Portfolio 2023

KLARA OLASDOTTER HALLBERG

CV

UTBILDNING

2016 - 2022

Hösten 2021

Sommar 2021

Sommar 2021

Sommar 2019

2015 - 2016

Hösten 2013

Hösten 2012

2009 - 2012

Arkitekt 300 hp Kungliga Tekniska Högskolan

Utbytestermin KU Lueven, Belgien

Sommarskola, Treescape KU Lueven, Belgien

Drejningskurs Kapellagården

Sommarskola, Studio Raamverk Porto Academy, Portugal

Arkitektur och Design Nyckelviksskolan

Kvällskurs i Grafisk Design Berghs

Filmvetenskap 1, 30 hp Stockholms Universitet

Bild och Form, Estetiska Programmet Södra Latins Gymnasium

PROGRAM

Archicad

Autocad

Rhino

Vectorwork*

Grashopper*

* Testat ÖVRIGT

Svenska, Engelska

Körkort B

Photoshop

Indesign

Illustrator

Referenser lämnas gärna på begäran

ARBETE

Våren 2023

Våren 2022

Våren 2021

2019 - 2020

2012 -

Våren 2015

Somrarna 2009 - 2012

Bygglovshandlingar för gästhus, Runmarö

Gästkritiker under delgenomgång för kandidatprojekt, KTH

Deltidsanställd

Praktikant Reflex Arkitekter

Säljare

Akademibokhandeln

Lärarassistent och fritidspersonal Snösätraskolan

Kafépersonal Stora Henriksvik

Project

Chart

Bokmässan

Återbruksbutiken

Runmarö Gästhus

Hornstulls Hemgård

Shoot the Picture

Structures / Hold Your Own

Robotic Tools

Stock check

The Gathering

Kanditatprojekt

Sesamklinik

Förskola

Begravningskapell

Villa E-1027

Porto Academy

Tre objekt

Chart Architecture

ÖPPEN TÄVLING, 2023

TILLSAMMANS MED JOAR NORDVALL, FILLIPPA HALLENSTENSSON

OCH HENRIK BÖHME

Bokmässan

ÖPPEN TÄVLING, 2023

TILLSAMMANS MED JOAR NORDVALL OCH FILLIPPA HALLENSTENSSON

Återbruksbutik

ÖPPEN TÄVLING , KLIMATGALLERIET, 2023

TILLSAMMANS MED JOAR NORDVALL

Tävlingsuppgiften är att:

1. Identifiera en utmaning inom klimatarbetet, lokal, nationell eller global.

Svar: Renovering och rivning. Att minimera det avfall som rivningen genererar är en av nycklarna till ett cirkulärt byggnande. Kan vi demontera och samla in byggmaterial i stället för att generera avfall?

2. Presentera en gestaltning eller idé som ger svar på utmaningen.

Svar: Återbruksbutik. Ett större initiativ som samlar in och säljer äldre byggdelar och inredning - från både privata aktörer, kommuner och företag - för att underlätta för byggare att agera mer hållbart.

Runmarö Gästhus

PÅGÅENDE BYGGLOVSANSÖKAN, 2023

SITE: UPPEBY, RUNMARÖ

Hornstulls Hemgård

THEISIS PROJECT, 2022

SUPERVISORS: MALIN HEYMAN OCH ANDERS BERNADSSON

SITE: HORNSTULLS SUBWAY STATION BUILDING, HORNSBRUKSGATAN

This project aims to explore how to repurpose a technical building into a public space, more specifically how to repurpose Hornstulls Subway Stations north entrance building into a Hemgård.

The building was designed by the style-forming architects Bengt Lindroos and Hans Borgström, together with their college Nils Arne Rosén at Stockholms spårvägar in 1961-1964.

Hornstulls Subway Station is now up for demolition. The aim of the proposal is to explore one way of how this building can be preserved and reused instead of demolished.

The aspiration of the proposal is to create a generous multifunctional space, accessible for all.

In the interventions and additions of the building a lot of inspiration has come from Söderledskyrkan. A church designed by Bengt Lindroos and Hans Borgström just a few years before the subway station. The buildings are in some ways similar. Both appear quite monolithic and the placement and appearance of the windowsills are almost identical.

But the care of details and materials that can be seen in Söderledskyrkan is lacking in Hornstulls subway. In Söderledskyrkan the raw concrete is softened with complementary materials - pine wood and red brick, and the grand dimensions are balanced by artisanal details. An approach that has inspired my design decisions.

The program and rooms are inspired by a visit to the Hemgård, Timmermansgården, where most of the rooms are multipurpose and general: used for different activities at the different hours of the day. The program will suggest functions for the rooms, but the idea is that this can be changed during time in regard to the needs of Hemgården.

The Big Hall

Waiting Hall / Café

Workshop (Ceramics)

YOUTH CENTER

STAIRS/LIFT/CORRIDOR

RESTROOMS

UTILITY ROOM

STORAGE

CLOAKROOM

ADMIN

ENTRENCE/LOBY

COURSE/MEETING ROOM

PING-PONG ROOM

CAFE

COMPUTER ROOM

TV/VIDEO-GAME ROOM

KITCHEN

THE BIG HALL

TECHNICAL SPACE

WAITING HALL / CAFE

DANCE STUDIO

LOGE

CHANGING ROOM

WORKSHOP (WOOD)

WORKSHOP (CERAMIC)

The architect Bengt Lindroos and his wife, the textile artist Gunvor Lindroos, is known for their patterns. The design of the screen panels used in front of the window by the entrance from the subway, the new staircase and to decorate the elevator shaft is founded on one of these patterns.

Entrence from the street - A new elevator shaft and a widening of the sidewalk

Entrence from Subway

Waiting Hall / Café

The Big Hall

Dance Studio

Dance Studio

The Park and the Subway are public rooms that can benefit and benefit from Hemgården. With the elevator reaching the terrass floor of the building - the park gets more accessible, the roof of the building can work as another entrance to the park and the building can offer an alternative to the park when the weather disappoints. The subway station makes Hemgården easy to access from all over Stockholm and Hemgården offers a waiting hall for the commuters.

The Old Hemgård

THE INDOOR PARK

SHOOT THE PICTURE!, 2021

SUPERVISORS: MALIN HEYMAN, ANDERS BERNADSSON

SITE: FATBURSPARKEN AND BOFILLS BÅGE

This project explores the Image as a design tool instead of a tool for a final visualization of the designed outcome. Lending from other professions methods of homages, sampling, sequels and covers to explore and improve a specific site in Stockholm, in this case: Bofills Båge.

From these explorations the project continued by using the image to detail the design. The image is used to create plans, sections, elevation, and details.

HOMMAGE

Lina Bo Bardi’s windows from SESC Pompeia in São Paulo from 1977 replaces Ricardo Bofill’s windows, creating a drastic shift, from a postmodern classicist façade to a modernistic façade

SEQUEL

The Lake Fatburen was located the area of Södermalm in Stockholm. In the late 1850s the lake was filled to enable the establishing of Södra Station and the railway. In this proposal the lake is restored.

SAMPLING

Stairs shaped as an amphitheater taken from the residential project Corviale In the outskirts of Rome creates a space for rest and recreation. An Arcade from Aldo Rossi cemetery San Cataldo in Modena creates in a different context a framework for playful activities. The geodesic dome of Buckminster Fuller encloses the outdoor area of Bofills Båge and creates an indoor park with a comfortable climate all year around.

SAMPLING

Amfiteater trappor från bostadsprojektet Corvialie i rom skapar

ett utrymme för aktivitet och vila. En arkad från Aldo Rossi San Cataldo kyrkogård i Modena blir inramning for en sport-/lek-

IMPROVEMENT

Continuing developing the design that emerged with the method of sampling. The addition of an indoor park can be seen as a complement/addition of the nearby Medborgarhuset and the square Medborgarplatsen. A public space for the Nordic climate that can provide a space for meetings, play and recreation all year around.

BADHUSET

STRUCTURES/HOLD YOUR OWN, 2021

SUPERVISORS: MALIN HEYMAN, ANDERS BERENSSON

SITE: BJÖRKHAGEN

The starting point of the project was the term Carving: how can one create a structure by carving and removing instead of adding. What design can emerge from carving?

The Japanese woodblock prints came to mind and the translation from the carved woodblocks to patterns and images. A translation that can be compared to a concrete element and its mold.

A common pattern on concrete is the wooden planks from the mold but the patterns on concreate could be

way more exciting than planks. Experimenting by carving into soap with inspiration from carved patterns in nature: mountains carved by the ice age and patterns in the sand shaped by the ocean, and then pressing the shapes into clay to get a negative form.

The project contined as a group work, creating an open-air center in Björkhagen with four structures; a warming cabin, a sauna, showers and a bath house.

I continued the work with casted patterns in concrete when working with the bath house.

Models 1:1 and 1:200

When the concrete has set - detach the element from the mold

Pour concrete over the pattern

Make a pattern in the sand

Fill the box with sand

Assemble the mold

THE BRICK

ROBOTIC TOOLS , 2021

GROUP WORK WITH ELLA LUNDBLAD

SUPERVISORS: MALIN HEYMAN, ANDERS BERENSSON, HELENA WESTERLIND, JOSÉ HERNANDEZ VARGAS

How could a brick look like if it was a non-standard component made in clay by a robotic printer?

Inspired by the weave like component of the clay “thread” we began an iterative design process, experimenting with different designs creating different qualities and patterns. The result was close to a classic perforated brick with closed surfaces on the sides and perforated core. This allows one to create a transparent or solid wall depending on the placement of the bricks. The cavities also makes room for the mortar.

A standard brick can create multiple patterns with the same brick just by varying how the bricks are laid in bounds. The aim was to create a more irregular brick that still could be combined in various ways. Therefore, it was important that all three connections of the brick; the bed, the header, and the stretcher, would work together in different arrangements.

The project works in two different scales; the prototype brick in clay and the 1:5 bricks in 3D-printed plastic.

Meeting between the stretchers

Meeting between the headers

Meeting between the beds

Meeting between the headers

Headers faceing outwards

DIORAMA

STOCK CHECK, 2021

MY PART IN A GROUP WORK

SUPERVISORS: MALIN HEYMAN, ANDERS BERNADSSON

TO GIVE SPACE

LA CUEILLETTE / THE GATHERING, 2021

SUPERVISORS: ROBIN SCHAEVERBEKE & TOMAS OOMS

SITE: STROPKAAI 14, GHENT

When looking for an undervalued and underused place my eye fell on Stropkaai 14. At first sight Stropkaai 14 appeares empty and neglected, maybe due to the covid 19-cris or maybe due to people’s inability to see the potential of the building in general. When looking closer at the building it is hard not to see the qualities of the building; the flexibility of the building with general rooms in different sizes working for many different purposes, great light conditions with big windows and bay windows, nice details in materials and design. A building that can be used many years from now and for many different activities. So maybe it isn’t the architectures’ fault that the building is underused.

The area around Stropkaai 14 is today filled with empty space. But the space is not offered to anyone. For people to be able to use the space they must be invited to use it. The invitation can be made in different ways and there isn’t one big solution for all people or for the whole space. The focus in this project has been on the soundings of the building and its relations to the building.

For the buildings potential to be reached this can be a first step. This could make an equally important impact on the use and impression of the building as a restoration of the building or a new program for the building.

Detail of the balconies

Detail of the amphitheater stairs

STADSDELSCENTER

KANDIDATPROJEKT , 2019

HANDLEDARE: PÅL HARRYAN, STEFAN PETERSSON

PLATS: GOTTSUNDA, UPPSALA

STADSDELSCENTER, GOTTSUNDA

På tomten i dag finns en rondell och en lekplats. I närheten finns mest parkeringar men också Gottsunda centrumbyggnad, ett kulturcenter med ett välanvänt bibliotek och mötesplats, en boule och bollhall och ett badhus. Men tanken är att Gottsunda centrum ska gå från miljonprogram-ort till en levande kvarterstad. Badhuset ska flyttas till en centralare plats, en spårvagn ska dras genom området, bostäder ska byggas och mitt i allt: stadshallen. Ett gemensamt hus för unga och gamla med bibliotek, verkstäder, scen och café.

Stadsdelscentret blir en motpol till den omgivande kvarterstadens kommersialitet. En plats där man får vara utan större motprestation. Men också en viktig samlingspunkt, därför riktar sig byggnaden inåt men på ett inbjudande vis. Tröskeln mellan torget och entréhallen ska vara låg. Markbeläggning fortsätter in i byggnaden från torget. Entréhallen kan öppnas upp mot torget vid event eller varma sommardagar.

Resten av byggnaden är något mer otillgänglig. Det krävs att man rör sig upp för trappan som slingrar sig runt huset, dold av en perforerad stålskiva. I utbyte får besökaren en intressantare transportsträcka och även ett rum som kan skapa möten och samtal som inte sker i andra rum. Trapporna blir något av en hemlighet, men en hemlighet som alla känner till.

I trapphuset rör man sig längs de olika våningarna och aktiviteterna. På vissa håll är det en glasfasad man möter och andra en solid vägg, på så vis ger trappan en inblick i aktiviteterna som sker i huset oavsett om man väljer att delta eller ej

Den perforerade plåt fasaden ger utblick över Gottsunda dagtid - på kvällstid avslöjar fasaden de aktiviteter som sker i byggnaden. Trapphuset är oklimatiserat men den perforerade plåtskivan skyddar från väder och vind. Huset ska vara föränderligt och hållbart.

ISOLERING

SEASAMKLINIK, 2016

HANDLEDARE: KARIN MATZ, RUTGER SJÖGRIM

PLATS: HELGEANSHOLMEN

Hur ska man förhålla sig till en sex- och samlevnadsklinik och dess känsliga program?

Förslaget grundar sig i en oskyldig önskan att vilja vara anonym; att slippa bli sedd, men slutar i ett maskineri.

I byggnaden rör man sig utan att träffa några andra klienter under sitt besök. De enda personer besökarna träffar i byggnaden är receptionisten och läkaren. Besökarna tar sig in igenom parkeringshuset framför gamla riksdagen. I parkeringshuset möts de av fem opaka skjutdörrar, varje dörr leder i ett varsitt litet rum där man kan vänta om receptionen är upptagen.

Dörrarna styrs från receptionen som därmed får kontroll över människornas rörelser. Besökarna slussas från receptionen vi enskilda hissar till privata väntrum, mottagningsrum och toaletter. Även personalen använder hissarna för att nå personalrummet på högsta våningen eller omklädningsrummet och förrådet på källarvåningen. Fasaden med de små kvadratiska fönstren i midjehöjd är ett försök till utsikt utan insyn.

TRAPPORNA

FÖRSKOLA, 2017

HANDLEDARE: STEFAN RAAM OCH JOEL SJÖGREN

PLATS: KVARTERET KRUBBAN, ÖSTERMALM

Tanken på en förskola i nivåer är krånglig och opraktiskt. Att bygga en förskola där fyra av rummen bara är trappor och hela förskolan utgår från de trapporna kan verka dumt. Det här projektet undersöker hur det skulle se ut. Hur kan barnen använda sig av trapporna? Hur kan man använda sig av rummen som trappan skapar? Kan man göra en förskola till stor del av trappor och svara till tillgänglighetskraven?

Förskolan är ritad med fyra avskilda avdelningar och varje avdelning har var sin entré. Var avdelning har även tillgång till de båda planen som kopplas samman av en stor trappa per avdelning. Trappan är tänkt att, förutom den självklara funktionen att ta sig mellan de två våningsplanen, användas som ett leklandskap. Varje avdelning har också tillgång till båda långsidorna av huset. Så planen liknar sektionen i rörelse.

De två avdelningar, som har ingång på vardera långsida, är tänkt för de mindre barnen. Avdelningarna befinner sig till största del på nedre plan där de har tillgång till kök, lekrum och vilorum och toalett. Men även de yngre barnen har en trappa att leka i och ta sig till det övre planet där de har ytterligare ett lekrum samt tillgång till gemensamma ytor som den inglasade terrassen.

De äldre barnen har sin entré på var sin kortsida. Till skillnad från de mindre barnen har de äldre bara ett kapprum och ett lekrum på bottenplan innan de tar sig upp för trappan till ytterligare ett lekrum samt kök.

PELARE

BEGRAVNINGSKAPELL, 2018

HANDLEDARE: STEFAN RAAM OCH JOEL SJÖGREN

PLATS: STRANDKYRKOGÅRDEN, TYRESÖ

Projektet undersöker hur man kan använda sig av byggnadens konstruktionen för att skapa stämningsfulla rumsligheter. Det har även varit viktigt att skapa en rörelse som gynnar användningen av begravningkapellet.

Som besökare leds man in till en innergård och vidare in i väntrumet vars pelare på utsidan skapar fasaden. Cermonirummet är högst i tak, hela tretton meter, och väggarna defineras av smala pelare som sträker sig upp till takets synliga balkar. Bakom varje pelare sitter ett högt och smalt fönster precis under taket. Nästa rum, minnesrummet, är pelarna tjockare för att avskärma de bänkar som är platsgjutna mellan pelarna. Minnesrummet är tänkt att användas för att tända ljus och minnas sina döda men kan också fungera som ett mindre cermonirum eller ett rum för avsked.

Efter minnesrummet finns ett utslussningsrum som kopplas ihop med väntrumet om man behöver gå på toaletten eller hämta sin jacka men i huvudsak utgång. Det ska finnas rum för besökarna att tacka de som hållt i cermonin och säga några avslutande ord.

Byggnaden avslutas med en trappa med ett viloplan som kan fungera som plats för utomhuscermoni.

VILLA E-1027

REPRESENTATION, 2016

EILEEN GRAYS VILLA E-1027

PORTO ACADEMY

SUMMER SCHOOL WORKSHOP, 2019

PORTO

En vecka med föreläsningar och workshops. Jag hade nöjet att få Raamwerk som workshop-ledare. Workshopen undersökte och ifrågasatte arkitektens roll som ensam auteur.

Uppgiften var att göra en paviljong till ett specifikt konstverk i form av en modell på 1:20 för att sedan byta modell med varandra och skapa en bostad av modellen.

Bostaden skulle även representeras av en ritning där svart representerar befintlig modell, blått representerar rivet och rött representerar tillägg.

TRE OBJEKT

SKULPTUR, 2016

VAS, LERGODS, 2020

VAS, GLAS, 2021