din resa… inblick
Tåg i 320 km/h – så bra är det för Sverige Sverige behöver höghastighetsjärnväg för tåg som kör 320 kilometer i timmen – och det snabbt. Att bara lappa och laga dagens spår räcker inte. – Vill vi både ge våra barn och barnbarn förutsättningar för ett bra liv och ställa om till ett hållbart samhälle måste vi storsatsa på tåg, säger Pär Helgesson, expert på höghastighetståg inom SJ. text KATARINA MYRBERG grafik ANNA-LENA LINDQVIST
Blunda och föreställ dig år 2035. Du tar elcykeln frånvillan i Linköping ner till stationen och hoppar på tåget. På en timme är du framme på jobbet i centrala Stockholm. Eller spjutspetsföretaget i Jönköping vars jobbpendlande nyckel personer från Göteborg glider in på kontoret efter bara 40 minuters tågresa. En halvering av restiden jämfört med i dag. Den stora skillnaden i restid stavas höghastighetståg. Tåg som går i 320 kilometer i tim men på nybyggda höghastig hetsbanor. Och som knyter ihop hela södra Sverige till en enda arbetsmarknadsregion med cirka tio miljoner männi skor inom två–tre timmars restid. Med avgångar var sjätte minut från Stockholm mot Göteborg, Malmö, Linköping, Jönköping, Norrköping och Borås. – Med riktigt snabba hög hastighetståg flyttar tillväxten ut till en större del av landet i
stället för att koncentreras till storstadsregionerna. Det blir lättare att jobbpendla och ändå bo kvar där man upplever bäst livskvalitet och lättare för före tag att hitta rätt arbetskraft. I förlängningen kommer Sverige att stärka sin inter nationella konkurrenskraft, säger Pär Helgesson.
nere till 2,5 timmar. Och spå ren behövs nu, inte om 80 år. Med höghastighetståg som kör 320 kilometer i timmen beräknas upp till 90 procent av dagens inrikesflygresenärer välja tåg i stället. Med tåg i max 250 kilometer i timmen halveras denna överflyttningseffekt.
Att svensk järnväg är överfull,
lar i stora drag om tre frågor: Att det är för dyrt. Att Sverige är för glest befolkat och att det frestar på miljön när nya hög hastighetsbanor byggs. Pär Helgesson har motargu menten redo: 1. Det är en myt att Sverige är för glest befolkat. Södra Sve rige är tätare befolkat än både Frankrike och Spanien som storsatsar på höghastighetståg. – Dessutom växer Sverige snabbare än andra europeiska länder. Redan 2040 är vi 2 mil joner fler, 12 miljoner invånare. Erfarenheter från Europa visar att höghastighetslinjer med mer än 8 miljoner resenärer per år blir lönsamma. Vi räknar med 20 miljoner resenärer redan från start 2035, säger han. 2. Att bygga de nya höghas tighetsbanorna beräknas kosta 230 miljarder kronor. Mycket pengar, men med lånefinansie ring för att kunna bygga snabbt
sliten och måste rustas är alla överens om. Men hur en fram tida järnväg i toppklass ska se ut och vad den får kosta råder det delade meningar om. Trafik verket föreslår nya spår som tåg kan köra upp till 250 kilometer i timmen på. Utbyggnaden ska ske långsamt och etappvis och kan pågå ända till år 2095, eftersom pengarna ska tas inom befintlig budget. – Helt feltänkt. För att korta restiderna så mycket att männi skor väljer bort flyg och bil för tåg krävs, enligt forskning, att restiden exempelvis mellan Stockholm och Malmö hålls
»Vi kan inte ta springnota och låta barn och barnbarn bli sittande med en järnväg som inte klarar framtidens resande.« 88
Kritikernas invändningar hand
och e ffektivt får vi mest nytta av pengarna. – Vi har levt gott på inves teringarna från 1950- och 60-talen. Men sedan dess har vi legat under snittet för infra strukturinvesteringar i OECDländerna samtidigt som person trafiken på järnvägen har fördubblats på 20 år. Nu är kostymen både urvuxen och utsliten. 3. Alternativet till höghastig hetsbanor är kraftig motorvägs utbyggnad. Då uppnår vi inte klimatmålen, och motorvägar kräver större ingrepp i naturen. – Det blir miljöpåverkan när höghastighetsbanorna byggs, men på mindre än tio år vägs det upp av de klimatmässiga fördelarna. I extra känsliga miljöer kan man också leda järnvägen på landskapsbroar, så att djur och människor kan passera fritt och minimera miljöpåverkan. Efter vinterns remissrunda v äntas regeringen nästa år fatta beslut om framtidens järnväg. SJ hoppas på ett modigt och framsynt besked. – Vi får inte ta springnota och låta barn och barnbarn bli sittande med en järnväg som inte klarar framtidens resande, säger Pär Helgesson. •