Knivsta pastorat nr 1, 2020

Knivsta • Alsike • Husby-Långhundra

•

Lagga

•

Vassunda

•

Östuna församlingar

knivstapastorat EN TIDNING FRÅN SVENSK A KYRK AN

ALLT DET DÄR VI ÄR SOM INTE GÅR ATT TA PÅ

Om andlig utveckling på sidorna 6–7

ATT LÅTA SIG BLI SANN MÄNNISKA Läs Rolf Ströms ledare på sidan 4

ÅRGÅNG 15, NR 1 MAR–MA J 2020

Jesus, varandra och varm korv Läs om ungdomsgruppen i S:ta Birgittakyrkan på sidorna 8–9

Djupdykning i medeltiden Det andliga i det vardagliga

Läs om Sven-Erik Pernlers arbete med Laggas historia på sidorna 10–11

ENGAGERAD

– Man kan göra skillnad Per Lindströms tro låg i träda tills han blev förälder PER LINDSTRÖM, ALSIKE föddes ”i utkan-

ten av glasriket” i Småland, där hans far var präst och mamma så småningom blev kantor. Under gymnasietiden sökte han sig till datautbildningen i Forsmark, där han tog studenten och blev gymnasieingenjör. Han har varit lärare i programmering och är numera senior konsult i ITbranschen, efter att tidvis ha varit chef.

Och nyligen har han tagit en ekonomie kandidatexamen.

– Man kan göra skillnad, säger Per, som är aktiv både i politiken, kommunalt och regionalt, och i kyrkan som förtroendevald.

– Det finns många olika arbetare i Herrens vingård. Farfar var resandepredikant, jag är född in i Svenska kyrkan och även min hustru Maria är prästdotter.

UNDER GYMNASIETIDEN VAR Per med i en ekumenisk skolförening, där den egna tron växte och fick sitt uttryck.

– Men sedan kan man nog säga att den låg i träda tills jag själv blev förälder, berättar han. Alla våra tre barn har gått i Sankta Maria skola. Jag har varit med sedan starten, som förtroendevald. Under en intensiv inflyttningshelg i augusti 2010 lyckades jag på något sätt låsa in mig och mobilen hade ingen täckning, så jag fick vackert vänta på undsättning, som till

slut kom i form av en rådig förskollärare!

Nu är telefonproblemen dock lösta.

– Många gånger i livet har stödet från kyrkan varit avgörande, säger Per. Både i med- och motgång, i prövningar och i glädje. Knivsta pastorat är kreativt och levande. Det händer mycket. Nu planeras ju också ett kyrkcentrum vid S:ta Birgittakyrkan.

PÅ FRITIDEN GILLAR Per att gå på basket-

matcher och så är han oerhört fascinerad av och kunnig om rymdfärder. Till 50-årsminnet av Apollo-projektet, den första månlandningen, reste han till USA med en av sönerna för att vara med om firandet. Per berättar att julen 1968 cirklade en rymdfarkost runt månen och en av piloterna läste skapelseberättelsen ur Bibeln. Detta togs illa upp av ateister i USA, så när Aldrin, som var en av dem som satte sin fot på månen 1969, firade en stilla mässa på egen hand med medhavt invigt bröd och vin, så blev det inte utsänt i etern, utan bara berättat om efteråt.

Tecknade humorserier gillar Per mycket: – Ett gott skratt förlänger livet. Det är säkert sant!

FOTO: TOVE SELENIUS MOELL

EVA OKFORS

Per Lindström tycker att Knivsta är ett kreativt och levande pastorat.

FASTEAKTIONEN 2020

Foto: Deborah Rossouw / Ikon

STÅ PÅ MODETS SIDA För alla människors rätt att leva i frihet från våld.

TILLSAMMANS KAN VI GÖRA SKILLNAD svenskakyrkan.se/act

2  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

INGÅNG

Knivsta pastorat nummer 1, 2020 Pastoratstidningen utkommer med fyra nummer per år: i mars, juni, september och december.

Tidningen trycks i cirka 8 000 exemplar och distribueras till samtliga hushåll i Knivsta kommun.

ANSVARIG UTGIVARE:

Kyrkoherde Anders Johansson anders.a.johansson@svenskakyrkan.se REDAKTÖR:

David Ottvall david.ottvall@svenskakyrkan.se REDAKTION:

Anne-Lina Janner Eva Okfors GRAFISK FORM/REDIGERING:

David Ottvall TRYCK:

Wikströms tryckeri, Uppsala KONTAKTINFORMATION:

Besöksadress pastorsexpeditionen: Häradsvägen 2 B, Knivsta Postadress: Box 23, 741 21 Knivsta knivsta.pastorat@svenskakyrkan.se Telefonväxel: 018-34 10 40 Pastoratets plusgiro: 10 00 09 – 0 Hemsida: svenskakyrkan.se/knivsta Facebook: facebook.com/svenskakyrkaniknivsta

Twitter: twitter.com/svky_knivsta Instagram: instagram.com/svky_knivsta

FOTO: DAVID OTTVALL

Johan Norberg, nyvigd präst, gör sitt år som pastorsadjunkt i Knivsta pastorat.

Sport och fördomar hör till hans intressen BARA KRAGEN AVSLÖJAR att Johan Norberg

är präst. En alldeles färsk sådan, vigd till ämbetet i januari. I övrigt framstår han som en helt vanlig, sportintresserad ung man. Fotboll och bandy. Om det nu finns vanliga män­ niskor. Visst, intresse för sport är vanligare än prästkragar, speciellt bland unga män.

Fotboll och bandy är vanliga sporter. Speciellt fotboll. Men ändå. Vem är vanlig?

Johan växte upp i Ljusdal i Hälsingland, där familjen bodde granne med bandyplanen.

Självklart spelade han bandy. Och fotboll.

Blev ledare och tränare. Att låta konfirmera sig var inte lika självklart. Än mindre att börja studera teologi. Familjen var inte troende. Ingen av vännerna gick i kyrkan.

– JAG HAR ALLTID gått min egen väg, säger Jo-

han. Jag har fått höra att jag är en helt vanlig kille som valt att bli präst, vilket är ganska ovanligt.

Vanlig och ovanlig. Med ena foten i den stora sportlådan och andra foten i den mindre prästlådan, två inte direkt angränsande utrymmen; hur bredbent måste man stå? Och

dessa är bara två av Johans egenskaper. Hur många fötter och lådor behövs, för att få med en hel person?

Hur vi placerar folk i olika fack intresserar Johan; hur våra fördomar färgar vår syn på medmänniskorna.

– JAG GILLAR ATT jobba med fördomar, säger han. Det är så lätt att ha förutfattade meningar. Inte minst märker jag det hos mig själv. Som fotbollstränare var jag tvungen att lära känna alla spelarna i laget. Många gånger fick jag omvärdera min bild av dem.

Alla mår bra av att jobba med sina fördomar.

Som pastorsadjunkt är Johan anställd av stiftet och får handledning av en erfaren kollega, Karin Andersson, under sitt första år i yrket. Han ser fram emot att få bearbeta sina fördomar om Knivsta pastorat.

– Jag tror att det är bra för mig att ha hamnat just här, säger han. Knivsta pastorat har ju rykte om sig att vara högkyrkligt. Min bakgrund är mer vardaglig. Folkkyrklig, skulle man kunna säga.

DAVID OTTVALL

Kanske går det att stanna till en stund ETT NYTT NUMMER av Knivsta pastorat. Fullt av ord och bilder. Orden berättar och bilderna visar. Men allt kan inte förmedlas. Mötet med en annan människa kan inte återskapas fullt ut. Än mindre ett möte med det gudomliga. Nåja, våren närmar sig i alla fall, trots

att vi knappt haft någon vinter; fastan har börjat och snart är det påsk. Det går så fort.

Ingen kommer undan tiden, men kanske går det att stanna till en stund och tänka efter.

DAVID OTTVALL, REDAKTÖR

david.ottvall@svenskakyrkan.se

K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n  3

LEDARE

Låta sig bli sann människa OM DU ÄR litet lik mig, så är du som de

flesta: En människa med många brister.

Ibland ser jag tydligt hur jag felar. Ibland förstår jag först efter lång tid att jag har sårat någon. Säkert finns det många tillkortakommanden hos mig, som jag inte ens är medveten om. Och jag kan inte ”lyfta mig i håret”, inte på egen hand upptäcka vem och hurdan jag är, inte lyfta mig själv till att vara den jag borde.

När jag möter andra, som bättre än jag själv tycks förverkliga vad det borde vara att vara människa, då skulle jag kunna bli dyster över min egen belägenhet. Men jag försöker glädja mig i stället, för deras skull. Och kanske lära mig något.

NÄR JAG HÖR talas om Jesus anar jag, mer

än annars, vad det är att vara en sann människa. Och hos honom finns det inget som kan göra mig nedslagen, för hans fullkomlighet omfattar också fullkomlig kärlek till varje människa – också till mig! I honom finner jag en verklig vän, som kan leda mig både utanför mitt trånga jag, och in i de djup av mig själv som jag inte kan eller vågar nå på egen hand.

Han har gått ”längst in i ångesten”, verkligen sett det onda i vitögat – ja, till och med mött Döden. Han plågades till döds på korset. Men, som våra medkristna i öst säger: Med döden förtrampade han döden: Hans död blev en seger för Livet, för hela mänskligheten. Han triumferade över Döden. Ja, han är det sanna Livet! Detta underbara står i fokus när jag får vara med och fira påsk.

NÄR JESUS GÅR ut ur sin grav får jag följa honom på Livets väg. Allra bäst kan jag göra det om jag också har följt honom in i påskens händelser, följt honom på hans lidandes väg och förberett påskfirandet genom dess förberedelsetid: fastetiden.

Nyårslöften i all ära, men under fastan får jag hjälp att göra verklighet av mina intentioner. Hela kyrkans gemenskap går in i en förnyelseprocess som jag och du också är inbjudna att ingå i. Vi går tillsammans, även när vi är för oss själva.

MÅNGA LÄSER UNDER fastan någon för-

djupande och vägledande bok, som till exempel Ärkebiskopens fastebok som i år är skriven av poeten Ylva Eggehorn. I vår tid kan man också finna vägledning via Youtube, exempelvis i vår biskop Karins andliga övningar På kammarn. I vårt pastorat pågår en sorts introduktionskurs om kristendomen under trivsamma for-

BILDER: JEFF JACOBS/PIXABAY

Under påsken firar vi att Jesus dog och uppstod från de döda. Historiens viktigaste vändpunkt.

När jag hör talas om Jesus anar jag, mer än annars, vad det är att vara en sann människa. mer i Sankta Maria Alsike. Den kallas Alpha och du behöver inte komma varje gång för att få vara med. Men det allra bästa, utan att utesluta andra vägar, är nog att fira mässan tillsammans med församlingen!

Kanske tycker du att det känns främmande och svårt att ”gå i kyrkan”? Men våga komma!

Du kan vara säker på att du blir väl mottagen. Man kan behöva vänja sig ett tag och kanske vill du så småningom prata med en präst om vad det är du är med om. Efter ett tag kan mässan bli beroendeframkallande. Så har det blivit för mig och jag

4  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

klagar inte. Det är inte många beroenden som är så godartade och livgivande!

Det är så mycket av världsliga glädjeämnen och bekymmer som binder oss.

Låt gärna fastetiden bli en förnyelsetid också för dig! Jesus säger: Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men förlorar sin själ? (Matteusevangeliet 16:26). Vad sägs om att avstå något av denna världens goda (och onda!) för att få möjlighet att ge själen litet näring för Evigheten?

Jag är säker på att du kan upptäcka mer av det som är ditt sanna, goda, gudagivna jag!

ROLF STRÖM

komminister

SÅNG, GLÄDJE OCH ALLVAR

FOTO: ANNA MALMESJÖ

S:ta Maria Gospel har gjort den blå färgen till sin i olika nyanser. Marias färg. Men också himlens och havets.

Gospelkören sjöng på Gran Canaria S:TA MARIA GOSPEL åkte på en körresa till

Gran Canaria den 6 till 10 januari i år.

– Vi är supernöjda, säger Marie Öfverberg som var med och sjöng. Glada och tacksamma.

Kören gav två egna konserter, i Skandinaviska turistkyrkan i Las Palmas och i Templo Ecuménico i Playa del Inglés, samt sjöng i en mässa i San Agustín.

Gud, sång, gemenskap och hälsa var resans fyra ledord. Både körsångare och

kompmusiker följde med, sammanlagt 34 personer.

– Vi har lärt känna varandra ännu bättre, konstaterar körledaren Anna Malmesjö.

S:ta Maria Gospel heter så för att kören ursprungligen övade i S:ta Maria Alsike. Nu övar man i S:ta Birgittakyrkan, men namnet får vara kvar.

Kören träffas och övar varje onsdag klockan 19.00–21.00. Med en väldigt

viktig fikapaus. Förutom att det är trevligt att umgås, påverkar gemenskapen körframträdandet.

– Ju mer vi känner varandra, desto mer vågar var och en bjuda på sig själv, sjunga ut och röra kroppen i sångerna, säger Anna Malmesjö.

– Körsången är min bästa friskvård, konstaterar Marie. Den fyller mig med energi och glädje.

DAVID OTTVALL

Psykisk ohälsa och lovsång LOVSÅNGEN LYFTE ORDENTLIGT i S:ta Birgittakyrkan den 1 februari. Då hade vi CJM Music Collective på besök från England, i samband med helgen för unga ledare. Drygt 100 ungdomar deltog och lördagens lovsångsmässa var öppen för alla, ung som gammal. Få kunde stå stilla när lovsången nådde sin höjdpunkt.

– Musik är ett universellt språk som kan förmedla glädje och gemenskap över alla gränser, säger Jo Boyce, musikkollektivets frontfigur.

Ledarhelgen hade ett omfattande program. Bland annat föreläste Siri Strand från Pillerpodden om psykisk ohälsa och biskop Karin var inledningstalare. CJM höll uppskattade workshops.

– Det är kul att träffa nya människor, säger Olivia Eklund Alm som åkt till Knivsta med ett gäng från Stenkumla församling på Gotland.

– Musiken är bra, påpekar hennes kompis Ida Tängeskog. Och vår gamla

FOTO: DAVID OTTVALL

David Shaw, Jo Boyce, Andrew Moss och Bob Cheel i CJM Music Collective höll workshops med ungdomarna och ledde lovsången i mässan.

konfirmandpräst Josef Edebol håller i ett av seminarierna.

Hela gänget från Gotland var med på förra årets ledarhelg också.

– CJM drar, konstaterar deras kantor Linnea Tibell. Det var väldigt bra förra året. Ungdomarna blir tagna på allvar här. Inget är på för låg nivå.

FOTO: DAVID OTTVALL

Siri Strand från Pillerpodden föreläste om psykisk ohälsa.

Ett annat gäng på 16 personer kom från Bräcke-Revsunds pastorat i Jämtland. För deras del var det första gången på ledarhelg i Knivsta.

– Vi kommer hit mest för att ha kul, säger Liv Elf Hansson. Det är alltid roligt att lära sig något nytt.

DAVID OTTVALL

K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n  5

ANDLIG UTVECKLING

PATRISTISK SPALT

– ord från kyrkofäderna

Gregorius av Nazianzos Till min egen själ

Du har en uppgift, min själ, och en stor sådan, om du vill: att utforska dig själv, vad du är, hur du verkar, varifrån du kom, var du finner ditt slut, och huruvida du verkligen lever ditt liv, eller gör något annat därtill.

Du har en uppgift, min själ, att städa rent i ditt liv.

Att känna Gud och Guds mysterier: innan universum fanns, vad fanns då? och universum som nu finns, vad vill det med dig?

Du har en uppgift, min själ, att rensa dig själv.

Att känna hur Gud vägleder och riktar: varför somligt tycks stadigt, där annat flyter bort, särskilt vi, i denna ombytliga levnad.

Barn har rätt till andlig utveckling Ärkebiskopen vill att vi tar barnkonventionen på allvar VID ÅRSSKIFTET BLEV FN:s barnkonvention svensk lag. På flera ställen i lagtexten nämns varje barns rätt till fysisk, psykisk, andlig, moralisk och social utveckling. En återkommande uppräkning som inskärper att rättigheterna omfattar alla livets områden.

Ordningen är inte godtycklig; i uppräkningen finns en logisk rörelse uppåt och utåt, där varje nytt led förutsätter det föregående.

Liksom det psykiska förutsätter det fysiska, behöver varje barn utvecklas andligt för att kunna utvecklas moraliskt och socialt.

– LAGEN ÄR EN utmaning för staten, myndigheterna, civilsamhället och alla oss medborgare, menar ärkebiskop Antje Jackelén, som skrivit debattartiklar om barnkonventionen, både sedan den blev svensk lag och tidigare.

Alla har vi anledning att fundera över hur vi medverkar till barnens bästa, oavsett vad vi arbetar med.

Svenska kyrkans eget regelverk, kyrkoordningen slår fast att i kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet.

Du har en uppgift, min själ, att se Gud allena.

Vadan min förutvarande ära, vadan min nuvarande plåga?

Vad krönes jag med, vid mitt livs slut?

I SVERIGE ÄR vi ganska bra på att tillgodose

barns fysiska och psykiska behov. Samhället tar ett gemensamt ansvar för hälsovård, förskola och skola. Med de andliga behoven är det inte lika självklart.

– Den andliga utvecklingen anses oftast vara en ren privatsak, konstaterar ärkebiskopen. Den motarbetas rent av, när neutralitet i trosfrågor upphöjs till ideal. Det kan göra föräldrar osäkra. Ska barnet verkligen döpas, lära sig att be, få del av den stora kristna berättelsen? Eller är det inte bättre att vänta tills barnet kan bestämma självt?

ATT FÖRA DEN kristna tron och traditionen vidare, kan det vara indoktrinering?

– Det är snarare tvärtom, menar Antje Jackelén. Ett moget ställningstagande för eller emot något underlättas av att veta vad det handlar om. Religiösa analfabeter faller lättare offer för fanatisk propaganda än människor som är så rotade i sin trostradition att de även kan förhålla sig kritiskt och självkritiskt till den.

Den andliga utvecklingen anses oftast vara en ren privatsak.

ANDLIGA UPPLEVELSER ÄR förstås inte begrän-

Om dessa ting, min själ, var meddelsam, och stävja tankens vandrande.

Ty, du har en uppgift, min själ, på det att du ej senare, i större bekymmer hamnar.

GREGORIUS AV NAZIANZOS DIKT 2.1.78 ÖVERSÄTTNING: DIAKON CARL STATTIN

Gregorius av Nazianzos, född 329, var en grekisk biskop och kyrkofader.

– Av samma skäl är det viktigt att fortsätta utveckla de barnkonsekvensanalyser som ska föregå besluten i kyrkans styrande organ, framhåller Antje Jackelén.

FOTO: JAN NORDÉN /IKON

– Andlig utveckling är en viktig del av barnets existentiella hälsa och den motståndskraft som behövs när livet är svårt, konstaterar ärkebiskop Antje Jackelén.

6  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

sade till kyrkliga sammanhang. Religionspsykologen Antoon Geels framhåller till exempel konst, musik och dans som aktiviteter där människan kan förnimma det eviga.

– Det har nog aldrig funnits knivskarpa gränser mellan sekulärt och andligt, konstaterar Antje Jackelén Ändå framställs det ibland som att demokrati, öppenhet, frihet och mångfald är beroende av att vi drar en skarp skiljelinje mellan det sekulära som ofta kallas neutralt och det religiösa som somliga kallar vidskepelse.

Religionsfrihet innebär både frihet från religion och frihet till religion. Och då är ateism inte en neutral hållning.

DAVID OTTVALL

Ande

HELHET

själ och

kropp

Mind

body and

soul

FOTO: GULCIN GULER/PIXABAY

Det där vi är som inte går att ta på

Kroppen är förhållandevis enkel. Den är ju åtminstone påtaglig. Konkret. Anden, däremot; är den begriplig? Går det att få grepp om själen? Orden vi använder för att fånga det ogripbara kan vara förvirrande och ibland vet vi kanske inte riktigt vad vi pratar om.

VAD ÄR EN människa, en person? Vad

ska gå ihop på båda språken, tvingas vi översätta ande med soul och själ med mind. Här syftar alltså både själ och mind på de mentala förmågorna; medvetandet, viljan, tankarna och känslorna.

Ett annat ord för detta är psyke, som kommer från grekiskan.

Då har vi alltså kropp och psyke; Den fysiska varelsen och den mentala. Återstår så begreppet ande på svenska och soul på engelska. Båda syftar här på en del av människan som når bortom det fysiska och det psykiska. Något som står i förbindelse med det gudomliga. Något transcendent.

består hon av?

Det är inte alltid som en uppdelning i beståndsdelar ökar förståelsen av helheten. Varje organ har till exempel sin speciella funktion i kroppen, men ingen funktion alls utan kroppen. Finfördelar vi ytterligare, säger kroppens enskilda atomer väldigt lite om människan. Hur de olika delarna samverkar blir mycket intressantare än delarna var för sig.

ANDE, SJÄL OCH kropp är ett gammalt uttryck, ägnat att omfatta hela människan. På engelska heter det mind, body and soul. Översätter vi orden var för sig, blir det tydligt att uppdelningen är lite oklar. Kropp på svenska blir förstås body på engelska. Resten, det som inte går att ta på, är knepigare. Engelskans soul blir vanligtvis själ på svenska. Men då återstår ande och mind. Ord som brukar betyda olika saker. Ande översättas ju oftast med spirit och engelskans mind motsvarar svenskans sinne.

Här hjälps det inte, att själ och soul i princip är samma ord. För att uttrycket

AV JORD ÄR du kommen. Jord skall du

åter bli. Det gäller kroppen. Den består av materia. Och för en sann materialist är kroppen hela människan. Resten är bara biprodukter; psyket ett resultat av processer i hjärnan, varken mer eller mindre.

Och visst kan kroppen kännas mer verklig än tankarna, som ju inte går att ta på. Men det är i upplevelserna vi lever.

När kroppen känns påtaglig, är det just

en känsla, en upplevelse som i sig inte går att ta på. När Guds närvaro känns påtaglig, är det också en känsla. En upplevelse som inte går att ta på. Inbillning, kanske någon tänker.

INBILLNING. ETT ORD som bokstavligen betyder göra sig en bild. Oftast används det negativt, i betydelsen göra sig en falsk bild av något. Som en hallucination eller vanföreställning. Men vi gör oss bilder av allting. Vi upplever världen och förstår den genom att inbilla oss den. Vare sig du ser en soffa, eller bara hör talas om en soffa, finns soffan där, inbillad i dig.

Om du suttit i en soffa och vill berätta om din soffupplevelse, underlättar det om lyssnaren också suttit i soffa och därför vet ungefär vad du talar om.

Likadant är det med Guds närvaro. Den är tillgänglig för alla, men bara den som upplevt närvaron vet hur den känns.

Psyket upplever soffan genom kroppen som kan sitta i soffan, liksom psyket upplever Gud genom anden som, ja, kan sitta i det gudomliga.

DAVID OTTVALL

K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n  7

KNIVSTA FÖRSAMLING

Barnkörer gör änglamusikal Söndag den 29 mars kl 15.00 gör körerna Lill-Nova, Stor-Nova och Pax musikalen Ängel utan vingar skriven av Karin Runow. Ängeln Gloria längtar efter att gå genom den blå dörren och precis som de stora änglarna få möta ”de som Gud älskar”, nämligen människorna. Än så länge får hon ju inte det, men en dag gör hon det ändå!

På jorden möter hon en flicka som sörjer sin mormor som har dött och samtidigt brottas med relationen till sina föräldrar.

Välkommen att möta änglar och människor i en salig blandning i S:ta Birgittakyrkan!

Fastetiden är vanlig tid för bikt Bikt är inte bara något som finns i romersk-katolska kyrkan, utan även i vår kyrka. Bikt är ett enskilt möte med en präst där du erkänner något som tynger ditt samvete. En helig handling då prästen endast är ett instrument för Gud, för att kunna ge Guds förlåtelse till den som biktar sig.

Du kan när som helst under året boka in en tid för bikt hos någon av prästerna, men fastetiden, som vi är inne i nu, är en vanlig tid att gå till bikt. Allt sker under absolut tystnadsplikt.

Gudstjänster hela påsken Snart är det påsk! I Birgittakyrkan finns många möjligheter att följa berättelsen genom hela stilla veckan och in i påsken.

Vi firar högmässa på palmsöndagen den 5 april kl 10.00 och mässa kl 18.00. Under stilla veckan firas morgonbön kl 09.00, middagsbön kl 12.00 och passionsandakt kl 19.00. På skärtorsdagen firas skärtorsdagsmässa med fottvagning kl 19.00. Långfredagen är det långfredagsgudstjänst kl 10.00, korsvandring för alla åldrar kl 13.00 och gravläggningsvesper kl 18.00. Vi har påsknattsmässa på påskafton kl 23.00, påskdagsmässa på påskdagen kl 10.00 och på annandag påsk firar vi högmässa i S:t Stefans kyrka kl 10.00.

Inte bara ett häng Varm korv och en varm gemenskap där Jesus är med EFTER KVÄLLSMÄSSAN PÅ torsdagar hänger ungdomarna i S:ta Birgittakyrkans samlingssal.

Det har blivit en vana för många av dem.

– När gruppen officiellt hade juluppehåll, samlades vi spontant efter torsdagsmässan i alla fall, berättar Linnéa Norman.

Hänga. Prata. Äta varm korv. Några har skolböcker med sig och passar på att plugga.

Pratet handlar om lite allt möjligt. Studieteknik, till exempel. Att göra sig bilder av det som ska pluggas in. Europas länder och städer blir plötsligt ätbara. Albanien blir en banan – igen och Makedonien blir en macka.

ASTRID LUNDSTRÖM HAR varit med i ungdoms-

gruppen sedan konfirmationen 2018.

– Det är en trygg plats att vara på, säger hon.

Här dömer vi inte varandra. Alla är ungefär lika galna. På ett bra sätt. Ibland hittar vi på roliga saker, som en skattjakt eller någon tävling. Ibland bakar vi eller lagar mat. Men mest hänger vi.

Ungdomar brukar gilla att hänga i grupp. Så har det nog alltid varit. Men Astrid uppskattar mässan också.

– När du kommer in i kyrkan känns det på ett speciellt sätt, förklarar hon. Att du är på en helig, fin plats.

DANIEL WESTERHOLM KOM också med i sam-

band med sin konfirmation.

– Jag är fast sedan förra sommaren, säger han med ett litet skratt. Jag kommer hit nästan varje torsdag. Vi spelar spel. Eller ordnar tävlingar. Det blir vad gruppen känner för att

8  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

göra. Det kan vara att bara sitta och prata.

Har man en dålig dag kan man få stöd. Och vill man sitta för sig själv går det också bra.

Liksom Astrid uppskattar Daniel mässan.

– Det känns bra att börja med syndabekännelsen, säger han. Att bli av med det som tynger en. Och andakten är en skön avslutning på kvällen.

Här dömer vi inte varandra. Alla är ungefär lika galna.

På ett bra sätt.

LITE STRUKTURERAT SAMTAL blir det också un-

der samlingen. Diakon Carl Stattin skriver upp några nyckelord på en vit tavla.

– Det handlar om hur vi är mot varandra, säger han. Med och mot varandra i gruppen.

Med Jesus, skriver han. Som Jesus.

Ungdomarna flikar in olika saker. Att möta andra utan fördomar. Respektera varandras åsikter och olikheter. Tavlan fylls med ord.

– Jag saknar en viktig sak, utbrister Rikard Fabel. Att ha roligt! De allvarliga sakerna är viktiga, men vi har ju kul också.

Carl lägger till kul på tavlan.

– Och korv, påpekar vår kyrkomusiker Anne-Lina Sandell Janner med ett stort skratt.

Carl lägger till korv på tavlan.

– Ungdomsgruppen är som en andra familj, konstaterar Linnéa Norman.

DAVID OTTVALL

ÖSTUNA FÖRSAMLING

Krucifix väcker känslor

– Här är du aldrig ensam, säger Astrid Lundström. Vi har en fin gemenskap och du kan vara dig själv.

– Det är skönt att alla är med, tycker Daniel Westerholm. Ingen blir lämnad utanför.

FOTO: DAVID OTTVALL

Alla våra medeltida kyrkor har ett krucifix på eller över altaret eller annan väl synlig placering.

Så har det inte alltid varit. Efter reformationen togs många bilder som kunde härledas till den romerskkatolska epoken bort, helgonbilder och bilder av Kristus hängande på korset. Då och under pietismens tid, 1700- till 1800-talet, ville man visa upp det tomma korset och betona uppståndelsen och segern över döden.

Det dröjde nästan 400 år efter Kristi död och uppståndelse innan kyrkan började avbilda den avrättade Jesus på det sätt som vi nu är vana att se. Först efter att korsfästningarna upphört, för att de ansågs för brutala, börjar avbildningar dyka upp. Än idag förekommer att människor reagerar med visst obehag inför ett naturtroget krucifix.

I Östuna kyrka finns två och båda har sin historia. På altaret står ett från 1400-talets slut och är samtida med den nuvarande kyrkan. Fram till 1920 stod ett naket träkors med törnekrona tillverkat av snickaren Hyckerström år 1816, på altaret. Då återfanns det gamla krucifixet, eller rättare sagt bara kroppen, corpus, enligt traditionen i takbjälklaget i det fristående Nisbetska gravkoret på kyrkogården. På ärkebiskop Nathan Söderbloms uppmaning återuppsattes bilden, med nytillverkat kors, på altaret.

Det mindre krucifixet över dörren till sakristian kommer från en äldre kyrka och dateras till 1300-talet. En av de förgyllda träkulorna på undersidan av den vänstra korsarmen är inte en kula av trä utan en valnöt!

Någon gång har en kula trillat av och under en fyndig restaurering ersatts med en nöt av rätt form och storlek. En liten hälsning från en spjuveraktig bysnickare med arbetsbesparande idéer.

KIM NYLANDER

K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n  9

LAGGA FÖRSAMLING

Sopplunch med bilder från Surinam Onsdag den 25 mars serveras sopplunch kl 12.00 i Fridhem i Lagga. Johan Hellstrand visar bilder och berättar om sin resa till Surinam.

Ekumenisk friluftsgudstjänst Torsdag den 21 maj har vi ekumenisk friluftsgudstjänst kl 11.00.

Vi samlas vid kyrkan kl 11.00 för procession till gamla prästgården där vi firar gudstjänst. Lagga Spelmän medverkar. Syföreningen bjuder på kyrkkaffe.

Många julfester har syföreningen hållit Efter gudstjänsten på trettondedagen ordnade Lagga kyrkliga syförening sin traditionsenliga julfest i Laggagården. Lagga spelmän spelade till dansen som Gunilla Nilsson ledde. Tomten kom och godispåsar delades ut.

Hela 83 julfester har föreningen ordnat genom åren. Det finns medlemmar i församlingen som varit med på nästan varje julfest sedan starten.

– Vi hoppas att vår livfulla syförening kan föra traditionen vidare i många år till, hälsar Britt-Marie Kvarnsmyr.

FOTO: DAVID OTTVALL

Laggahärad var sockennamnet innan det blev bara Lagga. Laggahärad är också titeln på Sven-Erik Pernlers faktaspäckade verk om medeltiden här.

Närmare medeltidens Sven-Erik Pernler försöker ge en samlad bild i sin bok MORA TING PÅ Mora äng, där kungar valdes och hyllades vid Mora sten. Mytomspunna män som Magnus Ladulås och Erik av Pommern. Det finns underlag för mycket flaxande med historiens vingar kring Lagga. De flaxar dock inte i Sven-Erik Pernlers bok om den medeltida socknen. Här finns knappast några målande fantasier av den typ som till exempel färgar Herman Lindqvists historieböcker.

Desto mer då av källkritiska resonemang och frågeställningar.

– Först tänkte jag skriva om medeltidens kyrka och kyrkoliv i Lagga, berättar han.

Men det gick inte att hålla isär från annat, så tinget och gårdarna fick sina kapitel också.

Källmaterialet är förvånansvärt stort för att vara medeltida, även om det förstås finns luckor. Mycket har gått förlorat i bränder.

SVEN-ERIK PERNLER BEHANDLADES för cancer under arbetet med boken. Att dyka djupt i Laggas medeltid var lite som terapi under den jobbiga proceduren. Han är nu fri från sjukdomen och ger ett förhållandevis piggt in-

1 0  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

Nyckeln till det här skåpet kan nog ligga hemma hos någon. tryck när vi besöker Lagga kyrka, som utgör bokens centrum.

Att vara både präst och historieforskare kan ibland vara en fördel i sammanhanget.

– Som präst har jag en förförståelse för en del fenomen som andra forskare kanske inte har, konstaterar han. Jag förstår de medeltida kyrkorättsliga texterna och behöver inte fantisera.

Sven-Erik går fram till det gamla sakramentsskåpet, som saknar nyckel.

– Det vore fint om folk kunde minnas var försvunna saker finns, säger han. Nyckeln till det här skåpet kan nog ligga hemma hos någon.

Sin barndoms somrar tillbringade Sven-Erik på släktgården i Lagga. Nu är han på väg att

VASSUNDA FÖRSAMLING

Mogna ax heter mönstret. Och visst ser man axen i altardukens spets.

FOTO: KERSTIN EBBERSTEN

Vackra mönster i Vassunda kyrka ALTARBRUN KALLAS DEN spets eller broderade

FOTO: DAVID OTTVALL

Lagga

bård som fästs i altarduken för att dölja antependiets upphängningsanordning. I Vassunda kyrka har vi en knypplad spets från Svenska spetsar i Linköping inköpt på 1990-talet.

Spetsen är formgiven av Greta Sandberg och mönstret heter Mogna ax. Den har en formgivning som vi ansåg kunde passa i en landsortskyrka. Spetsen finns numera att köpa från Svenska spetsar i Vadstena till ett pris av 2530 kronor per meter. Vid tiden för inköpet räknade jag ut att knypplerskan fick en krona och 25 öre i timmen för sitt arbete.

MARIANA ERIKSSON

flytta in i ett nybyggt hus inte långt därifrån.

Men det är inte ett försök att återknyta till barndomen.

– Nej, handlade det om nostalgi vore det kört, säger han. Det finns inget kvar från den tiden. Allt är annorlunda. Men jag trivs i agrar miljö och vill bo nära Uppsala.

SVEN-ERIK SER GÄRNA att boken får ligga till

grund för fortsatt diskussion och forskning.

– Många har inga lokala rötter och saknar känsla för bygden, säger han. Det finns nästan inga släktgårdar längre. Traditionsbärarna försvinner, medan akademiker och tjänstemän från storstaden flyttar in.

Han tror att boken kan ge människor möjlighet att föreställa sig hur det var i Lagga under medeltiden.

Helst skulle Sven-Erik se att någon annan forskare kunde bygga vidare på hans arbete och täcka in perioden fram till 1700-talets slut. Där finns det mycket källmaterial att ta sig an.

DAVID OTTVALL

FOTO: KERSTIN EBBERSTEN

Ljuset genom kyrkfönstret kastar ett vackert mönster på väggen.

Välkommen till våffelfest och basar!

FOTO: IRIS STIGZELIUS

Kammarkvartetten Verbis & Musica framförde sin konsert Julrosen i ord och musik.

Nykomponerad musik lockade många till kyrkan På lördagskvällen den 4 januari gavs en konsert i Vassunda kyrka baserad på Selma Lagerlöfs Legenden om julrosorna.

En näst intill fullsatt kyrka fick en oförglömlig stund av Verbis & Musica, en kammarkvartett som framförde nykomponerad musik av Mauro Godoy Villalobos. Skådespelaren Sandra Ottander och violinisten Kristina Ebbersten reciterade textpartierna.

Förutom kompositören och nämnda violinist spelade även gitarristen Mikael Mannberg.

Nytt, djärvt och skickligt utfört med en stillsam känslighet som stannar kvar.

Söndag den 22 mars kl 13.30 har vi som traditonen bjuder våffelfest och basar i Vassunda församlingshem på jungfru Marie bebådelsedag. Våfflor serveras med sylt och grädde, i basaren har vi hembakat bröd av olika slag, saft och marmelad, lite virkat och stickat, blomskott, blomgrupper, påskris med mera.

Allt säljs till förmån för årets fasteaktion: Stå på modets sida, för alla människors rätt att leva i frihet från våld. I söndagsgudstjänsten kl 16.00 medverkar kören Låtar och Läten.

MARIANA ERIKSSON

K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n  1 1

HUSBY-LÅNGHUNDRA FÖRSAMLING

Sopplunch om Tro och Ljus Onsdag den 18 mars har vi sopplunch i Karlshällstugan kl 12.30. Karin Andersson kommer och berättar om den världsomspännande rörelsen Tro och Ljus där kognitivt funktionshindrade och normalstörda möter varandra i ett kristet sammanhang.

Nästa sopplunch därefter blir den 22 april.

Högmässa med extra allt Söndag den 22 mars är jungfru Marie bebådelsedag och då firar vi högmässa med extra allt i Husby-Långhundra kyrka: Kyrkokören sjunger, Carina Hedman framför sin lovordade Mariamonolog, pastorsadjunkt Johan Norberg predikar och efter mässan serveras våfflor i Karlshällstugan.

Se Nils Enar Eskhults konst på Blå Wingen NILS ENAR ESKHULT var Långhundrabonde och konstnär. Mest konstnär. Flera av hans verk finns permanent i bygdegården, men på annandag påsk kommer därtill ett antal andra verk av hans hand att visas.

För många Långhundrabor och andra i Knivstatrakten är Nils Enars namn välkänt.

Han hade en stor kärlek till sin hemtrakt och skildrade den i sina tavlor men också i skrift.

Det är han som har författat den ovanligt personliga och fängslande beskrivningen av Husby-Långhundra kyrka som ännu går att få tag på i kyrkan.

I sitt måleri sökte han också mer exotiska motiv, på resor till bland annat Grönland och Hong Kong. Hembygdens landskap och människor stod dock främst.

Eskhult betydde mycket för gestaltandet av den medeltida mässan vid Husabymarken ty det var han som återförde något av det medeltida synintrycket i kyrkan, genom sina kopior av de sedan länge bortförda medeltida andaktsbilderna: altarskåpet, triumfkrucifixet och Sankt-Mattias-skulpturen.

Många gånger ställde Nils Enar Eskhult ut på Galleri 1 i Uppsala och på andra utsocknes platser. Nu, snart två år efter att han vid nära nittiofem års ålder avled, är det dags för en retrospektiv utställning på hemmaplan.

Konsten visas på Blå Wingen mellan klockan 10.00 och 16.00 på annandag påsk.

ROLF STRÖM

Gudstjänst i tre delar under påsken De tre påskdagarna triduum sacrum firas stort i Husby-Långhundra med skärtorsdagsmässa, långfredagsgudstjänst och påskdagshögmässa. Dessa följer påskens drama och kan betraktas som en enda gudstjänst: Skärtorsdagsmässa med altarets avklädande kl 18.00. Långfredagsgudstjänst med kyrkokören kl 15.00 och påskdagens högmässa med kyrkokören kl 12.15.

Pilgrimsvandring från Broborg Söndag den 3 maj, fjärde söndagen i påsktiden, gör vi en pilgrimsvandring till HusbyLånghundra kyrka, där vi firar mässa. Samling kl 16.00 vid Broborg, där vi hämtar vatten för färden i trefaldighetskällan.

Nils Enar Eskhult blev 94 år. Målningen här heter "Den lille fadern och den store sonen", en titel som nog inte är tänkt att tolkas teologiskt.

En spelmans himlafärd

Följ med på utflykt till Härkeberga kyrka och Grönsöö slott

Söndag den 17 maj är det dags för musikgudstjänst kl 18.00 i Husby-Långhundra kyrka.

Under ledning av Håkan Sandlund framför Husby-Långhundra kyrkokör sångspelet En spelmans himlafärd med verkets upphovsman Arne Lundmark som ackompanjatör.

Lördag den 16 maj gör vi en församlingsresa. I härlig försommartid besöker vi Härkeberga kyrka utanför Enköping med dess fantastiska målningar av Albertus Pictor. Vi får kaffe och smörgås i Gillestugan och guidning i kyrkan innan vi fortsätter vår färd till Grönsöö slott

1 2  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

vid Mälaren. Där blir det lunch och möjlighet att ströva fritt i parken, se en utställning om silver och smycken på Grönsöö eller kanske handla Gönsöömust i slottsbutiken.

Avresa med buss från HusbyLånghundra kyrka kl 09:30.

Hemkomst cirka 17.00. Pris:

200 kronor. Personer som bor utanför Husby-Långhundra församling får följa med i mån av plats.

Anmälan (glöm inte eventuell specialkost) senast den 1 maj till Marita Sköldberg: marita.skoldberg@gmail.com eller 073-570452.

ALSIKE FÖRSAMLING

Är du intresserad av att sjunga i Alsike kyrkokör?

Kontakta syster Karin, 070-848 24 44 eller Joel Gerdås, 018-34 68 44.

FOTO: DAVID OTTVALL

Syster Karin leder kören med stor känslighet och inlevelse.

Alsike kyrkokör snart 60 år Emy Gustafsson och Gunnel Wahlund har varit med från början EN SPECIELL SAK med Alsike församling är

det nära samarbetet med klostret intill.

Kyrkkaffet efter söndagens gudstjänst brukar serveras i klostret. Och kyrkokören, den leder syster Karin tillsammans med kyrkomusiker Joel Gerdås.

Kören övar i kyrkan på torsdagskvällar. Först blir det fika. Stämningen är munter. Denna torsdag har syster Karin just kommit hem från en resa i Europa och berättar entusiastiskt om olika sevärdheter och ett speciellt benediktinerkloster hon besökt. Ett riktigt Harry Potter-kloster.

Kören fyller 60 i år och Karin föreslår att de ska ha både ett sakralt och ett profant program att framföra under jubileumsåret.

Emy Gustafsson, som sjungit i kören sedan starten 1960, minns många olika dirigenter och körledare. Repertoaren har varierat mycket genom åren.

– Syster Karin tar fram lite svårare saker att sjunga, säger hon. Så vi får skärpa oss.

– Det är en utmaning att lära sig nya sånger, konstaterar Désirée Jansson.

Emy Gustafsson och Gunnel Wahlund har varit med längst i Alsike kyrkokör. Ända från starten 1960. Désirée Jansson och Elisabeth Andersson är körens nyaste medlemmar.

– Det är helt fantastiskt att de varit med så länge, säger Désirée. Det visar att kören är viktig för dem. För mig har kören redan kommit att betyda jättemycket; en paus i vardagen och gemenskap med människor jag annars inte skulle ha lärt känna.

– För oss som är nya i kören är allt nytt och svårt, säger Elisabeth Andersson.

Men det är kul också.

– I början hade vi sju-åtta karlar i kören, minns Emy. Nu har vi bara en.

– Vi var yngre då, konstaterar Gunnel

Wahlund. Hela kören var yngre.

– Vi vill gärna bli fler, säger syster Karin. Helst manliga sångare. Det låter på ett annat sätt när mansröster och kvinnoröster klingar tillsammans.

DAVID OTTVALL

K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n  1 3

DÖPTA-VIGDA-BEGRAVDA

Här förtecknar vi de kyrkliga handlingar som ägt rum i pastoratet under perioden 2019 10 28–2020 01 20. Tack till familjerna som bidragit med bilder!

Knivsta församling

Dopgudstjänster Astrid Strid Leo Lans Isabelle Birath Ester Hilmius Pelle Sundgren Wilmer Friberg Cornelia Monbäck Noel Jansson Alice Perjus Zacharias Haglund Begravningsgudstjänster Christer Bengtsson Bertil Palmblad Hanna Jansson Brita Larsson Åke Hermansson Per-Olov Fransson

Alsike församling

Begravningsgudstjänst Ann-Christin Kruséus

Husby-Långhundra församling

Ellie Klintberg döptes i Östuna kyrka den 8 december.

Begravningsgudstjänster Karl-Georg Pihl Oliver Csiffary

Alla får döpas

Vassunda församling

Dopgudstjänster Casper Mattsson Alexander Schierbeck Nylund Begravningsgudstjänst Inga-Lisa Skatt

Östuna församling Dopgudstjänst Ellie Klintberg

Begravningsgudstjänst Märta Blomqvist

Du kan själv boka dop eller vigsel på nätet svenskakyrkan.se/knivsta

Cornelia Monbäck döptes i S:t Stefans kyrka den 4 januari.

1 4  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

Genom dopet får vi bära fram våra barn till Gud och de innesluts i Guds famn och blir Guds barn. Detta är en stor glädje för släkt och vänner som ofta vill vara med vid dopet.

Den som inte döpts som barn kan döpas som ung eller vuxen.

Svenska kyrkan är det samfund i Sverige som döper flest ungdomar och vuxna.

Dopet är ett sakrament, en helig handling. Ibland förväxlas dopet med en ceremoni för namngivning. Det är det inte, men namnet är ändå viktigt vid dopet, eftersom den som döps nämns vid sitt namn.

Kyrkan välkomnar alla att döpas. När det gäller barn, är det vårdnadshavarna som bestämmer. Om barnet är tolv år eller äldre, måste barnet själv vilja bli döpt. Den som tidigare är döpt i en annan kyrka, behöver inte döpas på nytt för att få tillhöra Svenska kyrkan.

VÅRKRYSS

Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus…(Romarbrevet )

STRÖMMADE

MUSIKSTYCKE

FÖRSVARSUMBÄRLIG INRIKTADE

UTFÖRDE

DET ÄR EN ROS UTSPRUNGEN

ÄNGSLAN

SIGNUM FÖR IDROTT, LEK & SPEL

AMMAR

ENSAM I SITT SLAG

VRISTER

DJUP ÅNGER

OCKUPERADE

CHIFFER

BESKREV

HUVUDSTAD

KOM ABRAM FRÅN

RIKTNING

KUSTOMRÅDE

POESI

ÄR FÄRSK FÄSTMÖ

EPOK ÄTER JÄRV UPPLEVDE ÄR TILL SNABB APOSTNYTTA FÖR VINDSTÖT LARNA TOMTEN FÖRSTA PINGSTIGLOO & DAGEN CALIPPO TÄTORT I SKÅNE KOMMA ATT VARA

LÖVTRÄD MYCKET FIN

KAN EKA & BLOMMA KNÄCKTA

MELLAN GRUNDANORRTÄLDE PSYKOJE OCH ANALYSEN GÄVLE

JÄTTAR

KÄKATS

BRUTAL ELLER GRÅKALL

TRAFIKSKYLT

STÅLTRÅDSSTIFT ELLER KLÄNGER

STÄDA ELLER MES

AKTUELL TIDPUNKT MOBILISERATS

AVGIFT & ÅRSTÖD

SVINDEL

UTSIKTEN HONA

FRAMHÄRDA

PROVA

MES TRÄD

PERIFER

TAL

JÄNKARE

BRÄNNS

PUTSA AVGÅNG ÄLDRE BENÄMNING PÅ MUSLIM

BLEV ASEA DEL AV

FAST MATERIAL

VIBRERAT

SYSSELSÄTTNING

MALTA

VÄNDER BLAD

GAMMALT MÅTT

TA ELLER SNURRA

CHEF

STÅENDE FÅGELHUNDAR

DANS ELLER PACKE

KORT NUMMER

TILLRÄTTAVISATS

NÅGOT SOM FÅR BÄR

MOTSTÅND FÖRLÖJLIGA

TIDPERIOD

STOR ARENA

ANVÄNDER KERAMIKER

SNACKAS ELLER BINDS

HONA

UTFÖRSÄLJNING

DOFT FRÅN KASKELOTTARMAR

KOMMER PUNKTLIG I

RYTMISK INDELNING

GE EFTER

GENUIN

I SÅ FALL

RYSSJA

KAXIG

PÅSTOD

STOR FEST ELLER GE HALS

DRIVA OMKRING LEDDES AV ARAFAT

KÖR I STOCKHOLM

UPPTÄCKER VARA OBESLUTSAM

REAKTION

HANDLING

VOTERING ELLER DÄGGDJUR

SPETS VISA SITT MISSNÖJE

ORT ELLER ÖL

FRÅNSLAGEN

NÄSTA

ARGON

PÅ STRÅ

FÖLJER MED SKICKADE VAROR

BIL ELLER MAGASIN

KÖR FÖR FORT

MAN ELLER KROPPSDEL

Korsordskonstruktör: Lars-Göran Ståhl, Edsbyn Bild: Korsfästelsen av Paolo Veronese (1528–1588) K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n  1 5

KONTAKTA OSS växel 018-34 10 40 knivsta.pastorat@svenskakyrkan.se Präster Anders Johansson kyrkoherde 018-34 68 02 anders.a.johansson @svenskakyrkan.se

Martin Valman biträdande kyrkoherde 018-34 68 10 martin.valman @svenskakyrkan.se

Johannes Sköldengen arbetsledande komminister 018-34 68 04 johannes.skoldengen @svenskakyrkan.se

Samuel E Lilja församlingspräst Alsike, Östuna 018-34 68 33 samuel.e.lilja @svenskakyrkan.se

Rolf Ström församlingspräst Husby-Långhundra 018-34 68 40 rolf.strom @svenskakyrkan.se

Johan Norberg pastorsadjunkt 076-815 98 32 Johan.Norberg @svenskakyrkan.se

Carina Hedman 018-34 68 16 carina.hedman @svenskakyrkan.se

Kajsa Nordenstorm 018-34 68 30 kajsa.nordenstorm @svenskakyrkan.se

Carl Stattin 018-34 68 12 carl.stattin @svenskakyrkan.se

Karin Andersson församlingspräst Lagga, Vassunda 018-34 68 46 karin.c.andersson @svenskakyrkan.se

Diakoner

Musiker Anne-Lina Sandell Janner, samordnare................................018-34 68 38 anne-lina.janner@svenskakyrkan.se Anna Malmesjö...........................................................................018-34 68 36 anna.malmesjo@svenskakyrkan.se Håkan Sandlund......................................................................... 018-34 68 14 hakan.sandlund@svenskakyrkan.se Anna Degerman..........................................................................018-34 68 37 anna.degerman@svenskakyrkan.se Joel Gerdås..................................................................................018-34 68 44 Joel.Gerdas@svenskakyrkan.se Jonas Cedervall..........................................................................018-34 68 03 jonas.cedervall@svenskakyrkan.se Församlingspedagog AnnaHelena Lindberg ...............................................................018-34 68 25 annahelena.lindberg@svenskakyrkan.se Församlingshemsvärd Sara Wallmyr Kindstedt ......................................................... 018-34 68 26 sara.kindstedt@svenskakyrkan.se Kommunikatör David Ottvall..............................................................................018-34 68 29 david.ottvall@svenskakyrkan.se Administratörer Lacka Linder, kanslichef ...........................................................018-34 68 17 lacka.linder@svenskakyrkan.se Helén Eriksson ............................................................................018-34 68 21 helen.eriksson@svenskakyrkan.se Nils Lindmark ............................................................................. 018-34 68 19 nils.lindmark@svenskakyrkan.se Marie Öfverberg.........................................................................018-34 68 15 marie.ofverberg@svenskakyrkan.se Samuel Öhlin ............................................................................... 018-34 68 11 samuel.ohlin@svenskakyrkan.se Magnus Douhan ...................................................................... 018-34 68 06 magnus.douhan@svenskakyrkan.se 1 6  K N I V S TA PA S TO R AT  E n t i d n i n g f r å n Sv e n s k a k y r k a n

Fastighets- och kyrkogårdsfrågor Jan Moby, fastighets- och kyrkogårdschef........................ 018-34 68 48 jan.moby@svenskakyrkan.se Johan Mansfeldt, fastighetsskötsel......................................018-34 68 59 johan.mansfeldt@svenskakyrkan.se Ola Forsgren, kyrkogårdsfrågor.............................................018-34 68 24 ola.forsgren@svenskakyrkan.se Mary Steén..................................................................................018-34 68 42 mary.steen@svenskakyrkan.se Leif Lek ....................................................................................... 018-34 68 54 leif.lek@svenskakyrkan.se Emil Molinder ........................................................................... 018-34 68 50 emil.molinder@svenskakyrkan.se Kristina Wolrath ........................................................................018-34 68 34 kristina.wolrath@svenskakyrkan.se Församlingsråden Alsike församling: Helena Reuterdahl ................................ 070-151 53 58 Husby-Långhundra församling: Kerstin Eskhult............... 018-38 80 78 Knivsta församling: Eva Okfors...........................................070-732 62 04 Lagga församling: Johan Hellstrand..................................070-550 68 20 Vassunda församling: Mariana Eriksson................................ 018-38 11 65 Östuna församling: Kim Nylander......................................... 073-617 25 14 Kyrkofullmäktige Eva Okfors................................................................................070-732 62 04 Kyrkorådet Kerstin Eskhult........................................................................... 018-38 80 78