Folkhögskolan 3 2017 pdf

»Jag tillåter mig inte att bli så där sur på en lektion« Pav Johnsson i Det stora fågeläventyret

OLKHÖGSKOLAN LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

nr 3/2017 nr3/2017

Allt fler lärare utbrända Hédi, 92, vittnar om förintelsen

Niki Tsappos ncelärare på etda Stre Åsa folkhögskola

Hotet mot folkbildningens syfte

i k i N

STREETDANCE, KÄRLEK OCH ENGAGEMANG

Teknik, juridik, etik och panik. Skolan måste hänga med i digitaliseringen av samhället. Men det kan vara svårt att veta vad som är viktigt att kunna.

I antologin Navigera i den digitala samtiden har Karin Nygårds och Terese Raymond samlat experter, forskare och lärare som delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter om vår digitala samtid. »Mixen av forskning och lärarerfarenhet gör att antologin bjuder på en intressant bredd...ett välkommet tillskott för lärare som vill fördjupa sig i digitalisering.«

Navigera i den digitala samtiden – en antologi om den nya lärarrollen Karin Nygårds & Terese Raymond (red)

Mjuka pärmar, 128 sidor, ISBN 978­91­8814­915­2 *Pris inkl moms. Frakt tillkommer.

Gäller tillsvidare och så länge lagret räcker.

Lärarförlaget, Box 12026, 102 21 Stockholm

Marie Leijon BTJ-häftet nr 6/17.

230:­

*

Läs mer och beställ på lararforlaget.se

Lärarförlaget ger ut böcker för lärares kompetens­ utveckling, fortbildning och inspiration. Våra böcker vänder sig till förskollärare, lärare i fritidshem, grundskollärare, special pedagoger, gymnasielärare, skolledare och inte minst lärarstudenter.

REDAKTÖREN

Gärna beröm men först en rejäl slant!

Foto Håkan Elofsson

D

et finns en fri skolform med statsbidrag och många olika slags huvudmän (landsting, föreningar, stiftelser, folkrörelser, ideella organisationer) som har fungerat alldeles utmärkt i 150 år utan att ta ut någon vinst. Ja, ni vet vilken skolform jag menar. Den lyckas där gymnasieskolan misslyckas: ta hand om avhoppade gymnasieelever, ge ungdomar med och utan diagnoser både bildning och utbildning för vidare studier och/eller arbete.

En studie som genomfördes på uppdrag av tco för några år sedan visade att 8 av 10 deltagare i folkhögskolan gick vidare till studier eller arbete. Och för ungdomar i så kallade ”utanförskapsområden” var siffran ännu högre, 9 av 10.

Och detta sker utan att ta ut en endaste krona i vinst. Tvärtom. Var tredje folkhögskola går i stället med underskott.

I detta nummer skriver vi om ett par färska rapporter om folkhögskolans ekonomi och folkhögskollärarnas arbetssituation. Man skulle kunna kalla dem larmrapporter om inte ordet var så utslitet.

Tidigare har vi skrivit om att fyra av tio folkhögskolor går med underskott i sin totala verksamhet, alltså även sådan verksamhet som inte är folkbildningsverksamhet, dvs uppdragsutbildningar, kurser och konferenser. Ser man enbart till den statsbidragsstödda folkbildningsverksamheten, i huvudsak de långa kurserna , går alla folkhögskolor med underskott.

Bilden bekräftas ytterligare i en ny utvärdering från Statskontorer där landets folkhögskolerektorer svarat på en enkät. 60 av 154 folkkhögskolor har underskott i den totala verksamheten.

Samtidigt kommer Folkbildningsrådet med sin undersökning av folkhögskollärarnas arbetssituation, som visar att pressen och stressen på folkhögskollärarna ökar. Fyra av tio folkhöglärare uppger

FOLKHÖGSKOLAN

» Fyra av tio folkhögskollärare har små möjligheter att utföra sitt arbete inom ramen för avtalad arbetstid«

Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare

att de har små möjligheter att utföra sitt arbete inom ramen för avtalad arbetstid.

Till saken hör att en folkhögskollärare tjänar betydligt sämre än gymnasielärarna. En folkhögskollärare har i snitt 2 500 kr lägre lön. För dem över 55 år är skillnaden ännu mer: 7000 kr i månaden.

Jag har läst ett antal riksdagsprotokoll genom åren där många och vackra ord har utalats om folkhögskolan från politiker ur samtliga partier (utom Sverigedemokraterna), och som berömmer skolorna för deras fantastiska arbete. På det kan folkhögskolorna svara: Gärna beröm men först en rejäl slant. Visa den med en rejäl och långsiktig höjning av det generella folkbildningsanslaget så att vi kan höja lönerna till gymnasielärarnas nivå och låta folkhögskollärarna fortsätta utföra sitt arbete under de villkor som gjort folkhögskolan så framgångsrik!

För övrigt önskar jag er läsare en välförtjänt vila i sommar och titta gärna in på tidningens nya hemsida där ni kan hitta både gamla och nya artiklar ur tidskriften. Vi fyller på med fler artiklar efterhand på tidningenfolkhogskolan.se Staffan Myrbäck

3 2017 3

14

INNEHÅLL Tio Frågor: Vi frågar Pav Johnsson, fågelexpert och lärare på Ölands folkhögskola, om hans medverkan i TV-programmet Det stora fågeläventyret. Sid 6 Månadens Linje: Tiina Chenon vet inte alltid hur många deltagare som kommer på hennes kurser.

Det beror på om polisen gjort en räd eller inte. Sid 8 Siffror: Var tredje deltagare i allmän kurs har någon form av funktionsnedsättning, Fyra av tio är födda utrikes. Sid 8 Reportage: Det är inte så vanligt att deltagarna i allmän kurs vet vad de vill arbeta med i framtiden.

Men det vet de på S:ta Birgittas filial i Södertälje. Sid 22

Omslag: Jezzica Sunmo

»Varje kropp har sitt alfabete«

Danskurserna på Åsa folkhögskola är världsberömda.

Det är också läraren Nikki Tsappos, känd via den Guldbaggeprisade dokumentärfilmen Martha & Niki. Sid 14

Krönika: De mest kreativa och nyskapande människor jag har mött har inte haft färdiga mål. De kanske inte ens vet vad de söker, skriver Bernt Gustavsson. Sid 13

30

Hon överlevde Förintelsen

Hédi Fried är psykolog och författare som dagligen arbetar för medmänsklighet och demokrati. Under våren har hon gett ut en bok som svarar på frågor hon fått om sina upplevelser. Sid 30

F

Allt fler folkhögskollärare utbrända

Ökad arbetsbörda och mer stress. Det visar en kartläggning av folkhögskollärarnas arbetsmiljö. ”Det är fler utbrända lärare än någonsin tidigare", säger Folkhögskollärarnas ordförande. Sid 10

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION: Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se 070 324 97 33 Jonna Olsson Grafisk design jonna.o@gmail.com

ANNONSER, BILAGOR & WEBB: ConMedia Konsult AB info@conmedia.se www.conmedia.se Sista 08–601 25 20 manusdag för Bokningsstopp Folkhögskolan nr 4/2017: Nr 4/2017: 15 augusti PRENUMERATION: prenumeration@larartidningar.se 08-737 66 80 UPPLAGA: � ��� TS-distribution (2015)

14/8

Utgivning: 6/9

Dålig ekonomi ett hot mot folkbildningens syften

NYHETER

Folkhögskolornas dåliga ekonomi kan försämra deras förutsättningar att uppfylla folkbildningens syften. Det skriver Stats­ kontoret i en utvärdering av folkhög­skolornas arbete med demokrati­ syftet, påverkanssyftet och mångfaldssyftet. av staffan myrbäck

Ett av folkbildningens syften är att det ska gynna möten mellan deltagare med olika bakgrund och förutsättningar. Det är därför viktigt att det finns en mångfald av deltagare. Men de senaste decennierna har allt fler folkhögskolor öppnat filialer i städer och förorter som ofta domineras av utlandsfödda deltagare. På vissa skolor finns det allmänna kurser, och ibland särskilda kurser, som enbart riktar sig till personer med svenska som andraspråk. Därmed uppstår undervisningsgrupper med enbart utlandsfödda.

På liknande sätt finns det skolor med kurser eller undervisningsgrupper som enbart är avsedda för personer med funktionsnedsättningar och som undervisas åtskild från andra grupper på skolan.

Till detta kommer att de flesta rektorer oroar sig för lärarnas brist på kunskap vad gäller svenska som andraspråk och kunskap om deltagare med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Statskontoret skriver att det här ser en risk för att den FOLKHÖGSKOLAN

bristande kompetensen att möta dessa grupper påverkar förutsättningarna negativt att bidra till såväl demokratisyftet, påverkanssyftet och mångfaldssyftet.

Den enskilt viktigaste orsaken till problemen är ekonomin: Folkbildningsrådets senaste sammanställning av skolornas ekonomi visade att sammanlagt 60 skolor hade ett underskott i den totala verksamheten, alltså även i sådan verksamhet som inte är folkbildningsverksamhet.

Ofta måste skolorna ägna sig åt uppdragsutbildningar och annan kurs- och konferensverksamhet eftersom statsbidraget inte räcker till.

Närmare 30 procent av rörelseskolorna och 15 procent av landstingsfolkhögskolorna uppger att det finns et underskott som innebär oro för verksamheten. Endast 60 procent av landstingsskolorna och 50 procent av rörelseskolorna

svarar att de har överskott eller en ekonomi i balans.

Den vanligaste orsaken till underskotten är att lönekostnaderna ökar mer än statsbidraget.

Lönekostnaden stiger med två procent varje år medan statsbidraget skrivs upp »Vanligaste med en procent. Andra är att deltaorsaken till kostnader gare med funktionsnedunderskottet sättningar kräver extra resurser som inte täcks är lönerna« av de bidrag som kan sökas. Ytterligare kostnader, särskilt för äldre folkhögskolor, är fastigheter med stora renoveringsbehov och internatverksamheten.

Statskontoret skriver: ”Vi bedömer utifrån enkäten att dålig ekonomi hos många skolor riskerar att försämra deras Fotnot: Läs mer förutsättningar att bedriva en i artikeln på sid 10 verksamhet med god kvalitet och i detta nummer. att bidra till syftena.”

3 2017 5

10 FRÅGOR

» Jag har en liten tävlingsjäkel i mig« Pav Johnsson, lärare på Ölands folkhögskola, deltog i tv-programmet Det stora fågeläventyret som fågelexpert, där han tävlade tillsammans med Bathina Philipson. Ibland framstod de som ett grälande par.

– Jag tillåter mig inte att bli så där sur och tvär i en lektionssituation, säger han. text: staffan myrbäck

1

Du är folkhögskollärare som deltog i Det stora fågel­ äventyret där du bara hade en elev. Hur var det?

– I folkhögskolan har vi elever med väldigt olika bakgrund.

Där får du anpassa dig till var och en, så egentligen var det inte så annorlunda förutom att jag hade samma elev hela tiden. En annan likhet var motivationen.

Bathina var egentligen inte alls fågelintresserad. Däremot var hon extremt tävlingsinriktad.

Det sporrade henne att lära sig så mycket hon bara kunde.

2

Hur påverkade det er relation att hon var så tävlingsinriktad?

– Jag har en också en liten tävlingsjäkel i mig. Jag är en dålig förlorare och jag kan bli nästan manisk för att det ska gå bra. Jag kan göra mycket för att få se en ny fågelart och tycker att det är väldigt jobbigt att inte lyckas.

Tävlingsinstinkten är en stark drivkraft, men den är också ganska jobbig.

3

Pav Johnsson är lärare i natur­ kunskap på Ölands folkhögskola.

Han är har skrivit två böcker om fåglar, den senaste, Ölands fåglar, tog fem och ett halvt år att färdigställa.

Du och Bathina Philipson var tidvis lite som ett grä­ lande par. Var det något du tänkte på, hur du skulle lösa det?

– Bathina är fullständigt rak och ocensurerad och inte alls orolig över konsekvenserna av vad hon säger och vad hon gör.

Jag är mycket mer diplomatisk, normalt sett, både i yrkesrollen och privat. Men jag förstod snabbt att om Bathina blev arg på mig var det över på två minuter och jag kan tillåta mig att vara lika sur och rak som hon. Det är en fråga om tillit som i vanliga fall tar ganska lång tid innan man når fram till. Men vi hamnade där direkt. Man ser att vi bråkar när vi är i tävlingssituationen, däremellan hade vi det jättebra. Men det är ju starka känslor som blir bra tv. Vi bjöd på lite konflikter och då var det kul att använda i tv-programmet.

6 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2017

4

Underlättar det eller försvårar det din roll som pedagog att ni kommer så nära varandra?

– Jag kan inte säga att det påverkar, däremot kan man bli orolig över bilden av en själv som pedagog. Jag tillåter mig ju sällan att bli så där sur och tvär och bångstyrig i en lektionssituation.

Men det här är ju inte i närheten av samma sak. Där var det kniven mot strupen. Ska du få åka till Peru eller inte? Det är mycket mer komplext än lärarrollen. En god läromästare ska du egentligen vara mellan tävlingssituationerna, inte under tävlingarna.

spontan och mindre rädd för konsekvenser. Det var också en utmaning.

Blev det som du hade tänkt dig när du gick med på att delta i programmet?

– Både och. Jag hade ingen aning om vem jag skulle få som ”elev”. Man kan ändå säga att det var mer tävling och mindre pedagogik än vad jag hade förväntat mig. Tävlingen överskuggade det pedagogiska ganska mycket.

Var det ett bra upplägg för att lära svenska folket om fåglar?

– Nej, det tycker jag inte, men det hade jag inte heller riktigt förväntat mig. Mitt förhållningssätt till det pedagogiska uppdraget är att lusten och nyfikenheten måste komma först, sen kunskapen. Det här var inte Mitt i naturen eller Kunskapskanalen.

Det här var något som kan få folk att tänka att naturen kan vara rolig och spännande. Men det var även mycket fakta insmuget.

5

6

Hade du tänkt igenom det pedagogiska före inspelningen?

– Nej, jag litade på den ryggsäck jag har från fågelskådningskurser jag haft och kände mig ganska trygg i det. Men jag hade inte kunnat förutse hur det faktiskt skulle bli. Det var mycket mer tävling och klara tävlingsuppdrag än att lära ut fågelkunskap. Att fotografera så många fåglar som möjligt handlar mer om att lära ut hur en kamera fungerar. Det ligger ganska långt ifrån fågelskådningens pedagogik.

7

Fick du med dig något från inspelningarna som var nytt för dig?

– Definitivt. Mycket kunskap tekniskt, hur det går till med film och tv-inspelningar. Och sedan hur man ska våga vara mer ocensurerad och rak, visa vad man tycker och tänker, vara mera FOLKHÖGSKOLAN

8

Hur mycket tid fick ni spendera tillsammans under inspelningarna?

– Vi var med i sex program och varje avsnitt tog ungefär två dagar i anspråk. Det var tre sällsynt intensiva arbetsveckor. Vi var uppe i gryningen och filmade tills vi gick och lade oss. Ibland var vi dessutom tvungna att öva på fågelkunskaper för att ha chansen i en duell. Det var dygnet runt och sömnbrist. Sen var vi hemma över helgerna.

9

10

Du håller ju själv mycket kurser kring fåglar, natur och kul­ tur, har intresset för det ökat?

– Definitivt! Jag har fått fler frågor och förfrågningar. Jag har vänner som har Facebook-grupper som handlar om fåglar och de har fått en enorm tillströmning av följare och deltagare de senaste månaderna. Jag vet att kikarförsäljningen hos de större återförsäljarna har ökat, den fördubblades under första månaden när programmets sändes.

Så det har definitivt hänt saker.

Glokalt dagsverke för Tanzania • Som ett led i att uppmärksamma fråga n om rätten till utbildning genomförde ett trettiotal folkhögskolor ett Glokalt dags verke den 4 maj och samlade in pengar till ett fotbollsprojekt i Tanzania, som syfta r till att stärka unga, kvinnliga fotbollsledare i sitt ledarskap. Kvinnliga deltagare på folkh ögskolor runtom i Tanzania får genom proje ktet möjlighet att studera med en fotbollsp rofil.

Yrkesstudierna kombineras med tema n kring entreprenörskap, kommunikation och att stärka deltagarnas självkänsla och egen makt.

Mora folkhögskola hade slagit ihop kam panjen med sitt traditionella valborgsfiran de, och fick in 27000 kronor till fotbollsprojektet.

SMF-kurs för dem som vill jobba på restaurang

• Under våren startade Skurups folkh ögskola en studiemotiverande folkhögsk olekurs, SMF, för unga människor som vill jobb a inom restaurangbranschen. Deltagarna är mellan 18-24 år. Målet är att ungdomarna ska få jobb redan i sommar. Det handlar om enklare sysslor där det inte krävs någon annan utbildning. Men en stor del av deltagarna hade redan erfarenhet. Flera var från Syrien och har arbetat inom serviceyrken tidigare.

Om det faller väl ut blir det en längre utbildnin g till hösten.

Fortbildning för allmänlärare

• Folkhögskolornas Seviceorganisatio n, FSO, arrangerar i höst en fortbildningsk urs för lärare som har undervisat i allmän kurs minst två år. Det blir tre gånger tre kurs dagar 8-10 november, 7-9 februari samt 4-6 april.

Syftet är att fördjupa och stärka den prof essionella identiteten som folkhögskollär are.

Kursen innehåller bland annat föreläsni ngar om folkhögskolepedagogik, folkhögsk olans historia, kollegialt lärande, didaktiska syns ätt och lärares yrkespraktik i undervisning.

Man undersöker också metoder och verktyg för att utveckla det pedagogiska arbetet på den egna skolan. Mer information finns på FSOs hemsida.

3 2017 7

MÅNADENS LINJE: SPRÅKKURS

» Många har aldrig behövt tigga förut« När jag frågar Tiina Chenon hur många deltagare hon har, så svarar hon att det beror på om polisen har gjort en räd eller inte.

– Om polisen precis gjort ett nedslag och skingrat många som flytt från den plats de bott på under natten kan det bli färre, då kan det komma fem deltagare.

Men är det lugnt kan det vara upp till 25 deltagare.

Tiina Chenon arbetade tidigare som lärare på Sundbybergs folkhögskola, fram till sin pension för ett år sedan. Numera arbetar hon som volontär i Föreningen Hem och har språkkurser i svenska med romer från framför allt Rumänien men också från Bulgarien.

Under sina sista år på Sundbyberg kom Tiina Chenon i kontakt med Föreningen Hem. Hon talade med rektorn på Sundbyberg att också ha språkkurs för romer i skolans lokaler på söndagar.

Idag har Föreningen Hem kurser på tre platser i Stockholm.

Varje söndag, året runt, har de kurser på Sundbybergs folkhög-

skola och på Cyklopen, ett föreningsstyrt kulturhus i Högdalens centrum, en förort i Stockholm.

– Dessutom betalar Tollare folkhögskola en rumänsk kille, en akademiker som har pluggat i Sverige som har en alfabetiseringskurs varje morgon klockan 07.30 på iogt-nto-gården i Klara, nära Stockholms central. Den kursen har gått varenda vardagsmorgon det här läsåret.

Skälet till att man har förlagt kursen tidigt på morgonen är att en del av romerna lyckats få ett jobb. Då är undervisning tidigt på morgonen enda möjligheten att delta. Har de inget arbete är de hänvisade till att tigga.

– För många är det en fruktansvärd upplevelse. De har aldrig tidigare tvingats tigga i hela sitt liv. Innan finanskrisen for de till Italien och Spanien och arbetade. Men i och med finanskri-

– Vi hjälper till med samordnings­ nummer, läkarbesök, var man ska om man har tandvärk.

Språkkursen blir som en kontaktyta, det är mycket andra bitar som kommer in i undervisningen.

64

En majoritet av folkhögskolerektorerna lägger stor vikt vid att det finns lärare med folkhögskollärarutbildning på varje skola.

Totalt uppger 64 procent av rektorerna att det viktigt. Det är något fler landstings­ rektorer, 69 procent, som tycker det är viktigt och 62 procent av rektorerna på rörelseskolorna. Det visar Statskontorets senaste utvärdering av folkhögskolorna.

Var tredje deltagare, 34 procent, i allmän kurs har någon form av funktionsnedsättning. Något fler, 38 procent, är utrikesfödda i allmän kurs.

Det visar Folkbildningsrådet senaste rapport om lärartjänster i folkhögskolan. I medeltal undervisar en folkhögskollärare 10,8 deltagare jämfört 11,9 elever per lärare i gymnasiet.

8

34

sen fanns det inte längre några arbeten.

Språkundervisningen sker på olika nivåer. Analfabeter som först får lära sig på sitt eget språk, de som får lära sig grunderna i svenska och de som kan svenska väldigt bra och kan läsa på lite högre nivå.

– När det gäller dem som är analfabeter måste de först lära sig läsa och skriva på sitt eget språk. För det är ju inte så att alla önskar leva resten av sitt liv i Sverige. Man vill vara på den plats man kommer ifrån och där släkten finns. Det är nöden som tvingat bort dem från deras hem.

Folkbildning för Tiina Chenon är att ta ansvar för demokrati och mänskliga rättigheter.

–Det har alltid varit min utgångspunkt som folkhögskollärare. Då tycker jag att det är här jag ska vara.

Staffan Myrbäck

365 Folkbildningsrådet yrkar på att det generella anslaget till folkbildningen höjs med 365 miljoner kr, varav 215 miljoner vill man ska gå till folkhögskolan. Det framgår av rådets budget­underlag för 2018–2020.

I snitt skulle det innebära ett tillskott på 1,4 miljoner kr till varje folkhögskola.

AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

»Stödet till folkbildningen ska präglas av långsiktighet«

Gör man som de flesta i vår samtid och förkastar den klassiska liberalismen, vars öknamn är nyliberalismen och som har sina rötter i upplysningens humanism, ratar man samtidigt individens primat och frånvaron av tvång, till förmån för andlig eller formell underkastelse under någon grupp som adlats som särskilt viktig.

Skälen för gruppens utvaldhet kan vara många: För att den arbetar med kroppen, för att den arbetar med hjärnan, för att den är månghövdad, för att den är fåtalig, för att den har unik erfarenhet av förtryck, för att den har en viss hudfärg, för att den är fattig, för att den är rik, för att den har fint blod, för att den besitter särskild sårbarhet, för att den utgör en etnisk gemenskap...

Liberalismen har nämligen den fördelen gentemot andra ideologier att ingen människas utvaldhet eller underkastelse finns inbyggd i idén.

Dess essens är universell jämlikhet.

Lena Andersson, författare, DN, 13 maj 2017 Om man tror sig ha inflytande på något samhällsområde, vilket svenska intellektuella med Peter Englund i spetsen väl ändå måste anses ha, vore det mer konstruktivt att, istället för bojkott, mobilisera aktivism och organisation bland ”goda krafter” på bokmässan, i akt och mening att få till stånd en fajt med Nya Tider och de idéer tidskriften kolporterar.

Sina fiender ska man inte demonstrera emot. Dem ska man prata med så länge det bara går.

Bland vänner kan man demonstrativt moltiga ifall man anser sig ha anledning därtill.

Yrsa Stenius, journalist och författare Fokus, 12.18 maj 2017

FOLKHÖGSKOLAN

Flera riksdagsmotioner föreslår att folkhögskolan får tar hand om språkintroduktionen till nyanlända.

Johanna Jönsson m.fl. (c): I dag kan språkintroduktion enligt skollagen bara erbjudas av kommunal eller enskild huvudman. Begränsningen är särskilt olycklig mot bakgrund av den press som nu sätts på skolväsendet efter flyktingströmmen. På folkhögskolorna kan nyanlända erbjudas både boende och en individuellt anpassad utbildning. För att svara upp till behovet av fler platser för nyanlända ungdomar på språkintroduktion behöver även folkhögskolorna kunna bli anordnare. Därför bör kommunerna ges rätten att som skolhuvudmän anlita folkhögskolor.

Eva Lindh m.fl (s): Att kunna erbjuda alternativ för de nyanlända elever som ska läsa språkintroduktion på gymnasienivå är mycket bra. Eleverna har olika erfarenheter och förutsättningar och den pedagogik och lärmiljö Den professionel­ la handbollsspelaren Linnéa Claeson till­ delas IM-priset 2017 av biståndsorgani­ sationen Individuell Människohjälp. Hon får priset för att ha synliggjort det syste­ matiska kvinnohatet i samhället. Individuell Människohjälp är en svensk bistånds­ organisation som bekämpar fattigdom och utanförskap och verkar i 13 länder världen över.

som finns på folkhögskolor kan för vissa bättre möta behoven…

Mot bakgrund av ovanstående anser vi det angeläget att ... göra det möjligt för fler kommuner att erbjuda folkhögskolespåret till elever som ska läsa språkintroduktion på gymnasienivå.

Jonas Sjöstedt m.fl (v): Distansutbildningarna skulle också kunna fungera som stöd och inspiration för de utbildningar som studieförbunden och folkhögskolorna bedriver.

Regeringen bör återkomma med förslag på hur distansutbildning inom SFI för asylsökande och nyanlända kan utvecklas.

Bengt Eliasson m.fl (l): Stödet till folkbildningen ska präglas av långsiktighet. Trenden att det generella stödet minskar till förmån för olika korta projekt (som var för sig kan vara nog så lovvärda) där det offentliga ”beställer” verksamhet, behöver vändas.

Riksdagsmotioner 2016/2017

Efter varje match fick Linnéa Claeson återkommande sexuella påhopp i sociala medier. Hon tröttnade och började dela skärmdumpar från samtalen på Instagram. Idag har hennes konto assholesonline nästan 200 000 följare.

3 2017 9

NYHETER

Allt mer stress i folkhögskolan Ökad arbetsbörda. Mer stress, svag löneutveckling och minskade möjligheter till kompetensutveckling. Det visar Folkbildningsrådets rapport som kartlagt folkhögskollärarnas arbetsmiljö. ”Det är fler utbrända lärare på folkhögskolorna än någonsin tidigare. Vi har signaler på att lärare flyr”, säger ordförande för Folkhögskollärarna, Ingela Zetterberg. text: staffan myrbäck

Den nya kartläggningen av folkhögskollärarnas arbetssituation är en uppdatering av den stora undersökningen av folkhögskollärarnas arbetsmiljö som kom 2013, Att vara Folkhögskollärare. Folkbildningsrådet skriver att den nya undersökningen visar ett tydligt samband mellan stressen, lärarnas ökade arbetsbörda, deltagargruppernas behov och folkhögskolornas svaga ekonomi.

Två av tre lärare i allmän kurs tycker att stressen har ökat de senaste fem åren. Mer än 40 procent svarar att den ökade arbetsbördan ger mycket dåliga eller ganska dåliga förutsättningar för arbetet. Det är en ökning med tio procent jämfört med 2013.

I den nya kartläggningen har 16 procent av lärarna svarat att de har mycket eller ganska små möjligheter att ta rast och lunch under en normal arbetsdag. Ännu fler, 40 procent, uppger att de har små eller mycket små möjligheter att koppla av från arbetet

på sin fritid. Lika många, fyra av tio, uppger att de har små möjligheter att utföra sitt arbete inom ramen för avtalad arbetstid.

En av de viktigaste orsakerna till den ökade arbetsbördan är den förändrade deltagargruppen, som drabbar främst lärarna i allmän kurs. En tidigare studie från 2015, Steget vidare, visar att andelen personer som är utrikes födda, har dyslexi eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har ökat kraftigt i allmän kurs. Andelen deltagare som förväntas ha behov av särskilda språkliga insatser har nästan fördubblats sedan slutet av 1990talet.

I den nya rapporten citeras en lärare: ”Vi skulle behöva mer tid till föroch efterarbete och därmed färre klocktimmar undervisning. Vi har så många deltagare idag med funktionsvariationer att det tar väldigt mycket mer av vår tid under och utanför lektionstid.

Två av tre lärare i allmän kurs

– Det räcker inte med ett kompetens­lyft för att upprätthålla kvaliteten på våra folkhögskolor.

Det behövs också ett lönelyft. När vår arbetsmiljö försämras, vad finns det då för incitament att vara kvar på folkhögsko­ lan, säger Ingela Zetterberg.

menar också att både mängden administrativt arbete och det totala arbetet med deltagarna har ökat. En lärare skriver: ”Det är många sociala och språkliga problem som ska klaras upp.

Många kontakter utanför skolan att hantera. Svårt att hinna med det pedagogiska arbetet.”

Ingela Zetterberg, ordförande i Förbundet Folkhögskollärarna har läst rapporten och konstaterar att mycket av beskrivningen är den verklighet hon möter när hon besöker folkhögskolorna.

– Rapporten bekräftar att arbetsmiljön har blivit sämre på folkhögskolorna. Vi märker ju att det finns fler utbrända på folkhögskolorna idag än det någonsin har varit tidigare, säger Ingela Zetterberg.

Den ökade arbetsbördan bekräftas också i en enkät som Folkbildningsrådet genomfört bland folkhögskolornas studieoch yrkesvägledare. 70 procent av dem anser att behoven av kurativt, studieekonomiskt och socialt stöd har ökat mycket eller något de senaste fem till tio åren.

Den förändrade deltagargruppen har också skapat en efterfrågan på fortbildning i att kunna stödja deltagare med behov av särskilt stöd, något som efterlystes redan i Att vara folkhögskollärare. Sju av tio lärare svarar att det är här det största behovet av kompetensutvecklingen

10 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2017

»Fyra av tio lärare

uppger att de har svårt att koppla av från arbetet på sin fritid«

11

NYHETER » Vid sjukdom täcker vi upp för varandra istället för att ta in vikarier utifrån« finns, särskilt i allmän kurs där 75 procent av lärarna efterfrågar kompetensutveckling. Även i särskild kurs svarar 65 procent av lärarna att de behöver kompetensutveckling på området.

Men tendensen i den nya kartläggningen är att möjligheten till fortbildning har försämrats sedan 2013. Problemet är att den ökade arbetsbördan och stressen ger litet utrymme för att gå kurser eftersom man har svårt att få vikarier vid kortare frånvaro, på grund av sjukdom eller frånvaro av annan orsak.

Två av tre lärare svarar att det finns mycket små eller ganska små möjligheter att få vikarier.

När någon blir sjuk går de andra lärarna in och täcker upp för sin kollega, utöver sina ordinarie arbeten: ”Det ekonomiska läget gör att vi alla får signaler att vi behöver strama åt på alla håll. Vid sjukdom täcker vi upp för varandra istället för att ta in vikarier utifrån.” Även om ledningen erbjuder sig att betala för fortbildning är problemet att lärarna själva måste hitta kurserna och lösa vikariefrågan när de är borta.

Detta innebär att lärarna, utöver sitt pedagogiska och socialpedagogiska arbete på skolan, måste lägga egen tid på att söka efter lämpliga kurser, vilket kan leda till att det inte blir av. Svårigheten att få vikarie gör det ännu svårare, då man inte vill lägga ytterligare arbetsbörda på sina kollegor.

Men kompetensutvecklingen handlar inte bara om fortbildning i hur man upptäcker och stöttar deltagare med funktionsnedsätt-

ning. De senaste åren har folkhögskolorna anställt många nya lärare som ofta kommer från den offentliga skolan och saknar kunskaper om folkbildning och folkhögskolan. Men det är svårt att hitta kurser som inriktar sig på vuxenpedagogik och som innefattar folkhögskolans särart. En lärare skriver: ”Generellt upplever jag att fältet för folkhögskollärares fortbildning är mycket litet. Det finns mycket fortbildning för lärare, t ex lärarlyft, men det har vi inte samma tillgång till. Dessutom saknas vårt perspektiv med pedagogik och vuxenutbildning.”

Lönerna utgör den största kostnaden för folkhögskolorna, 64 procent. Men trots måttliga lönehöjningar har inte höjningen av statsbidraget till folkhögskolorna varit lika stora, vilket gjort att folkhögskolornas ekonomi har försämrats de senaste åren.

Lönerna har ökat med två procent. Statsbidraget med en procent.

– Det är viktigt att kunna höja deltagarveckans värde eftersom vi ser att många folk­ högskolor går med underskott, säger Anna-Carin Bylund på Folkbildnings­ rådet.

Men samtidigt konstaterar Folkbildningsrådet att löneutvecklingen för folkhögskollärare är svag, jämfört med gymnasieskolan. En gymnasielärare tjänar i genomsnitt 2 500 kr mer i månaden än folkhögskollärare.

För dem över 55 år är skillnaden i genomsnitt 7000 kr i månaden.

I sin budget för 2018-2020 begär Folkbildningsrådet en höjning av statsbidraget med 215 miljoner kronor till folkhögskolan. I rapporten om folkhögskollärarnas arbetssituation föreslår rådet ”ytterligare medel” till ett ”folkhögskollärarlyft” för att stärka kompetensutvecklingen i folkhögskolan.

– Vi har inte satt ut några siffror utan det här är en bedömning som vi ska diskutera med statssekreteraren och den ansvarige handläggaren på utbildningsdepartementet. Då får vi utveckla det, säger Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare på Folkbildningsrådet.

Huruvida höjningen på 215 miljoner kronor även ska bekosta ett folkhögskollärarlyft eller om

12 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2017

KRÖNIKA det ska tillföras ytterligare medel får framtida bedömningar och diskussioner med utbildningsdepartementet utvisa menar AnnaCarin Bylund.

– Rapporten är ju skriven efter att vi lämnade vårt budgetunderlag till regeringen. När vi sedan skrev rapporten om folkhögskollärarnas arbetssituation såg vi att det fanns ett behov av ett folkhögskollärarlyft. Och det finns en anledning till att vi just skriver folkhögskollärarlyft. Vi behöver någonting som är anpassat till folkhögskolornas behov.

De 215 miljonerna som man äskar i budgetunderlaget är avsedda för att dels höja deltagarveckans värde, dels för att kunna ta emot fler deltagare.

– Det är viktigt att kunna höja deltagarveckans värde eftersom vi ser att många folkhögskolor går med underskott. Får vi de pengar som vi begärt kan vi höja värdet ganska ordentligt. Sedan får vi se om det räcker till kompetensutveckling av folkhögskollärarna eller om det behövs ytterligare pengar för det.

Ingela Zetterberg tycker det är bra att man äskar en höjning av statsbidraget men tror inte att det räcker. Folkbildningsrådets folkhögskollärarlyft är inte detsamma som den ordinarie skolans lärarlyft, som handlade om att höja lärarnas löner.

– Förslaget handlar inte om ett lönelyft utan om ett kompetensutvecklingslyft. Och det tror jag vi får igenom. Men när det gäller lönesatsning räcker inte pengarna. Då hamnar vi i problemet att våra lärare flyr från folkhögskolan. Vi har redan signaler på det. När vår arbetsmiljö försämras, vad finns det då för incitament att vara kvar på folkhögskolan? Så det räcker inte med ett kompetenslyft för att upprätthålla kvaliteten på våra folkhögskolor. Det behövs också ett lönelyft.

FOLKHÖGSKOLAN

De mest kreativa har inte haft färdiga mål

D

• Bernt Gustavsson är folkhögskollärare, idéhistoriker, pro­ fessor i pedagogik och författare till flera böcker om folkbildning och kunskapsfilosofi.

Hans senaste bok är Tänkande om existensens villkor som nyligen getts ut.

en nu avlidne reseförfattaren Ryszard Kapuscinski berättar i sin bok Ebenholts om sina resor i Afrika. Att resa är en konst, om vi med resa menar att upptäcka världen, att se något nytt och annorlunda och få nya perspektiv. Kapuscinski har, berättar han, sett många människor som reser på ett sätt som gör att de inte ser vad de är med om under vägens gång. De stirrar sig blinda på målet, och ser inte den väg ”som är mödan värd”. Resan är en process som innebär att möta det oväntade, kanske med ”en nattlång rast” som bereder oss på det oväntade som kan visa sig bakom nästa vägkrök.

I den mediala världen och i skolvärlden, framstår mål som något självklart, ett ord som upprepas med sömngångaraktig vana. De mest kreativa och nyskapande människor jag har mött, både inom konsten och vetenskapen, har inte haft färdiga mål skrivna framför sina ögon. De kan gå långt ut i tassemarkerna och söka, genom långa irrvägar under lång tid, för att finna vad de söker, eller komma underfund med vad de verkligen vill åstadkomma. De kanske inte ens vet vad de söker. En av mina favoritförfattare berättar att han en dag gick omkring i en ravin någonstans i Turkiet där han mötte en kvinna som frågade vad han sökte. Han svarade att han inte visste det än, men att det kanske skulle komma att infinna sig. Är det inte så att det gått troll i ordet mål, i tron att underverk kan åstadkommas om människor bara har ett mål? Är det inte i själva sökandet, i frågandet, i de kreativa fria processerna, som något sätter igång i oss som kan räcka väldigt länge, kanske livslångt? Nått ett mål, sedan då, nästa mål? I sociologin talar man om målrationalitet, vi är rationella om vi ställer upp mål för oss och söker de effektivaste medlen för att nå dem.

Ensidig strävan efter denna effektivitet gör att världen ”avförtrollas” och mister sin mening.

Allt blir instrumentellt, medel för något annat.

Ett annat sätt att tänka är när vi söker det meningsfulla, handlar i enlighet med ett syfte, ett ändamål som kanske innefattar något mer och större än det kortsiktiga mål som bara leder till nästa mål.

Bernt Gustavsson

3 2017 13

s o pp a s T i Nik » Streetdance är en livsstil«

Danskurserna på Åsa Folkhögskola är världsberömda.

Det gäller också läraren och hip-hop-dansaren Niki Tsappos, som önskar oss nordbor mer dans: – Alla har jättemånga rörelser i kroppen, men huvudet begränsar oss. Det gäller att lura hjärnan så att kroppen får göra sin grej. text anna kågström foto jezzica sunmo

S

köldinge. Varje kropp har sitt alfabete. Det är tydligt denna morgon när några deltagare i den ettåriga danskursen ”Five Styles” försiktigt väcker sina kroppar i det flödande solljuset. Någon ligger på rygg och stretchar höft och ländrygg.

En annan står och hoppar mjukt på stället. Någon sitter uppkrupen mot väggen för att sedan, plötsligt, kräla över golvet och runt sig själv.

För dansaren, koreografen och läraren Niki Tsappos är dansen ett förstaspråk jämställt med talet. Sedan 2009 är hon en av de fast anlitade danspedagogerna på Åsa Folkhögskola. Hon är också en världsberömd hip-hop-dansare med fans från Japan till Slovakien, Frankrike och Brasilien.

Ifjol blev hon känd för en större publik utanför dansvärlden via den Guldbagge-prisade dokumentärfilmen Martha & Niki, som handlar om dansen som uttrycksmedel, men lika mycket är en historia om vänskap.

– Många inom modern dans, dansar enbart när de jobbar, säger 14 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2017

Niki Tsappos: ”Dansstudior har ofta ett mer kommersiellt fokus. Vi som jobbar med danskurserna på Åsa har inga jätte­ höga löner, men här finns mycket kärlek och engagemang. Streetkulturen lever här.”

”Inom streetkulturen dansar vi oavsett om vi har publik eller inte” Niki Tsappos. Vi inom streetkulturen kan inte sluta, vi dansar varje dag, oavsett om vi har publik eller inte. Det handlar inte om att vi älskar dans mer; det är en livsstil. Vi gör för att göra. Det kanske är därför streetdance inte anses lika intellektuellt som modern dans.

Själv använder hon sig av dansspråket dagligen.

Niki Tsappos kan dansa i huvudet (alltså fantisera om rörelser i huvudet), dansvänta (exempelvis vid en busshållplats komma på och bygga ut en rörelse), social-dansa (med andra människor i snabba möten), i ensamhet dansa ur sig känslor – eller dansa för att förstå vad hon känner.

– En social dans kan uppstå i skolans matsal. Det är det som är så fint med Åsa, streetdancekulturen lever verkligen här.

– Jag dansar som den jag är och mår.

När jag var yngre var dansen mycket mer explosivt. I dag är den mjukare, och innehåller fler element.

Å

sa Folkhögskola ligger i den lilla orten Sköldinge, en dryg mil utanför Flen. Utöver dans finns här också en välrenommerad utbildning i musik, liksom bland annat allmän linje med svenska som andraspråk samt en etableringskurs.

De olika formerna av streetdance som lärs ut här – locking, popping, breaking, house och hiphop – är sprungna ur 1970-talets streetdance-kultur. Vissa stilar, som breaking och hip-hop, har sitt tydliga ursprung på gatan. Andra, som house, har snarare utvecklats på klubbar. Att de olika stilarna inom streetdance fortfarande är så förhållandevis nya betyder att det finns lite kurslitteratur att tillgå.

Duktiga lärare och mentorer är därför eftertraktade.

Att just dansutbildningen vid Åsa Folkhögskola är känd långt utanför Sveriges gränser beror enligt huvudläraren Fredrik Herranen på flera saker: Danskurserna utgår enbart från streetdance, vilket

16 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2017

är unikt i Norden. Det har också att göra med kvaliteten hos den första och andra generationen svenska street dance-utövare, varav flera undervisar eller har undervisat på Åsa. Dessutom spelar det demokratiska svenska skolsystemet in: – Att utbildningen är gratis är förstås väldigt attraktivt, säger Fredrik Herranen. Men de dansare och gästlärare som kommer från andra länder ger också något ovärderligt tillbaka. Sverige har en liten dansscen. Här på Åsa kan dansare skapa nätverk internationellt.

Den inkluderande och accepterande grundfilosofin inom streetkulturen passar särskilt bra ihop med folkhögskolans ideal, menar Fredrik Herranen.

– Alla stilar bygger på freestyle, alltså att hitta sitt personliga uttryck. Det spelar ingen roll hur du ser ut eller vad du har för förutsättningar. Det viktiga är snarare att stärka självkänslan och självförtroendet hos varje individ. Alla kan bli dansare.

Just denna dag möts folk från ett tiotal länder i FOLKHÖGSKOLAN

– Dansutbild­ ningen på Åsa är väldigt osvensk.

Unik! Andra dansutbildningar har numera vis­ serligen någon form av ”street” i sina program, men vi kör enbart street-stilar med fokus på freestyle – som grund och fördjupning, säger Fredrik Herranen, huvudlärare på utbildningen.

danssalen. Läraren Martin Ferretti leder en lektion i house, visar och tittar på de engagerade eleverna: – Några av er kör för snabbt. Andas mer, och försök att följa med mer i musiken.

När passet är över klättrar imman över alla fönsterrutor. Danseleven Omar Rojas, 20, kommer från Stockholm, och trivs i folkhögskole-”bubblan”: – Jag får mycket mer än dans här. Jag får vara med öppna människor som inspirerar mig. Även om vi såklart har olika bakgrunder möts vi i dansen.

Och lärarna pratar med dig som en individ och vän.

Att skolan ligger här i lilla Sköldinge ser han som en bonus: – Jag visste inte att jag var naturvän innan jag kom hit! Jag brukar gå ut i skogen med musik i öronen och dansa för mig själv. I stan är det svårt att kalla något område för ”ditt”. Här är så fritt.

En trappa ner övar Ronja Jansson, 23, målmedvetet på steg i popping. Hon har redan gått Five Styles, och fördjupar sig nu under ett år i stilen

3 2017 17

Ronja Jansson, elev: – Man måste visa att man är beredd att träna för att komma in här. Men lärarna ser också till om man har en verklig vilja att ut­ trycka sig i dans.

popping. Ofta arbetar Ronja med kroppen från nio på morgonen till nio på kvällen. Målet är att snitta på minst sex timmar träning per dag.

– Kroppen klarar mycket mer än vad man tror.

Dessutom bygger man ju upp den efter hand, jag blev tröttare ifjol. Det här året har jag blivit bättre på att använda min tid här. Jag kommer nog aldrig att kunna träna så här mycket sedan, i det vanliga livet.

A

tt hitta sin kropps språk och möjligheter handlar mycket om att våga, och att vara i ett fullständigt här och nu, menar Niki Tsappos. Själv har hon som battlare (alltså att tävla i dans, som improviseras i stunden) ”chockat sig” för att nå sin kärna: – När jag tävlar och hör mitt namn, vet jag att jag har en minut på mig för att visa mig. Då dyker jag bara! Det jag hittar i de stunderna kan vara svårt att nå annars, men ju mer jag utsätter mig för den typen av superchock, desto lättare har jag att finna dit.

För Niki Tsappos har dansen funnits som en självklarhet hela livet. Hon adopterades från Etiopien som spädbarn, och växte sedan upp med mamma, pappa och två småsyskon i en villa i södra Stockholm.

Mamma var förskollärare, pappa vaktmästare och trummis, och hemmet präglades av kreativitet.

– Pappa har rent konkret bankat in rytm i våra huvuden, säger Niki och visar på sitt eget huvud: ”Känn, barn, känn på den här rytmen!”

Den lilla Niki var full av energi, och samlade kompisarna för att dansa eller göra gymnastik.

– Jag var lite av en busig clown, och lite ”pojkflickig”, vilket gjorde det svårt när jag började på mellanstadiet och förväntades agera som tjej. Jag

tyckte att det verkade mycket skönare att vara kille, de behövde inte lugna ner sig.

Sökandet efter en egen identitet och feminitet fortsatte på högstadiet. Omgivningens ständiga reaktioner på hennes hår och hudfärg gjorde tillvaron ännu mer komplex och frustrerande.

– Perioden innan jag började att battla förstod jag att jag hade något att säga som jag inte tidigare hade sagt. Att växa upp som svart i ett vitt samhälle skapar många konflikter, både utanför och inom en.

Bara att hela tiden konfronteras med andras förmodade bilder av en: exotiserande, politiserande, rasistiska… Även detta att jag älskade att dansa i ett samhälle där de flesta bara dansar när de är fulla – vad sa det om mig?

S

å snart hon kunde reste hon ut i världen, dit där ”danskulturen finns i varje gathörn” – till New York, Paris, Jamaica…

2009 mötte hon Martha Nabwire, och de insåg hur fantastiskt bra de dansade tillsammans. Året därpå slog de hela den mansdominerade tävlingsvärlden med häpnad genom att battla sig till seger i Juste Debout, vm i streetdance. I dokumentärfilmen syns hur de avlöser varandra på dansgolvet i en sammantvinnad, laddad helhet: explosivt, sinnligt, aggressivt, lyckligt. Efteråt utbrister en av de manliga domarna: ”Today is the first time that I’ve ever been to a dance contest where the woman were more intimidating than men.”

I ett slag hade Niki fans runt om i hela världen.

– Segern var en stor boost. Men det främsta priset var hur det påverkade tjejer generellt inom street-kulturen. Plötsligt var det som om en massa tjejer slutade att hålla igen, och bara: ”Nu kör vi som vi vill”, utan att låta sig hindras av folks omdömen om att någon dansar ”för tjejigt”, eller tvärtom ”som en man”.

Att en manlig norm tidigare har varit – och till stor del ännu är – rådande är inget att förvånas över, menar Niki.

– Streetkulturen har såklart också sina hierarkier, och sin genusproblematik. Jag tror att många män tidigare inte hade sett tjejers kraft och potential. Om majoriteten av domare, lärare, arrangörer och de som vinner tävlingar ständigt är killar – vart hamnar tjejerna och deras dans då? Så när jag och Martha gick in i vår bubbla och bara körde, och dansade utifrån våra hjärtan… Det gick inte att missförstå. Samtidigt var vår seger också befriande för män, särskilt för dem som strävar efter att utforska sin feminina sida.

I dag reser Niki Tsappos främst för att ge workshops, arrangera event, uppträda eller döma i tävlingar.

18 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2017

NIKI TSAPPOS Gör: Dansare, koreograf och lärare vid Åsa Folkhögskola. Ålder: 32 år.

Bor: I Stockholm.

Priser i urval: VM-guld i streetdance 2010 med Martha Nabwire, Cullbergpriset 2016.

Film: Dokumentären Martha & Niki som vann två Guldbaggar 2017.

På scen: Svaret, en dans- och teaterföre­ ställning med premiär 8 sep på Trappan, Kulturhuset i Vällingby.

”Att växa upp som svart i ett vitt samhälle skapar många konflikter” 19

”Inom streetkulturen finns ett talande motto: Each one teach one” – Fast det handlar alltid om att lära sig för mig, även när jag jobbar.

Inom streetkulturen finns ett talande motto: ”Each one teach one”. Eftersom dansstilarna i så hög grad bygger på det personliga uttrycket anses alla ha något att lära varandra, oavsett om man är proffs eller amatör.

Som lärare framhåller Niki Tsappos just det: Vi dansar. Du kan.

– Jag vill att eleverna ska utforska sin kroppar och dansa utifrån sina kreativa idéer, även om de inte sett något liknande tidigare. Det är svårt för elever som såklart värderar sin egen utveckling: ”Kan jag det här bra nog? Den verkar ha lärt sig snabbare…” Ett sätt att bryta det kan vara att ge dem en övning som de bara måste gå in i och fokusera på.

Hon är även mån om att blotta egna svagheter: – Många lärare gör nog tvärtom, men jag försöker inte låtsas att jag kan allt perfekt inför mina elever. Jag visar när jag blir utmanad eller möter svårigheter. Det är så den kreativa processen ser ut, för alla. Det är också ett sätt att överlämna ansvaret för dansen till eleverna själva.

Så formar – förhoppningsvis – varje elev egna meningar utifrån sin kropps alfabete: – Med åren har jag lärt mig att läsa in så mycket i hur en människa rör sig. Jag kan se om en person i grunden är stabil eller instabil, vilka familjeband den har, om någon har upplevt svåra saker och kommit över dem — eller inte.

Vilka berättelser är det då som Niki Tsappos tar del av här, i danssalarna på Åsa?

– Det är många historier om att slå sig fri, och om förväntningar och förhoppningar. Det är så vackert.

20

Dansutbildningen på Åsa • Ettårig utbildning i Five Styles: locking, popping, breaking, hip-hop och house.

• Kursspråk är engelska, då utbildningen lockar elever från olika länder.

• Ettåriga Onestyle, fördjupande kurser i danserna ovan.

• Fasta danslärare: Fredrick ”Freeze” Herranen, Martin Ferretti, Niki Tsappos, David Rigo, Yared Cederlund, Oskar Pitré, Arvid Håkansson och Linda Löfgren.

• Kurserna tar bland annat upp musiken, kulturen och den egna dansen, liksom hur man som dansare startar egna projekt och söker pengar. Övergripande mål är att var och en hittar sitt personliga uttryck i dansen.

FOLKHÖGSKOLAN

3 2017

Vi har bytt namn!

FÖRBUNDET FOLKHÖGSKOLLÄRARNA 7–9 augusti har vi kurs för nyanställda folkhögskollärare.

Information har sänds till rektor och lokal­avdelning.

FÖRBUNDSRÅD 11–12 OKTOBER Var med och påverka ditt kollektivavtal. I oktober kommer vi att genomföra Förbundsråd där en av dagarna är vikta åt att diskutera kommande kollektivavtalsförhandlingar.

Vilka villkor behöver utvecklas/förändras, hur har löneavtalet fungerat eller har vi helt nya tankar om hur det ska fungera? Inbjudan och program kommer att skickas ut i augusti för att anmäla en förtroendevald i varje lokalavdelning och en per distrikt.

PTK PTK har kommit med nytt material om bland annat våra ITP-avtal och en skrift som heter Kollektivavtalet försäkrar. Gå in på ptk.se och beställ eller ladda ner.

PTK:s rådgivningstjänst är också en uppskattad tjänst som finns på hemsidan som är gratis och oberoende och har rådgivning kring pension och försäkring utifrån just din situation.

MIN SIDA Uppdatera dina medlems­uppgifter för att vi ska kunna leverera relevant statistik. Gå in på lararforbundet.se/minsida och uppdatera dina uppgifter.

INGELA HAR ORDET

Folkhögskolorna behöver mer i statsbidrag

Tveka inte att kontakta oss vid frågor. Ring hellre en gång för mycket än en gång för lite!

Kontakta kansliet!

ORDFÖRANDE Ingela Zetterberg, 08-737 68 97 OMBUDSMÄN

Jonas Bergman 08-737 68 96 jonas.bergman@­ folkbildning.net

Nu har det snart gått ett år sedan vi hade ombudsmöte – Förbundet Folkhögskollärarnas högsta beslutande organ. Flera beslut togs, bland annat att byta namn, från SFHL till Förbundet Folkhögskollärarna.

Ett beslut som har påverkat mig och säkert alla medlemmar. Att byta namn innebär att förändra beteende – att säga något annat än det som sitter djupt inrotat i hjärnan. Det har varit svårt för många av oss att svara rätt i telefonen, skriva och när man hälsar på någon. Det som har varit av stor betydelse är att förbundet har blivit synliggjort både för oss medlemmar men också för omgivningen. Oavsett vad man tycker om namnbytet så har det påverkat. Och Förbundet Folkhögskollärarna ska påverka!

Jag fick anledning att reflektera över det senaste året när jag skrev verksamhetsberättelse för 2016 – undrar inte medlemmarna vad vi har gjort för att påverka?

Styrelsen och mitt uppdrag är att arbeta för bättre förutsättningar för folkhögskollärarnas yrkesutövning. Det gör vi givetvis tillsammans med våra huvudmäns intresseorganisationer, Offentliga folkhögskolors intresseorganisation(ofi) och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisationer(rio) samt Folkbildningsrådet. Alla arbetar vi för att folkhögskolan ska vara en bra arbetsplats men med olika utgångsläge. Förbundet Folkhögskollärarnas uppgift är att företräda er medlemmar.

Vår ständiga och ibland slitsamma mission är att folkhögskolorna behöver mer statsbidrag för att klara ekonomin. Vi uppvaktar regering och departement med jämna mellanrum och påtalar löner och kompetensutveckling. När jag deltar på konferenser ger jag statsråd och statssekreterare en påminnelse om vad vi vill bara genom att synas.

Ekonomin är ansträngd idag och vi vet att flera folkhögskolor håller igen på löneökning eftersom det inte finns tillräckligt med pengar.

Vill man idag ge lärarna mer i lön och möjligheten att utvecklas behövs andra pengar än statsbidrag. Många av folkhögskolorna hanterar den ekonomiska situationen genom att ha flera uppdragsutbildningar och särskilda satsningar. Det här ställer krav på folkhögskollärarnas kompetens! ofi, rio och Folkhögskollärarna, och inte minst Linköpings universitet, genomför olika kompetenshöjande kurser nu det kommande året. Spännande! Håll utkik! Kompetenshöjning skapar en bättre arbetssituation men också inspiration till utveckling.

Er ordförande

Christine Majid och Resty Namiyingo är båda katoliker och ursprungligen från Irak respektive Uganda. De stude­ rar på S:ta Birgittas filial för att kunna läsa vidare på hög­ skola.

22 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2017

Tro, motivation & solidaritet Det är inte så vanligt att en stor del av deltagarna i Allmän kurs vet vad de vill arbeta med i framtiden. Och här är det kursdeltagarna, inte lärarna, som står nära huvudmannens tro och inriktning. text & foto: holger nilén

N

är jag anländer till S:t Ansgars församlingshus nära Södertälje centrum hamnar jag utanför fel ingång till folkhögskolan. Det är en nunna som öppnar.

– Det går bra att gå in den här vägen, säger hon, och följer mig förbi alla förskolebarnen och in genom förskolans bakdörr.

På andra sidan håller folkhögskolan till, ovanför och utanför sakristian. Utanpå den vita byggnaden står det Katolska kyrkan med stora bokstäver. Intill den andra ingången ligger kyrkorummet där folkhögskolan har sina samlingar varje dag klockan tio.

–Vi lärare är inte katoliker, men många av eleverna är det. Det syns inte minst när de går in i kyrkorummet och gör korstecken. Sedan händer det någon gång att någon sitter och tittar i sin mobil under resten av samlingen. Under den tysta stunden brukar jag själv sitta och reflektera, berättar Katarina Korp, platsansvarig lärare på S:ta Birgitta folkhögskolas nyöppnade filial i Södertälje.

Varje vecka planerar tre av deltagarna i klassen vad som ska ske under samlingen. Det kan vara någon som spelar ett musikstycke, läser en dikt eller leder en tyst stund. Efteråt är det fika.

Majoriteten av deltagarna är kvinnor. Flera kommer bland annat från norra Irak och Syrien och de flesta av dem bor i Södertälje men många är också födda i Sverige eller kom hit som barn. Majoriteten är kristna, flera är katoliker. Ibland bjuder FOLKHÖGSKOLAN

nunnorna i den katolska förskolan in folkhögskolan, som nu också vill få till ett samarbete om sophantering. Men idag finns inget samarbete med den katolska församlingen, som endast är skolans hyresvärd.

– Ingen behöver vara katolik för att få gå på skolan. Vi strävar efter en mångkulturell skolmiljö.

Det är en viktig del av S:ta Birgittas bidrag till Sveriges demokrati, säger Katarina Korp.

Erik Rosshagen, den andra läraren på plats i Södertälje, håller med: – Religionen är viktig för flera av deltagarna när de söker sig hit eftersom det är en katolsk folkhögskola. Men vi betonar mera dialogen och alla människors lika värde. Vi har inga bibelstudier utan enbart religionsämnet. Sedan har vi också tillvalsämnena etik och psykologi.

J

ag besöker skolan en onsdag i slutet av april och alla deltagarna är tillsammans och har skapande svenska. Kursdeltagarna är indelade i två grupper, en på gymnasienivå som ger behörighet för att studera på högskolor och yrkesskolor och ett gymnasieförberedande grundår eller termin för utlandsfödda för dem som behöver utveckla sin svenska. Flera har inte bott i Sverige mer än några år.

– Har man små barn kan man behöva vara hemma med dem och då får man ju inte så mycket träning i svenska språket, säger Katarina Korp.

Christine Majid är 21 år och kom från Irak till Sverige när hon var fem år. Skälet till att hon sökte sig till folkhögskolan var densamma som för många deltagare på andra skolor: hon vill höja sina betyg från gymnasiet. Hon behövde plugga extra i matte, historia och samhällskunskap. Först visste hon inte var hon skulle kunna studera vidare, men då kom folkhögskolan till hennes kyrka, en annan katolsk kyrka i Södertälje, och presenterade sig.

– När jag sökte hit tänkte jag inte på att skolan var katolsk. Man behöver inte heller vara religiös för att gå här. Jag är själv katolik och det händer

3 2017 23

»Här får man motivation till att utveckla sina kunskaper och det finns ett starkt driv på skolan«

att jag ber under samlingarna.Det här är en ny miljö som jag inte visste fanns. Här får man motivation till att utveckla sina kunskaper och det finns ett starkt driv på skolan, säger Christine Majid.

Klasskompisen Resty Namiyingo är också katolik men för henne var det närheten till hemmet som avgjorde hennes val. Hon är 23 år och kom från Uganda när hon var 17 år: – Jag ville också höja mina betyg och saknade slutbetyg i vissa ämnen. Jag hade tänkt gå på Komvux och visste inte vad folkhögskola var för något.

Men när jag var inne på internet läste jag om S:ta Birgittas folkhögskola och den låg nära där jag bor.

P

å filialen i Södertälje finns en allmän kurs med 23 deltagare. Under fikarasten på eftermiddagen noterar jag en skillnad när man jämför med allmän kurs på andra folkhögskolor.

Här är det svårt att se vilka som är lärare och vilka som är elever. Åldersspannet bland deltagarna är 20 till 48 år. Den äldste är prästen i församlingen. Åldersspridningen påminner om deltagarna på folkhögskolorna förr i tiden. Några är kvinnor som varit hemma med barn i flera år. Andra har varit ute och jobbat men känner att de vill plugga upp sina ämnen. Här finns också en annan skillnad, något som lärarna ibland brukar skämta om: – Här vill alla bli socionomer, säger Katarina Korp och skrattar. Våra elever är intresserade av socialt arbete och vård. Idag jobbar vi främst med språket men vi letar också efter vår egen nisch. Vi har planer på att bygga ut genom att starta en yrkeskurs för behandlingsassistenter, som kan få jobb på lss-boende, behandlingshem och hem för nyanlända.

Möjligen kan det sociala engagemanget förklaras av att det finns inbyggt i den katolska kyrkan i form av den ”katolska socialläran”. En av de fyra grundläggande principerna i socialläran, som presenteras på skolans hemsida, är ”solidaritetsprincipen” som innebär att vi är sociala varelser med ansvar för att göra gott mot varandra, fördela resurser så att

– Vi brukar skämta om att alla vill bli socionomer här, säger, Katarina Korp, lärare på S:ta Birgitta, här med Erik Rosshagen. människor inte lider nöd, inrätta sjukvård och ta emot flyktingar.

Resty Namiyingo arbetar som personlig assistent samtidigt som hon studerar. Hon vill vidareutbilda sig till socionom –Det är bra att komma hit varje dag. Vi analyserar mycket själva, och för mig är det en förberedelse för universitetet, säger Resty Namiyingo.

C

hristine Majid vill också bli socionom, eller psykolog, för att kunna hjälpa andra. Och slippa jobba skift, tillägger hon. Idag arbetar hon extra som stationsvärd för pendeltågen.

Båda tycker att deras jobb är bra då de också får tid att plugga.

– Vi betalar för de elever som vill göra högskoleprovet en gång under läsåret. Det är också flera som sökt vidare, bland annat till socionomutbildningen.

Vi har även haft kontakt med Hagabergs folkhögskolas fritidsledarutbildning här i Södertälje, säger Erik Rosshagen.

Det sociala och samhälleliga engagemanget går igen i undervisningen och skolarbetet. Tidigare har man haft tema ”Hem och hemlöshet”, och i vintras samarbetade kursen med härbärgen.

– Vi har varit iväg och sett på ”Förklädd gud” på Folkoperan med romska deltagare. Efter besöket fick vi till en mycket viktig diskussion, berättar Katarina Korp.

Tillsammans med moderskolan i Stockholm samarbetar Södertäljeskolan också med en kvinnoorganisation i Kurdistanregionen i norra Irak, som heter Amez kvinnocenter i staden Halabja, som Folkhög-

24 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2017

skolan skrivit om tidigare. Childhood Memories är ett gemensamt projekt som Södertäljeskolan genomför tillsammans med centret och åtta personer från Amez, som besökte skolan hösten 2016.

D

et var hösten 2016 som moderskolan, S:ta Birgittas folkhögskola i Stockholm, öppnade en filial i Södertälje. S:ta Birgitta var den första katolska folkhögskolan i Sverige och grundades 1988. Efterhand startade man en filial i Malmö, som blev en egen folkhögskola 1993, S:ta Maria folkhögskola. Den andra filialen startades i Göteborg och blev också en egen folkhögskola 2016, S:ta Elisabets folkhögskola.

Mor och dotter, S:ta Birgittas folkhögskola i Stockholm och filialen i Södertälje, besöker varandra ibland och har gemensamma arrangemang.

Ett sådant var med Henry Lehto, teaterlärare på Bergslagens folkhögskola som gästade med sin föreställning ”Människans behov av skapande”.

Tillsammans åker man också en helg till katolska stiftsgården Marielund på Ekerö.

Södertäljeskolan har idag tre lärare anställda.

Moderskolan i Stockholm bistår också med två lärare, som undervisar i samhällskunskap, historia och Svenska bas.

E

r ik Rosshagen är utbildad konstnär och konst- och filmvetare: – Kul med något nytt och att få vara med om processen att bygga upp en ny skola. Här är det fokus på skapande. Det passar mig perfekt, säger han.

Erik Rosshagen undervisar i samhällskunskap och media på grundnivå, skapande svenska och engelska. I skapande svenska och samhälle och media använder han sig av rörlig bild och media och informationskunskap.

– Nu utgår vi från Unescos arbete med att få mediemedvetna lärare att utbilda mediemedvetna elever, som i sin tur skapar mediemedvetna samhällen. Unesco betonar skolans roll i utvecklingen och upprätthållandet av demokratin och det är precis det vi försöker göra: att lära eleverna uttrycka sig och tänka kritiskt.

Ett av de medier han använder sig av i undervisningen är deltagarnas mobiltelefoner.

– Eleverna har gjort självporträtt med mobiltelefonen och läst in en text om sig själva. För dem som inte är så duktiga på svenska språket är det ett stort steg framåt. Nästa är att alla gör ett reportage med stillbild och text. Behoven att lära sig bättre svenska och läsa upp sina betyg i Södertälje är jättestora.

På plats på skolan denna onsdag är elva delFOLKHÖGSKOLAN

tagare, varav fyra är män. Tidigare under dagen har de läst upp varandras noveller och sedan valt en som de dramatiserat. Nu är de inne på science fiction. Erik Rosshagen talar om framtiden i tre varianter: ekostaden, teknostaden och marknadsstaden. Året är 2050. I vilken framtid vill vi leva?

Många väljer ekostaden, även om den kan innebära problem.

– Då måste man cykla på vintern, säger en av kursdeltagarna.

– Ta hästen istället! säger en annan.

– Kommer vi ha kvar de fyra årstiderna? undrar en tredje.

Erik Rosshagen delar ut dagens sista uppgift.

Alla ska skriva ett vykort om sin resa i tiden till 2050. Kortet ska adresseras till någon av oss idag 2017.

– Nästa del i vårt tema framtidens stad blir sopsortering, om skrot, återvunnet material och vad man kan göra av det. Det är bara för er att gå hem, samla ihop och ta med hit till skolan, säger Erik Rosshagen och onsdagens skoldag är slut.

»För mig är det en förberedelse inför universitetet«

Både Christine Majid och Resty Namiyingo vill bli socionomer i framtiden.

3 2017 25

LÄSNING

En rappare om sina rötter i slaveriet EN DROPPE MIDNATT Jason Timbuktu Diakité • Rätt länge efter påbörjad läsning inser jag att rubrikens ”midnatt” egentligen betyder ”negerblod” och att författarens fråga till sig själv och läsarna egentligen är: ”Vem är jag?” Och: ”Vad betyder slaveriets avskaffande i usa” för en amerikan, som likt författaren är uppvuxen i Sverige sedan 1971 i en svensk kultur, långt borta från South Carolina.

Boken är inte lätt men ger ändå många intressanta svar.

Sammanhangen blir inte lättare att förstå av att författarens far som pojke sändes av sin mamma från Harlem till Nigeria, där han fick en afrikansk uppfostran.

Under tiden tog modern tog ut skilsmässa, gifte om sig, fick en ny familj och tog en akademisk examen.

Jasons far återvände till Harlem med sina systrar, växte upp, flyttade till Europa och gifte sig med en vit europeisk kvinna.

Deras son Jason blev svensk rap-

Jason Diakité är rapartist och förfat­ tare som mest är känd under sitt artistnamn Timbuktu. Han slog igenom som rapartist år 2000. Hans texter har ofta en politisk udd och 2013 tilldelades han 5i12-rörelsens pris mot främlingsfientlighet och rasism. I oktober 2016 utkom han med sin självbiografi En droppe midnatt.

sångare och författare.

Boken inleds med att Jason efter sitt genombrott i Sverige vill veta mer om sin bakgrund i USA och börjar bearbeta sin ovillige far och farbror.

En stor del av boken handlar därför om det amerikanska slaveriets historia och om den apartheid som följde efter 1896 under mottet ”separate but equal”. Det är ingen rolig läsning. De svarta behandlades som djur och de vita förvandlades till djur, skriver författaren.

Till sist kommer Jason till South Carolina och kan konstatera att mycket av slaveriet lever kvar, än idag. Hans pappa kan också komma över sina skamkänslor för släktens historia.

Jason har med sig en bukett bomull hem till sin pappa. Fadern frågar Jason om han skulle ha tagit med sig blommor från Auschwitz, om fadern hade blivit befriad från ett förintelseläger under senaste kriget.

Björn Höjer

DITT LIV OCH MITT Majgull Axelsson • I sin förra roman gav Majgull Axelsson en stark skildring av förintelsen och förfö ljelsen av romerna. Hennes nya roman, Ditt liv och mitt, handlar om ännu en grupp som inte fick vara med i välfärdssamhället: utvecklingsstörda barn. Huvudpersonen Märit var läkarstuderande på 60-talet, en tid då folkhemmet växte och blomstrade. I en massgrav i Lund hamnade patienterna på den stora anstalten för så kallade sinnesslöa, bland annat Märits bror. Ditt liv och mitt är en berättelse om en syste rs sökande efter sanning och upprättelse.

GICK OBEMÄRKT FÖRBI Ingrid Hedström • I romanen Gick obemärkt förbi skildrar också journalisten och deckarförfattaren Ingrid Hedström några av de barn som blev intagna på mentalvårdsanstalter från 30-talet och framåt, en tid präglad av rashygieniskt tänkande. Sjuksköterskan Helga kämpar i motvind för att barnen ska få anständigare vård.

Tidens melodi är att dessa barn ska gömmas och helst glömmas bort. Allt i romanen bygger på grundlig research. Romanen är en påm innelse om det 30-tal som kan tyckas avläg set men som ännu kastar långa skuggor.

HELMERS VALS Aino Trosell • Aino Trosell räknas till de moderna arbe tarförfattarna. I hennes nya bok skildrar hon sin far som blev närmare 90 år. Fade rn var en beläst, nykter och dansant skogsarbetare, en outtröttlig folkbildare som upplevde elektrifieringen av Malung och var med om att bygga godtemplarhuset. Han läste, målade, bildade skinnarbetarnas fackförening och agiterade för socialdemokraterna. I Helmers vals berättar Aino Trosell om folkhemmets framväxt och en komplex far som också var en lat dagdrömmare som hon upplevde struntade i henne.

26 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2017

Svensk apartheid

VAD ÄR POPULISM? Jan-Werner Müller

Så bemöter vi populismen • Det är ett missförstånd att tro att populism i sig är rasistisk eller nationalistisk, skriver den tyske statsvetaren Jan-Werner Müller i sin bok Vad är populism?.

Det finns populism till både höger och vänster och nämner såväl Trump, Erdogan som Chavez i Venezuela.

Det gemensamma för dem är antipluralismen, antidemokratin och att de gör moraliskt anspråk på att vara de sanna uttolkarna av och de enda legitima företrädarna för Folket. Men folket uppträder bara i plural, skriver Müller. Översatt till svenska förhållanden: Ett Sverige utan samer, tornedalingar, romer, judar, katoliker, kristna, muslimer, arbetarklass, medelklass, överklass, intressegrupper etc är inte Sverige. Något enhetligt folk finns inte och har aldrig funnits.

Men man måste ta populisterna på allvar och bemöta dem,

PERSONER

skriver Müller, inte bara avfärda dem – då gör man samma sak som populisterna. Inte heller ska man avfärda dem som globaliseringsförlorare. Det är att förminska politik till psykologi.

Dessutom kan populister ha rätt i delar av sin kritik men av det dra felaktiga slutsatser. Då får man "ta diskussionen i ögonhöjd".

Men Müllers bok är mycket mer än en essä om populism. På de 157 sidorna resonerar och problematiserar han på djupet synen på demokrati, såväl den nationella, Europeiska Unionen som globalt. Boken är visserligen akademiskt skriven och stundtals snårig att följa men den är utmärkt att använda i studiecirkel och en diskussion, inte bara om populism utan också om demokrati.

Den ger ett bra underlag för diskussioner och genomgångar av populism och demokrati i klassrummet.

Staffan Myrbäck

Hon tävlar om filmpris vid film­ festivalen i Cannes.

• Romerna historia i Sverige är historien om svensk rasism och svensk apartheidpolitik. På trettiotalet antogs till exempel en steriliseringslag som riktades mot romer ”som bärare av oönskade rasegenskaper”. Under fyrtiotalet genomfördes en så kal�lad ”Zigenarundersökning” där man registrerade alla zigenare i Sverige. I samband med 1923 års Fattigvårdslagsstiftning infördes en särskild paragraf i ordningsstadgan i landets kommuner som innebar att ”zigenare och tattare” inte fick vistas mer än högst tre veckor på en och samma ort eller kommun. Denna regel praktiserades av alla kommuner ända in på sjuttiotalet. Romer hade ingen rätt att bosätta sig, ingen rösträtt och romska barn hade ingen rätt att gå i skola.

Historien om romerna är inget skolbarn i Sverige hittills kunnat läsa om, Nu har utbildningsradion producerat en TV-serie i fyra avsnitt på 15 minuter om romernas historia i Sverige, från Gustav Vasas tid fram till idag. Bland annat intervjuar man skolbarn i högstadiet som visar hur lite de än idag vet om Sveriges egen apartheidpolitik.

Staffan Myrbäck

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Stefan Attefall valdes till ny ordförande när Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO hade kongress. Stefan Attefall är från Lycksele i Västerbotten, son till en båtbyggare.

Han har varit kristdemokrat sedan tonåren.

Han blev förbundsordförande i ungdomsförbundet, därefter chefredaktör för tidningen Kristdemokraten och var riksdagsledamot för partiet i 15 år. Mellan 2010–2014 var han civil- och bostadsminister.

FOLKHÖGSKOLAN

ROMERNAS HISTORIA UR Skola

Jonas Gardell får Furubodast stipendium på 20 000 kr som delades ut på Furuboda folkhögskola som har särskilt anpassade folkhögskolekurser för personer med funktionsnedsättning. Han får priset ”för sitt stora mod och sin enorma envishet att gestalta människor utifrån deras egna förutsättningar och perspektiv”. Särskilt nämns han schlagermusikal Livet är en schlager där den cp-skadade komikern Jonas Helgesson har en viktig roll.

Julia Thelin, deltagare på Filmlinjen på Fridhems folkhögskola 2011–2013, får visa sin film Push It vid filmfestivalen i Cannes i år.

Filmen har chansen att vinna pris i kortfilmsklassen. Filmen valdes ut bland 4 800 filmer, där Push it blev en av nio nominerade filmer.

Filmfestivalen i Cannes pågår i år den 17–28 maj. Julia Thelin, född 1991, är regissör och manusförfattare. Hon studerade filmprogrammet vid Fridhems folkhögskola.

3 2017 27

Orden som befriar

Hédi Fried om

Hédi Fried, 92, vägrar att bli pessimist. Hon är psykolog, författare och överlevande efter Förintelsen, och som dagligen arbetar för medmänsklighet och demokrati. I vintras gav hon ut ytterligare en bok utifrån de frågor hon fått under sina många skolbesök. text anna kågström foto robert blombäck

H

édi Fried sitter, späd och strålande, på en stol i klassrummet. Det är judisk seminariehelg i Stockholm, och många vill höra henne tala på temat ”Mitt testamente”.

Stämningen är varm; i publiken finns flera ”Hédi-barn”, alltså nu medelålders söner och döttrar till föräldrar som upplevt Förintelsen, och som med Hédis försorg lärt sig att bättre hantera konsekvenserna av det.

Hon berättar om sitt liv och arbete, som hon gjort så många gånger förr.

Tiden går, alla vill höra mer. Hédi Fried är glasklar i sina analyser, kvick och allvarlig. Hon säger att det enda som ännu sårar henne är att bli kallad ”överlevare”: – Jag är ”överlevande” – ni förstår skillnaden? Det var ingen bragd att överleva koncentrationsläger, det berodde på slumpen. Det var nazisternas strategi att hålla en i osäkerhet inför vad som skulle hända härnäst, inget gick att förutse. Jag hade tur. Ändå brukar jag säga att man alltid ska försöka att påverka sitt liv.

Nu är det dagen efter, och Hédi Fried tar emot i sitt hem i Stockholm.

Konst, bokhyllor och klassisk musik ur radion vittnar om ett stort kulturintresse. Genom de stora fönstren breder staden ut sig, långt i fjärran trotsar NK-klockan skymningen i blått och rött. Hédi Fried bär grå hemmabyxor och en t-shirt med texten ”Free Dawit Isaak”. Nu ska hon prata, igen.

– Jag minns en lärare som tyckte att det var irrelevant med ett tema som berörde ”judar och andra minoriteter”. Hon förstod inte att en vålds­ ideologi också skulle kunna drabba henne.

28 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2017

PORTRÄTT

FOLKHÖGSKOLAN

3 2017 29

»Jag kan bara berätta min historia«

Den som inte berättar grund­ läggande saker om sig själv, känner sig lätt alienerad, menar Hédi Fried.

– Jag deltog under en period i en jazz­ dansgrupp. Alla var väldigt vänliga mot mig, men jag kände mig ändå utanför.

Först senare, när jag börjat berätta om mitt liv, förstod jag varför.

30 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2017

PORTRÄTT

– Det krävs inget mod för att berätta, det är tvärtom min drivkraft. Men efteråt är jag helt slut.

Varje gång jag berättar är jag i lägret. Det är en pågående bearbetning.

När Hédi Fried på 1980-talet började att uppvakta skolor för att komma och tala var det ännu många som var skeptiska.

– Jag minns en lärare som tyckte att det var irrelevant med ett tema som berörde ”judar och andra minoriteter”. Hon förstod inte att en våldsideologi också skulle kunna drabba henne.

Så småningom blev de lärare som tacksamt tog emot henne, och andra överlevande, desto fler. I dag finns allt färre kvar som personligen kan vittna om Nazi-Tysklands grymheter. Hédi Fried åker inte längre ut i skolor, men hon skriver.

Den nya boken Frågor jag fått om Förintelsen är en sammanställning av samtal hon haft med elever genom åren. Pedagogiskt radas frågor som ”Vad är det värsta du har varit med om?” och ”Varför gjorde ni inte motstånd?”, och Hédi Fried svarar. Boken kommer ut 27 januari, minnesdagen för Förintelsen och dess offer. Samtidigt delar Michael A. Frieds stiftelse – döpt efter Hédi Frieds man – ut pris till lärare som arbetar i kreativ anda mot främlingsfientlighet. Hédi Fried hoppas att utbildningsminister Anna Ekström ska närvara, hon har personligen bjudit in henne.

D

en aktuella boken inpräntar liksom de tidigare vikten av goda val, hur svårt det än kan te sig.

– Min förhoppning är att folk ska försöka leva med sitt ansvar, ha civilkurage, bearbeta sina egna fördomar och inte låta sig tystas när det sker orättvisor. Vi har alla ett val.

För en som levt under terrorvälde, men också sett framtidstro och demokratisering runt om i världen måste det dagspolitiska läget te sig absurt: Högerpopulister och fascister i parlament och riksdag i Europa. En blivande amerikansk president som ifrågasätter vetenskap. Antisemitism och rasism som skanderas offentligt, igen.

– Läget i världen i dag ser inte bra ut. Jag vaknar också ibland och tänker: Hur ska det sluta? Men vi får inte låta oss skrämmas. Då är det lätt att bli handlingsförlamad, och låta saker ske – och det har jag varit med om. Alla måste inte göra stora saker. Det räcker om var och en gör lite, så blir det mycket, tillsammans.

Att fångas av rädsla är också att skänka något åt dem som skrämmer en, menar hon: – Det var likadant i lägret. Jag hade dagar då jag bara ville gå och hänga mig på elstängslet, men ganFOLKHÖGSKOLAN

HÉDI FRIED Ålder: 92.

Bor: Lägenhet i Stockholm.

Familj: Tre barn, sju barnbarn och tre barnbarnsbarn.

Systern Livi med familj.

Arbetar: ”Mer än jag borde.”

Utmärkelser i urval: Hedersledamot i Psykolog­ förbundet, 2016.

Raoul Wallenbergpriset 2015 (tillsammans med Erich Roth).

Regeringens medalj Illis Quorum, 1998.

ska snabbt kom tanken: ”Nej, det är ju det nazisterna vill, då går jag deras ärenden.”

Hur ska man bemöta en som inte tror på vetenskap?

– Det kan man inte. Jag kan bara berätta min historia, den som inte tror på den är hjärntvättad. Men det är inte den personen som är farligast, utan de som ansluter sig till honom eller henne. Det är därför det är så viktigt att få tag i svansen, och påverka de människorna.

H édi Fried föddes 1924 i den lilla staden Sighet i norra Transsylvanien. Mamma Frida Klein Szmuk var hemmafru, pappa Ignatz Szmuk drev en liten kartongfabrik. Efter tre och ett halvt år kom lillasystern Livi, och Hédi kom snart att identifiera sig som den allvarliga och ansvarsfulla flickan.

– Jag var ju storasyster. Dessutom hade min mamma ofta gallstensanfall, och redan som 8–9åring var det jag som skulle koka kumminsoppa och ta hand om henne.

I täta bilder tecknar hon ett tryggt liv i en typisk småstad, där militärorkestern spelar i parken om söndagarna och lyckan kan bestå i en näve nyplockade körsbär. Trots den osäkra mellankrigstiden, och trots den antisemitism som redan då fanns nedärvd i samhället. Så kommer förändringen smygande, och plötsligt brutalt. Rumänska Sighet uppgår i tyskallierade Ungern, och snaran dras åt. Judar får inte längre gå i vanlig skola. Judar får inte gå på restaurang.

Befolkningen påbjuds att enbart handla hos ”arier”.

1944, när tyskarna ockuperat Ungern, tvingas alla judar i staden att lämna sina hem för att leva i ett bevakat getto. Så skickas de med minimal packning för vidare transport; 100 människor i vagnar rekommenderade för åtta boskap.

Hédi Fried skriver om den fortsatta färden och lägertiden i Auschwitz, de olika arbetslägren runt Hamburg och tiden före befrielsen i Bergen-Belsen med närvaro och gastkramande saklighet: svälten, förnedringen, skräcken, vanmakten, den helrakade kroppen. Detta omänskliga. Nazisternas våld och industriella dödande av sex miljoner oskyldiga människor.

Hédi Fried miste sina föräldrar och de flesta av sina nära i Förintelsen. Slumpen – turen – ville att hon fick behålla sin lillasyster Livi. De led tillsammans, befriades och fick båda komma till Sverige

» Ingen vill leva i ett samhälle byggt på hat«

3 2017 31

med Röda Kors-bussar 1945. Än i dag ses de mycket, och ringer varandra varje morgon klockan nio.

S

verige tog emot dem, men ville inte höra deras vittnesmål. Skammens tystnad gjorde att Hédi Fried i många år utåt teg om sin historia. Hon mötte kärleken och fick tre pojkar.

När äldste sonen var 11 dog hennes man Michael.

Hédi klev i direktörsskorna i makens firma som handlande i sjukvårdsartiklar, och levde ensam med barnen. Först när de var stora började hon sin psykologutbildning. Vid 58 var hon färdig, och ville göra skillnad. En anställning vid Judiska församlingen gav öppningar. Flera av de äldre i församlingen mådde dåligt, och många hade diffusa fysiska besvär.

Hédis svar var att öppna det ännu existerande Café 84. Här, i en trygg miljö, och lotsade av Hédi Frieds psykologiska kunskaper kunde deltagarna

Hédi Fried öppnade ett café, Café 84, där deltagarna kunde sätta ord på sina traumatiska erfarenheter.

Böcker av Hédi Fried Frågor jag fått om Förintelsen (2017) En sammanställning av frågor och svar från Hédi Frieds många samtal med elever.

Livets pendel (2003) En personlig minnesbok, som flätar samman då och nu med reflektioner kring ondskans mekanismer och medmänsklighetens kraft, inklusive en lärarhandledning.

Ett tredje liv 2000) Här är det främst psykologen Hédi Fried som talar. Om det socialpsykologiska projektet Café 84 och vikten av att bearbeta trauman.

Livet tillbaka (1995) Berättelse på självbiografisk grund om den 22-åriga Hanna Haller, överlevande från Förintelsen, och hennes väg tillbaka till livet och in i det svenska samhället.

Skärvor av ett liv (1992)Om uppväxten i rumänska Sighet och om tiden som fånge i de tyska nazisternas förintelseoch koncentrationsläger fram till befrielsen och ankomsten till Sverige.

Samtliga böcker utges av Natur och Kultur; de tre första finns i pocket.

våga sätta ord på sina traumatiska erfarenheter.

När allt fler också talade om att deras barn ifrågasatte eller vände sig ifrån dem, startade Hédi Fried så kallade dialogseminarium. Andra generationen till Förintelsens offer mötte överlevande och fick ställa de frågor de inte vågat yttra till sina föräldrar. De äldre överlevande fick i sin tur ställa frågor till andras barn. Sammantaget var den vanligaste frågan från barnen: ”Varför har ni inte berättat?” Och svaret från föräldrarna: ”Varför har ni inte frågat?” alternativt ”Vi ville skydda er”. Så utforskade de tystnaden, tillsammans.

– Kommunikationen mellan barn och föräldrar är alltid svår, men i det här fallet fanns – utöver generationsmotsättningar och att föräldrarna fått sin uppfostran i en kultur, och barnen här i Sverige – också Förintelsen på toppen. Det är mycket att bearbeta.

Men egentligen är mönstren desamma för alla familjer som har en hemlighet. Barn känner det, och mår dåligt av det.

Hédi Fried jämför med den tystnad från omgivningen som drabbar många våldtäktsoffer – det man inte pratar om blir skamligt.

– Jag vet många judar som började berätta om sina erfarenheter först efter att boken Om detta må ni berätta, lanserades 1999 av Göran Perssons regering.

Hédi Frieds insikter i traumabearbetning har fört henne på många föreläsningsturer i världen. Hon har även arbetat med barn till förövare i Tyskland.

– Jag ömmade för dem, de har en sådan svår ryggsäck att bära, med en skuld som inte är deras.

I

dag finns många nya svenskar med sår och trauman i bagaget. Hur benägna är vi att lyssna på dem? Och vad kan vi lära?

Hédi Fried har flera gånger använt metaforen med den liggande spiralen för hur historien och utvecklingen går i skov, i en ständig rörelse mellan bra och dåliga tider. Just nu är vi på bottnen av spiralen, menar hon.

– Det är en mycket dålig tid, men jag vill tro att vi kan kämpa oss upp så att vi inom tio år har det bättre.

Det finns också så fantastiskt många goda krafter, det får vi inte glömma. De unga säger till mig: ”Var inte orolig, vi ska fortsätta att berätta din historia.”

När Hédi Fried startade sitt arbete med Café 84 använde hon sig av traditionella judiska sånger och ritualer för att skapa trygghet och en homogen grupp.

Vad kan föra alla svenskar samman?

– Människokärlek. Att titta på sin nästa och förstå att hon inte är annorlunda än du. Att känna efter och inse att om jag vill leva ett gott liv och ha inre ro, kan vi inte slåss. Då håller vi ihop. Ingen människa vill leva i ett samhälle byggt på hat.

32 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2017

DEBATT

»Folkbildningen spelade en avgörande roll hösten 2015« Hur hade Sverige klarat av hösten 2015 när det anlände 162 000 människor på flykt utan folkbildningen? Svaret är att det inte hade fungerat. Under hösten 2015 ställde folkhögskolor och studieförbund om sina verksamheter och kunde ta emot 60000 deltagare i sina verksamheter. Under 2016 tog folkbildningen emot 90 000 av de nyanlända och spelade en avgörande roll i omhändertagandet.

Folkbildningens olika organisationer har en förmåga att snabbt ställa om för att möta de utmaningar som samhället står inför. Det är en styrka som gjort att folkbildningen fortsätter, efter mer än hundra år, att ha en stark roll i samhällets utveckling. Genom de två grenarna, folkhögskolor och studieförbund kan vi möta människor på den nivå de behöver.

Allt från en cirkel till avancerande studier på folkhögskola, antingen för att nå ett yrke eller förbereda sig för högre studier, eller helt enkelt växa som människa och aktiv samhällsmedborgare. En annan viktig del i folkbildningens uppdrag är att se de unika individerna och utifrån detta se till att varje person får det stöd som den behöver i sin utveckling.

Under hösten 2015 ställde studieförbunden upp med svenska från dag ett och folkhögskolorna tog sig an etableringskurserna. Lokalt fann man också lösningar utifrån lokalsamhällets behov.

Som ett exempel kan vi visa hur landsting tillsammans med sina folkhögskolor tog tillvara dem som anlände med någon form av sjukvårdslegitimation och snabbt kunde börja ett program med

»För att lyckas måste det finnas resurser«

FOLKHÖGSKOLAN

svenska studier och praktik för att få dessa människor att få en svensk legitimation, så de kunde få jobb inom sjukvården och som så väl behövde deras händer och kompetens. Vi kunde höra historier från studieförbunden att det var först där som de nyanlända inte mötte anställda, utan engagerade medborgare.

På landets folkhögskolor kom det igång en mängd nya verksamheter för att möta denna grupp.

Några exempel är etableringskurser, språkcaféer, integrationssamordnarutbildningar, skapande av nya mötesplatser, emottagande av ensamkommande och skapande av snabbspår för att tillvarata yrkeskompetenser.

Nu går vi in i en ny fas där det omedelbara omhändertagandet övergår i en integrationsprocess. Fortfarande tror vi att folkbildningen kommer ha en avgörande roll även i den. Men för att lyckas måste vi se till att det finns resurser för detta mer långsiktiga arbete. För folkhögskolorna handlar det om fler deltagarveckor och att få en bättre uppräkning på deltagarveckans värde. En viktig del i folkbildningens integrationsarbete är att det inte tränger tillbaka den ordinarie verksamheten då det är där som möten sker. Möten som är värdefulla och som ger förståelse för det nya land som man kommit till. Vi brukar kort och gott påtala att folkbildning kan förklaras med att folk bildar folk och då behöver det finnas plats för alla grupper på våra folkhögskolor och studiecirklar.

Styrelsen för Folkhögskoleföreningen inom SKL Åsa Kratz, Peter Högberg, Robert Uitto, Monica Fällström, Hans- Inge Sältenberg, Gunilla Svantorp

Fotnot: Folkhögskoleföreningen är en organisation för politiker som sitter i landstingsfolkhögskolornas styrelser.

3 2017 33

KRÖNIKA

Kort om …

Slutspurt på Wik, romantolkning, havsöring…

Från Karlfeldt till Khaled

• Det var slutspurt för eleverna på Wiks folkhögskola under maj månad.

Inför den årliga Wikdagen myllrade det av aktivitet på folkhögskolan då konst färdigställdes, musikstycken repades, teaterscener byggdes och texter övades in. Folkhögskolan har fyra estetlinjer: konst, musik, teater och skrivande. På Wikdagen bjöd deltagarna på körkonsert i slottets riddarsal, utomhusmusik, gav tre klassiska teateruppsättningar, och en ny antologi med uppläsningar av egna texter.

L

ängtan heter min arvedel är titeln på en dikt av Erik Axel Karlfeldt. Längtan går många omkring och bär på i vårt land i dag. Längtan till hemlandet. Längtan till föräldrar, syskon, barn och makar.

Längtan till det vardagsliv man hade (innan det hemska hände), då man hade en självklar plats bland vänner, på arbetsplatsen, i kvarteret där man växt upp.

Nog kan man använda Karlfeldts uttryck och benämna denna längtan som den "arvedel" dessa människor fått av sina korrupta politiska ledare i hemländerna och som de bär med sig på förhör i Migrationsverket, på SFI-lektioner och i kön till nystartsjobb på arbetsförmedlingen.

Men vad har Karlfeldt att göra med Khaled eller Khadije?

Kopplingen kallas Karlfeldts Kulturverkstad och är en öppen aktivitet i Karlfeldtsgården i Karlbo utanför Avesta i Dalarna. Här möter Khaled, Khadije och många andra invandrade personer gamla etablerade avestabor och delar tankar om längtan och drömmar i livet.

När Djala berättar om sina drömmar för framtiden och för en stund orkar släppa den där tunga längtan som annars förföljer henne, har något vunnits. Ärliga samtal och försök att skapa tillsammans, ger något positivt till alla deltagare, oavsett bakgrund.

Majoriteten av de människor som kommit hit som flyktingar har drabbats av katastrof, lyckats ta sig till tryggheten i Sverige, men bär på sin längtan.

Mot den bakgrunden är det obegripligt att gång på gång i diskussionsforum på nätet eller i politisk agitation höra svenskar som säger "Varför ska de komma hit? " eller "Vi har inte möjlighet att ta emot dem. " Har dessa människor inte sett nyhetsinslag i tv-rutan? Räcker det inte att se de syriska barnen i Homs eller Aleppo - eller senast i den fruktansvärda gasattacken i Idlib, för att inse att dessa människor behöver skydd?

Argument om att vi inte har resurser och möjlighet att ta emot fler flyktingar eller råd att låta asylsökande ensamkommande ungdomar stanna, tyder på ett mycket snävt tänkande. Då ser man bara till den egna ankdammen, för om vi jämför med läget i världen är det betydligt fler flyktingar mottagna i dokumenterat fattiga länder.

Ingen väljer sina föräldrar eller sin födelseort. Det kunde lika gärna vara jag och min familj som drabbats av ödet att tvingas fly och kämpa långa vägar för att söka skydd.

Lena Lönnqvist

Lena Lönnqvist var tidigare rektor för Sjöviks folkhögskola och är numera pen­ sionär. Denna krö­ nika har tidigare varit publicerad i Avesta Tidning.

• På Sörängens folkhögskola har flera linjer under året läst och tolkat en roman utifrån kursernas olika inriktningar. Man har läst Stjärnlösa nätter av författaren Arkan Asaad, en roman om en ung mans upplevelse av hederskulturen och som tvingas gifta sig mot sin vilja. Allmän linje, Keramiklinje, Estetlinje med flera har samtalat och tagit sig an romanen utifrån linjernas olika inriktningar.

• Deltagarna på Bräkne–Hoby folkhögskola har odlat havsöringar i ett år.

I mitten av maj var det dags att ta adjö och släppa ut 2 000 små havsöringssmolt i det fria i Lyckebyån. Fiskevårdslinjen har funnits på folkhögskolan i 35 å. Syftet med utbildningen är att lära eleverna att återställa miljön i ån till det ursprungliga.

• I mars fick Kävesta folkhögskola besök av sin finländska vänskola Borgå Folkakademi och Borgås deltagare i Svenska för invandrare i Finland. Temat för besöket var globalisering och Allmän linjes inriktning Geografi och kulturer var huvudvärdar. En av aktiviteterna var att Kävestas deltagare presenterade en uppgift där de undersökt historien hos de finländska deltagaranas hemländer, som visade att de kom från hela världen. I maj var det Kävestas tur att besöka Borgå.

34 F O L K H Ö G S K O L A N

3 2017

DITT MEDLEMSKAP

MEDLEMSSERVICE: 0770 – 33 03 03 KONTAKT@LARARFORBUNDET.SE

Nytt medlemserbjudande från Danske Bank Nu finns det ett nytt erbjudande för dig som medlem i Lärarförbundet.

Lärarförbundet och Danske Bank har startat ett långsiktigt samarbete.

För dig som medlem betyder det att du får exklusiva förmåner och förmånliga lånevillkor. Exempelvis får du en av marknadens lägsta bolåneräntor från 1.32%, ett kontopaket med unik medlemsrabatt,

VIP-nummer för bästa service, smidig digital rådgivning och fördelaktiga bil- och båtlån. Förmånerna i erbjudandet är inte tidsbegränsade och du kan snabbt och enkelt ansöka online.

Allt det här kan du välja mellan: → Bolån från 1,32 %

→ Sparkonto XL med ränta från första kronan

→ Bil- och båtlån med en ränta på f.n. 1,95 %

→ Privatlån med upp till 2 % rabatt

→ Kontopaket med unik medlemsrabatt

→ Ett VIP-nummer för bästa möjliga service

danskebank.se/lararforbundet

Välkommen till Förbundet Folkhögskollärarnas nya webbplats!

Det har gått nästan ett år sedan vi bytte namn och nu är vi i hamn med både ny webbplats och ny logotyp.

Välkommen att besöka oss där! folkhogskollararna.se

POSTTIDNING B

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

Malin Grumstedt är en av två ansvariga för Keramiklinjen på Vårdinge by folkhögskola, några mil söder om Södertälje, en föreningsdriven folkhögskola med inriktning på konst och hantverk.

Jag mötte henne på Förbundet Folkhögskollärarnas årliga kursvecka i mars. Hon hade gått förbundets kurs för nya folkhögskollärare sedan i höstas.

– Jag har ju alltid varit en studiebegåvad person. Jag älskar skolan men så är det inte med alla som kommer till folkhögskolan.

Den här kursen har gett mig en större förståelse för var många av våra kursdeltagare kommer ifrån och hur man kan arbeta för att göra mötet med skolan mer positiv, ge det en ny laddning.

Malin Grumstedt är keramiker med gedigen utbildningsbakgrund. Efter gymnasiet var hon inriktad på att utbilda sig till gymnasielärare och läste svenska och litteraturkunskap. Men ju närmare det kom blev hon alltmer osäker på att undervisa i gymnasiet med stora grupper

och elever som egentligen inte ville läsa svenska.

Istället sökte hon till Wiks folkhögskola, Bild och formlinjen.

– Det var en fantastisk linje med inspirerande lärare. Efter det sökte jag konstfack. Och kom in! Där gick jag i fem år.

Idag har hon sin egen verkstad och ställer ut. Men det är svårt att försörja sig som keramiker.

En tid arbetade hon som lärare på Capellagården på Öland, en konst- och hantverksskola som startades av möbelarkitekten Carl Malmsten.

– Jag vikarierade 1,5 år. När det tog slut hörde rektor på Vårdinge by av sig, Kerstin Burström, och frågade om jag och min nuvarande kollega ville ta över Keramiklinjen. Jag hade varit gästlärare där vid ett par tillfällen. Det är två år sedan.

Idag arbetar hon halvtid med keramiklinjen och undervisar några timmar i svenska på allmän linje. Samman lagt 60 procent.

– Det är toppen! Nu har jag de

Foto: Staffan Myrbäck

Malin Grumstedt » Jag har uppnått min dröm som lärare« – När informatio­ nen om Folkhög­ skollärarnas kurs skickades ut kände jag att det här är precis vad jag behöver, eftersom det också är en introduktion till folkhögskolans utbildningsform.

där små grupperna med personer som själva har valt att gå den här kursen i svenska.

Du uppnådde din dröm.

– Det är fantastisk hur det har löst sig. Jag får utlopp för båda mina intressen: det konstnärliga och det pedagogiska.

Men trots intresset för det pedagogiska hade hon aldrig gått en lärarutbildning.

Har kursen förändrat din undervisning?

– Ja, det tycker jag. Jag kanske inte gör allting så mycket annorlunda men jag har fått en ökad förståelse för varför jag gör som jag gör.

Kursen har också fått henne att söka Folkhögskollärarprogrammet i Linköping.

– Man kommer ju väldigt långt med person, intresse och medmänsklighet men jag ser vikten av en utbildning och vad man får ut av en den. Man får mer konkreta verktyg inbillar jag mig.

Staffan Myrbäck