Folkhögskolan nr 6 2015

INSÄNT:

» Folkhögskolans problem är inte dåligt utbildade lärare med för låg akademisk kompetens«

OLKHÖGSKOLAN LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

NR 6/2015

TIDSKRIFTEN OLAN FOLKHÖGSK

1920–2015

Bona sätter punkt.

ALLT FÄRRE SÖKER TILL JOURNALISTLINJERNA

95 å r �

EPALE

– Webbplatsen för dig som arbetar med vuxenutbildning EPALE är en digital mötesplats för vuxenutbildare där du kan komma i kontakt med kollegor inom hela Europa. På EPALE har du möjlighet att dela med dig av egna erfarenheter men också bli inspirerad av andras erfarenheter och resultat.

EPALE hjälper dig att: • Hitta partners för projektsamarbeten inom Norden och Europa • Hitta kommande kurser och konferenser • Hitta nya kontakter www.ec.europa.eu/epale

REDAKTÖREN

Foto Håkan Elofsson

Vi måste tro att det finns godhet i världen D

et finns en rörande scen i slutet på Peter Jacksons film av Tolkiens Sagan om de två tornen där Frodos trogne följeslagare Sam håller ett känslosamt tal. ”Det är som i sagorna,” säger Sam, ”man tänker att efter alla dessa hemskheter, allt dödande, all ondska, hur ska det någonsin kunna bli bra igen? Men trots det fortsätter hjältarna i sagorna att kämpa.” Frodo tittar på honom och frågar: ”Men varför Sam, varför fortsätter vi?” ”Därför att vi måste,” svarar Sam. ”Vi måste tro på att det finns godhet här i världen.”

I världen är 60 miljoner människor på flykt.

Flera miljoner flyr på grund av den syriska regeringens krig mot sin egen befolkning och grymheterna från den fundamentalistiska terrororganisationen Daesh, alltså is. Fram till november i år hade en rännil av dessa miljoner sökt asyl i Sverige.

Enligt migrationsverket ökade invandringen med 9,6 procent jämfört med 2013.

Detta har fått Sverigedemokraterna att utbrista att vi står inför en systemkollaps. Alltså att vårt välfärdssamhälle håller på att kollapsa. Men lyssnar man på ekonomerna är de inte särskilt oroliga: scb rapporterar att Sveriges ekonomi utvecklas starkt.

Hushållens disponibla inkomster har ökat med hela 3,5 procent jämfört med 2014. Julhandeln väntas slå nya rekord. Igen. Swedbank tror att tillskottet av människor kommer att höja tillväxten och sänka arbetslösheten i Sverige de närmaste åren.

Tidningen Affärsvärlden skriver att tillväxten i Sverige är på historiskt höga nivåer och betydligt bättre än väntat. Byggande och migrationsvågen till landet är två viktiga orsaker: ”Privatkonsumtionen lyfter till stor del som ett resultat av migrationsvågen till Sverige.”Vad gäller invandringen skriver scb att befolkningen ändå skulle växa med några hundratusen invånare inom överskådlig tid, det kommer nu bara att gå lite fortare.

Egentligen är det inte Sverigedemokraterna som är problemet utan alla dem som lyssnar på dem. sd:s livsluft är att skapa motsättningar, så split och söndring, ett vi och dem som inte möts och inte samtalar med varandra.

Enligt scb:s senaste opinionsmätning kan 19,5 FOLKHÖGSKOLAN

»För att kunna nå andra med sina argument måste man förstå hur de tänker« • Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare som just nu har Tomas Bennerheds Korparna på nattduksbordet.

Rekommenderas!

tänka sig rösta på Sverigedemokraterna. Nästan var femte svensk. sd-väljarna är inte längre bara lågutbildade unga män mellan 18-29 år som man kan få på bättre tankar med minskad arbetslöshet och bättre stöd till utsatta grupper. som-institutets undersökningar visar att numera finns sd-väljarna i hela landet, de är i medelåldern, medelinkomsttagare, 40 procent är kvinnor, en hel del är högutbildade och höginkomsttagare.

I de flesta frågor skiljer de sig inte från andra väljare på höger-vänsterskalan. Det är just i synen på invandrare som enigheten kompakt. Hela 94 procent av dem vill ta emot färre flyktingar.

Det är lätt att som Frodo känna sig uppgiven inför detta – särskilt med tanke på att stödet för Sverigedemokraterna växt samtidigt som vi får rapporter om nöden bland flyktingar och de grymheter de har upplevt.

Men för att kunna nå andra med sina argument måste man förstå hur de tänker. Och då måste man mötas och lyssna och säger Steinar Bryn, rektor vid Nansencentret för fred och dialog i Norge i en artikel i detta nummer. Och som en sann folkbildare är det precis vad Soran Ismael gör i programmet Absolut Svenskt. Han söker upp sverigedemokratiska sympatisörer och lyssnar och försöker förstå. Han väljer samtalet och mötets väg. Eller med andra ord: Folkbildningens väg.

Staffan Myrbäck staffan.myrback@larartidningar.se

6 2015 3

INNEHÅLL Tio frågor: Unga politiker hoppar av förtroende­upp­

dragen och arbetarklassen lämnar partierna. I januari lägger Demokratiutredningen fram sina förslag. Sid 6

Konfliktlösning: Ta en kopp kaffe först med den du

ska skjuta. Det rådet fick konferensdeltagare på Nordiska folkhögskolans idékonferens i Kungälv. Sid 10 Hall of Fame: Gösta Vestlund har blivit invald i Vuxenutbildningens Hall of Fame i USA. Sid 13

Insänt: Det är inte med ytterligare akademiska poäng

som folkhögskolan kan attrahera duktiga pedagoger, skriver Staffan Hübinette med anledning av kravet på förlängd lärarutbildning. Sid 33

14

Krönika: Att dagligen tillsammans upptäcka, erövra och utveckla demokratin och människovärdet är kanske det mest meningsfulla arbete som finns, skriver Anette Lydén. Sid 34

Vill starta utbildning för romer i Rumänien

Nästan en av tre romer kan inte läsa eller skriva. Vi var med när svenska folkbildare besökte romska organisationer för att diskutera vuxenutbildning för romer. Sid 14

Punkt för journalistutbildningen

Det blir inga fler journaliststuderande på Bona folkhögskola. Till våren läggs utbildningen ned. Och läraren som startade utbildningen tycker inte att det är synd. Sid 20

F

Putins störste kritiker

När hon talade på bokmässan gick de ungerska regeringsrepresentanterna ut. Journalisten Masha Gessen lever i exil i USA sedan han hotade att barn till homosexuella skulle omhändertas. Sid 30

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION: Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se 070 324 97 33 Svante Isaksson Reporter (frilans) svante@svanteisaksson.com 070 624 10 24 Jonna Olsson Grafisk design

20 ANNONSER, BILAGOR & WEBB: ConMedia Konsult AB info@conmedia.se www.conmedia.se 08–601 25 20 Bokningsstopp Folkhögskolan Sista nr 1 /2016: 18 januari. manusdag för nr 1/2016: 18 JANUARI PRENUMERATION: Utgivning: prenumeration@larartidningar.se 17 februari 08-737 66 80

4 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2015

NYHETER

» Folkhögskolan är skolvärldens supernanny« FÅR KOMPENSERA FÖR BRISTER I DEN FORMELLA SKOLGÅNGEN En ny rapport visar en dramatisk ökning av andelen personer med funktionsnedsättning på folkhögskolorna.

– Folkhögskolorna får ta konsekvenserna av grund- och gymnasieskolornas misslyckanden och det får man inte tillräckligt med erkännande för, säger Erik Nylander, en av forskarna bakom rapporten.

Folkhögskolorna har fått en allt mer framträdande specialpedagogisk funktion i det svenska utbildningssystemet.

– Ökningen är störst på allmän linje, vilket tyder på att folkhögskolorna får kompensera för brister i den formella skolgången. Förra året gick nästan var tredje elev ut gymnasiet utan kompletta betyg och det får givetvis konsekvenser för folkhögskolorna, säger Erik Nylander som är verksam vid Linköpings universitet.

Just nu går runt 12 400 deltagare på allmän linje. En tredjedel av dem har en funktionsnedsättning såsom adhd, dyslexi, psykisk ohälsa, utvecklingsstörning eller rörelsehinder. Det är en ökning med 15 procent sedan 1997, då var femte deltagare på allmän linje var diagnosticerad för ett funktionshinder.

Den största gruppen är deltagare med neuropsykiatriska funktionshinder som adhd och Aspergers syndrom. Den andra stora gruppen, som dock har minskat kraftigt under samma tid, är deltagare med psykisk funktionsnedsättning som depression, tvångssyndrom, bipolära sjukdomar och ångestsjukdomar. Den tredje stora gruppen är deltagare som diagnosticerats som dyslektiker. I jämförelse är antalet deltagare med fysiska funktionsnedsättningar (medcinska, utvecklingsstörning, rörelsenedsättning, förvärvad hjärnskada och sinnesnedsättning som hörsel- och synskada) betydligt färre.

I rapporten Olika tillsammans skriver författarna att folkhögskolornas lärmiljöer tycks vara funktionellt utformade för deltagare med diagnoserna dyslexi, dyskalkyli och psykisk och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

De pekar på några framgångsfaktorer: Folkhögskolan har en pedagogik grundad på deltagarnas olika förutsättnigar. Likaså spelar den personliga kontakten mellan deltagare och pedagog en viktig roll.

Enligt rapporten finns en mycket väl utvecklad och insti-

En tredjedel av deltagarna på allmän linje har någon form av funktionsnedsättning, säger Erik Nylander vid Linköpings universitet.

tutionaliserad förtrogenhetskunskap när det gäller att tillämpa specialpedagogiska strategier.

Lärarna på folkhögskolorna har stor praktisk kompetens för att jobba med människor med funktionsnedsättningar. De är bra på att möta deltagarna på deras villkor och att anpassa verksamheten för deras behov.

Enligt piaac, som kan beskrivas som en pisa-motsvarighet för vuxenutbildningen, ligger Sverige långt fram på området.

Däremot tycks lärarna generellt sakna en teoretisk baserad faktaoch förståelsekunskap inom specifika delar av det specialpedagogiska forskningsområdet. Med en sådan kunskap skulle man kunna möta särskilda behov på ett ännu mer framgångsrikt sätt, skriver forskarna.

I en tidigare undersökning från 2013 om folkhögskollärares arbetsvillkor, Att vara folkhögskollärare, efterlyste folkhögskollärarna mer utbildning i just specialpedagogik.

– Folkhögskolorna har blivit skolvärldens supernanny, men trots det finns det ytterst begränsat med fortbildnings- och forskningsmöjligheter för folkhögskollärarna, säger Erik Nylander.

Staffan Myrbäck

FOLKHÖGSKOLAN

6 2015 5

10 FRÅGOR Hur ska vi få unga att stanna kvar i politiken och hur ska man stärka inflytandet för individen mellan valen?

I januari 2016 lämnar Demokratiutredningen sitt förslag till regeringen. av staffan myrbäck

» Vi kanske måste skapa vägar ut ur politiken«

1

Allt färre engagerar sig i de politiska partierna. Hur ska man bryta den trenden?

– Tappet skedde redan på åttio­talet men under 2000-talet har medlemsnedgången stannat av och legat ganska stabilt.

Vi har fått ett nytt engagemang genom att medlemstalen i Miljö­ partiet och vänstern har gått upp lite grand, likaså Sverigedemokraterna och Feministiskt Initiativ. En skillnad mot förr är ju att folk inte identifierar sig på samma sätt med partier. Man röstar olika i olika val. Samtidigt är medlemmarna idag mycket mer aktiva och jag tror att de faktiskt har mer att säga till om nu jämfört med dem som var medlemmar för 30 år sedan.

2

Samtidigt har vi problem med avhoppen från de politiska förtroendeuppdragen.

– Ja det är ett problem som faktiskt har ökat det senaste mandatperioden.

3

Varför?

–Den största gruppen som hoppar av är politiker under 29 år. Där är avhoppen över 40 procent. Den främsta anledningen är att de flyttar från kommunen för att studera eller arbeta.

4

Det är inte att de känner att de inte har något in­flytande?

– Jo, men det här med flytt är den absolut viktigaste orsaken. En annan orsak till avhoppen är Sverigedemokraterna som är överrepresenterade bland avhopparna. En stor grupp känner sig inte heller tillfredsställda med uppdraget. De trodde att de skulle få mer att säga till om och att det är lite mer tidspressat än man föreställde sig.

Daniel Lindvall är fil dr i sociologi på Stockholms universitet och huvudsekreterare i Demokratiutredningen.

6 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2015

5

En rapport kommer fram till att partierna är mer representativa idag jämfört med 1986.

– Nja, tittar man över hela befolkningen kan det se ut som att de är mer representativa idag men en annan undersökning visar att i vissa avseenden är partimedlemmarna mindre representativa nu än vad de var 1986. Idag är det fler som är högutbildad, äldre medelklass. De som lämnat partierna är framför allt de som har lägre utbildning, och som uppfattar sig själva som arbetarklass. Det är också lite sämre med representativiteten när det gäller kvinnor och utrikes födda, även om det är marginellt.

6

En studie pekade på att det ofta är äldre män som är överrepresenterade i partipolitiken.

– Tittar vi generellt på dem som har politiska uppdrag har jämställdheten förbättrats men ju högre upp du kommer i makt­ hierarkin (styrelseordförande, styrelseledamot eller kommunalrådsposter) ju sämre jämställdhet.

7

Ni har varnat för utvecklingen av en politisk klass, en professionalisering av politiken.

–Vi kan se att det har skett en maktförskjutning från de fritidsengagerade fullmäktigeledamöterna till hel- och deltidsarvoderade kommunalråd, styrelseledamöter eller styrelseordförande. De personer som är styrelseordförande har i genomsnitt varit folkvalda i 19 år. Den gruppen är mindre representativ sett till befolkningen i sin helhet.

Ska vi göra något åt den sociala representativiteten behövs det en bättre omsättning bland de tyngre posterna i politiken.

8

Skulle uppdragen behöva tidsbegränsas?

– Ja , vi tycker att det är

en god idé. Låt oss säga att vi har en tidsbegränsning på två, tre mandatperioder. Då får man en naturlig genomströmning. Ofta när vi pratar om hur vi ska få in underrepresenterade grupper pratar vi om att skapa nya vägar in i politiken, men det kanske är så att vi måste skapa vägar ut ur politiken för dem som sitter på uppdrag. Men det här är en fråga för partierna och inte för lagstiftning.

9

Vad kommer ni att föreslå, om du skulle välja ut något av det viktigaste?

–Vi vill ju lämna förlag som är så konkreta och genomförbara som möjligt, dels förslag som ska underlätta för förtroendevalda att kombinera familj och arbete, dels förslag att institutionalisera en princip om att före viktiga beslut i kommunerna ska fullmäktige försöka inhämta allmänhetens och specifika intressenters åsikter i frågan.

10

Ett av era uppdrag var hur man ska kunna påverka ­mellan valen och ha ett in­flytande. Kommer ni ha ­f örslag på det också?

– Det kommer vi ha. Vi har tittat på sådana frågor som medborgarförslag och hur kommuner arbetar med medborgardialog.

Problemet med medborgarförslag är att den egentligen inte uppfyller en demokratisk princip. Medborgarförslag handlar om förslag från enskilda individer. När fullmäktige ska ta ställning till någonting ska det ju vara utifrån ett opinionsuttryck, att det finns grupper i samhället som ger uttryck för någonting. Visst är det viktigt att enskilda ska kunna föra en diskussion med folkvalda men det är bättre om man kan hitta ett institutionellt verktyg där fler än en individ står bakom medborgarförslag, en sån modell skulle kunna stimulera deltagande i den demokratiska diskussionen.

Utbildning för kursföreståndare

• I Januari 2016 startar Rektorsutbild ningen vid Karlstads universitet en ny utbildnin g för kursföreståndare och linjeledare på folkhögskola. Utbildningen sker på uppdrag av RIO, Rörelsefolkhögskolornas intresseo rganisation. Utbildningen ska bland annat ge en orientering om ledarskap i folkhögsk ola, att leda kollegor, roller, uppdrag och ansv ar i folkhögskolans organisation. Utbildnin gen består av två internatstillfällen på Sigtu nastiftelsen i Sigtuna.

Folkhögskolor avslutade Inkludera mera-projekt

• Folkhögskolornas tvååriga Inkludera mera-projekt avslutades 3 december där 31 folkhögskolor uttalade sig för den fria asylrätten, ett generöst flyktingmottagande och ett inkluderande folkbildningsarbete. En unik metodhandledning för Inkludera mera-arb ete finns att läsa på Folkbildningsnätet.

Jämshög hackad av en islamistisk grupp

• Den 30 november blev Jämshögs folkhögskola hackad av en anonym islamistisk grupp som stödjer IS och kallar sig Mor rocan Islamic Union-Mail. Gruppen har tidigare hackat judiska websajter och italienska och brittiska myndigheter. Den som försökte komma in på Jämshögs hemsida möttes av en video som citerade ställen i bibeln där Muhammed finns omnämnd.

– Vi tror inte att det är särskilt riktat mot oss utan att man bara vill sprida sitt buds kap.

Vi har ett gammalt system och de hitta de väl en lucka där de kunnat hacka sig in, säger Anders Olsson, IT-ansvarig på skolan.

Vindelns kurskatalog prisad än en gång

•I hård konkurrens med bland andra ­ halmers och SLU har Vindelns folkhögsk C ola vunnit Svenska Publishing-Prisets kategori Utbildningsprogram med sin kurskatalog för 2015–2016. Juryns motivering löd För utmä rkt design, kvalificerat bokbinderi och en kreat iv och egensinnig idé som iscensatts på ett kons ekvent och roligt sätt. År 2012 vann skolan reklam­ tävlingen Inhouse för bästa trycksak.

7

MÅNADENS LINJE

Folkbildar om Latinamerikas bönder »Vill stärka solidaritetsarbetet« I en blogg, skriven i Paraguay, berättar en deltagare på Sörängens folkhögskola om massakern vid Curuguaty 15 juni 2012, när 320 poliser ur Paraguays poliskår gick till attack mot 60 bönder, kvinnor, män och barn. Elva bönder och sex poliser dödades.

Bönderna slogs för sin rätt att bruka marken. Deltagaren går kursen Global Rättvisa – Lär av syd på Sörängen. Från november till mars bor hon och ytterligare elva deltagare hos lantbrukarfamiljer i Paraguay, Ecuador och Argentina som ingår i ett nätverk för lantarbetare och småbrukare.

Nätverket består av 148 organisationer som arbetar för hushållsbaserat och hållbart jordbruk.

–De pratar mycket om ”matsuveränitet”, att jordbruket ska odlas småskaligt för egen försörjning, giftfritt och agro-ekologiskt, säger Mats Svensson, lärare på Global Rättvisa.

I Sverige kan han följa delta-

garna när de skriver på bloggen som finns på Latinamerikagruppernas hemsida.

– Deltagarna är med och jobbar på gården tillsammans med familjen. Och bidrar kanske själv med egen kunskap, till exempel i miljöfrågor eller enklare datakurser om det finns datorer, säger Mats Svensson.

Kursen arrangeras i samarbete med Latinamerikagrupperna och består av tre delar: Förberedelser, praktik och uppföljning. Latinamerikagrupperna ansvarar för praktiken, Sörängen för förberedelse och uppföljning.

– De viktigaste under förberedelsekursen är Latinamerikakunskap, globala utvecklingen för rättvisefrågor och spanska. Sen är det även miljö och klimatfrågor, kulturmöten och folkbildning. Vi

Under fem månader lever deltagarna tilsammans med bönder i Latinamerika för att få insikt i deras levnadsförhålland och kamp för småskaligt och giftfritt jordbruk

samarbetar också med fotolinjen och skrivarlinjen, där deltagarna får träna dokumentärt skrivande, foto och bild.

På förberedelsekursen tar deltagarna kontakt med olika skolor, organisationer och bibliotek i Sverige.

– När de kommer hem från praktiken ägnar de sig åt folkbildningsarbete. I två, tre veckors tid sätter de ihop ett program med utställningar och föreläsningar och åker ut och berättar om sina upplevelser och om Latinamerika. Det brukar pågå från april och ända in i juni.

Vad har deltagarna för mål med kursen?

– Det är nog olika. Det är väl ganska mycket att man vill vara med och stärka engagemanget för solidaritetsarbetet och engagemanget för Latinamerika.

Staffan Myrbäck

Femtioåtta ”Regeringen har visat att den har ett stort förtroende för folkbildningens förmåga att bidra till en lyckad integrering av nyanlända i det svenska samhället”, sade Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet, när hon höll ett anförande på Folkbildarforum i Linköping i november.

33 procent av dem som går allmän kurs är födda utomlands och var fjärde behöver någon form av språkstöd.

33

Långsamt har en allt större del av mediekonsumtionen flyttat över till internet. Idag läser de flesta, 79 procent, kvällstidningen på nätet. Men för dagstidningarna sker 72 procent av lästiden på papper, 87 procent av lyssnartiden sker på traditionell radio och 84 procent av tittartiden sker på traditionell tv. Huvuddelen av bokläsningen sker i pappersböcker. 58 procent av befolkningen läser bara pappersböcker, 11 procent läser även en e-bok ibland. 3 procent läser bara e-böcker.

3

Folkbildningsrådets har beslutat att tre nya folkhögskolor ska få statsbidrag: S:t Ignatios folkhögskola i Södertälje, S:ta Elisabets folkhögskola i Göteborg och Holma folkhögskola i Höör och Lund. Besluten är preliminära och beror på om de anslag som aviserats i regeringens budgetproposition för 2016 går igenom. Styrelsen beviljade också medel till att Paideia, en judisk utbildningsstiftelse, ska få bedriva försöksverksamheten i samarbete med Kista Folkhögskola, som har muslimska organisationer som huvudmän.

8 F O L K H Ö G S K O L A N

6

����

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

Vad vi ser är partier som allt mer blivit eliter, en socialt sammanhållen grupp med ryggarna utåt.

Av Sveriges 7,3 miljoner röstberättigade är endast cirka 100 000 aktiva partimedlemmar – i betydelsen att de någon gång går på möten. Samtidigt finns det 70 000 förtroendeuppdrag att fördela.

Resultatet har blivit att färre har fler uppdrag. Det är en maktkoncentration som tycks ha förvärrats efter förra årets val.”

Olle Wästberg, Daniel Lindvall, ordförande, respektive huvud­sekreterare i Demokratiutredningen, GP 16-09-15

»Vad skulle hända om Jordanien och Turkiet skulle kräva andrum« Mikael Cederbratt (m) Sverige är nu det sista land som följer Dublinförordningen bokstavligt. Efter att under år ha påpekat detta måste vi tala ett språk som förstås. Eftersom registreringen inte görs i första asylland, som det var tänkt, går det i praktiken inte att tillämpa Dublinförordningen. Mot den bakgrunden föreslår vi att de personer som anländer till Sverige utan att ha registrerats på vägen genom EU ska kunna avvisas vid gränsen.

Ungdoms­skolans misslyckande har lämpat över ett stort ansvar på folkhögskolan... Rekryteringen till folkhögskolan och inte minst dess allmänna linje, består av unga vuxna som ofta behöver omfattande stöd, ett stöd de inte fått inom ramen för ungdomsskolan.

För det andra, torde lärdom dras av folkhögskolans pedagogiska särart och dess lärares kompetens, för att bidra till diskussioner om hur svensk skolas negativa trend skall brytas.”

Debattinlägg av Andreas Fejes, Ingela Zetterberg mfl, DN 15-10-31

FOLKHÖGSKOLAN

6 2015

Christina Höj Larsen (v) När regeringen i nästa vecka kommer att lägga fram förslag om id-krav på tåg och bussar innebär det att ni kommer att neka männDen ryske journalisten och regimkritikern Arkadij Babtjenko får årets Tucholskypris för sina böcker om livet som soldat i krigets Tjetjenien.

Priset delas ut till författare och journalister som verkar i samma anda som Kurt Tucholsky, en politiskt engagerad journalist som varnade för de antidemokratiska tendenserna och det hot som nazismen utgjorde i 30-talets Tyskland

Johanna Jönsson (c) Vi behöver ett andrum säger vissa, en halvhalt för att hinna återhämta oss lite. Vi behöver utbilda fler socialsekreterare och sfi-lärare och hinna bygga fler bostäder... Ja, med svenska mått mätt är läget ansträngt. I ett land där man år efter år har ökat kraven, höjt standarden och byggt byråkratiska system för precis allt blir det motsättningar när verkligheten inte längre passar in i mallen. Jag ber er bara fundera på en sak: Vad skulle hända om Libanon, Jordanien och Turkiet skulle kräva andrum? Vad skulle hända om de skulle sätta tvärstopp vid gränsen mot Syrien?

Vad skulle hända då?

Redigerat urval ur riksdagsdebatten 3 december 2015 Foto: Marcus Ericsson

Att värna yttrandefriheten och motverka politisk censur är några av grundbultarna i ett demokratiskt samhälle. Så länge man håller sig inom lagarna har konstnärer en väldigt stor frihet. Det får inte vara förtal, hets mot folkgrupp eller liknande, men att diskutera politisk ideologi måste konstnärer ha full frihet att göra” Conny Brännberg (KD) i SVT 13-1115 efter att SD-politikern Patric Silfverklinga i Borås krävt att en SD-kritisk teaterföreställning ska stoppas.

Carina Ohlsson (s) Jag tycker inte att de förslag som har diskuterats i den gångna veckan skulle ha kommit tidigare.

Nu har myndigheter och kommuner sagt att man inte klarar detta just nu. Jag tycker dock att vi måste göra än mer för att de tillfälliga förslag som vi lägger fram inte ska vara permanenta utan just tillfälliga.

iskor rätten att söka asyl... När ni talar om det säger ni att det är för att pressa andra länder att ta emot. Men vi ser nu att Danmark samtidigt förbereder exakt samma sak vid tyska gränsen.

Dominoeffekten är igång, och de som kommer att betala priset är människor på flykt.

Babtjenko sändes som 18-årig värnpliktig till kriget i Tjetjenien.

För att bearbeta de hemska upplevelserna skrev han Krigets färger.

Ett vittnesmål (2007). Han arbetar nu som krigsreporter på Novaja Gazeta i Moskva.

9

NYHETER

ÖKAD FÖRSTÅELSE – MINSKADE FÖRDOMAR

Dialogkurs som funkar 10 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2015

– Jag rekommenderar att om du tänker skjuta någon så se till att ta en kopp kaffe tillsammans först. Då kommer ni kanske att upptäcka att ni har mer gemensamt än ni anade, säger Steinar Bryn, rektor för Nansencentret för Fred och dialog i Norge. av birgitta tingdal Ett fyrtiotal deltagare från folkhögskolor i Norden samlades i november på Nordiska Folkhögskolans årliga idékonferens i Kungälv. Årets tema var – inte oväntat – flyktingfrågan. Konferensen genomfördes bara några dagar efter attentaten i Paris.

Steinar Bryn hade ett önskescenario om hur man borde agera: – Allt borde stanna upp i 14 dagar för att individer på alla nivåer ska sätta sig ner och prata om hur vi egentligen vill leva tillsammans. Flyktingfrågan är ju en följd av det bakomliggande problem som också orsakade attentaten i Paris. Jag vet förstås att det inte går men jag vill ändå ta upp tanken. Någon gång måste vi våga tänka långsiktigt och inte bara snabbt släcka eldsvådor som dyker upp här och där. Vi kan inte hitta långsiktiga lösningar på motsättningarna i Mellanöstern om vi inte försöker förstå det som motståndarna ser som sanningen.

Steinar Bryn menade också att detta tankesätt behövs för att vi ska våga se att världen och Europa håller på att ändra sig i snabb takt.

– Utsatta människor söker sig till Europa med förhoppningar om ett bättre liv. Och nog har Europa lyckats med mycket som andra inte har. Efter sekler av inre strider har vi nästan helt slutat slåss med varandra. Det är en fantastisk utveckling. Här finns ett hopp om fredlig samlevnad.

Det ser människor som flyr hit.

– Och visst medför denna invandring förändring. När var FOLKHÖGSKOLAN

tredje barn som börjar skolan i Oslo kommer från en annan kultur måste vi gradvis ändra vår syn på vad det innebär att vara norsk – eller för den delen svensk. Jag tror vi går mot svagare nationalstater, där vi inte talar om smältdegeln som tidigare utan om salladsskålen, alltså ett samhälle där vi alla lever samman men där man tydligt kan urskilja vad de olika kulturerna bidrar med.

Fredscentret är en del av Nansenakademien, som flera gånger har nominerats till fredspriset.

Akademin bildades 1938 som en motkraft till den växande fascismen i Europa. Det uppkallades efter nobelfredspristagaren Fritjof Nansen som efter åren som

Steinar Bryn, rektor för Nansencentret, har arbetat i 20 år med dialogkurser i Serbien där serber och albaner fått mötas och lära sig hur den andre tänker.

upptäckresande och äventyrare blev norsk ambassadör i London.

Efter första världskriget blev han funktionär i Nationernas Förbund med ansvar för flyktingfrågor.

Nansencentret för fred och dialog i Lillehammer startade med kriget på Balkan. År 1994 reste rektorn för Nansenakademien, Inge Eidsvåg, till Sarajevo med pengar som samlats in på initiativ av Lillehammer Olympic Aid. Sarajevo hade haft vinterspelen 1984 och nu var det Lillehammers tur. Men mycket hade hänt sedan os 1984. Sarajevo hade förvandlats till en krigshärd. Instängd i en bunker på flygplatsen var Eidsvåg chockad över vad han såg och upplevde.

Händelsen blev upphov till Nansencentret för Fred och Dialog i Lillehammer. Syftet med centret var att låta människor som såg varandra som fiender träffas och mötas i en utdragen ärlig dialog. År 1995 hölls den första kursen med femton deltagare från olika etniska grupper. Sedan dess

6 2015 11

NYHETER » Vi talar inte om smält­degeln som tidigare utan om salladsskålen« har 3 000 personer mötts under samma premisser på skolan i Lillehammer men också i tio regionala centra på Balkan, delvis finansierat av utrikesdepartementet i Norge.

Tusentals personer som trott sig vara fiender har kunnat mötas och börjat förstå hur den andra sidan tänker i ett område där etniska motsättningarna mellan albaner, serber, bosnier och kroater fortfarande är djupa.

– Vi har alla fördomar om människor som bor på andra ställen. Ibland kan de vara oförargliga men när det hotar att bli verklig fiendskap är de livsfarliga.

Steinar Bryn ger ett exempel från ett av hans otaliga dialogkurser. Bland albanerna fanns en upp-

fattning att serber faktiskt dödade albanska barn. Serberna trodde att det var något albanerna sa för att hetsa mot fienden. De visste ju att det inte var sant. Albanerna trodde att serberna nekade för att dölja sanningen.

– Så småningom insåg båda sidor hur den andre faktiskt tänkte och kunde utifrån det börja tala med varandra på en annan nivå.

Men för att komma så långt att man börjar förstå den andre måste man ta sig tid.

– Jag kan ge en grupp en dag på sig för att formulera de frågor de vill ställa till en grupp de ser som motståndare. De ska ta god tid på sig, inte bara ta den fråga som först dyker upp i huvudet.

Inför årets nordiska folkhögskolekonferens tyckte Øyvind Brandt, ordförande i Folkehøgskoleforbundet i Norge, att det var naturligt att att diskutera flyktingfrågan.

ANNONS

EUROPASS – Ett enkelt sätt att visa upp dina kunskaper och meriter

Europass är en digital kompetensportfölj som hjälper dina studenter när de söker jobb eller utbildning i Europa. Hitta nya möjligheter med hjälp av Europass!

utbyten.se/europass

Likaså har de lika lång tid på sig att bestämma hur de ska svara på de frågor den andra gruppen ställer.

Det var Øyvind Brandt, ordförande i Folkehøgskoleforbundet i Norge, som hade föreslagit att Steinar Bryn skulle bjudas in till den nordiska konferensen. I Norge är projektet välkänt och uppskattat i media och bland grupper och institutioner som arbetar med bistånd och utveckling.

– Nordiska folkhögskolans idékonferens är ett forum där vi vill inbjuda till reflexioner och sprida idéer om aktuella viktiga former av folkhögskolearbete. I år handlar det naturligt nog om olika sätt att förhålla sig till de utmaningar som flyktinginvandringen medför. Steinar Bryns projekt ger erfarenheter som kan överföras till många områden.

KRÖNIKA

Invald i vuxenutbildningens Hall of fame

FOLKHÖGSKOLAN

V

• Gösta Vestlund är f.d. lärare och rektor på folkhögskola. År 1978 gick han i pension som undervisningsråd för folkhögskolorna. Förra året nominerades han till Årets krönikör av Sveriges Tidskrifter.

I juni nästa år fyller han 103 år.

Foto Robert Blombäck

Gösta Vestlund har blivit invald i vuxenutbildningens Hall of Fame som har sitt säte vid universitetet i Oklahoma, USA. På grund av ålder och sin synskada kunde han inte närvara vid ceremonin den 18 november.

Istället skickades en fotograf hem till honom som filmade ett inslag där han tackade och sa att han var mycket överraskad och hedrad för uppmärksamheten och passade också på att tala lite om den svenska och nordiska folkbildningen betydelse (inslaget kan ses på tidskriftens facebook-sida).

– Från början var det tänkt att jag skulle vara med på en direktlänk med det gick inte att ordna, säger Gösta Vestlund.

Från början var Vuxenutbildningens Hall of fame, dvs The International Adult and Continuing Education Hall of Fame, mest en amerikansk historia men efterhand har antalet personer som valts in blivit allt mer internationellt med personer från Asien och Europa. Ifjol valdes bland annat den norske generalsekreteraren för Voksenopplæringsforbundet, Sturla Bjerkaker, in i Hall of fame, vilket också skulle få betydelse för valet av Gösta Vestlund eftersom det var Sturla Bjerkaker, tillsammans med presidenten för den schweiziska vuxenutbildningen, som föreslog Gösta Vestlund till Hall of Fame.

I USA finns det ett stort antal Hall of fame-sällskap, särskilt inom idrott musik och teknik. En del är fysiska platser, som museum, medan andra består av sällskap som vill uppmärksamma särskilda insatser som ska inspirera andra.

Till de senare hör alltså The International Adult and Continuing Education Hall of Fame, som grundades 1996 och är en icke vinstdrivande organisation vars mål är att uppmärksamma personer som gett ett betydande bidrag till vuxenutbildningen och det livslånga lärandet.

Staffan Myrbäck

Närande eller tärande? i får nu ofta höra att Sverige är ett litet land men att vi hävdar oss gott på världsmarknaden. Ambassadörer, företagsledare, ekonomer och tekniker gör ett värdefullt jobb och skapar på så sätt en säkrare framtid för vårt land. Vi har all anledning att känna tacksamhet för deras insats. Och det gäller inte enbart de främsta. Alla som skapat framgångsrika företag eller gjort vägvinnande tjänster på världsarenan är värda vår beundran. De är närande, inte tärande.

Denna uppdelning i närande och tärande gjordes av professorn i nationalekonomi, Bo Södersten, i en debattartikel i Dagens nyheter 1992, där han motiverade varför den offentliga sektorn måste minska. Den offentliga sektorn var nämligen ”tärande” och gjorde av med pengar som den privata sektorn, ”den närande”, drog in. Det betyder inte att Södersten bortsåg från den offentliga sektorns betydelse men andemeningen är klar: ”Nu söker jag inte påstå något så enfaldigt som att alla de som är offentliganställda inte är produktiva eller åtminstone till en del nödvändiga för att ett modernt samhälle skall kunna fungera. Däremot är det självklart att grundvalarna för vårt materiella välstånd, för privat konsumtion och förmåga att betala för export, service av utlandsskuld, u-landsbistånd och mycket annat just produceras inom den privata konkurrensutsatta sektorn.”

Det är lätt att tänka efter den mallen, lätt att ta ställning politiskt, också i många vardagsfrågor. Och det är lätt att rangordna olika yrken och yrkesutövare efter det värdemönstret.

Men hur förhåller sig det egentligen? Bygger inte de framgångsrika många gånger på de värden de en gång fått genom ett harmoniskt barndomshem med omtänksamma föräldrar och syskon?

Bygger inte skickligheten på engagerade lärare vid våra skolor och universitet? Och inte sällan händer det att en ledare kan ta nya friska tag tack vare goda läkare och sjuksköterskor.

Och hur går det med det viktiga sammanträdet om taxiföraren inte kommer i tid, eller om värmepannan därhemma strejkar i vinterkylan och ingen värmetekniker finns att få? Gränsen mellan närande och tärande måste vi nog tänka igenom ordentligt innan vi drar den.

Visst finns det en del som har viktigare uppgifter än andra.

Men sambandet och beroendet visar på svagheten i en gränsdragning mellan närande och tärande medborgare.

Gösta Vestlund

6 2015 13

En av dem kommer aldrig att gå i skola Fattigdom, låg utbildning och diskriminering.

Romernas svåra situation i Rumänien är så stark att många väljer att tigga på svenska gator. Vi följde en delegation folkbildare som vill starta vuxenutbildning i Rumänien för romer med otillräcklig skolgång. text & bild: henrik dammberg

I

det romska bostadsområdet i Glina i utkanten av Bukarest springer barn och halvvilda hundar till mötes. Folk bor nära inpå varandra i enkla hus. Taken är i bästa fall täckta av plåt.

I värsta fall av byggplast. Det ekar när grannar ropar till varandra. Svart rök bolmar fram när någon eldar däck och det sticker i näsan.

Här bor Salomea Neucu och Jonel Soare med barnen Mariana och Andrea. Deras hus är byggt av träskivor. Det består av ett kök och ett sovrum och det regnar in på ett ställe, visar pappa Jonel. El saknas men en kamin ger värme.

– Jag är lyckligt lottad som har ett jobb. Jag arbetar med att sortera plast till klockan elva varje kväll, men de fräna ångorna på sorteringen får mig att må dåligt, säger mamma Salomea som ser trött ut.

Mest orolig är hon dock för barnens hälsa. Den äldsta dottern Mariana är gravt mentalt funktionshindrad. Dottern Andrea är åtta år gammal och har njurproblem. Hon är duktig i skolan, berättar föräldrarna stolt.

– Jag skulle vilja bli lärare, säger Andrea och tar fram sin skrivbok.

Hon sätter sig på sängen och visar rader med omsorgsfullt

Det är gott om barn i det romska bostadsområdet i Glina i Bukarests utkant.

14 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2015

En av sju unga romer i Rum채nien har aldrig g책tt i skolan.

30 procent av romerna i landet kan inte l채sa eller skriva.

15

Andrea Soare visar sin pappa och Berhane Kidane från Mångkulturella finska folkhögskolan i Göteborg hur familjen hämtar vatten ur brunnen på gården. Till vänster Tomas Rydsmo, rektor på Dalslands folk­ högskola.

skrivna bokstäver. Runt om henne hänger kläder på tork. Plastpåsar har krokats upp på spikar på väggarna och fungerar som förvaring.

Andreas framtid hänger på att hon kan fullfölja skolan. Jonel berättar att han själv hoppade av efter lågstadiet. Just brister i utbildning är ett av de viktigaste skälen till de rumänska romernas utanförskap. En av sju unga romer i Rumänien har aldrig gått i skolan. 30 procent av romerna i landet kan inte läsa eller skriva. Än så länge går Andrea på en skola som ligger i Glina. Men i senare årskurser måste hon köras till en skola som ligger längre bort. Det kommer att bli problem eftersom familjens ekonomi är allt annat än bra.

– Vi får inte längre kredit i affären, säger Salomea och visar en papperslapp med uppgifter om hur mycket familjen är skyldig.

En del av bekymren bottnar i att familjen saknar ordentliga identitetshandlingar, vilket har att göra med att de inte har råd med de administrativa avgifter som krävs. Exempelvis är de skrivna på annan ort och inte formellt gifta. Det skapar problem vid utbetalning av sjukförsäkring och vårdbidrag som de egentligen har rätt till.

– Fattigdom är den vanligaste anledningen till att romer hoppar av skolan. Även om skolan ska

vara gratis finns kostnader för transporter, mat och kläder. Dessutom är det vanligt att föräldrar betalar en svart avgift till skolan, förklarar Marian Mandache, direktor för den romska organisationen Romani Criss.

Ett annat skäl till avhoppen är att skolgång anses som slöseri med pengar och tid, fortsätter han.

Många romer tvivlar på att utbildning leder till jobb eftersom romer diskrimineras på såväl arbetsmarknaden som av lärare. Särskilt i grundskolan, enligt Marian Mandache.

Romani Criss arbetar för romernas rättigheter och organisationen har kontakt med den grupp av svenska folkbildare som sonderar möjligheterna att starta folkbildning för romer. Drivande är bland andra Tomas Rydsmo, rektor på Dalslands folkhögskola och en av dem som var med i Rumänien.

– Diskrimineringen av romerna är pinsam för oss EU-medborgare. Sen kan vi skylla på att det är Rumäniens regerings ansvar och inte vårt. Men det är vårt gemensamma Europa, säger Tomas Rydsmo.

Ett eventuellt framtida projekt för vuxenutbildning bland romer i Rumänien ska göras i samarbete med lokala aktörer i fungerande rumänska skolformer, förklarar han. En möjlig sådan pedagogisk modell är Second Chance Program, som vanligtvis bedrivs på kvällar och helger för barn och vuxna som vill ta igen missade skolår.

En av de grundskolor som har Second Chanceverksamhet är Sfintii Voievozi i de tuffa kvarteren runt Gara de Nord i centrala Bukarest. Enligt ryktet finns här grupper av ungdomar som ägnar sig åt både brottslighet och droger.

Men denna lördagförmiddag på Sfintii Voievozi märks inget av detta. Ett tiotal elever koncentrerar sig på läs- och skrivövningar med hjälp av två lärare. Salen liknar ett svenskt klassrum med vita bänkar och whiteboard. Det som är annorlunda är att ålderspannet på eleverna sträcker sig från 12 år och upp till 36.

– Det går sådär med läsningen, säger Anguez Alexandru och gör en gest med handen som visar att han har en bit kvar.

Anguez har vakna ögon och pratar snabbt. Han berättar att han levde en sorts papperslös tillvaro som barn. När han föddes 1997 (oklart vilket datum) registrerade hans föräldrar honom inte. Vid sju års ålder tyckte föräldrarna att han borde börja skolan. Det kunde ha blivit ett tillfälle för registrering. Men han vägrade. Föräldrarna gav med sig.

De hade själva bara ett fåtal års skolgång. Istället kom Anguez att spendera dagarna på gatan, spela fotboll och hänga med andra daglediga.

Vändningen kom när myndigheterna fick upp ögonen för Anguez och hans syskon efter att grannar klagat på att familjen varit för högljudd. Efter

16 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2015

Romerna i Rumänien

Andrea Soare går på lågstadiet och visar gärna att hon är bra på att skriva.

55-åriga Nita Dorin skulle vilja lära sig att läsa och skriva för att kunna sköta sina kontakter med myndigheter bättre.

Uppskattningsvis är runt tio procent av Rumäniens befolkning romer. Det finns tolv miljoner romer i Europa sex miljoiner i EU:s medlemsländer.

Romerna är Europas största minoritet men siffrorna är osäkra eftersom beteckningen rom är förknippad med diskriminering. Många döljer därför sitt ursprung. Romerna var slavar i Rumänien fram till 1856, då slaveriet formellt avskaffades men i praktiken blev de fria först 1864, två år efter att slaveriet avskaffats i Nordamerika.

Galun Yulan är 36 år och läser Second Chance Program för att ta igen förlorade skolår. Violeta Stoian är lärare.

Jonel Soare slutade skolan efter lågstadiet.

Idag har han inget jobb.

Romerna i Rumänien Det finns omkring tolv miljoner rom I EU:s medlemsländer bor det cirka s romer. Romerna är Europas största m siffrorna är osäkra eftersom betecknin förknippad med diskriminering. Därfö romer sitt ursprung. Uppskattningsvis cent av Rumäniens befolkning romer Romerna var slavar i Rumänien fra slaveriet formellt avskaffades. Men ro i praktiken fria först 1864, två år efter avskaffats i Nordamerika.

18-årige Anguez Alexandru började inte gå i skolan förrän han var 15 år.

Innan dess fördrev han dagarna på gatan i centrala Bukarest.

har husen murade väggar och trädgårdarna omges av två meter höga träplank. Det är en standardhöjning jämfört med den del av kvarteret som de besökte tidigare, även om det fortfarande är fattigt.

Här bor 55-åriga Nita Dorin.

– Jag skulle gärna vilja lära mig att läsa och skriva. Det kan komma till nytta i kontakter med sjukvård och kommunen. Och om jag går vilse, säger Nita Dorin.

Hon berättar att hon jobbat som städerska men att det är svårt att få jobb. Några släktingar har rest till England i hopp om att få arbete. Nu tar hon hand om barnbarn. Hon har 14 och några av dem springer påtryckningar registrerade hans pappa då alla sina runt hennes ben när hon tar adjö vid porten. barn och gav dem möjlighet att börja i Second Den svenska gruppen avslutar visiten i Glina Chance-klass. Anguez var 15 år. Nu är han inne på med att träffa några ur stadsdelsledningen, med sitt tredje år vid skolbänken. borgmästaren Vasile Marin i spetsen. Han har – Jag lärde mig att överleva på gatan. Det var en ett kraftigt handslag och talar korthugget. Bland bra tid. Idag tränar jag boxning i stadsdelens 8500 invånare finns en klubb fem dagar i veckan. Om 200 analfabeter, uppskattar han jag inte blir boxningsproffs skulle grovt. Någon vuxenutbildning jag kunna bli livvakt. Ett par år till finns inte. En tredjedel av skolans kommer jag att gå i skolan. Sen får elever är romer. Många av dem går jag klara mig, säger Anguez Alexinte regelbundet till skolan. andru.

Borgmästaren skyndar på och Sedan snart ett år finns en refeEn elev med icke-romsk bakgår rakt på sak. Om svenskarna rensgrupp av pedagoger från grund i klassen är 36-årige Galyn kan presentera ett konkret och svenska folkhögskolor som Yulyan. Han berättar att hans långsiktigt förslag kan kommunen arbetar för att få till stånd folkfamilj levde ett någorlunda ordordna lokaler omgående. bildning för romer i Rumänien. nat liv fram till 1990. Men tillva– Jag har förståelse för borgRädda barnen i Rumänien skulle ron kraschade när Galyns mor mästarens rastlöshet. Han har tagit vilja inleda förstudier till ett blev arbetslös i kölvattnen av emot många liknande studiebesök framtida projekt för vuxenutkommunismens och diktatorn och är trött på alla som bara vill bildning för romska föräldrar Ceausescus fall. Fadern tog till titta. Sen är det val nästa år också. till förskolebarn med svensk flaskan och föräldrarna hade Han vill se resultat, att något hänfolkbildning som en part. Den ingen ork över för sin son, suckar der, säger Tomas Rydsmo. svenska gruppen av folkbildare Galyn. Han slutade skolan utan Men det gäller att skynda långtänker bjuda in fem organisatioatt de brydde sig. samt, fortsätter Tomas Rydsmo. ner i Rumänien som får skicka Från 13 års ålder har han arbeJämfört med den svenska situatvå representanter var till en tat, bland annat på ett utomhustionen är vuxenutbildning mycket veckas studiebesök på svenska lager för metall där han förlorade mer komplext i Rumänien. Den folkhögskolor i vinter. sin högerhand i en olycka. I längutbildning som erbjuds måste leda den kommer det att vara omöjligt till sysselsättning och inkomster. att arbeta kvar där, tror Galyn.

Under studietiden behövs någon Både åldern och handikappet sätform av studiestöd, som finns inte ter en gräns. Därför vill han fortpå samma sätt i Rumänien. sätta att utbilda sig, kanske till Dessutom har de vuxna en säkerhetsvakt. nyckelroll för sina barns skol– Jag är rädd för att förlora gång, enligt Tomas Rydsmo. Om Den svenska gruppen av folkbildajobbet. Och jag skäms för att jag de själva lär sig att läsa och skriva re tillsammans med medarbetare för Glinas kommunledning och romska insåg att skolan är viktig väldigt ökar deras motivation att stötta sina organisationer. Borgmästaren Vasile sent. Mina barn, om jag får några, barns skolarbete.

Marin i rutig skjorta. ska absolut gå i skolan. Det ska – Resan till Rumänien bekräftar jag se till, säger Galyn Yulan. att det finns ett behov. Och efter I det romska bostadsområdet i den workshop vi hade tillsammans Glina i huvudstadens utkant har den svenska grupmed några rumänska organisationer fick vi också klart pen av folkbildare rört sig vidare uppför gatan. Här för oss att vi är välkomna, säger Tomas Rydsmo.

Så går projektet framåt

18 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2015

Hur ska jag räcka till för alla mina elever? Hur får jag de svagaste att lyckas? Med olikheten som norm vill Fredrik Ahlén besvara de frågor om inkludering som lärare har formulerat under hans föreläsningar runtom i landet.

Genom att varva egna erfarenheter med aktuell forskning visar han hur lärare på olika sätt kan möta och utmana elever i svårigheter enligt principen hellre små steg än stora kliv. »…den bästa bok jag läst om inkludering.« Lisa Häggdahl, förstelärare och specialpedagog

Hellre små steg än stora kliv

– inkluderande undervisning och lärande

Fredrik Ahlén

Mjuka pärmar, 208 sidor, ISBN 978-91-9817-626-1 *Pris inkl moms. Frakt tillkommer.

Gäller tillsvidare och så länge lagret räcker.

210:-*

Lärarförlaget, Box 12026, 102 21 Stockholm

Läs mer och beställ på lararforlaget.se

Lärarförlaget ger ut böcker för lärares kompetensutveckling, fortbildning och inspiration. Våra böcker vänder sig till förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare, special pedagoger, gymnasielärare, skolledare och inte minst lärarstudenter.

»Vi behöver tala om undervisningen. Den har under lång tid fått stå i skymundan för allt det andra. Vi ska vara i undervisning, nyfikna och undersökande, för det är där vi möts.

Vi ska tala mer om vad vi kan göra än vilka vi är.

Det som sker betyder att något nytt upptäcks vilket i sin tur gör något med vårt sätt att se på världen. Vi lär oss.

Undervisningen är själva kärnan i skolans verksamhet.« Anne-Marie Körling är lärare, handledare, föreläsare och författare. Hon fick Svenska Akademiens svensklärarpris 2006 och utsågs till Sveriges läsambassadör 2015.

Undervisningen mellan oss – pedagogiska utmaningar

Anne-Marie Körling

Mjuka pärmar, 368 sidor, ISBN 978-91-8814-904-6 *Pris inkl moms. Frakt tillkommer.

Gäller tillsvidare och så länge lagret räcker.

Lärarförlaget, Box 12026, 102 21 Stockholm

210:-

*

Läs mer och beställ på lararforlaget.se

Lärarförlaget ger ut böcker för lärares kompetensutveckling, fortbildning och inspiration. Våra böcker vänder sig till förskollärare, fritidspedagoger, grundskollärare, special pedagoger, gymnasielärare, skolledare och inte minst lärarstudenter.

Sist ut p책 Bona

Slutet för journalistlinjerna?

På tio år har antalet nyexaminerade journalister ökat med 400 procent samtidigt som allt fler journalister blir arbetslösa. Allt färre söker sig nu till journalistutbildningarna.

Till våren lägger Bona folkhögskola ned sin ner sin journalistlinje.

Andra skolor väljer att behålla dem.

Men hur länge kan de hålla emot? av holger nilén foto: peter holgersson

D

en delen av Göta kanal som rinner precis utanför Bona folkhögskola är på väg att tömmas på vatten. Officiellt är det för att undersöka om det finns läckage eller svagare delar i kanalväggarna mellan Göta kanal och Motala ström. Det är nästan som en förvarning inför att något snart ska hända på folkhögskolan. Journalistlinjen lägger ned i juni 2016, efter 30 år.

Intill det sjunkande vattnet slutför journalistlinjens sista 13 elever sina kortare tv-produktioner. Ett team är på väg att ta bilen till Ungdomsgården Hallen i Motala, för att göra en ståuppare.

– Det är synd om alla dem som aldrig får möjlighet att gå journalistlinjen på Bona folkhögskola, säger Edona Ahmeti, med stativ och kamera i famnen. Och jag som rekommenderat den för så många.

Och det känns just så, att alla gör sitt bästa. För att använda en klyscha, såväl elever som lärare kör journalistlinjen på Bona ända in i kaklet, in i det sista.

De två lärarna på journalistlinjen, Lars Christophersen och Annika Avén, har fullt upp med att instruera och analysera kursdeltagarnas pågående tv-produktioner.

– Kanske borde du flytta det textade namnet på FOLKHÖGSKOLAN

den du intervjuar lite åt höger och längre ner, föreslår Lars Christophersen, när han tittat på Maxs reklamfilm för Bonas båtbyggarlinje.

Lars Christophersen tycker inte att det är synd att Bona lägger ner sin journalistlinje.

– Det skulle vara idiotiskt att fortsätta när branschen ser ut som den gör. Personligen är jag dessutom mätt på uppdraget. De som nu satsar främst på multi­journalistik är för sent ute, de riskerar att gå under.

Kollegan Annika Avén är mer sentimental: – Det känns lite sorgset, men utan stor dramatik.

Det har varit på gång under ett år i alla fall. Så nedläggningen är riktig att göra.

– Det är tufft att undervisa på en yrkesutbildning, i synnerhet när arbetsmarknaden ser ut som den gör. Det är betydligt lättare att undervisa på andra kurser: källkritik och mediekunskap på allmän linje. Där har jag större kunskaper än en samhällskunskapslärare, tillägger Lars Christophersen.

–De som nu satsar främst på multijournalistik är för sent ute, de riskerar att gå under, säger Lars Christophersen, som tycker att det är idiotiskt att driva en journalistlinje, när branschen ser ut som den gör.

6 2015 21

– Det har varit på gång under ett år i alla fall. Så nedläggningen är riktig att göra, säger Annika Avén, som tycker att det är sorgligt och känner sig sentimental.

D

iskussionen om för många journalister på arbetsmarknaden har pågått i flera år.

Redan för tre år sedan, 2012, slog journalistlinjen på Ädelfors folkhögskola igen. Och 2013 rapporterade Sveriges Radios Kulturnytt om att antalet nyutexaminerade journalister i Sverige ökat med 400 procent på tio år. Samtidigt befinner sig mediebranschen i kris. Gammelmedierna, papperstidningarna skär ner på sin personal, hundratals journalister har förlorat sina jobb.

Vid årsskiftet 2011–2012 examinerades 400 journalister, att jämföra med 90 tio år tidigare. Och då var inte journaliststuderande på de 17 folkhögskolekurserna medräknade. Alldeles för många arbetssökande journalister på samma marknad ger också arbetsgivare ökad möjlighet att hålla lönerna nere.

I april 2015 skrev Journalistförbundets ordförande Jonas Nordling en krönika i Medievärlden om just utbildningarna. Han hade blivit chockad över de stora talen. Då hade han räknat till 1 880 utbildningsplatser. ”Hur kan en bransch i kris, med löpande redaktionella nedskärningar i tvåsiffriga procenttal, ha 1880 studenter i pipeline?” undrade Jonas Nordling.

Om Bonas nedläggning säger han: – Det är tråkigt när kvalitetsutbildning försvinner, men det är samtidigt en logisk utveckling utifrån arbetsmarknadens behov. Branschen måste ta ett gemensamt ansvar för att utbildningarna ska utformas efter behov av kompetens.

I sin mediekrönika pekar Jonas Nordling på utbildningarnas brister: ”Få av utbildningarna innehåller tillräckligt av den digitala kompetens som arbetsgivare så tydligt efterfrågar. Digital analys, programmering, UX? ...

Entreprenörskap, en förutsättning för utvecklandet av en ny marknad, återfinns inte heller på särskilt många journalistutbildningar…”.

Det senaste året har Journalistförbundet anlitat en särskild utredare för att ta pulsen på medlemmarna i förbundet. Senaste rapporten handlar om frilansarnas situation och att de ofta är underbetalda. I kommande rapporter kommer också journalistutbildningarna att skärskådas.

– Det är bra att antalet utbildningsplatser skärs ned. Det är viktigt att se efter vad det finns för behov av journalister. Jag tror att det är bättre att skapa fler utbildningar för kommunikatörer och informatörer istället för att journalister ska ta sådana jobb i brist på annat. Staten och kommunerna måste se över behovet. Allt detta kommer jag också ta med i någon av mina rapporter framöver, lovar utredaren Kent Werne.

B

onas journalistlinjes två sista lärare uppskattar att ungefär 400 nu verksamma journalister utbildats på Bona. De nämner flera kända namn. En tidigare kursdeltagare är Sara Carlsson, idag ombudsman på Journalistförbundet: – Det känns tråkigt att Bona lägger ner. Men utvecklingen i branschen går snabbt, och utbildningarna bör också kunna göra riktigt snabba förändringar för att hänga med. Journalistutbildningarna måste fortsätta finnas men man bör anpassa intaget av studenter till hur arbetsmarknaden ser ut. Jag tror också att det är av yttersta vikt att man vidareutbildar de journalister som redan finns på arbetsmarknaden.

Ser du någon skillnad på högskolorna och folkhögskolorna?

– Det är viktigt för mångfalden i branschen att båda utbildningsformerna finns. Min uppfattning är att utbildningen på folkhögskolorna är mer praktisk än på högskolorna, men att högskolorna har längre praktik, säger Sara Carlsson.

Flera av folkhögskolornas journalistutbildningar

22 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2015

» Det är angeläget att journalisterna kommer från olika håll i samhället« har skurit ned på antalet platser. Redan för två år sedan drog Skurups folkhögskola ned från 28 till 24.

Linjeledaren Maja Ljung pekade då inte på bristen på sökande utan på att skolan tog sitt ”ansvar för en bransch som är i stor omställning”.

– Vi har fortfarande 100 sökande varje år och alla får i alla fall sommarjobb. För att bli antagen hos oss måste man ha stort driv, bidra med egna projekt och vara beredd på att bli egen företagare, säger Maja Ljung.

Kalix folkhögskola, som var en av de första journalistutbildningarna på folkhögskola, gjorde om sin journalistlinje för två år sedan. Så det känns att vi vidtagit åtgärder, konstaterar kursansvariga Lotta Löthberg. Hon säger att journalistiken i princip är densamma. Men arbetsmetoderna och publiceringskanalerna är nya: – Vi försökte anpassa oss till arbetsmarknadens nya behov på utbildningen, som rörlig bild och webbjournalistik.

Trots Kalix förändringar minskar antalet sökande. Så de senaste två åren har man tagit in tio till tolv i stället för 16, som tidigare.

De absolut sista journalisteleverna på Bona tycker att de haft tur. De är också stolta.

Skolan har säkert sparat de bästa eleverna till sist, säger flera av dem med glimten i ögat.

N

edgången i antalet sökande märks också på Ljungskile folkhögskola. Jan Lindvall, som var den som startade journalistlinjen där 1985, har också informerat massmedia om detta.

– Förr hade journalistlinjen uppemot 500 sökande till 18 platser. Nu är det en utförsbacke, som tydligt speglar branschen, säger Jan Lindvall och talar om tidningarnas kris och de kraftigt nedbantade redaktionerna.

Han tror att regionen nära Ljungskile kanske är hårdare drabbad än andra på grund av mediekoncernen Stampens dominans och stora ekonomiska problem.

– Jag tycker inte att det är folkhögskolornas problem att det utbildas för många journalister. Vi producerar endast en liten rännil. Det är de akademiska utbildningarna som borde skära ned på sina platser, inte vi.

– För mig är det en demokratifråga. Det är angeläget att journalisterna kommer från olika håll och skikt i samhället. Vi har exempelvis många kursdeltagare med invandrarbakgrund.

Södra Vätterbygdens folkhögskola har också fått in färre ansökningar till sin journalistlinje, senast FOLKHÖGSKOLAN

50 mot tidigare dryga 300. Man har därför dragit ned på antalet platser till runt 16.

– Det är klart att ju fler skolor som lägger ned, desto bättre går det för oss. Vi gör tvärtom vad Bona gör, vi satsar i stället, säger Peter Johnson, ledare för journalistlinjen på Södra Vätterbygdens folkhögskola.

– Visst befinner sig journalistiken i strukturomvandling. Men jag har alltid känt mig som en

– Det är synd om alla dem som aldrig får möjlighet att gå journalistlinjen på Bona folkhögskola, säger Edona Ahmeti, en av Bonas sista kursdeltagare på journalistlinjen.

1 2015 23

» Det första vi gör när eleverna söker hit är att tala om hur branschen ser ut.

Att där finns få fasta jobb« förkämpe för demokratin och det journalistiska uppdraget. Nu försöker vi möta medieföretagens behov med multikompetenta journalister. Nu får alla lära sig allt.

Per Johnson berättar också om en skärpt mediesituation i Jönköping med flera konkurrerande nättidningar, lokaltv, -radio och - tidningar. Behoven av extra personal på de nya publikationerna är så stora att de ofta ringer in Södra Vätterbygdens elever – Det har gått så långt att jag tvingats till att arrangera ett möte med dem och be dem att låta mina elever fullfölja undervisningen och inte missa viktiga lektioner i sin utbildning.

Ä

ven på Strömbäcks folkhögskola i Umeå märks det minskade söktrycket. Linjeföreståndaren Bertholof Brännström har börjat göra om kursen, efter att ha lyssnat på redaktionernas behov.

– Många kursdeltagare hamnar i informationssektorn, kanske som kommunikatörer. Vad de gör efter utbildningen är inte upp till oss, tycker jag.

Möjligen kan man införa något enstaka moment i utbildningen. Samtidigt funderar vi på hur vi kan nå ut bättre, hur vi ska nå nya grupper, säger Bertholof Brännström.

Jakobsbergs folkhögskola fortsätter med sin ettåriga kurs Reportage – journalistisk text, radio och webb. Fast deltagarna är färre idag, 18 på grundkursen och 8 på praktik. Tollare folkhögskola kör också vidare med sin tvååriga journalistutbildning med inriktning mot berättande journalistik med totalt 35 deltagare. Kaggeholm har två tvååriga linjer, en journalistlinje och en TV-linje med 55 elever tillsammans.

– Det första vi gör när eleverna söker hit är att tala om hur branschen ser ut. Att där finns få fasta jobb, att det handlar om vikariat, projektanställning eller frilansverksamhet. Men vårt söktryck verkar vara konstant. Så vi finns definitivt kvar, säger Mattias Stjernqvist, kuransvarig för Kaggeholms folkhögskolas journalistlinje.

– Vi ser folkhögskolan som en alternativ väg in i yrket. Vi kan få in lite andra röster, andra perspektiv i media genom våra kursdeltagare. Har man en dröm om att bli journalist, vill vi hjälpa till att full-

följa drömmen så att den kanske kan bli verklighet. Även om journalistjobben försvinner, försvinner inte drömmarna. Det känns som om att vi och journalisterna blir allt viktigare. när samhället förändras, säger Mattias Stjernqvist.

När de två sista journalistlärarna på Bona formulerade sitt farväl till kursen i Journalisten skrev de: ”Alla är publicister, några – allt färre – är journalister. Tidningarna drar ned och ställer om, nöjer sig med några få väl skyltade namn, ofta kompletterade av snömoskrönikor, skrivna en kvart före hemgång som det verkar… Flera av våra mer begåvade elever hinner knappt börja jobba innan de avskräcks och väljer annan yrkesbana...”

Före avskedsbrevet fanns mer än ett års betänketid. Det kom inte in mer än runt 40 ansökningar för ett år sen. Det blev svårt att fylla kursen – Folk tänker på ett annat sätt idag, det är inte lika spännande att bli journalist. Tidigare hade vi elever som lämnade sin gamla karriär. De vågar inte idag. Idag är det också lättare att söka men man menar inte så mycket med det, säger Lars Christophersen

Allt fler journalistutbildningar satsar på multijournalistik. Några få ställer krav på att de sökande ska ha stort driv, bidra med egna projekt och vara beredd på att bli egna företagare. Journalistförbundet är nu på väg att titta närmare på utbildningarna genom sin egen utredare. På bild Stina Drätting.

24 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2015

– Samtidigt blir källkritiken viktigare och viktigare. Häromdagen läste jag om hur en tidning intervjuade en anonym sagesman som hävdade att det fanns IS-medlemmar på ett särskilt flyktingboende.

Det fanns inga andra belägg än denna anonyma person. Skrämmande!

– Ungdomar idag följer nyheter mycket dåligt. I fjol när jag undervisade på allmän linje fanns elever som bara läste på ”Flash­back”. ”Men då får ni ju inte reda på vad som händer lokalt nära er”, sa jag. ”Jo är det riktigt stort kommer det på Flashback, det räcker för oss”. När jag påtalade att Flashback har en särskild agenda, blev kursdeltagarna fundersamma. Det hade de aldrig tänkt på. De hade aldrig läst en tidning, aldrig sett på tv eller lyssnat på radio, berättar Lars Christophersen.

D

et var slutgiltigt Bonas rektor Thomas Holmgren som tog beslutet om nedläggningen av journalistlinjen.

– Det var inget roligt beslut att ta. Motivet är att antalet ansökningar sjunkit mycket. Vi har tvingats ta in alla som sökt. Så sanningen är att alla som går här borde inte ha gått här. Det är också en hopplös arbetsmarknad för branschen, även om vi har jätte-

duktiga elever.

Vad händer med lärarna på linjen?

– En tanke är att vi behöver kunskaper i film och radio på andra linjer och kunskapen om mediesamhället. Vi vill kunna använda all den expertis som finns på skolan, säger Thomas Holmgren.

Lars Christophersen och Annika Avén tror själva på mer mediainslag i Allmän kurs bl a som redovisningsform. Kanske kan de undervisa i mediafrågor i samhällskursen och förmedla mediekunskaper för bättre dokumentation och formgivning.

Det är ändå de sista eleverna det ska satsas på.

Lars Christophersen pekar på Linn Strelin, som själv skriver en blogg och genom annonser på den får in en del av sin ekonomi: – Det är en tuff bransch men vi har lärt oss allting, vi blir också multijournalister när vi går ut, säger Linn Strelin.

De första tio veckorna under nästa år ska de sista kursdeltagarna ut på praktik. Då ska Linn Strelin jobba som fotograf på Linköpingsposten.

Dit ska också Max Elofsson som reporter och redigerare. Medan Edona Ahmeti fått praktik på SVT Sport, men hon vill hellre till Barnkanalen på SVT. Jennie Johansson ska till kultursidan.nu. Så journalistlinjen på Bona lever vidare genom sina elever fram till den 5 juni 2016.

ANNONS

Undervisar du i svenska, SO-ämnen eller språk?

Undervisar du i matematik, naturvetenskap eller teknik?

Här är tidningar för dig!

Prenumerera redan idag! www.larartidningar.se/prenumerera Pren Alfa o Origo-179x113NY.indd 1

2015-11-23 13:30

SFHL

Efterfrågan på lärare styr löneutvecklingen I DET NATIONELLA avtalet som tecknats för alla kommunalt/landstingsanställda lärare finns ingen överenskommelse om hur mycket lärares löner minst ska öka. I ett läge med en växande lärarbrist blir detta ett effektivt verktyg vi för att sätta extra press på arbetsgivarna att tänka efter och satsa på lärarna. Det gör vi genom att inte ha en siffra som riskerar att vara för låg för det behov man faktiskt har i kommunen eller landstinget. De centralt fastställda siffrorna har tyvärr haft en benägenhet att tolkas som tak, istället för golv.

Det som i praktiken styr löneökningstakten är den efterfrågan som finns på lärare, och den ökar. Det innebär att trycket också ökar på den enskilde arbetsgivaren att i många år framöver satsa på lärarna så att läraryrket blir tillräckligt attraktivt för att locka fler till yrket eller att behålla de lärare som redan finns i yrket. Som vi redan vet väljer tyvärr många att sluta pga den arbetsbelastning som råder.

Vad gäller läget på våra folkhögskolor är det viktigt att arbetsgivaren förstår att värdera de lärare som arbe-

MIN SIDA Uppdatera dina medlems­uppgifter för att vi ska kunna leverera relevant statistik. Gå in på lararforbundet.se/minsida och uppdatera dina uppgif ter.

Fler lärare önskas!

tar inom folkhögskolan. Detta för att kunna behålla de anställda och inte riskera att tappa lärarnas viktiga kompetens till en skola med bättre arbetsvillkor eller högre lön. Det är viktigt att redan nu arbeta med opinionsarbete gentemot politiker och tjänstemän på alla nivåer.

När HÖK 12, alltså kollektivavtalet för lärare inom kommun och landsting, nu förlängs så kompletteras avtalet med nya skrivningar om arbetsmiljö utifrån Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Du som skolledare berörs av de särskilda skrivningar i föreskriften om det arbetsmiljöansvar som arbetsgivaren har för chefer.

Parterna är genom det förlängda HÖK 12 överens om att verka för att lärarna ska få bättre förutsättningar i sitt yrke. Avtalet slår fast att parterna ska utarbeta ett stödmaterial med rekommendationer anpassat till skolans verksamhet för att hantera ohälsosam arbetsbelastning.

Detta ska ske utifrån Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om Organisatorisk och social arbetsmiljö. Det är ett arbete av stor betydelse då de nya föreskrifterna konkretiserar vad som ska göras för att skapa och uppehålla

en hälsosam arbetsmiljö.

I Arbetsmiljöverkets föreskrift finns särskilda skrivningar om det arbetsmiljöansvar som arbetsgivaren har för chefer. I detta partsgemensamma arbete är Lärarförbundet ensamma om att företräda skolledare och kan bevaka att stödmaterialet blir sådant att det inte flyttar belastningsproblemen från lärare till skolledare, utan blir till lösningar för alla.

Parterna ska nu ta fram ett stödmaterial där de hittar och beskriver verksamhetsanpassade arbetssätt för att lättare tillämpa föreskriften. Den utgår från ett organisatoriskt perspektiv på arbetsmiljön som omfattar ledning och styrning, prioritering av arbetsuppgifter, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt balans mellan krav, resurser och ansvar.

Föreskriften som heter Organisatorisk och social arbetsmiljö eller AFS 2015:4, finns att ladda hem som PDFfil på www.av.se. Föreskriften träder i kraft 31/3 2016. Parternas vägledningsarbete ska vara klart 31/10 2016.

Mer info: sfhl.se

INGELA HAR ORDET

OMBUDSMÖTE I SOMMAR Ombudsmötet, som är vårt högsta beslutande organ, kommer 2016, att hållas den 14–16 juni på Gotlands folkhögskola i Hemse.

På ombudsmötet formas förbundets politik för de kommande åren. Var med och påverka du också! Gå på ditt distriktsårsmöte där du har möjlighet att väljas eller så är du med och väljer vem som ska representera dig.

Distriktsårsmöten: Distrikt 1, 17–18 eller 24–25 februari Distrikt 2, 8 mars Distrikt 3, 9 mars Distrikt 4, 15 februari Distrikt 5, 11 mars Distrikt 6, 4 mars.

Distrikt 7, 3 mars.

Distrikt 8, 7 mars.

UTBILDNINGSVECKA Vecka 11 den 14-16 mars kommer årets utbildningsvecka att hållas i lite mindre skala än vanligt pga sommarens ombudsmöte. Vi kommer att vara på Lillsved på Värmdö. Årets kurser kommer att vara facklig grundkurs, facklig påbyggnad och konflikthantering. Mer information kommer innan årsskiftet.

Kontakta kansliet!

ORDFÖRANDE: Ingela Zetterberg, 08-737 68 97 OMBUDSMÄN: Cyrene Martinsson Waern, 08-441 32 10 cyrene.waern@lararforbundet.se Jonas Bergman 08-737 68 96 jonas.bergman@folkbildning.net

Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

Julstök, Julklappar och läget i världen Utanför mitt fönster faller det sakta ett fint snöfall. Brasan är tänd, det är varmt och gott i stugan och vi börjat förbereda oss för kommande advent och jul. Vi funderar på var vi ska vara under julen och vilken mat ska sättas på bordet. Vilken färg ska vi ha på amaryllisen? Vilka julmarknader ska vi gå på? Var är det bäst julkonsert? Och julklapparna, hur gör vi med dem? En sakta stress börjar sprida sig i kroppen. Men hallå! Vad håller vi på med? Vem gör vi allt det här för?

Jag tror inte att vi i min familj är ensamma om detta. Mönstret upprepar sig år efter år med vissa variationer beroende på hur familjekonstellationen har förändras. I år ser det dock lite annorlunda ut. Reflektionen över världsläget, flyktingfrågan och terrorism ställer julen på ända. Det är svårt att glömma alla människor som är drabbade av krig, förföljelse, fattigdom och annat elände som förstör människors liv och vardag.

Mäkta imponerad blir jag av hur snabbt folkhögskolorna agerar och skapar mötesplatser som ger deltagarna möjlighet att fundera över dessa stora frågor. Folkhögskolorna visar dessutom att de har kapacitet att vara förändringsbara och möta upp de behov som samhället har just nu.

På våra folkhögskolor möter lärarna deltagarna utifrån deras behov.

Lärarna bygger relationer och inbjuder till dialog som har stor betydelse för att kunskapsbyggandet ska underlättas och, inte minst, för demokratibygget i Sverige. Dialogen är mer än ord! I mötet med deltagarna är det inte bara ord som har betydelse för relationen utan även det som vi gör däremellan. Låt oss fortsätta med detta viktiga arbete och förstå att folkbildningen har oerhört stor betydelse för demokrati, samhällsbygget och fred i vår värld!

Vi, sfhl och folkhögskollärarna, tror på människors lika värde! Det ger oss energi till vårt engagemang att ta oss an de svåra frågorna.

För att orka möta deltagarna måste det finnas drivkraft och arbetslust. Därför behöver vi vila och hämta igen energi. Så, låt oss hämta kraft och ta det lugnt under advent och jul! Ta tid för att vila och hämta ny energi!

Till sist önskar jag er alla en fin advent och en God Jul! Er ordförande, Ingela Zetterberg

LÄSNING

Journalistikens osäkra framtid KLICKOKRATIN (ATLAS 2015) Ulrika Kärnborg • Ulrika Kärnborgs Klickokratin med undertexten ”Mediekrisens första offer är sanningen”, är en liten bok på 230 sidor som beskriver den svenska journalistikens historia. Mycket välformulerat beskriver hon journalistikens utveckling ända sedan den första svenska Tryckfrihetsförordningen, världens första, 1766.

Jaget breder ut sig i texterna, tyckarjournalistiken tar över.

Kolumner och bloggar är billigare att köpa in än reportaget.

Varför skicka ut en reporter till Burkina Faso om texten lika väl kan skrivas på hemmaredaktionen? ”Journalistiken har förlorat sin särart”, skriver Ulrika Kärnborg och understryker ”att journalisternas självständighet – deras professionalitet – minskar.

Medieägarna tänker mer på ekonomi och teknik än på det journalistiska uppdraget.

Förr talade man om Murveln, Professorn eller Skjutjärnet. I dag är det snarare Multijournalisten, Innehållsleverantören, Entreprenören och Inhopparen.

På senare tid har man börjat

Kort om …

Syrien, USA och marijuana

försöka anlita allmänheten som skribenter, att skriva om hockeymatcher eller musikarrangemang.

Samma metoder som nyttjades för fyrtio femtio år sedan genom så kallade radskrivare.

Trots allt finns en genomgående hoppingivande ton i boken, att journalistiken och journalisterna alltid kommer att behövas för en fungerande demokrati.

Journalisterna gör också själva egna försök att bibehålla journalistikens status genom så kallad crowdfunding eller gräsrotsfinansiering. Det är en folkrörelse för kvalitetsjournalistik där läsarna också involveras i arbetsprocessen.

Jag ser fram emot en del två av Klickokratin. Ett tips till Ulrika Kärnborg: Be dina läsare om idéer för analysen och då inte minst eleverna på folkhögskolornas journalistutbildningar runt om i landet. Massor av nytänkande behövs för att utveckla journalistiken.

Holger Nilén Ulrika Kärnborg är författare, kritiker och medverkar sedan 2010 i Aftonbladet.

Hon har tidigare gett ut en biografi om Fredrika Bremer.

Klickokratin är ­hennes senaste bok.

USA:S HISTORIA Lennart Pehrson • Världens supermakt. Politiskt, militärt, ekonomiskt och kulturellt. De beslu t som fattas i USA får omedelbart kons ekvenser i Sverige och i övriga världen.

Utrikeskorrespondenten Lennart Pehr son har skrivit ett modernt standardverk om USA:s historia, från fördrivningen av ursprungsbefolkningen, den amerikan ska republikens födelse, kampen mot slave riet och den moderna kapitalismen. Pehr son har tidigare skrivit de tre böckerna om utvandringen till USA: Den nya Världen, Den nya staden och Den nya tiden.

SYRIEN BRINNER Aron Lund • Syrien Brinner utkom 2014 och ges nu ut i en uppdaterad pocketupplaga. I Syrien brinner skriver frilansjournalisten och Syrienkännaren Aron Lund om hur de fredliga protesterna mot Assads styre blev till ett av de blodigaste krigen i vår tid. Här berä ttas om mänskliga tragedier, religiösa strider och storpolitik men också om det hopp om frihet och demokrati som drunknad e i våldet. Röster om första utgåvan: ”Mä sterlig och högaktuell” (Cecilia Uddén), ”Tveklöst en av årets viktigaste böcker” (Amnesty Press), ”Aron Lund är i värld sklass” (Svenska Dagbladet).

BIG MARIJUANA Pelle Olsson • ”Folk insåg inte att den här industrin har barnen som framtida målgrupp”, säge r Jennifer Shepherd, från organisatione n Parents for a Healthy Colorado, den amerikanska delstaten som har legaliserat Marijuana. I boken Big Marijuana intervjuar journalisten Pelle Olsson cannabisrökare, forskare, behandlare, marijuanaföretagare, lobbyister, poliser och politiker. Pelle Olsson har skrivit om narkotikapolitik och särskilt cannabis i mer än 20 år.

28 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2015

INDIALÄNDERNA (ATLAS 2015) Erik Andersson

Väl uppdaterad Salander

Exotiskt och förbryllande • Att möta ett originellt nytt sätt att tänka känns som att plötsligt träffa på en porlande källa i solgasset i skogen. Oj, tänker jag, än finns det nya sätt att uttrycka sig och nya vinklar att betrakta livet från. Man kan till exempel komma från Västra Bodarne på Västgötaslätten, ta avstamp därifrån och våga se att världen faktiskt består av en massa Västra Bodarne och tillhörande lokalbefolkningar på olika platser på jordklotet.

I Västra Bodarne bor och skriver Erik Andersson, nu senast den underbara Indialänderna, som handlar om den stora världen utanför Västergötland där ett tiotal personer träder fram och berättar om de tillfällen då deras och huvudpersonen Ingvars vägar korsats. Lika exotiska som de asiatiska områdena är för de flesta av oss, och lika lite som vi egentligen vet något om dem,

PERSONER

lika lite får vi veta om dem, Ingvar och hans resor dit. Både Ingvar och Indialänderna ses med andras ögon; varken Ingvar eller länderna får berätta själv. Lika lite vet vi för övrigt också om vad alla människor som besöker områdena egentligen gör där – förutom att det lite diffust handlar om projekt och affärer. Det är en brilliant bild av hur vi försöker orientera oss i världen och i livet.Vad vi förstår är i alla fall att alla har ett ursprung och kommer från en plats full av intressanta detaljer och människor, något som format oss alla och som man betraktar världen utifrån vare sig det nu är Västgötaslätten, Qapqal eller Ûrümqi.

Läs och låt er förbryllas, lyftas och hänföras! Som översättare av Joyce Ulysses och Sagan om ringen är Erik Anderssons stilkänsla dessutom ett synnerligen säkert kort.

Birgitta Tingdal

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Balqis Khattabn är en av fem finalister till Årets mest företagsamma människa i Skåne som skapar jobb, utvecklar, vågar och ser möjligheter. Balqis Khattab, 22 år, går kursen Samhällsentrepenör på Glokala folkhögskolan och är grundare av ett aktivitetscenter med arbetsförmedling, aktiviteter som gymnastik och dans, och är en plats där människor kan umgås och skapa ett förutsättningslöst kontaktnät.

FOLKHÖGSKOLAN

6 2015

Världsmästare i Kung fu lär dans­ elever att befria sitt sinne.

DET SOM INTE DÖDAR OSS David Lagercrantz •Det är nästan som om Lagercrantz följt den tidigare CIA-anställde visselblåsaren Edward Snowden i hasorna.

Snowdens gamla arbetsplats NSA, National Security Agency intar en stor plats i den nya boken om Lisbeth Salander, Det som inte dödar oss.

Många nya personer dyker upp.

Frans Balder, professor i datavetenskap och specialist på artificiell intelligens, som mest vill bli en fungerande far för sin tidigare bortlämnade son August. En annan ny bekantskap är Lisbeth Salanders tidigare nästan okända tvillingsyster – Salanders raka motsats: en alltigenom ondskefull femme fatal.

I Lagercrantz text finns många planteringar, förvarningar om vad som ska hända. Den skulle därför också fungera som ett utmärkt filmmanus.

Stieg Larsson hade planerat tio böcker i serien och de tre första romanerna var färdigskrivna. David Lagercrantz har å sin sida två fortsättningshistorier i sitt huvud. Så kanske blir det fler böcker om Lisbeth Salander. Fast i intervjun sa han tydligt ifrån: ” Jag ville inte lova något”. Jag lovar däremot att läsa nästa del och den som kommer därefter också.

Holger Nilén

Mats Kempinsky är ny rektor på Tollare folkhögskola vars huvudman är IOGT-NTO. Mats Kempinsky har jobbat med skolledning i drygt 20 år och arbetar fortfarande kvar som rektor på Rudbecksgymnasiet i Örebro.

Tollare har i flera år präglats av konflikter mellan den förre rektorn och personalen.

Mats Kempinsky behåller dock sitt jobb på Rudbecksgymnasiet i Örebro och kommer vara på Tollare en dag i veckan.

Sifu Romain är världsmästare i kung fu, och upptagen i Hall of Fame. Han driver en egen studio i New Jersey där många kändisar är regelbundna deltagare. Han har varit gäst hos Oprah. Under en veckas tid i slutet av november tränade Sifu Romai danselever från Härnösands folkhögskola.

Dansläraren Danielle Dietz ser undervisningen i Kung fu som ett sätt att befria sitt sinne och lära känna sin kropp.

29

»Putin är största hotet mot yttrande­ friheten idag« Årets affischnamn på Bokmässan i Göteborg var journalisten Masha Gessen som gick till hårt angrepp mot regeringsrepresentanterna för det land som stod i fokus på mässan: Ungern. Efter sina putinkritiska böcker och Putins tilltagande förtryck mot homosexuella i Ryssland bor hon idag i USA. av birgitta tingdal foto: tt

N

är Masha Gessen talade om yttrandefrihet på bokmässan i Göteborg kom det, knappast överraskande, att handla mest om Putins Ryssland som hon starkt kritiserat i flera böcker.

– Putin är idag det största hotet mot yttrandefriheten överhuvudtaget, sade hon.

I öppningstalet till mässan fronderade hon också mot länder som för en liknande politik som Putin.

– Jag är förfärad av att behöva stå på samma scen som representanter för Ungerns regering, sade hon med resultatet att Ungers officiella representanter – Ungern var ett av mässans fokusländer – lämnade scenen.

I flera av hennes framträdanden under mässan betonade hon att hon egentligen inte tyckte om att vara den elaka som säger otrevliga saker.

– Men någon måste göra det. Det är så viktigt att sanningen kommer fram.

Mascha Gessen, född 1967, bor idag med sin familj – fru och två barn i New York. Putins tilltagande motstånd mot homosexualitet och tal om att barn till homosexuella skulle omhändertas gjorde att den annars orädda regimkritikern tvingades lämna landet. Nu kritiserar och analyserar hon Putins Ryssland i välrenommerade tidningar i

USA. I Ryssland och omvärlden blev hon känd för böcker som Mannen utan ansikte (2012) om Putins maktutövande och Ord kan krossa betong (2014) om rättegången mot Pussy Riot. Hon fick 2013 Tuschol­skypriset av Svenska pen.

Gessens analys av dagens Ryssland inger inget hopp.

– Det kommer att implodera, att falla samman inifrån, sade hon. Det är vad som händer med isolerade diktaturer. Det finns idag ingen opposition som kan bjuda motstånd. Efter protesterna mot regimen 2011 och 2012 har lagarna gradvis stramats åt. Putin erbjuder trygghet mot lydnad. Han har den senaste tiden också börjat agera allt starkare mot det som kallas femtekolonnare och inre fiender. Gruppen Pussy Riot är ett av de internationellt mest välkända exemplen. Lagarna är ofta vagt utformade vilket skapar oro och rädsla, man vet inte hur de kan tolkas och det ökar osäkerheten.

Om inte en långsiktig plan finns det en tydlig riktning i Putins politik menade Gessen.

– Putin vill visa fram ett starkt Ryssland som invånarna ska vara stolta över. Det är de gamla traditionerna där ledningen och den ortodoxa kyrkan samverkar. Rysslands kultur som något annorlunda än den europeiska lyfts fram.

Hans agerande på den utrikespolitiska arenan verkar också för att stärka den inhemska bilden av en stormakt. Den senaste tiden har de flesta viktiga ledarna från Mellanöstern besökt Moskva.

– Putin vill visa upp sig som en fredsförhandlare och en initiativtagare i Syrienkonflikten. Men jag tror att hans baktanke är att få friare händer i Ukraina.

Ungern – för att återgå till hennes kritik vid invigningstalet – ser hon som en neofascistisk stat med en revisionistisk regering som förföljer romer och homosexuella och gradvis drar år snaran för media.

30 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2015

BOKMÄSSAN

» Det finns idag ingen opposition som kan bjuda motstånd«

• I sina böcker om Putin och om punkgruppen Pussy Riot skärskådar Masha Gessen makten, korruptionen och förtrycket i Ryssland.

BOKMÄSSAN

»Putin erbjuder trygghet mot lydnad«

•– Diktaturer tenderar att annektera språket och sättet att uttrycka sig genom att ge orden ny betydelse, sade författaren Ian Buruma, här i samtal med Masha Gessen på bokmässan.

– Jag har flera författarvänner i Ungern som känner sig som fångar och skäms över utvecklingen.

T

emat Ryssland hade lockat till flera seminarier. Bengt Jangfeldt, författare, slavist, Majakovskij­expert och översättare, sätter vid ett av dem Ryssland i ett inrikespolitiskt historiskt perspektiv. Jangfeldt är aktuell med sin En rysk historia, där han skriver om sina möten med ryska personligheter och sin fascination för kultur ocxh språk.

På seminariet påpekade han att utöver korta motståndsrörelser och uppror som dekabristupproret på 1820-talet, revolutionerna 1905 och 1917 och de mer liberala åren omkring 1990 har Ryssland präglats av envälde i samarbete med ortodoxa kyrkan – det senare inte under kommuniståren – och som ett tredje ben, folket och den ryska folksjälen.

– Det blev en motbild mot den franska revolutionens Frihet, jämlikhet och broderskap, något som ledarskapet i Ryssland inte på något sätt ville låta landet påverkas av. Vad vi ser nu är helt enkelt återgången till en starkt rysk tradition.

– Många trodde väl att Ryssland skulle bryta sig loss från traditionen efter perestrojkan men Gorbatjov och Jeltsin misslyckades, sade Lena Jonson från Utrikespolitiska Institutet.

I ledningen står nu Putinregeringen och kyrkan men de behöver inte alltid aktivt genomföra sin politik konstaterade Lena Jonson.

– Istället finns det vandaliserande nationalistiska grupper som sprider rädsla bland liberala krafter.

Eftersom det sällan blir några polisiära följder av deras framfart har de uppenbarligen ledningens tysta.

Uppenbart är att yttrandefriheten i Ryssland är i strykklass. Anna-Lena Laurén, mångårig Rysslandskorrespondent för finska Hufvudstadsbladet och Svenska Dagbladet och den tredje Rysslandsexperten på seminariet, lyfte fram svårigheterna

att få fram till synes ganska ofarliga fakta.

Anna-Lena Laurén är aktuell med sin bok Ukraina: Gränslandet. För två år sedan utkom hennes Frihetens pris är okänt: om demokratiska revolutioner i Georgien, Ukraina och Kirgizistan.

– Vid den stora skogsbranden i västra Ryssland för ett tag sedan ville jag rapportera hem till Finland om spridningsriskerna. I Finland skulle ett sådant uppdrag bara kräva några telefonsamtal men här visade det sig vara nästan omöjligt att få fram fakta. Det är överhuvudtaget svårt att få information från officiella ryska personer och tjänstemän, sade Anna-Lena Laurén.

Ovana eller ovilja vid att kommunicera med pressen? Rädsla att ge fel information och råka illa ut? Anna-Lena Laurén talade om nitiska men okunniga tjänstemän som vill följa reglerna men varken har förstånd eller kunskap att göra det.

– Efter Putins dekret, som förbjöd fientliga organisationer att verka i landet, blev Nordiska Rådet en av de utpekade. Men visst är det svårt att se Nordiska rådet som en illasinnad agent.

D

et gäller att inse att Ryssland är ett land som i grunden skiljer sig från Europa, konstaterar Bengt Jangfeldt. Han berättade om hur poeten Majakovskij först blev persona non grata eftersom Lenin inte gillade honom. När han några år senare godkändes av ledningen fanns hans verk att få tag på utan problem.

– Det kanske mest skrämmande var när jag sa till min ryska kollega att jag skulle bli rädd om mina böcker såldes bra bara för att Fredrik Reinfeldt uttryckt sitt gillande. Han förstod inte ens varför det skulle oroa mig.

Att högsta ledningens acceptans är avgörande för framgång sitter i den ryska ryggmärgen.

En viktig faktor som betonas av de flesta bokmässeexperterna är inställningen att man i Ryss-

32 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2015

INSÄNT

land tror sig veta hur världen egentligen fungerar och att de bara säger vad alla egentligen vet.

– Man får ofta höra att de i Ryssland är likadana som ni i väst men ni tror att världen kan vara god och att demokrati och yttrandefrihet kan skapa ett bra samhälle, förklarade Anna-Lena Laurén. De cyniska ryssarna säger ofta att de vet att det inte är så.

Nog är det deprimerande. Enligt Masha Gessen väntar en implodering av hela Ryssland.

Bengt Jangfeldt konstaterar att Ryssland idag mest visar sitt vanliga ansikte som vi vande oss av med under ett något mildare decennium. Lena Jonson ville i alla fall påminna om att det finns fickor av motstånd, grupper som vill förändring, att det idag finns bloggare och vissa mindre tidningar som försöker få fram en annan sanning än regeringens

I

an Buruma, holländsk-engelsk professor, Kinakännare och kanske mest känd för boken om mordet på den islamkritiske filmaren Theo van Gogh i Holland, belyser från ett nytt podium själva språkets urholkning under en diktatur. Han tar exempel från sina studier av 70-talets kinesiska texter jämfört med det något mer öppna språket idag.

– Diktaturer vare sig det är Kina, Castros Kuba, Nazityskland eller Ryssland tenderar att annektera språket och sättet att uttrycka sig genom att ge orden ny betydelse och även genom sättet att hålla långa tal där folk tvingas lyssna i timtal.

Masha Gessen har tidigare varit inne på samma linje och exemplifierade med hur ordet val har en annan betydelse i väst än i Ryssland.

Ian Buruma vände blicken mot oss själva och konstaterade lugnt att det ju inte är så att ledare i väst älskar yttrandefriheten heller.

– Men de accepterar den som nödvändig, det är skillnaden. Det är ju inte heller så att yttrandefriheten innebär att vi alla hela tiden ska uttrycka det vi tycker är sanningen, de flesta av oss inser att för att ett samhälle ska fungera får man vara diplomatisk och hålla inne med en del tankar.

Att det sedan finns väckarklockor som Charlie Hebdo och andra som testar gränserna för yttrandefriheten är en annan sak.

För honom är inte Putin största faran för yttrandefriheten.

– Nej, det är snarare vår egen tilltro till våra demokratiska institutioner. Om vi slutar ta dem på allvar riskerar våra västerländska demokratier också gå åt fel håll.

FOLKHÖGSKOLAN

»Lönelyft viktigare än fler akademiska poäng«

I en artikel på DN-debatt föreslår Anders Fejes, Ingela Zetterberg,­ Thomas Nilsson och Henrik Nordvall ett lärarlyft för folkhögskolan för att möta den utmaning som gymnasieskolans kunskapskris innebär. Det stora antalet elever som avbryter eller lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg höjer kraven på folkhögskolan. Debattörerna föreslår förlängd folkhögskollärarutbildning med en termin, fortbildning av folkhögskollärare och satsning på lic-forskarskola.

Men det är knappast bristande kompetens och akademisk profil i lärarutbildningen som är problemet för folkhögskolan. Svensk folkhögskola och vuxenutbildning har vid en internationell jämförelse en mycket stark ställning. Den intressanta frågan är istället vad hemligheten bakom detta är. En förklaring är att skolformen är frivillig. De som kommer till folkhögskolan efter ett ofullständigt eller avbrutet gymnasium är både lite mer motiverade och lite äldre och mognare. Vi behandlar våra deltagare som vuxna. Att förväntas vara vuxen, bli mött som vuxen och att befinna sig i ett nytt sammanhang och miljö för lärande är av stor betydelse.

I folkhögskolan har också läraren fortfarande en stor pedagogisk frihet och små enheter ger utrymme för stor flexibilitet och kreativitet. Omdömesmodellen ger utrymme för större pedagogisk frihet. Prov och betyg står inte i fokus som i ungdomsskolan där allt lärande är helt styrt av prov och betygsjakt vilket både påverkar undervisningens uppläggning, lärarens arbete och elevernas uppfattning om vad lärande och skola är. Problemet är att denna kultur alltmer även påverkar folkhögskolan.

Folkhögskolans utmaning ligger i stället i att ”avprogrammera” våra deltagare från prov- och betygskulturen, inte att närma sig den. Folkhögskollärarens uppgift är att tända ljus och väcka nyfikenhet och intresset för att lära.

Det kräver ett annat synsätt på lärande, en tillit till professionen och skolformens pedagogiska frihet.

Folkhögskolans problem är inte dåligt utbildade lärare med för låg akademisk kompetens. Lärare i allmänna kurser kommer ofta från gymnasieskolan med i regel en gedigen akademisk grund. Lärare i yrkesinriktade kurser har ofta en annan yrkesbakgrund. Efter en tid kommer de in i folkhögskolans arbetssätt i mötet med deltagare och kollegor, en del fyrkantigheter slipas bort och man hittar efterhand folkhögskolans pedagogik. Folkhögskolan blir inte bättre med ytterligare några poäng i Linköping där akademiskt skolade men pedagogiskt oerfarna doktorander ofta sköter undervisningen. För lärarjobbet behövs en bra grundutMail: staffan.myrback@lararforbundet.se bildning, men framför allt handlar det om "Learning Adress: Folkhögskolan while doing". Man lär sig i jobbet i det sammanhang Box 12239, 102 26 Stockholm man befinner sig i. I stället för att närma sig gymnaEller hör av dig via Facebook: sieskolans betygs-, graderings- och dokumentationsfacebook.com/Tidskriften­ Folkhogskolan kultur och styrning behöver folkhögskolan värna sin frihet och bildningskultur och ha tillit till professionen. För att attrahera duktiga pedagoger behöver folkhögskollärarens status höjas, inte i första hand genom ytterligare akademiska poäng utan genom högre lön och bra arbetsvillkor. En folkhögskola som arbetar under besparingsbeting och en beskuren pedagogisk frihet blir inte ett bra alternativ till en gymnasieskola i kris.

Staffan Hübinette, Lärare på Tollare folkhögskola

Skriv till oss!

6 2015 33

KRÖNIKA

Kort om …

Samtal pågår

Klädbytardag, ekopris, demokratidag, temadag och 100-årsdag...

N

• I november arrangerade Eskilstuna Folkhögskola klädbytardagen för 13:e gången. Sedan hösten 2009 ordnar folkhögskolan en klädbytardag två gånger om året. Syftet är att erbjuda ett miljösmartare alternativ till att köpa nyproducerade kläder. Klädbytardagen ingår som ett moment i kursen Recycle Design – återbruk.

är n säger att homosexualitet är ”äckligt” gäller det att hålla i hatten. Vi behöver ett äkta samtal där vi möts i ögonhöjd, som jämlikar. Det kräver tålamod. Sexualitet, folkhälsa, rättigheter, respekt, tolerans, politik. ”Hur menar du då?” undrar jag.

Om vi tar oss tid kan vi reda ut vari känslorna och de intoleranta värderingarna består. Vi samtalar. Veckan därpå ser vi Utbildningsradions och rfsu:s föredömligt pedagogiska utbildningsfilm Sex på kartan och samtalar om den.

K undrar varför så många i tätorten nära vår folkhögskola numera har ”Isis-skägg” och långa kaftaner. Det skrämmer henne. a som är muslim bördig från Eritrea berättar om ”sunna”, ”det som rekommenderas” enligt grenar av islam. En ”from” behöver inte vara antidemokrat. Vi konstaterar att alla som har skägg av viss typ inte är terrorister, och att alla terrorister inte har skägg av viss typ. Norske terroristen Breivik hade inte det. Ett skägglöst usa har utövat statsterrorism mot många av världens stater och folk. Vi kan påminna eller lära oss att usa stod bakom militärkuppen den 11 september 1973 mot den demokratiskt valde presidenten Allende och hans regering – en annan och tidigare ”nine-eleven” vi bör känna till. Skägglös. Vi tar oss tid att samtala och reda ut, går bakåt i historien. Funderar över vad ”demokrati” och ”det öppna samhället” egentligen är eller kan vara.

Demokratins former och formler är ett skelett, en struktur. Nödvändiga viktiga regler att följa och stödja oss mot. Det finns en anledning till att vi har lagar och regler. Annars skulle bara den starkes rätt råda. Vår rösträtt, åsikts- och yttrandefrihet, mötesfrihet, frihet till och från religion (”religionsfrihet”), minoriteters rättigheter t ex rätten till olika sexuella identiteter och uttryck, den fria aborträtten, rätt att inte drabbas av tortyr och dödsstraff, rätt att inte bli lurad (konsumentlagen) är exempel. Under och runtom det nödvändiga skelettet finns köttet, innehållet. Det människor kämpat för, det vi åstadkommit. Självklart samexisterar struktur och innehåll.

Att dagligen tillsammans upptäcka, erövra, återerövra och utveckla demokratin och människovärdet är kanske det mest meningsfulla arbete som finns. När våra deltagare inte ”mörkar” sina åsikter finns det chans till äkta folkbildande samtal. Den i generationer svenskättade deltagaren P står inte heller självklart upp för demokratiska rättigheter och friheter.

Samtal pågår och fortsätter.

Anette Lydén Sigtuna folkhögskola

• Gotlands folkhögskola har nominerats till Årets Ekokommunpris . Motiveringen är att skolan i flera år har arbetat systematiskt för såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbarhet.

• Litorina folkhögskola inleder en ny tradition där skolan årligen genomför en dag för att uppmärksamma demokratin. Syftet är att främja demokratiska värderingar och påminna om demokratins viktiga roll i samhället. Den första demokratidagen 27 november bjöds allmänheten in till en föreläsning med författaren och journalisten Göran Rosenberg som talade under rubriken ”Demokrati i en gränslös värld”.

• Anette Lydén är lärare på Sigtuna folkhögskola

• I mitten av november hade Oskarshamns folkhögskola en temadag om migration där man bjudit in personer som föreläste om allt från den svenska emigrationen till Amerika på 1800-talet till föreläsningar om flyktingkrisen i dagens krigsdrabbade Syrien.

• Jönköpings folkhögskola bjöd i November in allmänheten till en föreläsning med författaren och journalisten Björn Elmbrandt som talade kring sin bok ”Innan mörkret faller – ska 30-talet hinna ikapp oss?”, där Elmbrant jämför Tyskland och Sverige decenniet före andra världskriget.

• Fellingsbro folkhögskola fyller 100 år. Den 7 november 1915 startade man sin allra första utbildning, en lanthusskola där man fick lära sig sköta hushållsarbete och att laga mat.

34 F O L K H Ö G S K O L A N

6 2015

DM_

DITT MEDLEMSKAP

MEDLEMSSERVICE: 0770 – 33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

Så får du mer tid att vara lärare Frågan är om någon yrkesgrupp har så höga förväntningar på sig som lärarna. Arbetstiden är begränsad och det är svårt att få arbetet att rymmas inom den utsatta tiden. Hur ska en lärare hinna vara lärare? Här får du några kortfattade tips.

1 2 3

Budgetera tid och arbetsuppgifter Allt arbete ska rymmas inom arbetstidens ram. Fundera över dina arbetsuppgifter. Hur lång tid tar de? Vad är viktigast? Behöver du göra allt? Prata med kollegerna. Prata med din chef.

Beskriv konsekvenser kring vad som händer när du inte hinner med allt och diskutera vad som ska prioriteras mest. Uppdrag och förutsättningar ska vara i balans.

Se över din arbetsdag – minimera stressen Din arbetsdag ska fungera praktiskt. Du ska kunna vara på plats, förberedd och i tid utan att tvingas stressa. Då krävs att ditt arbetstidsschema är balanserat och håller höjd för variationer. Med hjälp av Lärarförbundets webbverktyg ”Min arbetstid”, som du hittar på lararforbundet.se, kan du kartlägga din tid och ha som ett viktigt underlag vid ditt medarbetarsamtal.

Koll på arbetstidsschemat – nyckeln till välmående Att ha ett fungerade arbetstidsschema är en viktig nyckel till ditt välmående. Du har rätt till ett schema som visar din arbetstid. Det är chefen som fastställer ditt arbetstidsschema även om du lägger delar av det själv. Kom ihåg att ta rast och paus, och att eventuell övertid hanteras enligt avtalet.

Läs mer om arbetstidsschema och hur du håller koll på din arbetstid på lararforbundet.se.

4

Ha koll på hur du mår – lyssna på din kropp Sömnproblem och svårigheter att koppla bort jobbet är tydliga varningssignaler på att ditt arbete påverkar ditt välmående. Din chef har ansvaret för din arbetsmiljö men ser inte alltid det du ser eller vet vad du vet. Goda rutiner och dokumentation är viktiga förutsättningar för att lyckas. Finns de inte – börja arbetet med att skapa dem redan idag. På lararforbundet.se kan du läsa mer om hur du kan motverka risker i arbetsmiljön.

5

Gör det tillsammans – du är sällan ensam Vi pratar gärna med kolleger om elevers utveckling och arbetssituation, men pratar vi på samma vis om oss själva? Är ni flera som delar samma upplevelser och behov kan det vara stärkande men även förenkla åtgärder. Chefen kan också vara en stark allierad. Även om ansvar och roller skiljer sig åt har ni många intressen gemensamma.

6

Om planeringen spricker – säg ifrån!

Du som anställd och kollega har ett ansvar att säga till om planeringen spricker eller någons hälsa påverkas negativt av arbetet. Då kan du prata med din chef men också med ditt ombud. Det är arbetsgivaren som ansvarar för att rutiner och åtgärder vidtas för att lösa situationen.

Illustration: AMANDAH ANDERSSON

lararforbundet.se

DM_Folkhogskolan.indd 12

2015-11-20 14:56

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

Jenny Fahlgren

»Man går härifrån som en annan« När vi är på väg att avsluta intervjun frågar Jenny Fahlgren om vi inte också ska tala om folkbildningen med kursen Färg och Form i inredning. Jag inser att jag burit på en fördom som fick mig att inte ta upp frågan. Jag såg inte det folkbildande momentet i kursen.

– Jag försöker lägga upp den här kursen med ett fokus på hållbarhet och en miljötanke. Det kan handla om att ersätta syntetiska olje- och alkydfärger med färger som är mer naturliga. I årets inredningsprojekt jobbar vi mycket med naturliga färger som ger så minimalt avtryck i naturen som möjligt. Det kan också handla om att arbeta med de material man redan har till hands och ge dem nytt liv.

Att använda naturliga färger och material har inte bara betydelse under själva utbildningen utan också efteråt.

– Det är ju en förberedande grundutbildning. Många av deltagarna söker vidare till andra utbildningar. Jag har före detta studerande som nu läser till arki-

tekter. Då känns det viktigt att jag kan så en miljötanke hos dem eftersom de har möjlighet att välja material som är bättre ur ett hållbarhetsperspektiv.

Jenny Fahlgren är utbildad bild- och spanskalärare och arbetar också som konstnär och illustratör och har egna utställningar.

Tidigare arbetade hon bland annat på Umeå universitet och Folkuniversitetet i Umeå.

Sedan tre år, fyra dagar i veckan, sätter sig Jenny Fahlgren på bussen och åker de sex milen mellan från Umeå till Vindeln, en resa på en dryg timme.

– Mycket av min planering sker på väg från och till jobbet.

Jag åker alla dagar utom onsdag, då jag har min huvudsakliga planeringsdag. På bussen kan jag svara på mejl, ringa samtal, boka studiebesök, beställa varor, förbereda mig genom att läsa litteratur eller gå igenom uppgifter som eleverna ska göra nästa dag.

Hon har också kontakter i Umeå som ger henne uttjänta möbler som deltagarna får jobba

– Jag har före detta studerande som nu läser till arkitekter. Då känns det viktigt att jag kunnat så en miljötanke hos dem, säger Jenny Fahlgren, lärare på kursen Färg och form i inredning på Vindelns folkhögskola.

med och lär sig att återvinna.

– Men jag upplever att deltagarna är väldigt kunniga, de tycker det är viktigt med närproducerat, att man använder nordiska material och tar vara på allt spill. Det kan t ex handla om att de gör skärbrädor av spillträ.

Under utbildningen får deltagarna arbeta med riktiga projekt.

– Förra året gjorde halva elevgruppen om foajén på ett dagis i Umeå. Den andra halvan gjorde om folkhögskolans bibliotek, ett väldigt stort projekt där de fick göra allt, från tanke till handling.

Tidigare har man jobbat med att helrenovera vardagsrummen på elevhemmen.

– Men något jag tycker är väldigt viktigt med folkhögskolan är att här får man utrymme att växa, få bättre självkänsla och få upp ögonen för vilka framtidsmöjligheter man har. Att man kommer hit på ett sätt och går härifrån som en annan, stärkt av alla fina människor som man har träffat under skolåret.

Staffan Myrbäck