästas vi av nger av så de ka ls tÄ augusti blir de Petra Valman. med Lina Sandell .

0 .0 Alltid kl 18

På pilgrimsvandring – Jag har delvis använt en befintlig vandringsled från Broborg, förklarar Rolf Ström, vikarierande församlingspräst i Husby-Långhundra.

Inför pilgrimsvandringen den 3 maj hade han rekognoserat en ny rutt.

– Vi utgick ifrån Trefaldighetskällan och rastade i kyrkoherdens trädgård, berättar han. Där åt vi våra smörgåsar.

Rolf betraktar pilgrimsvandringen som en miniatyr av livsvandringen, där mässan, himmelrikets måltid, är en lämplig avslutning.

Att vandra tillsammans stärker också gemenskapen.

– Man får tid att prata med varandra, konstaterar Rolf.

Vem trivs inte bäst i öppna landskap?

FOTO: ROLF STRÖM

1 2  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

Goda Nyheter utanför Östuna kyrka Under våren har Knivsta pastorat haft minst en ordinarie gudstjänst utomhus varje söndag. En av dem var utanför Östuna kyrka, bredvid vapenhuset söndagen den 3 maj. En högmässa som leddes av Samuel E Lilja.

Speciellt inbjudna var våra sommarvärdar som ska hålla Östuna kyrka öppen under sommaren. Kollekten gick till Goda Nyheter och Ulf Klingström höll en presentation om Goda Nyheters arbete att sprida Guds Ord. Goda Nyheter hette tidigare Gideoniterna och är en fristående förening med uppgift att tillhandahålla biblar, utan kostnad för mottagaren.

KNIVSTA FÖRSAMLING

Inte som planerat men fint ändå

Ungdomsgruppen fortsätter i sommar

Ungdomsgruppen på torsdagar i S:ta Birgittakyrkan fortsätter hela sommaren. Inte ens coronaviruset kan hindra våra ungdomar från att träffas, äta varm korv och dela gemenskapen i Jesus, även om de får sitta lite längre ifrån varandra än vanligt.

Promenera med oss!

Följ med diakon Carina Hedman och/eller Carl Stattin. Vi ses utanför S:ta Birgittakyrkan kl 09.30 varje torsdag under sommaren. Vi håller avstånd och behagligt tempo.

Mycket blir inte som planerat.

Speciellt inte under en pandemi.

En söndag i maj går tre killar en korsvägsvandring i S:ta Birgittakyrkan. De tillhör en större konfirmandgrupp som delats upp för att minska smittrisken.

Egentligen skulle hela gruppen åkt till Rom. Coronaviruset satte stopp för resan.

Egentligen skulle korsvägsvandringen genomförts utomhus. Aprilväder i maj satte stopp för det.

Berättelsen om Jesus görs ändå levande. Åtta unga ledare, två präster, en musiker och två andra vuxna hjälps åt vid de olika stationerna.

Med enkla medel skapas en speciell stämning.

Vatten rinner som tårar. Lakan rivs sönder som klädtrasor.

Hammare mot spik. Ljud och texturer. Olika sinnen aktiveras.

Och åtminstone sången gör sig bättre i kyrkans akustik än utomhus.

Konfirmanderna hade sett fram emot en utlandsresa.

Men oförglömliga minnen kan skapas på många sätt.

FOTO: DAVID OTTVALL

DÖPTA-VIGDA-BEGRAVDA: Kyrkliga handlingar i Knivsta pastorat 21 januari–4 maj 2020

Knivsta församling

Dopgudstjänster Hailey Stark Ludvig Lagberg Casper Eriksson Viman Noah Roempke Axel Jendefors Mila Bejerskog Begravningsgudstjänster Leif Andersson Marita Hägglund Sven Olov Thorell Hans Berglund Bo Andersson Ann Mari Berglund Samuel Sjölund Dagfrid Fransson Stine Hedegaard Söderström Linnéa Norén Göran Svensson Anita Danielsson Henry Rudh

Östuna församling

Alsike församling

Lagga församling

Vigselgudstjänst Therese Karlsson och Isak Svedenman

Begravningsgudstjänster Staffan Knopf Elvan Skatt Birgitta Ahlén

Begravningsgudstjänst Arne Johansson

Dopgudstjänster Thor Persson Carter Granström

Begravningsgudstjänst Hans Wiborg

Vigselgudstjänst Johanna Lind och Fredrik Olaisson

Dopgudstjänster Ebba Hamelius Kajsa Rosén

Husby-Långhundra församling Dopgudstjänster Ella Hurtig Valter Envik Ejdepalm Vigselgudstjänst Nathalie Pajunen och Stefan Karlsson Begravningsgudstjänst Ann Axelsson

Carter Granström döptes i Östuna kyrka den 4 april.

K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n  1 3

SKAPAREN

ing

rn Filosofiva

Gudsbegreppet

Metafysik

Vad kan vi säga om Gud? Gud finns inte i verkligheten – det är verkligheten som finns i Gud MEISTER ECKHART, TYSK teolog verksam

på 1300-talet, framhåller att allt vi säger om Gud blir fel, även när det vi säger är sant. Orden kan inte rymma det gudomliga; bilderna visar alltid något annat än just den Gud som inte kan avbildas.

Kanske är det därför Jesus talar så mycket i liknelser. För att vi inte ska ta honom alltför bokstavligt på orden. Vi ska både förstå, och förstå att vi inte riktigt förstår.

Ja, språket är ett bristfälligt verktyg, men ändå; kan vi inte säga åtminstone något om Gud, utan att det blir fel? Låt oss börja lite försiktigt.

Den Gud som är

Gud är…

Så benämner Gud sig själv, när Mose frågar efter Guds namn: Jag är den Jag är.

Ett litet ord det där. Är. Kan vi komma undan med det? Vad innebär det att vara? Jag är ju också den jag är, liksom du är den du är. Men inte är någon av oss Gud för det. Alltså är Gud på ett annat sätt än vi är.

Att bara vara kan tyckas lite ofullständigt. Som att det behöver fyllas på, kompletteras med något: Gud är stor, Gud är god, Gud är kärlek… Men innan vi börjar fylla på med attribut, behöver vi bottna i själva varat. Vad innebär det att Gud är?

Den Gud som finns

Låt oss pröva ett annat ord för att vara.

Att finnas.

Gud finns… Även det kan tyckas ofullständigt. Att finnas är att bli funnen. Var kan då Gud finnas? Gud finns i himlen, Gud finns i naturen, Gud finns överallt…

Gud finns i Bibeln. Det kan ju till och med en ateist hålla med om. Men ateisten skulle nog också påpeka att Gud inte finns i verkligheten.

Att finnas är förknippat med tid och rum. Befintligheten tar plats någonstans.

Nästan lite kvantfysiskt. En kvantpartikel har ju ingen exakt befintlighet, finns inte på något bestämt ställe; den existerar bara sannolikt, tills någon fångar den, till exempel på en fotografisk film. Då plötsligt finns partikeln, precis där den blir funnen.

Gräver vi i språket, upptäcker vi att varandet söker både riktning och relation.

Att finnas är att finnas till. Aldrig ifrån.

Allt vi säger om Gud blir fel, även när det vi säger är sant.

Meister Eckhart

Existensen är en tillvaro, inte en frånvaro, en närvaro, inte en bortavaro. Är då denna sorts existens något vi kan tillskriva Gud?

Som inte finns i verkligheten

Så säkert som att jag lever, är inget mig närmare än Gud. Gud är närmare mig än jag är nära mig själv; min existens beror på Guds närhet och närvaro. Meister Eckhart igen.

Visst, Gud är närvarande. Men vi tänker oss också Gud som skaparen. Alltings upphov och ursprung. Jag är den Jag är, oberoende av omständigheter, bortom tid och rum, bortom den skapade verkligheten.

Ja, Gud kan inte finnas i verkligheten.

Om vi måste föreställa oss Gud i förhållande till verkligheten, får vi tänka oss att verkligheten finns i Gud, inte tvärtom.

Därför blir det lätt fel, när vi säger att Gud finns, även om det är sant att Gud finns, eftersom vi själva är så vana vid att finnas i verkligheten, att vi har svårt att föreställa oss någon annan sorts existens.

Det kan låta som ett förnekande av Gud. Men här handlar det om Guds transcendens och om att sätta verkligheten på plats. Gud ryms helt enkelt inte i verkligheten. Skapelsen kan inte rymma Skaparen.

Som inte finns någonstans

Ur ett materialistiskt perspektiv, utgör den materiella världen existensens grund.

Den döda verkligheten finns först; utan förklaring, utan anledning och utan att någon ser den. Tid, rum, energi och materia blir till i begynnelsen, i en stor explosion. Liv, vilja och medvetande uppstår långt senare, när universum svalnat.

För en ateist existerar verkligheten alltså primärt, som ett objekt, helt oberoende av subjekt. Alla subjektiva upplevelser blir då produkter av den objektiva existensen och underordnade denna.

Ur ett teistiskt perspektiv, utgör istället

1 4  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

Gud existensens grund. Gud som liv, vilja och medvetande; alltings förklaring, anledning och den som ser världen innan den blir till.

För en troende existerar Gud primärt, som ett subjekt helt oberoende av objekt. All objektiv verklighet blir då en produkt av den subjektiva existensen och underordnad denna.

Gud finns alltså inte någonstans. Varken i vår verklighet eller i någon annan sorts verklighet. Allt finns däremot i Gud. Här vill kanske någon troende opponera sig och insistera på Guds objektiva existens, om inte i vår verklighet så i någon annan, högre verklighet. Men det är att göra sig en inskränkt bild av Gud. Att underordna Gud några som helst objektiva omständigheter är att förminska Gud, eller snarare att förminska sin egen tro på Gud.

Gud allsmäktig

Trots många fina ord, har vi egentligen inte sagt något om Gud än, även om vi lagt ett ramverk genom att pröva lite försiktigt med är och finns, ett ramverk som ska hjälpa oss att undvika de vanligaste felen när vi strax säger något om Gud. Och det kan vara dags nu: Gud är allsmäktig.

Här tillskriver vi Gud en egenskap, och inte vilken egenskap som helst, utan en definierande egenskap. Den definierande egenskapen; den som gör Gud till Gud med stor bokstav.

Bara en kan vara allsmäktig. Bara den som i sig själv omfattar allt, och därmed inte har några omständigheter utanför sig själv, kan vara allsmäktig. Eftersom vi började så försiktigt, kan vi kanske förstå det nu. Eller kanske inte.

Vanligt är att vilja tillfoga allvetande och allestädes närvarande, som om dessa egenskaper inte redan ingick i allsmäktig.

Det mesta som blir fel när vi försöker tala om Gud, är sådant som förminskar Gud genom att tolka Guds allmakt alltför mänskligt.

Gud är inte mäktig i mänsklig mening.

Gud är allsmäktig, vilket är något helt annat.

Kristendomens själva kärna, att Skaparen låter sig födas in i verkligheten som människa, får vi titta närmare på en annan gång.

DAVID OTTVALL

SOMMARKRYSS

Öknen och ödemarken skall jubla, det förtorkade landet glädjas och blomma. … .. … … …… (från Jesaja) Foto: Lotta Hiller

HJÄLPMEDEL PÅ KONTOR

KNAPP RIGID

ENASTÅENDE

KAN BÅDE KORTLEK OCH SVANS BLI

KONFÖRFÖRSLALIGGER JUNKTION GEN ELLER HÅLLANDE VID HANÖNÄMNINGÅR BUKTEN INGÅENDE DERNA FLOTTAN I

FLUOR SLAG

DISCIPLIN FISK

FLYTER LOIRE GENOM

DISCIPLINER

BOTA ELLER RUBBET

KRYSTADE KAN FÅ KRAMPER

RENONS PÅ NATRIUM IDROTTSKLUBB

BRUKAR GLADA

SKAMLIGA

LÄGGER SKYTT

HÄCKARNA ELLER KAPARNA

& SIGNUM FÖR IDROTT, LEK & SPEL

DEL AV KRONA

EJ BEVANDRAD I

KVIDER

VASST REDSKAP

ÄR OFTA ASKAN

DRYCK STUCKIT INTE ELLER INFETTAD HAFT PLATS FÖR

HAR ÅTALATS EGENMÄKTIGT SUNDEN ELLER DRAMATIKER

DET VAR EN KALL PERIOD

STILFULL DIKT Ö SOM KALLAS AT- BRUKAR LANTENS UGGLOR PÄRLA

GOTTADE SIG

ÄR MED I LIGOR

TRÅCKLAR

FISK CHEF INNEHÅLLER FRÖN MED ANDRA ORD ÄR MODERN

FÖRSÖKTE HINDRA

KNIPA

LIGGER VID VÄTTERN

FISKAR

BY I SMÅLAND ELLER HA SOM PRIS

AKTUELL TIDPUNKT

DOKUMENTET ELLER PJÄSDELEN

FIRAS 5 MAJ

LÖKVÄXTER

NYA ZEELÄNDSK PAPEGOJA

SÄNDER PROGRAM OS-STAD

HAR PÅ SIG

KORTA DAGAR

PRONOMEN OCH BALJAN

PARLAMENT

SES PÅ HOV

FIRAS 5 FEBRUARI

JUNGFRU

SÄGER ELLER SPELAR PÅ KANTEN

UNDERSÖKER GRUNDLIGT

GIFTIG ÖRT

VAR VÅRDSLÖS

GOODWILL

LgS

LÖVTRÄD

I VÄG

NÄMNDE BIBELBOK LUKT ELLER TÄVLINGAR

BETALAS AV

DEN ÄR OMGIVEN AV VATTEN PÅ ALLA SIDOR

KÄNNER PÅ SIG

Korsordskonstruktör: Lars-Göran Ståhl ©

K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n  1 5

KONTAKTA OSS växel 018-34 10 40 knivsta.pastorat@svenskakyrkan.se Präster Anders Johansson kyrkoherde 018-34 68 02 anders.a.johansson @svenskakyrkan.se

Martin Valman biträdande kyrkoherde 018-34 68 10 martin.valman @svenskakyrkan.se

Johannes Sköldengen arbetsledande komminister 018-34 68 04 johannes.skoldengen @svenskakyrkan.se

Samuel E Lilja församlingspräst Alsike, Östuna 018-34 68 33 samuel.e.lilja @svenskakyrkan.se

Rolf Ström församlingspräst Husby-Långhundra 018-34 68 40 rolf.strom @svenskakyrkan.se

Johan Norberg pastorsadjunkt 076-815 98 32 Johan.Norberg @svenskakyrkan.se

Carina Hedman 018-34 68 16 carina.hedman @svenskakyrkan.se

Kajsa Nordenstorm 018-34 68 30 kajsa.nordenstorm @svenskakyrkan.se

Carl Stattin 018-34 68 12 carl.stattin @svenskakyrkan.se

Karin Andersson församlingspräst Lagga, Vassunda 018-34 68 46 karin.c.andersson @svenskakyrkan.se

Diakoner

Musiker Anne-Lina Sandell Janner, samordnare................................018-34 68 38 anne-lina.janner@svenskakyrkan.se Anna Malmesjö...........................................................................018-34 68 36 anna.malmesjo@svenskakyrkan.se Håkan Sandlund......................................................................... 018-34 68 14 hakan.sandlund@svenskakyrkan.se Anna Degerman..........................................................................018-34 68 37 anna.degerman@svenskakyrkan.se Joel Gerdås..................................................................................018-34 68 44 Joel.Gerdas@svenskakyrkan.se Jonas Cedervall..........................................................................018-34 68 03 jonas.cedervall@svenskakyrkan.se Församlingspedagog AnnaHelena Lindberg ...............................................................018-34 68 25 annahelena.lindberg@svenskakyrkan.se Församlingshemsvärd Sara Wallmyr Kindstedt ......................................................... 018-34 68 26 sara.kindstedt@svenskakyrkan.se Kommunikatör David Ottvall..............................................................................018-34 68 29 david.ottvall@svenskakyrkan.se Administratörer Lacka Linder, kanslichef ...........................................................018-34 68 17 lacka.linder@svenskakyrkan.se Helén Eriksson ............................................................................018-34 68 21 helen.eriksson@svenskakyrkan.se Nils Lindmark ............................................................................. 018-34 68 19 nils.lindmark@svenskakyrkan.se Marie Öfverberg.........................................................................018-34 68 15 marie.ofverberg@svenskakyrkan.se Samuel Öhlin ............................................................................... 018-34 68 11 samuel.ohlin@svenskakyrkan.se Magnus Douhan ...................................................................... 018-34 68 06 magnus.douhan@svenskakyrkan.se 1 6  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

Fastighets- och kyrkogårdsfrågor Jan Moby, fastighets- och kyrkogårdschef........................ 018-34 68 48 jan.moby@svenskakyrkan.se Johan Mansfeldt, fastighetsskötsel......................................018-34 68 59 johan.mansfeldt@svenskakyrkan.se Ola Forsgren, kyrkogårdsfrågor.............................................018-34 68 24 ola.forsgren@svenskakyrkan.se Mary Steén..................................................................................018-34 68 42 mary.steen@svenskakyrkan.se Leif Lek ....................................................................................... 018-34 68 54 leif.lek@svenskakyrkan.se Emil Molinder ........................................................................... 018-34 68 50 emil.molinder@svenskakyrkan.se Kristina Wolrath ........................................................................018-34 68 34 kristina.wolrath@svenskakyrkan.se Församlingsråden Alsike församling: Helena Reuterdahl ................................ 070-151 53 58 Husby-Långhundra församling: Kerstin Eskhult............... 018-38 80 78 Knivsta församling: Eva Okfors...........................................070-732 62 04 Lagga församling: Johan Hellstrand..................................070-550 68 20 Vassunda församling: Mariana Eriksson................................ 018-38 11 65 Östuna församling: Kim Nylander......................................... 073-617 25 14 Kyrkofullmäktige Eva Okfors................................................................................070-732 62 04 Kyrkorådet Kerstin Eskhult........................................................................... 018-38 80 78