Folkhögskolan 5 2019

Page 1

Lönegapet – ett hot mot folkhögskolan

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

nr 5/2019

OLKHÖGSKOLAN Robin Lindgren om sitt nya liv efter folkhögkolan:

»JAG SÅG TILL ATT FÖRTJÄNA DET HÄR«

HAFA RYAN

Sommarkurser ger inga pengar

Skolor startar klimatnätverk

Bona fick besök av Stortinget


Pedagogikens pionjärer är berättelsen om tjugoen modiga och kontroversiella lärare och deras idéer. Alla har starkt påverkat den svenska skolan och förskolan, liksom vår syn på barn och kunskap. Deras gärningar spänner över fyra sekler, från Johan Amos Comenius till Paulo Freire, och över fyra kontinenter. Idéer hakar i och förstärker varandra – eller bryts och omvandlas till något helt nytt. Tillsammans blir pionjärernas liv och tankar en exposé över den moderna pedagogikens utveckling.

245:Frakt tillkommer

lararforlaget.se


REDAKTÖREN

En ersättning som undergräver folkhögskolan

foto Håkan Elofsson

Ö

ver en lunch talade jag med Ingela Zetterberg, ordförande i Folkhögskollärarna. Vi talade om folkhögskolan och folkhögskollärarnas situation. Snart skulle regeringen lägga sitt förslag till budget. Kommer man lyssna till Folkbildningsrådets begäran om 320 miljoner kronor till högre lärarlöner i folkhögskolan? Ingela Zetterberg var oroad över utvecklingen. Hon gav exempel på hur gymnasieskolor försöker lösa lärarbristen med, och även lyckas, locka över lärare från folkhögskolan med flera tusen kronor mer i månadslön. Hur ska folkhögskolan kunna konkurrera med det? De nödvändiga satsningarna på grundskola och gymnasium och höjningen av lärarnas löner påverkar också folkhögskolan. Högre löner och bättre arbetsförhållanden i det allmänna skolväsendet gör det svårare för folkhögskolorna att rekrytera lärare. Risken är stor att folkhögskolan inte bara får svårt att locka lärare till sig, utan också blir av med lärare som ser en bättre löneutveckling i det bredvidliggande gymnasiet. Grundproblemet ligger i den ersättning folkhögskolorna får i jämförelse med fristående gymnasieskolor. När Folkbildningsrådet lagt alla pengar i en hög och ska fördela dem blir det lite drygt 60 000 kronor per årsplats. De fristående gymnasieskolorna får mellan 85 000–135 000 kronor per årsplats, beroende på vad det är för utbildning. Nu kan ju regeringen försvara sig med att man satsat så mycket på folkhögskolan, en utbyggnad av folkhögskolan med 8000 platser. Men undervisningen sker fortfarande mot en låg ersättning jämfört med gymnasiet. Folkhögskolan får idag ta hand om de elever som gymnasieskolan har misslyckats med men till en betydligt lägre kostnad. Det faller på sin egen orimlighet. En cyniker skulle säga att det är just därför man bygger ut folkhögsko-

FOLKHÖGSKOLAN

»Risken är stor att folkhögskolan blir av med lärare som ser en bättre löneutveckling i det bredvidliggande gymnasiet« • Staffan Myrbäck är redaktör och ansvarig utgivare för Folkhögskolan.

lan, eftersom man får så många utbildningsplatser till en låg kostnad. En månad efter vår lunch lade regeringen sin budget. Det blev ingen höjning av folkbildningsanslaget. Ingen högre ersättning per årsplats. Med inflationen innebär anslaget i praktiken mindre pengar till folkhögskolan. Business as usual. Genom åren har politiker i riksdagen öst beröm över folkhögskolorna för deras fantastiska arbete. Men med nuvarande ersättning undergräver man i praktiken folkhögskolorna. I sin budget ville Folkbildningsrådet ha 152 miljoner kronor till ytterligare 2 000 platser i folkhögskolan, visserligen med högre ersättning per årsplats: 76 000 kronor. Regeringen sa nej. Men innan man fortsätter att ytterligare bygga ut antalet platser i folkhögskolan vore det bättre att det beröm riksdagspolitikerna öser över folkhögskolan omsätts i pengar som kan användas till konkurrensmässiga löner för folkhögskollärarna. Staffan Myrbäck

5 2019 3


INNEHÅLL TIO FRÅGOR. Privatiseringar, ökad ojämlikhet men även en stark invandring som skapat en mångkultur minskar tilliten i samhället säger historikern Lars Trägårdh. SID � FONDPENGAR. Vindeln slipper betalar försnillade f­ ondpengar och Funktionsrättsrörelsens folkhögskola Furuboda blir allt mer beroende av donationer. SID � MÅNADENS LINJE. Bona folkhögskola fick besök av norska stortinget, som ville veta mer om Bonas allmänna kurs för personer med funktionsvariationer. SID �

14

SIFFROR. Så många deltagare i allmän kurs sökte och antogs till universitet och högskola förra året. SID �

foto: Kjell B Persson

KLIMATNÄTVERK. I Stockholm gick tolv folkhögskolor ihop i seminarier och manifestationer för klimatet. SID ��

Från strul till juristlinjen Hans liv präglades av en krokig väg med vilsenhet, missbruk och skoltrötthet. Efter två vändor på Stensunds folkhögskola hittade Robin Lindgren en rakare väg. Idag går han juristlinjen i Uppsala. SID ��

30

En kurs gör faktiskt en sommar När de flesta lärare gått på sommarlov och deltagarna åkt hem fylls lektionssalar och internat av nya besökare. Vi har varit på sommarkurs på folkhögskola. SID ��

Skrev 800 sidor om en liten by

F

Marit Kapla är folkhögskoledottern som satte en liten värmländsk by på kartan och vann såväl kritiker­ kårens hjärta som Studieförbundet Vuxenskolans författarpris 2019. SID ��

OLKHÖGSKOLAN

LÄRARFÖRBUNDETS TIDSKRIFT FÖR FOLKHÖGSKOLLÄRARE

Adress: Folkhögskolan, Box 122 39, 102 26 Stockholm Telefon: 08-737 67 00 Lärarförbundet Svenska Folkhögskolans Lärarförbund, SFHL Box 12 239, 102 26 Stockholm

REDAKTION Staffan Myrbäck Redaktör och ansvarig utgivare staffan.myrback@lararforbundet.se ��� ��� �� �� Jonna Olsson Grafisk design jonna.o@gmail.com

foto: Emelie Asplund

ANNONSER, BILAGOR � WEBB ConMedia Konsult AB Sista www.conmedia.se manusdag för info@conmedia.se, 08–601 25 20 nr 6/2019: 11/11 Bokningsstopp för Folkhögskolan nr 4/2019: 12/8 Utgivning: 4/12

PRENUMERATION lararforbundet.se/tidningar UPPLAGA: � ��� ex TS-distribution (2015)

4 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2019


NYHETER

V INGEN HÖJNING A SL AGET FOLKBILDNINGSAN

»Lönegapet ett hot mot folkhögskolan«

foto Istock

Folkbildningsrådet ville höja folkbildningsanslaget med närmare 450 miljoner kr till lönehöjningar och fortbildning nästa år. Man fick 22 miljoner kr, en summa som i praktiken äts upp av inflationen. Det är med Folkbildningsrådet­s äskanden som med sagan om mannen som gick med tyg till skräddaren för att få en rock sydd. Det bidde en tumme. Folkbildningsrådet ville höja folkbildningsanslaget med 320 miljoner kronor, och ha en prisoch löneuppräkning på 129 miljoner kronor, sammantaget 449 miljoner kronor. Av dessa skulle 195 miljoner kronor, plus den begärda pris- och löneuppräkningen, gå till folkhögskolan. Nu blev höjningen totalt 22 miljoner kronor för 2020, en summa som äts upp av inflationen, som i augusti låg på 1,3 procent, och i praktiken en urholkning av statsbidraget. – I realiteten är det en försvagning av budgeten, säger Gerhard Holmgren, generalsekreterare för Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. De följande två åren föreslår regeringen en ökning av anslaget med 38 respektive 70 miljoner kr. I det budgetunderlag som Folkbildningsrådet lämnade till regeringen i våras varnade man för konsekvenserna av uteblivna satsningar. Man pekade på behovet av höjda lärarlöner eftersom FOLKHÖGSKOLAN

utbyggnaden av folkhögskolan innebar att folkhögskolan måste rekrytera hundratals nya lärare i konkurrens med det ordinarie skolväsendet, som till skillnad från folkhögskolan fått både lönesatsningar och lärarlyft. Då folkhögskolan också anställer många nya lärare behöver de fortbildning i folkhögskolans historia och pedagogik. Likaså finns behov av fortbildning i specialpedagogik då många av deltagarna i allmän kurs har stora individuella behov. Folkbildningrådet skrev: Sammantaget kan konsekvenserna bli allvarliga för verksamheterna när kompetenser saknas. Detta gäller inte minst om allt fler deltagare med särskilda behov söker sig till allmän kurs med förväntningar att få sina behov tillgodosedda samtidigt som folkhögskolans kapacitet att möta dessa behov inte utvecklas i samma takt. – Att vi bara får 22 miljoner i kvalitetssatsningar innebär att vi är kvar i den här omöjliga situationen, säger Olle Westberg, rektor på Botkyrka folkhögskola. – Problemet är att lönegapet mellan folkhögskolan och andra utbildningsformer har ökat de senaste åren, vilket är ett lång-

siktigt hot mot folkhögskolan. Det är inte första gången vi tvingas ompröva verksamheten för att kunna ha någon form av löneutveckling, säger Westberg. I budgetunderlaget äskade Folkbildningsrådet också 152 miljoner kronor till en utbyggnad av folkhögskolan med ytterligare 2 000 årsplatser. Av det blev ingenting. Dessutom hade man begärt 85 miljoner kr i momskompensation för rörelseskolorna, vilket man inte heller fick igenom. Den särskilda sats»Samman­ningen Svenska från ­taget kan dag ett får 140 miljokonsekven- ner kronor nästa år, vilket man begärt. serna bli Därefter minskas allvarliga anslaget till 100 miljoner år 2021 och 60 för verksam­ miljoner kronor år Folkbildningsheten« 2022. rådet hade begärt 140 miljoner kronor per år. I en nytillkommen satsning, Svenska för föräldralediga, får studieförbunden tio miljoner kr 2020 och ytterligare 40 miljoner kronor per år de två följande åren. ■ Staffan Myrbäck

5 2019 5


10 FRÅGOR

» Vi ser en negativ tendens till sämre tillit bland unga« Skolan och public service har varit väldigt viktiga för att skapa generell tillit i samhället. Privatiseringar, ökad ojämlikhet men också en stark invandring som skapat en mångkultur är problematisk ur tillitsperspektiv, säger historieprofessorn Lars Trägårdh som leder ett forskningsprogram kring den sociala tillitens villkor. text: staffan myrbäck

1

Du forskar om tillit. Vad innebär det? – Man kan tänka på til�lit som något som håller ihop ett samhälle. Om människor i allmänhet visar tillit för varandra har du mycket lättare i alla dina transaktioner, socialt, politiskt och ekonomiskt. Det är ett kitt men också ett glidmedel som gör att relationer mellan människor och institutioner fungerar mycket mer smidigt än i ett samhälle präglat av misstro.

2

Hur är det med tilliten i Sverige? – Sverige tillhör en liten grupp av vad vi kallar högtillitsländer, där Sverige och de nordiska länderna och Neder­ länderna sticker ut. Det som sticker ut är tilliten till människor generellt, inte bara de som ingår i en nära gemenskap. Det är en ganska stabil struktur, även om vi nu ser en svajighet som kan vara början på en negativ trend.

3

Lars Trägårdh är professor i historia och civilsamhälle­ kunskap och leder ett större forsk­ ningsprogram kring den sociala tillitens villkor och histo­ riska rötter i Sve­ rige. Han är en av demokrati­talarna i #vimåsteprata som kan anlitas av folkhögskolor och satudieförbund.

6

Hur då? – Vi ser en enorm variation inom Sverige, och hos vissa grupper, bland annat unga, som påvisar en liten svikande negativ tendens, och det gör att vi är lite oroliga, även om vi fortfarande i Sverige har ett läge som man i många andra länder bara kan drömma om.

4

Du har sagt att en stark stat, välfärdssamhället och public service spelar en viktig roll. På vilket sätt? – Vi byggde tidigt på principen att land ska med lag byggas. De lagar vi har stiftat har blivit sociala normer och skapat ett samhälle baserat på förtroende till andra människor, för lagarna och institutionerna. Det handlar också om på vilket sätt människor blir integrerade i detta, där har skolan och värnplikten varit viktiga historiskt. Public service har varit viktig för att föra samtal och skapa en gemensam verklighetsbild. FOLKHÖGSKOLAN

5 2019


5

Är detta skälet till att otryggheten ökar? – Inte bara. Vi har haft trender mot en ökad ojämlikhet, en stark invandring som skapat en mångkultur, som också är ­problematisk ur tillitsperspektiv. ­ Vi har tendenser mot segregering, alltså alla nya system i­ ­välfärden som uppmuntrar till valfrihet, vilket i sin tur får som en konsekvens en ökad segregering. Alla dessa trender samverkar, samtidigt har vi tagit bort instrument vi haft institutionellt som har skapat gemensamma möten som folkskolan, värnplikten och medie­samtalet.

6

Du kopplar också tillit till samhällskontraktet. Hur menar du då? – Samhällskontraktet, baserad på idén om medborgarens relation till staten, har kommit i gungning. Politiskt från höger har vi haft en tendens mot en neoliberalism med en vision om ett globalt marknadssamhälle, från vänster en idé som konkurrerar med medborgaren, nämligen den om mänskliga rättigheter där man har en annan postnationell vision, baserat på ett slags globalt civilsamhälle där vi inte längre premierar medborgarna.

7

Du skiljer på medborger­ liga rättigheter och män­ skliga rättigheter. Vad är det som skiljer? –De medborgerliga rättigheterna är knutet till samhällskontraktet och bygger på tanken om reciprocitet, ömsesidighet. Man arbetar, betalar sin skatt och förtjänar sina rättigheter. Mänskliga rättigheter bygger på föreställningen om alla människors lika värde där man har en mycket mer gränslös och ovillkorad form av altruism i form av välgörenhet och givande. Den svenska välfärdsstaten byggde på att komma bort från välgörenhet och ersätta den med arbete, plikter och rättigheter. Det finns en kollision FOLKHÖGSKOLAN

i den moraliska logiken mellan å ena sidan medborgartanken och nationalstaten, å andra sidan mänskliga rättigheter och det globala civilsamhället.

8

Vilka faktorer idag är det som inverkar negativt på tilliten i samhället? – Det stora problemet är att staten inte längre levererar från sin sida av samhällskontraktet. Runt om i Sverige finns det orter som inte har någon polis, ingen vårdcentral, ingen skola och då blir det tvivelaktigt ur medborgarperspektiv huruvida samhällskontraktet fortfarande upprätthålls.

9

Du har lyft fram att ojäm­ likhet och privatisering påverkar tilliten negativt. – Precis. I början av nittiotalet förändrade privatiseringar och valfriheten hela vårt system samtidigt som man på vänstersidan började lyfta fram identitetspolitik och mänskliga rättigheter. Vi fick å ena sidan ökad ojämlikhet, å andra sidan en oövertänkt idé om mångkultur, pluralism, mångfald och multikulturalism, som egentligen inte har något stöd i forskningen kring hur människor och samhällen fungerar. Du har en tendens som inte bara kan reduceras till neoliberal politik och privatiseringar.

10

Du menar ändå att Sverige har goda förutsättningar att bevara tilliten. Hur då? – Grundläggande är att vi inte definierar svenskhet i etniska termer. Där finns det en intressant öppenhet i en tid av migration. Det viktiga är inte att man är född i Sverige. Det viktiga är att man följer svenska regler och lagar. Är man villig att anpassa sig till en rättsstat är det ganska öppna dörrar. Jag tror att har man en viss koll på takten i invandringen och återgår till ett mer stabilt samhällskontrakt, då är jag optimistisk. ■

Vindeln slipper återbetala fondpengar

• Ifjol tog Vindelns folkhögskola alla stipe ndie­ pengar, 500 000 kr, ur en fond och anvä nde pengarna till renovering och inköp av möb ler på skolan. Enligt reglerna ska pengarna enba rt gå till deltagare på skolan i form av stipe ndier. Revisorerna i Region Västerbotten, som äger Vindelns folkhögskola, kritiserade förfarand et och ansåg att pengarna snarast bör återb etalas till fonden. De moderata, centerpartistis ka och liberala ledamöterna höll med medan majo riteten, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, ansåg att det inte behövdes .

Furuboda allt mer beroende av donationer

• Furboda folkhögskola är Funktionshind er­ rörelsens egen folkhögskola. Sedan 2014 har skolan fått en allt kärvare ekonomi då stöd et från Specialpedagogiska skolmyndighet en har minskat, från 23 miljoner kr till 16 miljo ner kr. Minskningen innebar bland annat att skolan tvingades säga upp 25 assistenter. Seda n dess har skolan vänt sig till föreningar, föret ag och privat personer för att få donationer skriver Kristianstadsbladet. Idag är verksamh eten finansierad till 70 procent, resten måste skolan samla ihop själv.

Ny metod ska underlätta övergång till allmän kurs

• Sex folkhögskolor har fått pengar för att utveckla metoder som ska underlätta över gången för unga nyanlända från språk­ introduktion till allmän kurs. Projektet får stöd av Europeiska socialfonden och går unde r namnet FAMN ( Folkhögskola som aren a för metodutveckling med nyanlända). De folkh ögskolor som medverkar i projektet är Dals land, Eslöv, Hagaberg, Marieborg, Strömbäck och Västerås.

Folkhögskola vitaliserar pensionärers relationer

• Vad är det som lockar pensionärer att studera på folkhögskola? Det ska ett forsk ningsprojekt vid Jönköpings universitet ta reda på. Redan nu har en del resultat kunnat skönjas: folkhögskola vitaliserar relationen med sina respektive, berikar deras sociala liv och ger dem nya samtalsämnen.

5 2019 7


MÅNADENS LINJE Allmän kurs för personer med funktionsvariationer

»Det är viktigt med förutsägbarhet« I höstas fick Bona folkhögskola besök av den norska autism- och touretteskommittén. Just nu pågår en statlig utredning om hur man kan förbättra situationen i Norge för elever med neuropsykiatriska diagnoser. Det som lockat kommittén till Bona är de undervisningsmetoder som används i Allmän kurs för personer med funktionsvariationer. Utskottet hade mejlat många svenska skolor, bland annat Bona. – Jag svarade och de fastnade för oss, säger Mats Kindell, kursansvarig. Vad var de intresserade av? – Det finns inte någon organiserad verksamhet som riktar sig till den här målgruppen i Norge, inte på någon nivå. Jag tror de var ute efter olika metoder, hur man kan tänka. De som går allmän kurs för personer med funktionsvariationer behöver mer stöd och hjälp och anpassningar jämfört med deltagare i andra allmänna kurser.

Mats Kindell är kursansvarig för allmän kurs för personer med funktionsvariationer på Bona folkhög­ skola. I höstas fick han besök av ledamöter från norska stortinget.

5500

– Många i den här gruppen saknar förmåga och inre drivkraft att söka själva. Ansökningarna kommer antingen från föräldrar eller från myndigheter, försäkringskassan, arbets­förmedlingen, att de kan ha hjälp av en stödperson utifrån är inte ovanligt. Vad skiljer den här allmänna kursen från de andra på skolan? – I början gör vi en pedagogisk kartläggning. Vi tittar på vilka som behöver enskilda genomgångar, tekniska eller rumsliga hjälpmedel, t. ex. hörlurar för att isolera från störande ljud eller att man får sitta bakom en skärm. Situationen avgör metoden. – Vi utgår också från deltagarens önskemål och studiemässiga bakgrund. En del har varit ­hemmasittare i flera år och saknar studievana, andra har kommit längre. Vi jobbar inom samma tema, t. ex stormakttiden, men på olika nivåer. En del kan befinna sig på årskurs 9-nivån, andra sista terminen på gymnasiet och få

...deltagare i folkhögskolans allmänna kurser sökte till universitet och högskola 2018. Av dessa antogs 3 300 till någon av deras utbildningar. Lika många antogs 2017.

28 folkhögskolor…

… genomförde 33 olika bristyrkesutbildningar 2018. Bland utbildningarna är lärarassistent och förberedande utbildning till behandlingsassistent och socialpedagog de vanligast förekommande. Totalt samlade utbildningarna 666 deltagare. 64 procent var kvinnor.

ganska avancerade uppgifter. Förutsägbarhet är viktigt, hur då? – Vi har samma schema vecka ut och vecka in. Deltagarna sitter i samma klassrum. Jag skriver upp på tavlan varje morgon vad dagen ska innehålla. Om det är någon förändring på gång vet deltagarna det i förväg. Kursen har funnits i åtta år med intagning höst och vår och har plats för 20 deltagare. Idén kommer ursprungligen från ­Ågesta folkhögskola. – Idag finns ganska många folkhögskolor som kör på ett liknande sätt. Har du någon bild av hur det gått för deltagarna efteråt? – En del har gått vidare till universitet och högskola, andra har fått ett arbete eller gått vidare till en yrkesinriktad utbildning, t. ex. undersköterska. Sen finns det de som tyvärr har återgått till det liv de levde förut, som hemmasittare. Men de allra flesta har fått någon form av sysselsättning. ■ Staffan Myrbäck

70% av 17–18-åringarna har stor tilltro till Sveriges televisions nyhetsförmedling medan den är mycket låg när det gäller Instagram. Överlag är tilltron till etablerade medier som Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, TV4, kvälls­tidningar och Public ­Service hög medan tilltron är mycket låg till Instagram, forumet Flashback och Nyheter 24.

8 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2019


AVLYSSNAT … I PRESSEN

… I RIKSDAGEN

»Vi anser inte att folkbildningen ska vara ett reservkomvux«

Långsamt har syftet med verksamheterna förskjutits, från att till exempel inom äldreomsorgen handla om att vårda de äldre till att vårda register och checklistor genom att följa manualer. Det har blivit viktigare att fokusera på vad det står i papprena än att fokusera på de äldre. Det här är en till synes oskyldig glidning, alla papper är ju där för att det ska bli så bra som möjligt för den äldre. Säkerställa att de får den omsorg de ska ha och inte vara utsatta för personalens godtycke. Men det är en glidning som i längden får ödesdigra konsekvenser. Kvalitetsarbetet tar plats i papprena, inte i verkligheten. Och det gör att någon utanför verksamheten ska säkerställa kvaliteten, inte de som är på plats, de ska bara lyda order. På så sätt har vi skapat ett system som ger allt mindre plats för ett professionellt omdöme." Jonna Bornemark, Professor i filosofi på Centrum för praktisk kunskap, Södertörns högskola vid riksmötets öppnande 10/9 2019 Prästen Grundtvig startade Nordens första folkhögskola – Rødding højskole – i Danmark. Året var 1845. Han var en stor och god folkbildare. Grundtvig kan vara en förebild för dagens folkbildare, som naturligtvis måste verka utifrån dagens samhällssituation, men inte glömma bort sina rötter. Bort med uttryck som marknader, kunder och vinster i folkbildningen. Att kalla deltagare i studiecirklar för kunder är lika fel som att kalla gudstjänstbesökare för det. Samhället ger stöd till folkbildningen för att vara en kraft emot marknaden, inte en del i marknaden. Jesus drev på sin tid ut månglarna ur templet. Jag säger: 'Månglarna ut från folkbildningen'. Allmännyttiga verksamheter ska inte drivas som om det vore en affärsverksamhet med fokus på vinst.” Hans Mannefred, folkbildare och samhällsdebattör i Östra Småland 10/9 FOLKHÖGSKOLAN

Vänsterpartiet vill i en motion att invandrare ska kunna läsa sfi på folkhögskola och sverigedemokraterna återkommer i sin motion med kravet att folkhögskolorna ska få ha högst 15 procent allmän kurs. ”Språket är en nyckel för att komma in i samhället. De utrikesfödda som trots många år i Sverige inte pratar tillräckligt bra svenska har svårt att få ett arbete. Samtidigt går många asylsökande sysslolösa under asyltiden. Att se till att de får möjlighet att lära sig svenska är en smart investering på flera sätt. Det är därför välkommet att regeringen efter överenskommelser med Vänsterpartiet gett studieförbunden och folkhögskolorna rätt att bedriva svenskundervisning för asylsökande. Vänsterpartiet skulle också vilja se att asylsökande fick möjlighet att läsa svenska för invandrare, sfi.” Vänsterpartiet i höstens riksdags­motion ”I samband med att folkbildningsväsendet reformerades 1991 slog regeringen fast att allmän kurs skulle utgöra basen för folkPer Anger-priset är svenska regeringens internationella pris för mänskliga rättigheter och demokrati. Priset instiftades 2004 för att uppmärksamma diplomaten Per Angers insatser under andra världs­kriget då han räddade ungerska judar undan Förintelsen. Forum för levande historia har regeringens uppdrag att årligen dela ut priset.

högskolornas verksamhet och uppgå till 15 procent av den totala statsfinansierade verksamheten. Under många år har andelen varit avsevärt högre än 15 procent och ligger numera mellan 40-50 procent. Det är givetvis bra att många ges chans att studera allmän kurs, samtidigt skulle denna utveckling kunna innebära att folkbildningen kompenserar för ordinarie utbildningsväsendes misslyckanden. Sverigedemokraterna anser inte att folkbildningens huvudsakliga roll i det moderna samhället ska vara ett reservkomvux. Vi anser att ett större fokus bör ges de särskilda kurserna... Därför bör vi istället för en minimålsättning om minst 15 procent allmän kurs, etablera en ny målsättning om att allmän kurs bör utgöra runt 15 procent av folkhögskolornas verksamhet.” Sverigedemokraterna i höstens riksdagsmotion

Najwa Alimi får Per Anger-priset. Hon är 25 år och reporter på tv-kanalen Zan TV i Afgha­ nistan, som bara anställer kvinnliga reportrar och redaktörer. Hon har gjort sig känd som en orädd reporter som lyfter fram social hemlöshet, narkotikaberoende och kvinnors rättigheter.

5 2019 9


Folkhögskolor skapar klimatnätverk Ett tiotal folkhögskolor i Stockholm deltog i de globala skolstrejkerna 20 och 27 september och har skapat ett gemensamt klimatnätverk – Det känns naturligt att folkhögskolorna tar tag i klimatdiskussionen, säger Karin Jacobson, en av initiativtagarna till folkhögskolornas klimatnätverk i Stockholm. text & foto : staffan myrbäck Måndag 20 augusti 2018 satte sig en ensam 15-årig skolflicka utanför riksdagen med ett handskrivet plakat som numera blivit ikoniskt. Ingen kunde då föreställa sig att hon skulle bli den tändande gnistan och en central gestalt för en världsomfattande rörelse som engagerade miljontals skolungdomar och vuxna på världens alla kontinenter. Och visst var Greta Thun-

bergs ande närvarande den här fredag eftermiddagen i september med deltagare och lärare från Stadsmissionen och fem andra folkhögskolor i Stockholm som lyssnade på den 17-årige gymnasie­eleven Edit Liedberg, som ingår i det nystartade nätverket Researchers Desk. Hon berättar den osannolika historien om hur Greta Thunberg på bara några månader inspirerade en hel

värld att engagera sig i klimatfrågan. Från en ensam skolflicka som människor bara passerade, till att bli en av Sveriges viktigaste svenskar. Edit Liedberg och andra elever hade tidigt hakat på Greta Thunberg skolstrejk och strejkade tillsammans med henne varje fredag utanför riksdagshuset. De blev också navet i den numera världsomspännande ­k limat- och strejkrörelsen ­Fridaysforfuture. Vi befinner oss i abf-huset i Stockholm i en fullsatt sal. Man har fått begränsa antalet deltagare eftersom det bara går in 338 personer i salen. Men dagen innan hade man hållit till på Åsö vuxengymnasium. Där rymdes

10 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2019


NYHETER 550 lärare och deltagare från elva av de 29 folkhögskolorna i Stockholm som lyssnade på ett uppskattat föredrag av professor Alasdair Skelton, direktor för Sveriges största klimatforskningscentrum som talade utifrån rubriken Klimatförändringar – finns det hopp?, en fråga som han besvarade med ett ja. Men lika viktigt för Karin Jacobson är att man lyckats samla så många folkhögskolor i Stockholm, tolv folkhögskolor, till gemensamma föreläsningar om klimatet. – Det har aldrig hänt tidigare, såvitt vi vet, att man samlat deltagare från så många folkhögskolor i Stockholm till en gemensam samling. Och det säger något att det skedde just för klimatfrågan. Det känns naturligt att folkhögskolorna tar tag i den. Folkhögskolan har ju alltid varit en central plats för viktiga samhällsfrågor, säger Karin Jacobson som är lärare på Stadsmissionens folkhögskola. Klimatfrågan har varit ett återkommande inslag på Stadsmissionens folkhögskola under året. Man har bjudit in skolstrejkare, bland annat Edit Liedberg, som berättade om den då nybildade klimatrörelsen Fridaysforfuture. I mars fanns studerande från Stadsmissionen med i en skolstrejk på mynttorget för en ansvarsfull klimatpolitik tillsammans med tusentals andra ungdomar. Och så har det fortsatt. Inför höstterminen beslöt Karin Jacobson och hennes kollega Anna Seltman att försöka få igång ett klimatnätverk bland Stockholms folkhögskolor och bygga vidare på klimatengagemanget från våren, nu i samarbete med andra folkhögskolor. – Vi har känt en frustration över den akuta klimatkrisen och velat göra mer kring frågan i vår skolverksamhet, både enskilt och ihop med andra. Vi ville göra det FOLKHÖGSKOLAN

här för att sedan ge våra deltagare möjlighet att göra ett medvetet val i skolstrejkfrågan, om de skulle vara med (och strejka) eller inte, säger Karin Jacobson. Man bjöd in folkhögskolor till två temadagar kring klimatfrågan. Gensvaret var över förväntan. Elva folkhögskolor anmälde sig snabbt: Runö, Birkagården, Röda korset, Alma, Långholmen, Scouterna, Fryshuset, Skarpnäck, Paideia, Sankta Birgitta och Skeppsholmen. På Stadsmissionen, Runö och Alma hade man även workshops och seminarier om bland annat klimatpsykologi, hållbar konsumtion, biologisk mångfald och klimataktivism. – Även om vi anade att det fanns ett intresse för frågan visste vi inte att det var så stort. Nu fick deltagare och lärare från olika skolor mötas för att utbyta idéer och tankar kring både klimatfrågan och folkhögskolestudier, något som sällan sker, säger Karin Jacobson. Inför fredagens föreläsning hade man anlitat Researchers desk, en grupp som består av skolstrejkare, forskare och psykologer som vill sprida kunskap och åker runt på skolor och berättar om klimatkrisen. Under två timmar avlöste de varandra på scenen och föreläste om klimatet. Edit Liedberg både inledde och avslutade seminariet med ett brandtal som fick ett bejublat mottagande: – På ett år har strejkrörelsen för klimatet växt från en person till flera miljoner. Detta år måste vi växa ännu mer. Vi måste avancera och slå hårdare. Vi som är unga nu har inte tid att bli politiker och sedan driva igenom förändring i maktens korridorer. Klimatkrisen kräver att vi agerar nu! Veckan efter träffar jag Karin Jacobson på Stadsmissionens folkhögskola. Hon har ännu inte

»Vi anade inte att intresset var så stort för klimatfrågan«

– Vi kan göra mycket mer kring klimatfrågan i vår skolverksamhet, både enskilt och ihop med andra säger Karin Jacobson (bilden) och hennes kollega Anna Seltman, lärare på Stadsmissionens folkhög­ skola som tagit initiativet till Klimatnätverket för folkhögskolor.

hunnit landa och samlat tankarna men tycker att klimatdagarna har gått över förväntan. – Efteråt har det kommit fram lärare som sagt att även de lärde sig mycket och blev engagerade när de fick reda på hur det förhöll sig. Sen är det självklart också positivt att som lärare få träffas och uppleva hur många vi faktiskt är på folkhögskolorna i Stockholm. Vi är inte ensamma utan är många som vill se till att klimatfrågan får en ordentlig plats i undervisningen. Den 20 september var hela skolan på plats när man tillsammans med över 10 000 människor gick i ett demonstrationståg som utgick från riksdagshuset, runt Gamla Stan och fram till Med­ borgarplatsen på Södermalm. Samtdigt demonstrerade männ-

5 2019 11


NYHETER »Dagen efter läxade hon upp världens ledare i FN« 21–23 september i New York och

Den 20 september gick 10 000 människor från Mynttorget i Stockholm till Medborgarplatsen där de möttes av Greta Thunberg som talade på storskärm från New York. iskor i 156 länder på 5000 platser för en klimatpolitik som minskade utsläppen. På Medborgarplatsen möttes de av Greta Thunberg på en storskärm som talade på en länk från New York. Dagen efter höll

hon ett starkt känslomässigt tal på fn:s klimatmöte där hon läxade upp världens ledare för att lägga ansvaret för det framtida klimatet på hennes och alla ungdomars axlar. Demonstrationen skedde i anslutning till fn-mötet

inledde Global Week for Future, som avslutades med en storstrejk för klimatet, 27 september. Karin Jacobson hoppas att klimatnätverket inte bara ska inspirera lärare på folkhögskolor till ökat fokus och aktivitet kring klimatfrågan i undervisningen utan att man också att delar med sig av erfarenheter och kunskaper mellan skolorna. – Och att vi tillsammans kan arrangera ytterligare temadagar och aktiviteter under vår­ terminen. Man har redan börjat planera för aktiviteter under 2020. ■

ANNONS

Folkhögskoleforum Den 29 oktober är det åter dags för Folkhögskoleforum, en heldag fylld med intressanta och inspirerande föreläsningar, seminarier och nätverkande för alla folkhögskolevänner. Tema: Folkhögskolans frihet - myt eller möjlighet? Tid: Tisdag den 29 oktober kl 09.00-16.00 Plats: City Conference Centre, Norra Latin, Stockholm Målgrupp: Alla med anknytning till folkhögskola är välkomna – personal, rektorer, styrelser, m fl. Kostnad: 900 kr (ingår fika, lunch och konferensmaterial) Anmälan: I mån av plats då sista anmälningsdag passerats, först till kvarn: sverigesfolkhogskolor.se/folkhogskoleforum

Axplock ur programmet: > Anförande av utbildningsminister Anna Ekström > Folkhögskolans frihet – myt eller möjlighet? > Brinna långsamt och länge – om hälsa på folkhögskola > Vad innebär friheten för folkhögskolans didaktik? > Dokumentärfilmsutbildning – frihet att skapa utan ramar > Yrkesutbildning på folkhögskola – frihet och styrning > Hållbarhet – folkhögskolan och Agenda 2030 > Är dansk folkhögskola mer folkhögskola än den svenska? > Utställartorg med intressanta utställare > Nätverkande och mingel Hjärtligt välkommen!

Boka din pla ts idag!


KRÖNIKA

Black Friday eller Fridaysforfuture?

U

nder en promenad i Wiens centrala delar kommer plötsligt två ungdomar framrusande mot mig med en kamera i högsta hugg och frågar: vilket föredrar du, Black Friday eller Fridaysfor­future? Konsumtion eller klimatet? Frågan debatteras överallt. Dagen innan hade Greta Thunberg hållit sitt tal i fn och snart är det val i Österrike där klimatfrågan ser ut att bli den mest centrala för valets utgång. Landet håller på att bli ledande i Europa vad gäller miljö- och bostadspolitik. Men det spöke som dyker upp i Österrike med jämna mellanrum är högerpopulismen, som bakåt i tiden inneburit svåra judeförföljelser. Tidigare var det invandrarfrågan som nu får vika för folkopinioner för klimatet, av en styrka vi tidigare inte sett. Vetenskapen har talat sitt tydliga språk. Då vet vi. Vad som kommer därefter kräver något mer av oss som människor – som kultur, kunskap och allmänbildning. Wiens centrum är som ett stort kulturområde, ett världsarv som inrymmer muséer, kyrkor och konsertsalar av alla slag, blandat med exklusiva butiker. När jag fick frågan om vilken fredag kom jag just från litteraturens museum och var uppfylld av de författare som just nu intresserar mig mest – Robert Musil och Stefan Zweig. Båda dessa författare skriver om det som förebådar 1900-talets katastrofer, främst krigen. Musil förlägger hela sitt stora verk, Mannen utan egenskaper, till Wien 1913. Ingen har en aning om att kriget ska bryta ut ett år senare. Det högre sociala skiktet organiserar en aktion för sin kejsare Franz Josef som ska fira sjuttioårsjubiléum som regent. Fredskejsaren, fredsåret är namnet på den så kal�lade ”Parallellaktion” där man jagar den stora idé som ska bära fram Österrike-Ungern, den habsburgska dubbelmonarkin, som den stora, eviga fredsnationen. Detta i konkurrens med den tyske kejsaren, som då regerat i trettio år. Zweig beskriver sekelskiftets Wien i Världen av i går som den stora Trygghetens värld. Men i denna till synes trygga värld sker saker som förebådar något annat, det levereras en kulturkritik och en språkkritik som riktar sig mot den alltför idealistiska kulturen. Här följer Zweig steg för steg hur judeförföljelser och FOLKHÖGSKOLAN

Bernt Gustavsson är idéhistoriker, professor i pedagogik och författare till flera böcker om folk­ bildning och kunskapsfilosofi.

högerpopulistiska böjelser obönhörligt leder till Hitlers maktinnehav. Det kulturellt enade Europa han drömt om krossas och han tvingas fly. Sekelskiftets Wien är en rik källa för att förstå den modernisering av kultur och samhälle som då ägde rum i Europa. Inom filosofin var den så kal�lade Wienkretsen centrum för vetenskapligt tänkande, vilket influerade Musil i hans stora roman. Här skapades under första världskriget ett av de mest betydelsefulla filosofiska verken på 1900-talet – Tractatus av Ludwig Wittgenstein, vilken hyllades av Bertrand Russell i England som genialisk och gav verket en vetenskaplig tolkning, med logiken i högsätet. Boken skrevs mitt under första världskriget, där Wittgenstein var soldat. Den avslutas med ett av de mest spridda filosofiska citat som existerar, ”Vad man icke kan tala om, därom måste man tiga”. Den första och hävdvunna tolkningen är det exakt vetenskapliga som utgör det sägbara. Allt annat, som konst, etik, metafysik, religion, tillhör det osägbara, men är det väsentliga för oss som människor. Det kan endast visas eller gestaltas. Det är alltså vad som inte går att säga med ett logiskt exakt språk som är det väsentliga. Det var vad som mest intresserade Wittgenstein som människa – konst, litteratur, musik och livsfilosofi. Här någonstans ligger svaret på den fråga som ställdes, om vilken fredag som är att föredra. I en alldeles nyutkommen bok – Slaget om framtiden – Forskningens roll i konflikten mellan tillväxt och miljö – visar författarna hur konflikten mellan ekonomisk tillväxt och hållbar miljö ser ut inom olika områden. Klimatkrisen kräver att våra samhällen omvandlas, men den hindras av nutida intressen. Det kräver av humanister och samhällsvetare att kunna visa att samhället inte är ett gemensamt ”vi” som väljer framtid. Varje förändring sker i kamp mellan olika intressen som har att vinna eller förlora på att bevara det som är eller förändras. Därtill, det räcker inte med att vara expert, det måste till människor som med känsla och inlevelse kan fatta vad som är nödvändigt för en framtid att överleva i. Det är den skapade och den nyskapande kulturens uppgift. Bernt Gustavsson

5 2019 13


– Om jag hade kunnat prata med den Robin jag var då, då hade jag sagt att han skulle skärpa till sig.

ROBIN LINDGREN Ålder: 31 år Bor: I Uppsala, född och uppvuxen i Trosa. Gör: Går juristlinjen Uppsala. Har tidigare gjort: Gått fyra år på Stensunds folkhögskola. Först två år på Bygg & fastighetslinjen mellan 2005 och 2007 och sedan två år på allmän kurs mellan 20016 och 2018. Först äventyr och träning och sedan beteendevetenskap.

14 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2019


Rektorn sa till mig:

» Se för fan till att förtjäna det här, gör något bra« Robin Lindgren gjorde två vändor på Stensunds folkhögskola, första gången blev ett misslyckande. Andra gången en succé. Och han tog Stensunds rektor på orden. Nu pluggar han på juristlinjen i Uppsala. text: martin röshammar foto: kjell b persson

H

istorien om Robin Lindgren är inte den spikraka sorten. Det finns ingen självklar början, inte heller någon rosenskimrande slutkläm. Däremot en bergochdalbanefärd i form av hopplöshet och vilsenhet, missbruk och skoltrötthet, men också mognad, stort driv, goda betyg och stora drömmar. Stensunds folkhögskola spelar en viktig roll i historien om Robin. Men vi inleder i nuet, en varm men blåsig eftermiddag i augusti. Robin Lindgren kommer ut ur huset där han numera bor, nära centralstationen i Uppsala. Tidigare den här dagen har han jobbat på ett boende för personer med funktionsnedsättningar, han växlar mellan fyra olika verksamheter innan universitetsstudierna drar igång igen. Han har valt ut ett fik, Odinsborg i Gamla Uppsala, en plats så full av historia att man skulle vilja att de gamla Kungshögarna kunde tala. Men Robin Lindgrens historia börjar med en idyllisk uppväxt i Trosa. – Jag var lite strulig, lite stökig i skolan, men det var en bra tid. Jag hade kompisar, bytte ishockeybil-

der, spelade innebandy och streethockey, lekte på gårdarna. Det var tiden före smartphones och datorer. Mamma var dagmamma i många år, nu arbetar hon på samma sorts boenden som Robin, precis som Robins pappa som länge arbetade på ett finsnickeri och sedan som monterare. I juli fyllde Robin 31 år och han säger nu, inne på Odinsborg, att han tappade den lite duktiga delen av sig själv när han var fjorton, femton år. Det var också då han slutade idrotta och istället blev intresserad av att festa. När Robin började i gymnasiet var han skoltrött redan från början, hade svårt att koncentrera sig och blev inte mindre trött av att busspendla ett par timmar varje dag. Han gav upp rätt snabbt och började på Stensunds folkhögskola strax utanför Trosa, på den då nya Bygg & fastighetslinjen. Den beskrivs nu, och det gällde nog då också, som en chans att börja om, ”en ny start och något som kan förändra liv”. Där gick han mellan 2005 och 2007. – Men det var misslyckat alltså. Det var mest fritid och fester. Jag gick inte in för studierna precis

15


»Jag bestämde mig för att vara i skolan, det är viktigt att visa att man är där och att man vill vara där«

– Hade inte folk­ högskolan funnits som studieform hade jag nog inte klarat det. Jag hade aldrig orkat plugga på komvux.

utan de var mer tidsfördriv. Jag var otrygg i mig själv och lite stängd. Om jag hade kunnat prata med den Robin jag var då hade jag sagt att han skulle skärpa till sig. Jag hade nog också sagt: Sup inte så hårt, sluta röka och snusa, börja inte med cannabis, börja om på Stensund när du är 24 istället för när du är 29.

M

ika Koskinen är lärare på Stensund och började på Bygg & fastighetslinjen när Robin gick sin sista termin. Mika kommer ihåg en skoltrött kille som hade vänt på dygnet och ”inte riktigt visste meningen med livet”. – Men han hade alltid glimten i ögat och var öppen för allas olikheter i den brokiga klassen. Hade man sagt till honom då att han skulle plugga

en teoretisk utbildning skulle han väl ha skrattat brallorna av sig. Men Bygg & fastighetslinjen är som att så ett frö, vi vill att de ska hitta något slags mål, säger Mika Koskinen. Efter den första vändan på Stensund jobbade Robin på Statoil i Järna, sedan flyttade han till Oslo där han arbetade med bilar för Europcar. Han har jobbat på restaurang och på skola som resurs. Men Robin har också supit hårt i perioder då han har tappat greppet om allt, som han uttrycker det, om både jobb och räkningar. Inkassobreven har fyllt år på hans golv och han har druckit fem-sex gånger i veckan i flera månaders tid. – Den vägen har man ju testat. Jag antar att jag har lärt mig av det. Jag vet vart det leder. Ofta har jag svårt att hålla det på en rimlig nivå. Ska jag ta tvåtre öl blir det lätt tio till, säger Robin Lindgren som poängterar att han inte har något sug efter alkohol. Jag slås av hur obesvärad han är av att berätta hur hans liv har varit. Även det står nog i bjärt kontrast till hur han var när han gick på Stensund i mitten av 00-talet. Men hösten 2016 var han redo igen och läste allmän kurs, först äventyr och träning och sedan, andra året, beteendevetenskap. – Det gnagde under många år, att jag ville ha möjligheten att kunna plugga vidare. Jag ville inte komma på senare att ”det här vill jag plugga”. Men hade inte folkhögskolan funnits som studieform hade jag nog inte klarat det. Jag hade aldrig orkat plugga på komvux, menar Robin Lindgren. På folkhögskola får eleverna hjälp med att organisera sina studier, på komvux är det elevernas eget ansvar att planera sina dagar och det hade inte passat honom, i alla fall inte då. Risken är stor att han hade skjutit upp saker, stort som smått och till slut inte fått något gjort. Målet blev efterhand tydligare. Han skulle få högsta betyg. Bara så kunde dörrarna öppnas till spännande högskoleutbildningar. – Jag bestämde mig för att vara i skolan, det är viktigt att visa att man är där och att man vill vara där. Jag tänkte att så länge jag är på lektionerna, då

16 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2019


ökar chanserna att få det jag vill. Då kunde jag inte sova länge på morgnarna och missa lektioner. Det var inte seriöst, jag kunde inte hålla på så längre. Det har med mognad att göra, säger Robin Lindgren som menar att Stensund jobbar stenhårt för att alla ska vara med i gemenskapen, att alla ska känna sig välkomna. – Men om någon inte vill vara med, vill hålla sig utanför, då är det svårt, menar Robin och tänker på hur han själv var under sina första två år på skolan. Att bo på skolan var också viktigt för Robin när han gick där mellan 2016 och 2018. Det gav honom möjlighet att fokusera på studierna, men också att komma från sin lägenhet inne i Trosa och de dåliga vibbar han fick av den.

I

början av det sista året fick alla elever skriva brev till sig själva där de skulle formulera sina förväntningar på läsåret. I mitten av brevet skrev Robin att hans mål var att få en fyra, det högsta studieomdömet och att allt annat skulle vara ett misslyckande.

– Längst ner skrev jag: ”Du fick en fyra” med en glad smiley till. För vi skulle få tillbaka brevet när vi fått våra betyg. Jag glömde bort det där men blev väldigt glad när vi i slutet av läsåret fått våra betyg och sen breven. Jag fick en fyra och öppnade brevet. När han öppnade brevet insåg han också att han träffat en tjej på skolan, redan de första dagarna. Längst ut på papperet med jätteliten text hade han nämligen skrivit ut hennes namn. De hade inte ens pratat med varandra. Han vågade inte skriva det rakt ut, ”ifall det skulle skita sig”. Men det sket sig inte. Nu bor de tillsammans i den där lägenheten i Uppsala, Ida och Robin. – Berättelsen om Robin Lindgren är en sån här solskenshistoria där folkbildningen faktiskt har gjort skillnad. Naturligtvis har han gjort det stora jobbet själv men jag tror att folkbildningen och folkhögskolan gav förutsättningarna för Robin att växa och att göra det i rätt takt, säger Tommy Fogelberg som tidigare var rektor för Stensunds folkhögskola. Han minns den Robin som gick på skolan 2005-

– Stensund jobbar hårt för att man ska vara med i gemenskapen.

FOLKHÖGSKOLAN

5 2019 17


»Berättelsen om Robin Lindgren är en solskenshistoria där folkbildningen har gjort skillnad« 07 och beskriver honom som en ganska trött person, alls inte stökig men inte intresserad av bokliga studier. – När han sedan kom tillbaka många år senare blev han en drivande person, i idrottsföreningen och i skolsamhället. Jag tror att folkbildningen hjälpte honom att hitta sin väg i livet under ordnade, långsamma och tydliga former. Det passade honom, menar Tommy Fogelberg som då Robin slutade med högsta betyg tog till det stora ord-artilleriet: ”Se för fan till att förtjäna det här. Gör något bra. Du är ämnad för större ting”.

N

u läser Robin Lindgren andra terminen på juristprogrammet, det blev juridik efter att han som han säger det själv, halkade in på det spåret. Han slutade på Stensund i juni 2018 och när han och Ida reste under hösten sökte han till bland annat juristlinjen. – Det var mer för skojs skull. Jag tänkte att jurist, ja, det vore ju coolt, intressant och sofistike-

rat. Och man kan tjäna en massa pengar. Så jag började i vintras och det är svårt som fan, i alla fall om man siktar på högsta betyg. Men trots att han fixade studierna den första terminen på juristlinjen är han inte helt säker på att det är rätt väg även om han till slut bestämde sig för att gå även den andra terminen. Intresset finns där men passionen, den söker han fortfarande efter. Psykologyrket skulle passa honom, tror han. Men den utbildningen är ännu svårare att komma in på. – Att jobba med människor, det är det jag vill. Psykolog inom skolvärlden kanske. Hjälpa folk. Kanske är det lättare att identifiera sig med folk om man har haft det svårt själv. Vi får se, jag kommer att fortsätta att söka till den utbildningen i alla fall. Vad gör du om fem, tio år? – Jag har ett jobb som jag trivs med. Det är väl det mest grundläggande, att jag vill kunna försörja mig utan att det känns jobbigt. Då är jag ganska nöjd. Och så har jag säkert en eller två ungar, ler Robin Lindgren. ■

– Jag vill jobba med människor, psykolog kanske. Kanske är det lätt­ are att identifiera sig med folk om man haft det svårt själv.

18 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2019


Allt börjar med bra lärare Oavsett vilka ord och känslor du vill sprida genom livet, är bra lärare med dig hela vägen. Ta del av samtalet mellan Mark Levengood och Seinabo Sey om skolan och lärarnas betydelse för att våga satsa på sina drömmar på lararforbundet.se


Ny kraft

på sommarkurs

20 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2019


Låtar skapar karaktärer. Rytmiklärare­ Emma Linnros kompar när Katarina Bengnér övar den låt hon skrivit på teaterkursen.

När de flesta ordinarie lärare gått på sommarlov och deltagarna åkt hem fylls lektionssalar och internat av nya besökare. Under några sommar­­veckor flödar kreativiteten när landets folkhögskolor drar igång över 700 sommarkurser. Men det är inte av ekonomiska skäl man har anordnar dem. text: karin södergren foto lasse burell FOLKHÖGSKOLAN

5 2019 21


”Varför har du inte tid med mig?” Amanda Skotte och Zoë KennedyEngblom övar en scen med mor och son.

Jag broderar mitt liv är titeln på kursen med skapande stygn.

C Kajsa Bilius är dramapedagog och leder teaterkursen i devicemetoden.

hristina Lorenzoni läser dikten Paret av Tomas Tranströmer. Elva kvinnor lyssnar uppmärksamt, samtidigt som de betraktar teckningen på ett staffli framför dem, som Christina har skapat: två kroppar vars konturer slingrar sig om och in i varandra: De släcker lampan och dess vita kupa skimrar/ett ögonblick innan den löses upp/som en tablett i ett glas mörker. Det är fjärde kursdagen på Sigtuna folkhögskolas fortsättningskurs i akrylmåleri, två veckor före ordinarie terminsstart. Turen att läsa och visa den egna bilden går vidare. Boye, Fröding, Bergman, Ferlin. Bilderna står uppradade framför gruppen, skapade i olika tekniker med skiftande karaktär och uttryck. Ljuset flödar in genom ateljéns stora fönster och en lugn, allvarlig och en smula melankolisk stämning sprider sig i rummet. – I dag är det gråtdagen, i går var det skratt­ dagen, konstaterar kursledaren och bildterapeuten Marianne Lagercrantz vars kurs i år lockat kvinnor i åldrarna 44 till 83 år. När alla har presenterat sina alster är det dags för fika. – En vecka på sommarkurs på folkhögskola är ett måste varje år, tycker 73-åriga Marie-Louise från Hjorthagen som befinner sig på Sigtuna folkhögskola för första gången. Det är lite som husmors­

semestern var förr, säger hon, man äter bra och gott och man får avkoppling från vardagen. Men det är många som inte vet att detta finns! Medelåldern bland kursdeltagarna är hög, men det finns undantag. Teaterkursen, som dramapedagog Kajsa Billius och rytmiklärare Emma Linnros håller i, har en klart yngre sammansättning. Och istället för dagsljus och eftertänksam tystnad råder högljudda känslor och sparsam belysning i lokalen, en del av skolans kyrka. Svarta gardiner täcker väggarna från golv till tak. – Ta tid på er i tystnad innan ni börjar, uppmanar Kajsa Billius deltagarna Sofia Spånberg och Anna Målberg som står beredda att framföra sin scen om ett annorlunda möte. Metoden som kursen bygger på kallas devise och går ut på att gruppen tillsammans skapar en föreställning. Första dagen skriver varje deltagare en scen på 90 sekunder. Texten går sedan vidare till en annan deltagare som bygger vidare och utvecklar scenen och karaktärerna. På så vis växer föreställningen sakta fram. – Det blir ett lekfullt och fritt sätt att skapa. Genom att inte styra hittar man rakt in i kärnan och undviker att det blir för mycket prestation, förklarar Kajsa Billius. Texterna och karaktärerna fortsätter att utvecklas under veckan med improvisationer, lekar och musik. Varje deltagare skriver också en låt utifrån sin karaktär.

22 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2019


Bildterapeut Marianne Lager­ crantz och Karin Persson, äldsta deltagaren denna vecka.

Måla till dikter är en del av kursen i akrylmåleri.

»Om man blir nyfiken på en annan kurs, ska det finnas möjlighet att testa lite« – Det blir dynamiskt, skapandet får en egen kraft. Men om man har stort kontrollbehov är det en verklig utmaning, berättar Sofia Spånberg som aldrig varit på en sommarkurs tidigare men är bekant med miljön efter att ha gått flera år på folkhögskolekurser med teaterinriktning. För Kajsa Billius är det ingen uppoffring att jobba en vecka mitt i sommaren. – Tvärtom, det är underbart att vara här. Alla elever är positiva. Det blir en särskild stämning eftersom man sover över och lämnar vardagen. Det är ett lyxigt sommarjobb! Kvinnorna dominerar bland deltagarna på sommarkurserna, berättar Ulf Eklund, skolsekreterare på Sigtuna folkhögskola. – Vi gör det här för att det är kul när det är liv på skolan även sommartid och för att det stämmer med vårt bildningsuppdrag. Det är också bra PR för skolan. Men ekonomiskt går det plus minus noll. Kursen är gratis, men deltagare betalar 4500 kr för mat och boende i enkelrum. För att en kurs ska bli av krävs tio deltagare. Skolan har satt ett maxtak på 15 deltagare per kurs för att kvaliteten ska förbli hög. FOLKHÖGSKOLAN

– Vi lägger ut en palett av kurser på våren så får man se vilka som blir av. I år blev bara fyra av tio kurser av första veckan, andra veckan fick vi ihop sju kurser. Det behövs att lärarna nätverkar för att kurserna ska bli fulla. Hur hittar ni lärarna? – Dels frågar vi våra lärare inhouse, men de flesta kommer utifrån och har helt andra yrken. De är konstnärer, musiker och skådespelare till exempel. Många har kurser i annan regi under vintrarna. Några har hört av sig själva och föreslagit kurser, berättar Ulf Eklund.

V

arje år anordnar landets folkhögskolor drygt 700 sommarkurser. Siffran har legat i stort sett konstant de senaste 15 åren, med en topp på 822 år 2003 och en dipp år 2011 på 541 sommarkurser. Det visar siffror som Folkhögskolans serviceorganisation (fso) tagit fram åt tidningen. Däremot har det totala antalet inrapporterade kortkurser minskat med 37 procent sedan 2006, enligt statistik från Folkbildningsrådet, och antalet deltagare har

”Sommar­ kurserna är bra PR för skolan” säger Ulf Eklund, skol­sekreterare på Sigtuna folkhög­ skola.

5 2019 23


»Vi försöker göra sommarveckan till något speciellt och lägger mycket energi på att ha en hög nivå«

Marianne Lagercrantz har 20 års erfarenhet av undervisning i kreativt måleri.

nästan halverats – trots att antalet sommarkurser i princip varit detsamma. Det beror sannolikt på att många skolor väljer att finansiera sommarkurserna utanför folkbildningsanslaget och därför inte kommer med i statistiken. En annan orsak är att de fackliga kortkurserna har minskat sedan början av 90-talet då regeringen minskade korttidsstudiestödet med två tredjedelar. Istället för statsbidrag tar skolorna ut kostnaden för sommarkurserna via deltagarnas avgifter för kost och logi, ofta mellan 4000 och 5000 kronor för en vecka - en betydligt högre summa än vad deltagarna på de långa kurserna betalar. – Men så har vi också en helt annan servicenivå på sommarkurserna, säger Roger Johansson, rektor på Fridhems folkhögskola, den folkhögskola i landet som anordnar i särklass flest sommarkurser – i år 79 stycken, alla olika, under åtta veckor. Sammanlagt blev det 1200 deltagare. Att skolan skulle leva gott ekonomiskt på sommarkurserna stämmer inte, enligt Roger Johansson. – Det är både kostsamt och tidskrävande att ha så många deltagare. Trots att deltagarna på långkurserna betalar ungefär samma summa för en hel månad så går sommarkurserna i stort sett jämnt ut i slutänden. Men man kan säga att de äldre subven-

tionerar de yngre. Utan sommarkurserna hade ungdomarna på långkurserna behövt betala mer för mat och boende.

F

ridhems sommarkursutbud är minst sagt varierat. Brasilianska rytmer, mosaik, stomp, stå-upp, lindy hop, sticka sockor och måla stort är några exempel. – Vi försöker få ihop ett program som attraherar olika sorters människor. Varje vecka ska det vara något konstnärligt, något som drar män, något som uttrycker känslor, må-bra, hantverk… Det ska vara både extrovert och introvert, säger Roger Johansson. Sommarkurser i stor skala är en tradition sedan 20 år på Fridhem. Men det började långt tidigare. Redan på 20-talet kom lågutbildade kvinnor till skolans kortare perioder och på 70-talet utbildades musiklärare på somrarna. Att skolan har ett internat med 200 rum spelar också in. Men huvudmotivet är folkbildning, försäkrar rektorn. – Vi vill ge bildning och fortbildning till dem som fortfarande vill förkovra sig men av olika skäl inte kan gå en långkurs. Det finns också en provapå-tanke, om man under veckan blir nyfiken på någon annan kurs, ska det finnas möjlighet att testa lite. De som är här ska få med sig något som får dem att må bra resten av året. Många som kommer har ju barn och barnbarn. Det blir sammantaget en bra marknadsföring för folkhögskoletanken. På Biskops Arnö folkhögskola, den näst största sommarkursanordnaren i landet, har antalet sommarkurser vuxit från sju år 2012 till 32 genomförda kurser i år. – Vi hade en stor diskussion om vad vi skulle göra på sommaren och kom fram till att vi ska göra det vi ändå är bra på och tillgängliggöra det för fler, berättar Mats Lundberg, rektor. Förutom viljan att sprida folkbildning finns även här ekonomiska motiv. – Om statsbidragen till folkhögskolorna varit högre, om vi inte hade varit tvingade att vara kreativa för att överleva, hade vi kanske haft färre kurser. Men eftersom vi har en infrastruktur igång kan vi inte släcka ner på sommaren. Vi har vaktmästare, kök, personal, städ igång. Det gäller att ta initiativ så att man fyller platserna.

24 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2019


På teaterkursen skapar deltagarna själva sin dramatik med hjälp av en särskild metod.

Mats Lundborgs råd till skolor som vill testa sommarkurser är att inte tulla på kvaliteten. – Vi försöker göra sommarveckan till något speciellt och lägger mycket energi på att ha en hög nivå. Man märker på utvärderingarna att deltagarna uppskattar det vi gör. De flesta sommarkurser är på fem dagar och­ fokuserade på det kreativa. Deltagarna skapar i olika material och tekniker. Men hur får man igång en kreativ process på så kort tid? Tillbaka på Sigtuna:

B

lunda. Tänk dig tillbaka till din barndoms sovrum. Hur såg det ut? Vad tänkte du på när du låg där i sängen? Så inleder konsthantverkaren Helena Mannerstam kursen Jag broderar mitt liv, som förutom att sy olika sorters stygn på tyg består av skriv­ övningar, teckning och måleri. – Det gäller att sätta sig i kontakt med inre bilder och drömmar, utan att det blir prestation eller krav. Känslan av frihet är viktig, tycker hon, det ska inte finnas rätt eller fel. Deltagarna behöver inte heller ha broderat tidigare. – Man kan ta med sig en bild att utgå ifrån, men den som vill får gärna fristajla direkt istället. I borderisalen råder full koncentration. Deltagarna sitter tillsammans runt ett stort bord och småpratar men är samtidigt uppslukade av sina egna projekt. – Det här är min vuxne son, förklarar Karin Secka som syr svarta så kallade efterstygn på en tygbit som hon applicerat en bild på efter ett foto. Hon har aldrig broderat tidigare, bortsett från någon gång i grundskolan. Nu bearbetar hon sin oro över sonens stökiga liv. Bredvid sitter hennes syster, Anna Sanyang, som Karin lockat hit från Gotland. – Men vi har båda gått på folkhögskola tidigare. FOLKHÖGSKOLAN

Så folkhögskolan ligger oss varmt om hjärtat. Det bästa med kursen är att det är så anspråkslöst, tycker de. – Man får komma loss, befria sig själv, leka, säger Anna Sanyang. Om det blir för allvarligt kan det lätt låsa sig. Deras lärare betonar att det är processen som är viktig, inte resultatet. Helena Mannerstam, som hittat hit via Sensus där hon är kursledare vintertid, blandar in poesi, musik och rörelse för att få deltagarna att komma vidare. – Jag vill också att de har flera grejer på gång samtidigt. Och man behöver inte hinna klart det man börjat på under kursen. Det kan man fortsätta med hemma. Själv sysslar hon en del med garnbombing – eller garngrafitti som det också kallas – som går ut på att smycka offentliga platser med tyg eller stickning. Det kan vara en lyktstolpe eller ett trist elskåp som piffas upp. När hon lägger upp sina alster på Instagram blir många intresserade. Handarbete är hett. – Allt fler upptäcker hur bra man mår bra av att arbeta med händerna, att energin höjs och att man får en mer positiv tankevärld när man kommer ifrån skärmar och annat som stressar. Men att överföra livsminnen till textil kan också bli känsligt. – Det är mycket som kommer upp, förluster till exempel. Men jag är tydlig med att man inte behöver outa någonting i gruppen. Man får vara i sin egen bubbla hela veckan om man vill, säger Helena Mannerstam. I morgon är veckan är till ända. Några deltagare bestämmer sig redan innan de åker hem för att komma tillbaka nästa år. Som någon säger i kaffekön: sommarkurser blir lätt ett beroende. ■

Helena Mannerstam är lärare i broderi och håller själv på med garn­ bombning.

KORTA KURSER Antalet deltagare på folkhögskolornas kortkurser har minskat med 46 procent mellan 2006 och 2018.Antalet deltagarveckor för kortkurser med statsbidrag var 53 100 år 2018. Nivån har legat i stort sett konstant sedan 2015. Antalet utannonserade sommarkurser var i år 750. Källa: Folkbildningsrådet

5 2019 25


KRÖNIKA

Kort om … 150-årsfirande, klimatmanifestation, humorutbildning

Att fika står för intresse för människor När jag gick på folkhögskollärarprogrammet läste vi en bok om folkhögskolans särart. I den första delen av boken analyserades flera företeelser inom folkhögskolans värld som ansågs vara värdiga kandidater till särartsbegreppet. Men i analysens grepp skalades de bort, en efter en. Till slut fanns bara en kvar – internatboendet – denna pedagogiska högborg där många går från ung vuxen till helt vuxen, en mellanstation mellan föräldrarna och den egna lägenheten. Det är ett stöttande boende med möjlighet till gemenskap och meningsfulla aktiviteter på kvällarna. En av kvällsaktiviteterna som Karlskoga folkhögskola erbjuder (och säkert många andra folkhögskolor) är cafékvällar. Här träffas alla som vill, antingen man tillhör personalen, bor på internatet eller är studerande med eget boende. Ofta finns också de studerandes barn med och delar en bit mat, musik och andra aktiviteter med oss. Jag tror det betyder mycket att få umgås tillsammans med alla åldrar. Det är få ställen i samhället som det är möjligt, så här har vi något att ta vara på. Kanske är själva mötet mellan generationerna en särart också? I vårt fikarum brukar vi med ett underfundigt leende bestämt hävda två andra särarter eller i alla fall två grundpelare som folkhögskolan bygger på. Det är fika och motsvarande. fika står för intresse för människor och att ta sig tid med varandra. Motsvarande står för den frihet vi har i undervisningen. Visst sneglar vi som undervisar på allmän linje en del på gymnasieskolans kurskrav? Det kan bli för mycket “sneglande”. Då brukar vi påminna varandra om att våra direktiv är att ge en likvärdig (inte likadan) undervisning som gymnasieskolan eller som det heter – motsvarande . Det är en frihet vi ska vara rädda om. Här kan vi göra mycket, och det gör vi. Det är då det blir så roligt. Jag tänker på all kontakt med samhället runt omkring oss som vi ständigt försöker ge våra studerande, studiebesök, besök i klasserna från t.ex.polis, föreningar och sociala verksamheter och en påverkan av samhället “på riktigt” med insändare och manifestationer. Vi kanske ska bli bättre på att tipsa varandra om bra “motsvarandeundervisning”? Hur gick det då med boken om folkhögskolans särart? Jo, den senare delen av boken ägnades åt att motbevisa att internatet var en särart! Min läsning slutade i förvirring. Jag måste ha missat något väsentligt i den boken. Gudrun Härenstam, lärare på Karlskoga folkhögskola

• Blekinge folkhögskola firar 150 år 2019. Skolan startade 1869 och är Sveriges fjärde äldsta folkhögskola. Den 26 september firade Skolan med en tidsresa bakåt i tiden, till året 1919, samma år som riksdagsbeslutet om rösträtt för kvinnor förverkligades. Alla lärare och deltagare var tidsenligt klädda. Det var också detta år som man avtäckte konstverket Såningskvinnan, av blekingekonstnären Per Hasselberg, som står på skolans område. Nu, hundra år senare, avtäcktes statyn ännu en gång. Gunvor Härenstam är lärare på Karlskoga folk­ högskola och undervisar i naturkunskap, samhällskunskap och matematik. Hon har även författare och har gett ut tre skön­ litterära böcker.

Rektor Bertil Karlsson, flankerad av Malin Danielsson och Anneli Wik.

• Allmän kurs och Språkåret på Sigtuna folkhögskola genomförde en klimataktion på Stora torget i Sigtuna 27 september. Deltagarna hade undersökt koldioxidutsläpp mellan Stockholm-Luleå med flyg, bil eller tåg och berättade för intresserade Sigtunabor. Man presenterade sökmotorn Ecosia, som använder annonsintäkterna till att plantera träd. Man delade ut flygblad om IPCC, Parisavtalet och 1,5-gradersrapporten till förbipasserande. • Väddö folkhögskola utanför Norrtälje har startat en utbildning för komiker, Humorprogrammet. Den som blir antagen får lära sig allt om ståuppkomik, humorns historia och hur man försörjer sig som komiker. Utbildningen sker i samarbete med House of Comedy, som bland annat grundades av komikern Özz Nûjen och Janne Westerlund, som är lärare och kursansvarig tillsammans med Magdalena Bibik-Westerlund.

26 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2019


FÖRBUNDET FOLKHÖGSKOLLÄRARNA

Välkommen till Folkhögskole­forum 2019 Även i år arrangerar vi tillsammans med Folkhögskolornas serviceorganisation Folkhögskoleforum. I år går det av stapeln den 29 oktober på Stockholm City Conference Center (Norra Latin). I två gemensamma och sju valbara seminarier får vi lyssna till olika föreläsningar på temat frihet och vad den betyder för folkhögskolan. Utbildningsminister Anna Ekström reflekterar kring temat folkhögskolans frihet – myt eller möjlighet. Susanna Alexius, docent i företagsekonomi talar om frihetens paradoxer, Utan styrning – ingen frihet, och hur man kan skapa sig en frizon. Sam Paldanius, forskare och universitetslektor vid Örebro universitet, har forskat om folkhögskolans pedagogik och föreläser under rubriken "Vad innebär friheten för folkhögskolans didaktik?" Han talar om vad det innebär att undervisa utan kursplan och vad begreppet fri och frivillig står för. I ett seminarium samtalar filmaren Tom Alandh med deltagare och kursledare på några av folkhögskolornas dokumentärfilmutbildningar om vad som utmärker dem. Andra seminarier har rubriker som: Är dansk folkhögskola mer folkhögskola än svensk folkhögskola, Yrkesutbildning på folkhögskola, Hållbarhet – folkhögskolan och Agenda 2030, Att skapa sig en frizon – råd från en organisationsforskare.

Kontakta kansliet

Tveka inte att kontakta oss vi d frågor. Ring he llre en gång för mycke t än en gång för lite!

ORDFÖRANDE Ingela Zetterberg, 08-737 68 97

OMBUDSMAN Bengt Wensmark, 040-393915 bengt.wensmark@lararforbundet.se

Här får jag möta de allra intressantaste Jag är nästan född på Folkis. Min far arbetade på Munka folkhögskola, gamla Nordvästra Skånes folkhögskola, från 1950-talet till 1980-talet och nu har jag snart slagit hans rekord med 5 år. Vad är jag för en självplågare, som fortsätter jobba på Wendelsbergs folkhögskola, utanför Göteborg, år efter år? Svaret för mig är att det finns ingen plåga och ingen stagnation på mitt arbete, utan det är den plats i världen där jag får möta de intressantaste människorna, bygga relationer med dem och ibland dessutom göra relativt intressanta saker själv. Men utan detberömdabananskalet hade jag inte drattat i folkhögskoledammen. I gymnasiet blev jag intervjuad i den lokala tidningen nst om mina framtidsdrömmar, eftersom jag spelade Lorca tillsammans med de andra i gymnasiets teatergrupp på Jarl Kulle- scenen, och jag svarade: ”Jag skulle vilja jobba i en fri grupp – en teatergrupp där man får göra lite av varje – för jag tycker att allt med kultur är så roligt och kan inte välja.” Och folkhögskolan är lite som en Frigrupp. För det första går stället runt på kreativitet och kaffe. Alla vill vara kreativa men ingen vill administrera. (Tack Ylva för att du tar hand om papperena!) För det andra vet vi att det blir långkörare och publikdragande klassiker som vi vet att publiken vill ha. Men det finns oftast möjlighet att göra en modern tolkning av Macbeth, där skådespelarna har rosa boll-antenner och plötsligt brister ut i sång. För det tredje är frigruppen som en dysfunktionell familj, som antingen är konflikträdd och därför låter alla göra precis som de vill eller är auktoritetsbunden och därför låter alla göra precis som de vill. Eller så har folk helt enkelt dåligt minne. Och så har alla varit med alla. Det som skiljer folkhögskolan och frigruppen åt är att du slipper kuska runt på vägarna i en liten minibuss mellan hålorna i mellersta Sverige (Om du inte jobbar på en folkhögskola med filialer i hålor i mellersta Sverige.) Jag har alltså hamnat på folkhögskola, en helt underbar arbetsplats, tröttnar jag på min ”dysfunktionella familj” kan jag gå hem till min egen. Helle Dahl Ledamot i förbundsstyrelsen och lärare på Wendelsbergs folkhögskola


LÄSNING

Inne i Islamiska Staten INGEN PLATS FÖR MIG Katia Wagner • is lever fortfarande i media. För de flesta känns detta avlägset. Men tänk om det var en vän eller en väns son eller dotter som hade fastnat för is . Och du inte hade förstått det förrän det varit för sent. Katia Wagner berättar om den tunisiske tonåringen, idag 26-årige Ghazi i Ingen plats för mig. Hon känner skuld för att hon inte lyckades stoppa att han blev rekryterad till is. De lär känna varandra när hon är i Oslo för att skriva om papperslösa. De fortsätter sin kontakt på Facebook. Fotbollsintresset är gemensamt och de kommenterar matcherna för varandra. Katia Wagner sammanför Ghazi med sina döttrar. Det är som om flyktingvågen till Europa fått ett ännu tydligare ansikte. Vi kommer nära Ghazi i vardagen. Hans rastlöshet, hans hoppande ben under ett bord, hans rädsla för både myndigheter och is. Han lämnar sitt land i båt med flera kompisar. De hamnar på Sicilien. Han kommer till Sverige och sedan Norge. Han tvingas sälja droger. Och han berättar för myndigheterna om sin situation, men de bryr sig inte. Det är därför Katia engage-

rar sig. Oväntat får hon en dag Facebook-kommentaren: – Du är otrogen. Och jag kommer att strida mot otrogna i Europa. Vår vänskap är slut. En av döttrarna blir chockad när han lagt upp en bild på sig själv med ett gevär över axeln. Katia Wagner blir rädd och anmäler Ghazi till Säpo. Strax därefter får hon en förfrågan om att bli vän igen på Facebook. Hon svarar inte. Men en dag äter hon lunch med Fredrik Önnevall som hjälpt en 15-årig syrisk pojke från Grekland till Sverige under inspelningen av svt-programmet Fosterland. Han tycker att Katia bör tänka på att hon kanske är den enda som Ghazi har kvar utanför is. Hon ändrar sig och accepterar vänförfrågan. Ghazi försöker fly från is flera gånger. Tredje gången lyckas han. I Tunisien döms han till två års fängelse. Därefter måste han anmäla sig till polisen flera gånger varje dag. Därför får han svårt att hitta något jobb. Katia Wagner skriver om demoniseringen av is som gör att vi inte i tid får syn på de unga sökande som är vilsna och lättledda och inte känner sig hemma någonstans. Holger Nilén Katia Wagner är svensk journalist och författare och skriver särskilt om människohandel, sexualbrott, heder­ svåld, migration, radikalisering och unga på flykt.

MÄRKVÄRDIGA SVENSKA KVINNOR Marlene Gustafsson • I Märkvärdiga svenska kvinnor möter vi kvinnor varit med och format landet: De första, de största, de vi beundrar, de mindre synliga och de som förlorade allt. De vi vagt känner igen och de allt överskuggande ikonerna. Somliga kämpade för andras förbättrade levnadsvillkor – andra slogs för sin egen frihet. I Märkvärdiga svenska kvinn or möter vi 200 kvinnor som tog de stora kliven: hoppade från en flygplansvinge, klev ut i rampljuset, banade sin väg i politiken och näringslivet, skaffade sig kunskap, makt och inflytande mot alla odds. SKRÄCKENS GÅRD Camilla Dahlberg • Skräckens gård är en fantasyroman om minnesförlust, spökerier och tidsresor. Sjukdom, ungdomsliv, nazism/ rasism, mobbning och vänskap förr och nu är några teman i boken. Camilla Dahlberg är lärare på Lunnevadds folkhögskola i svenska, historia och religion. Skräckens gård är hennes andra roman och handlar om Rebecka som tillbringat större delen av hösten på en barn- och ungdomspsykiatrisk. Hon har inga minnen från sitt tidigare liv. Hon måste lösa gåtan geno m att ta reda på vem hon är – och vad som egentligen hände då hon förlorade sitt minn e. HITTA HEM Gunvor Härenstam • I den korta romanen (114 sidor) Hitta hem berättar folkhögskolläraren Gunvor Härenstam om fyra människors liv som vävs samman av slumpmässiga möten. Det är Sigrid som hittar en kvinna, Lenuta, med ett litet barn i famnen inne i en grotta dit hennes hund har lett henne. Det är den gitarrspelande pojken Mitric, som spelar för pengar på gatan som möter musikläraren Fredrik som vill att de ska spela ihop. Efter hand vävs de fyras deras öden ihop. Gun vor Härenstam arbetar som lärare på Karlskoga folkhögskola. Hitta hem är hennes tredje bok.

28 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2019


SÅ HÄR KAN VI INTE HA DET – FEM KVINNOORGANISATIONER I GÖTEBORG Red Anette Carlsson

UR-program om prestationsångest för folkhögskolan

Den tidiga kvinnorörelsen • De tidiga kvinnoorganisationernas arbete i Göteborg från slutet av 1800-talet imponerar. I olika delar av samhället samlades kvinnor för att tillsammans lyfta kvinnors ställning genom utbildning, studier och socialt stödarbete, propaganda för rösträtt, nykterhet och rätten att inneha olika yrken. Många av kraven är idag reglerade i lag och mycket av det sociala arbetet har tagits över av samhället. Det är därför lätt att glömma det digra arbetet av engagerade idealister som ligger bakom. Så mycket viktigare därför att dokumentera dessa organisationers historia. I Så här kan vi inte ha det – fem kvinnoorganisationer i Göteborg presenteras Göteborgs Kvinnliga diskussionsklubb, Föreningen Vita Bandet, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, Fredrika Bremerförbundet och Göteborgs Idun. Dessutom presenteras det första försöket till förening som lade ner

PERSONER

verksamheten efter bara några år, Göteborgs Kvinnoförening. Materialet till boken kommer från protokoll och kassaböcker, brev, tidningar, skriftserier, personliga intervjuer och minnesanteckningar. Förutom de kronologiska berättelserna lyfts portalfigurer från föreningarna fram. En lista med viktiga årtal ur kvinnohistoriskt perspektiv ingår också. Alla de upptagna grupperna är religiöst och politiskt obundna. De politiska kvinnoorganisationernas arbete får dokumenteras i andra skrifter. Man kan inte låta bli att bli berörd av det engagemang som lyser igenom raderna och känna djup tacksamhet för alla kvinnliga pionjärer – och även några välvilliga liberala manliga mecenater och redaktörer – som drevs av viljan att förändra samhället i en mer jämlik riktning i denna första våg av jämlikhetsarbete. Birgitta Tingdal

Tipsa eller skriv om personer du vill uppmärksamma

Athena Farrokhzad, poet, översättare och kurs­ ansvarig och handledare på Författarskolan vid Nordens folkhögskola Biskops Arnö, hamnar på plats nr 15 i nyhetsmagasinet Fokus placering av kulturårets 75 inflytelserikaste kulturpersonligheter. Hon slog igenom 2013 med sin diktsamling Visit, som översattes till flera språk. Bakom lärarpulpeten påverkar hon den unga poetgenerationen som ingen annan skriver tidningen i sin motivering. FOLKHÖGSKOLAN

Hon har biopremiär på en omskriven dokumentärfilm om kärleken mellan en sexbarns­ mor och en tiggare.

• Piskan är en ny programserie i ­Sveriges Radio som tagits fram i samarbete med lärare och deltagare på folkhögskolans allmänna linje. Piskan är en serie på åtta halvtimmesprogram om prestationsångest som nu finns på urplay. Varje avsnitt har olika teman: Jag är en idiot, Konsten att misslyckas, Det perfekta livet, I morgon är en annan dag, Vad gör det om hundra år etc. Här finns rädslan att inte passa in, inte vara tillräckligt snygg eller göra bort sig inför andra. Prestationsångest handlar också om rädslan att hamna utanför gruppen. Vi får exempel på att prestationsångest är något som funnits i alla tider, historien är fylld med antika greker, medborgarrättskämpar, diktare och artister som lidit och lider av ångest. I programserien möter vi Piskans egen psykolog, Jeanette Karensen, som förklarar och ger tips om hur man kan hantera prestationsångest och att vi måste tillåta oss själva att misslyckas ibland. Det handlar om att "få bort den lilla djävulen på axeln som ständigt kritiserar dig", rädslan att misslyckas, att tala inför andra, strävan efter det perfekta livet. Men också att rädslan för att göra fel kan motivera oss att lära nya saker och rätta till fel. Staffan Myrbäck

Ida Måwe blir ny che­f­ redaktör för RFSU:s tidning Ottar som bevakar och skriver om sexual­ politiska frågor. Ida Måwe är från Luleå och ut­bildade sig till journalist på den numera nedlagda journalistutbildningen vid Kalix folkhögskola. Hon har frilansat för Ottar i flera år och ­skrivit flera granskade reportage. Hon har varit chefredaktör för tidningen ­Hertha, världens äldsta kvinnotidning, som ges ut av Fredrika B ­ remer-förbundet.

Ellen Fiske har i höst, tillsammans med Joanna Karlberg, haft biopremiär på deras omskrivna ­dokumentärfilm J ­ osefin & Florin, berättelsen om tiggaren Florin från Rumänien och den ensamstående sexbarnsmammam Josefin som fann kärleken hos varandra. Båda ­filmarna är utbildade på folkhögskola. Ellen Fiske på Birkagårdens och Biskops Arnös dokumentärfilmlinjer och Joanna Karlberg har gått filmlinjen på Skurups folkhögskola.

5 2019 29


MARIT KAPLA. Författare, journalist. Född: I Malung 1970. Bor: Gråberget (Majorna) i Göteborg. Aktuell: Med sin första bok Osebol och som redaktör för tidskriften Ord & Bild. Dessutom ska hon ut på turné med musikern Martin Hederos. Premiär i Umeå den 18 november.

30 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2019


» Det de säger är poetiskt, intressant och angeläget« 800 sidor om liten ort i Värmland, kan det vara något? Ja, det tycker författaren och folkhögskoledottern Marit Kapla och det tycker Sveriges samlade kritikerkår. Nu åker hon och musikern Martin Hederos på turné med Osebol – en föreställning om en by. text: martin röshammar foto: emelie asplund

FOLKHÖGSKOLAN

S

olen skiner över Lagerhuset vid Järntorget i Göteborg. Här håller ett antal kulturtidskrifter och små förlag till, bland annat tidningen Ord & Bild och förlaget Teg Publishing. Marit Kapla är en av två redaktörer för Ord & Bild och förlaget gav i våras ut Osebol, hennes bokdebut. Den stökiga miljön i ett Göteborg där det omdebatterade bygget av Västlänken verkligen sätter sin prägel på stan, är en kraftig kontrast till det Värmland som står i centrum i Osebol. I den hyllade och omtalade boken om byn vid Klarälven i norra Värmland får invånarna själva säga sitt. De berättar om vardagen, om hur människor kommit och gått, om hur jobben har kommit och gått, om sorg och glädje, men också om kärleken till bygden och i vissa fall, en stor skepsis till storstäderna och livet där. ”Min tid i Osebol började en dag i slutet av september 1970. Pappa hade fått jobb på Klarälvdalens folkhögskola i Stöllet, några kilometer norr om Osebol på andra sidan älven. Han och mamma fick hyra övervåningen på Byggninga i Osebol, på samma gård som Karin och Alf Håkansson. Tre veckor tidigare hade jag blivit född på Malungs bb”. Så skriver Marit Kapla i efterordet till boken. Hon förklarar också att hennes tid i Osebol slutade många gånger. När hon gick i gymnasiet i Torsby och kom hem på helgerna, när hon pluggade journalistik i Stockholm, när hon fick jobb som lokalreporter i Torsby för att sedan flytta till Karlstad och när hon flyttade till Göteborg. 2007 kunde inte hennes alzheimersjuka pappa bo hemma längre och på sommaren det året sålde hennes mamma huset som de hade byggt 1975. Marit bor fortfarande kvar i Göteborg. Senare den här dagen ska hon övningsköra med sin dotter för första gången och kvällen före skickade redak-

5 2019 31


»Livet i allmänhet är ingen idyll och livet i Oselbo är inte annorlunda mot någon annanstans«

tionen nästa nummer av Ord & Bild till tryck. Så hon är lite stressad, lite ”all over the place” för att låna ett citat från prinsen, Daniel Westling. Dagen innan blev det också offentligt att hon får Studieförbundet Vuxenskolans författarpris på 50 000 kronor. – Jag har vetat det några veckor. Det är jättekul. Pengarna betyder mycket även om de redan är förbrukade. Det är så skönt att kunna betala tillbaka sina skulder. Tidigare var Marit Kapla konstnärlig ledare för Göteborgs filmfestival men sedan hon sa upp sig försörjer hon sig som kulturfrilans. Hon sökte friheten, men visste först inte vad hon ville använda den där friheten till. – Författare har jag alltid velat bli, det var en barnslig dröm som jag skrotade sen. Jag blev alldeles för realistisk och försörjningsinriktad och utbildade mig till journalist istället för jag tyckte att det låg närmast. Men det var ju för att jag ville skriva som jag blev journalist, så när jag slutade på filmfestivalen hade jag under tio års tid mött en massa personer som förverkligade sina konstnärliga pro­jekt och inte minst dokumentärfilmare. Så här i efterhand inser jag att det nog inspirerade mig. Att dra igång ett stort projekt, det var nu eller aldrig, kände hon på sig. Att det skulle bli en bok visste hon från början. Det var inte heller särskilt svårt att fatta beslutet att det skulle handla om Osebol. När hon skrev en artikel använde hon sig av sina gamla dagböcker från 1980-talet och togs då tillbaka till hur det var att leva i Osebol.

Fiktion skulle det i alla fall inte bli, hon tycker att det är så svårt att hitta på. Tanken på serieroman skrotades också. Vem skulle rita? Att hitta ett sånt samarbete, det kan ta ett helt liv, som Marit Kapla uttrycker det nu. Men en dag när hon var ute och gick trillade tankepoletten ner. Det var under en period när hon intensivläste Svetlana Aleksijevitj. – ”Jag gör som hon helt enkelt. Jag intervjuar alla i Osebol, jag sätter ihop det och så ser vi vad det blir”. Det kändes så roligt. Då skulle jag få träffa alla som bor där nu. Jag skulle få fråga dem en massa saker och få veta en massa nya saker. Hon, hennes syster och deras mamma, åkte då upp till Osebol och hälsade på Karin Håkansson, en av de första människor som Marit lärde känna i livet. – Karin var en väldigt viktig person i min barndom. Hon var underbar att ha som granne och som barnvakt. När vi skulle gå därifrån sa jag till henne att jag funderade på att skriva en bok om Osebol och då skulle jag vilja intervjua alla som bor där. Då sa hon bara: ”Ja, välkommen”.

Nästa projekt. I våras kom Marit Kaplas hyllade debutbok, Osebol. Hon vet att hon vill skriva fler böcker, men hon stressar inte. ”Jag har tre, fyra, fem idéer, men jag har inte hunnit börja på någon mer än att tänka och göra ett tomt word-doku­ ment”.

M

arit Kapla skrev en lapp som hon lämnade till alla hon ville intervjua i Osebol. Det skulle inte finnas några frågetecken om vad det var hon ville göra. I det där brevet förklarade hon att det skulle bli en bok och det skulle det bli även om inget förlag var intresserat. – Jag gjorde upp med mig själv att om ingen annan ville ge ut den fick jag ge ut den själv. Jag kunde i alla fall trycka upp hundra ex och ge alla

32 F O L K H Ö G S K O L A N

5 2019


PORTRÄTT varsin bok. Det var skönt att tänka så, då skulle arbetet inte vara bortkastat, inte för någon. Hon ville att människorna skulle berätta om sina liv, om hur det var att bo i Osebol, vad det var som hade fört dem dit eller om de alltid hade bott där. Minnen och reflektioner, allt var intressant. Som detaljer om husen. Det blev öppna frågor, långa samtal och mycket kaffe. – Den enda frågan som var mer specifik var: ”Har du någon favoritplats i Osebol?”. Om någon jagade jättemycket så frågade jag om vargen, om någon var jätteintresserad av skolan så blev det det vi pratade om.

E

För Osebol fick hon också Studieförbundet Vuxenskolans författarpris 2019.

n bit in arbetet gjorde Ord & Bild ett nummer med temat På plats där tre av intervjuerna kom med. Författaren och översättaren Erik Andersson som själv skriver mycket om Västergötland, var väldigt intresserad av Marits intervjuer och föreslog att hon skulle kunna skriva ut dem annorlunda, en mening på varje rad. Plötsligt blev det mer som poesi och allt närmare den form som det till slut blev på de mer än 800 sidorna i boken som Teg Publishing tidigt slog fast att de ville ge ut. I det där efterordet som jag citerade tidigare skriver Marit Kapla också: ”Vattnet blänker och träden växer, i Osebol som på andra platser. Solen ser ut att röra sig över himlen, fast det är vi som rör oss. En gång var vi alla här, och ingen annanstans”. För så är det ju, där man själv bor är jordens medelpunkt, oavsett om man bor i Osebol eller i Stockholm, på landsbygden eller i en storstad. Osebol har förändrats. Skogsbruket ser annorlunda ut, i Värmland och överallt. Färre arbetare behövs eftersom maskinerna har tagit över. Affären i byn är borta, slalombacken används inte längre och bron över älven är stängd. Visst är det glesbygd, visst har många lämnat, men andra lockas av tystnaden, ­lugnet och skönheten och flyttar dit. Marit Kapla pratar själv nästan ingen dialekt alls

men boken är full av ord som ”kôppan” istället för kopparna, ”pôjken” istället för pojken och gôtt istället för bra eller gott. Ibland behövdes det dialektala, ibland togs det bort. Rytmen och känslan fick styra. – Det enda jag har ångrat är att jag inte började tidigare, det har folk sagt till mig också. Att jag borde ha pratat med personer som dog för några år sedan, folk som visste massor. Men jag hade inte kunnat göra det här förrän nu, det är en åldersgrej, säger Marit Kapla som fyller 50 nästa år. När hon bodde där var hon inte det minsta intresserad av att veta mer om Osebol. Då var hon full av tankar på att hon skulle utbilda sig och ja, hon skulle bort. Hon skulle göra spännande resor, ha ett spännande jobb, träffa spännande personer. Osebol var inte spännande alls. – Vid en viss punkt i livet slutar man att bara forsa framåt. Som tur är. Nu blir det lite mera irrande. Ska man framåt eller bakåt? Boken består av 42 röster som tillsammans formar en Osebol-kör, en kör som ger många olika bilder av bygden. Men nostalgisk känns den aldrig även om vissa personer i byn beskriver en saknad av det som var. I intervjuer har hon också poängterat att hon till och med hatar ordet nostalgi. – Egentligen är det väl sentimentalitet som inte är min grej. Det här med att se en förfluten tid i ett romantiskt skimmer som om det var mycket bättre då. ”Nu är allting tråkigt, det var så underbart då”. Jag är inte sån, det känns meningslöst. Jag kan vara glad för saker som hänt i det förflutna men verkligheten pågår alltid här och nu. Jag vill inte att skildringen av Osebol ska vara sentimental eller romantiserande, säger Marit Kapla och fortsätter: – Det betyder inte att jag inte vill få folk att känna saker. Snarare blir jag otroligt glad när jag hör att folk har suttit och gråtit när de har läst boken. Och skrattat. Det har jag själv gjort när jag har läst boken. Men jag vill inte idyllisera. Det är ingen idyll. Verkligen inte. Och det är inte bara Osebol som inte är en idyll. Livet i allmänhet är ingen idyll och livet i Osebol är inte annorlunda mot någon annanstans. Men det känns som om jag fortfarande bor där. Osebol är min plats. Men det betyder inte att jag vill bo där i den nu pågående verkligheten.

O

sebol blev inte bara en väldigt omtyckt och omtalad bok. Den blev också en port in till musikvärlden. Musikern, värmlänningen och vännen sedan länge, Martin Hederos, har specialskrivit musik till texten som Marit läser och tillsammans ger de sig ut på turné i höst. – Martin är så lyhörd, en fantastisk musiker och det de säger, de människor jag har pratat med, det är så poetiskt, intressant, viktigt, angeläget. Då är det bara roligt att stå på scenen. ■

FOLKHÖGSKOLAN

5 2019 33


DITT MEDLEMSKAP

Vanliga frågor just nu – så får du svar! Terminstarten har lagt sig, höstlovet är i antågande och det är långt till lucior och julledighet. Gör som dina medlemskollegor, hör av dig till oss! Lärarförbundet hjälper dig med tips och råd för vad som gäller för just dina frågor. Om lönesamtal Många kontaktar Lärarförbundet för att få lönecoachning. Att vara påläst och förberedd ger dig de bästa förutsättningarna för att lyckas. Lönestatistik, lönekriterier och bollplank om du vill testa dina argument är några av de tjänster du hittar på lararforbundet.se och hos Lärarförbundet Kontakt. Det uppskattade verktyget Min Lön ger dig en bra uppfattning om hur du ligger till i dag jämfört med andra med liknande yrken, avtal och geografisk tillhörighet. Om tjänstledighet Funderar du på att be om tjänstledigt för att till exempel studera eller prova på ett annat jobb? Din chef har rätt att avslå din ansökan om det ställer till problem, men många gånger beviljas ett halvår upp till ett år. Är du statligt anställd har du dessutom rätt att vara tjänstledigt i upp till två år om du testar en annan statlig tjänst. Läs mer här: lararforbundet.se/artikelsidor/ avtal-och-lagar.

Svaren på de vanligaste frågorna just nu hittar du hos ditt fackförbund.

Om schemaläggning Nu börjar det bli kännbart om schemat som ligger fungerar i praktiken. Räcker tiden till pauser, för- och efterarbete och planering? Med vårt verktyg Arbetstidskollen, lararforbundet.se/arbetstidskollen, kan du få svart på vitt hur din tid fördelas på dina olika uppgifter. Kom

LÄRARFÖRBUNDET KONTAKT Vi ger dig som medlem vägledning, stöd och service. Tel 0770-33 03 03. lararforbundet.se/kontakt Öppettider: Vardagar kl. 8–17

också ihåg att uppdatera Arbetstidskollen när dina arbetsuppgifter förändras. Om du vill gå igenom resultatet innan du pratar med din chef är du varmt välkommen att höra av dig. Om samtalsklimat Hur skapar man de bästa förutsättningarna för dialog och samtal på arbetsplatsen? Samtalsmetoden Lärarmötet är enkel att genomföra och leder snabbt fram till vad gruppen tycker om en specifik fråga. Filmen Lärarmötet: Du och din löneutveckling ger inspiration både till ditt stundande lönesamtal och att testa Lärarmötet på jobbet.


Dina medlemsrabatter Rätt försäkrad

10 % på SJ-resor

Som ny medlem blir du erbjuden ett grundskydd – olycksfalls-, livs- och hemförsäkring – från Lärarförsäkringar som har Sveriges mest nöjda kunder.

Som medlem får du just nu 10 % rabatt på SJ tågresor. Erbjudandet gäller både 1 klass och 2 klass, 1/10–31/12 2019.

Karriärcoachning

Förgyll höstmörkret och ta med arbetslaget på en härlig kväll!

Med CV-tjänsten och Jobbsökartjänsten får du användbara tips och tillgång till platsannonser när du är redo för nästa steg i karriären.

Inspirationskvällar

PÅ GÅNG 5 november

Inspirationsföreläsning om tankeläsning med Henrik Fexeus. Linköping.

Fler förmåner och rabatter

på lararforbundet.se/ medlemskapet

SKYDDSOMBUDENS DAG! Den 24 oktober firar vi Skyddsombudens dag! Skyddsombudets viktigaste uppgift är att företräda dig och dina arbetskamrater i arbetsmiljöfrågor, och också se till att er arbetsgivare fullgör sina skyldgheter enligt de lagar och föreskrifter som finns. Om du skulle vilja kan din representant även vara med som stöd när du har samtal med din chef i en särskild fråga. Alla arbetsplatser med minst fem anställda ska ha ett skyddsombud som föreslås av sina kollegor och utses av Lärarförbundet. Vem är ombud hos dig?

6 november

Inspirationsföreläsning Den bästa träningen – så funkar det, med Lovisa Lofsan Sandström. Stenungsund.

6 november

Uppdrag Lärare – träff för dig som är ny som lärare. Visby.

19 november

Föreläsning med en av Sveriges främsta talare, Micke Darmell. Lerum.

Det Lärarförbundet vill understryka är att lärare aldrig ska behöva vara rädda för att oavsiktligt göra fel för att bringa ordning och studiero i klassen.

Hitta Lärarförbundets poddar och tidigare föreläsningar på lararkanalen.se

Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Lärarförbundet, belyser problematiken kring lärarens befogenheter när ordningsstörande händelser i skolan inträffar.

HAR VI DINA AKTUELLA

Blogg: lararforbundet.se/ordforandebloggen Facebook: /johannajaaraastrand Instagram: @johannajastrand

Uppdatera dina uppgifter på lararforbundet.se/minsida

Läs mer på lararforbundet.se/ kurser-ledare

KONTAKTUPPGIFTER?


POST TIDNING B

MIN DAG PÅ FOLKHÖGSKOLA

Måns Back Nilsson: » Jag trodde folkhögskolan skulle vara busigare« I somras kunde man se Måns Back Nilsson i en inspelning framför datorskärmen på Albins folkhögskola i Karlskrona där han berättade att man har platser kvar i Allmän kurs. Men det som gjorde att man stannade upp och lyssnade var den känsla han förmedlade när han berättade. Han var imponerad av folkhögskolan. Tidigare hade han jobbat som lärarvikarie på olika problemskolor. För tre år sedan blev han tillfrågad om att jobba på Albins folkhögskola som samhällslärare och kommunikatör. Han trodde att det skulle vara mycket tuffare. – Jag bor på landet på en liten ö utanför Landskrona som heter Ven. Jag gillar ju att odla och höll på något odlingsprojekt som jag lagt upp på facebook. En lärare på skolan såg min film och frågade om han fick komma och hälsa på med sin klass. På den vägen är det. Jag träffade rektorn och blev erbjuden ett sommarvikariat på smf. Sen har jag bara fortsatt jobba här. I den film du lade upp i somras

berättar du att hade en liten fördom om folkhögskola. – Jag har själv inte haft en alldeles spikrak väg genom livet, och det är väl därför jag är bra på att jobba med lite busiga ungar. Jag förstår dem. Jag vet var de kommer ifrån. Så jag hade trott att det skulle vara tuffare, busigare på folkhögskola. Det som fortfarande förbryllar mig efter tre år är hur otroligt vänlig stämning det är på folkhögskolan. Med tanke på de som studerar hos oss är det en stor eloge till folkhögskolan att vi funkar så himla bra. Har man själv haft det lite tufft i livet är det otroligt givande att få vara med och ge dessa unga vuxna en andra chans i livet. Bättre än så blir det inte. Vad gör du som kommunikatör? – Jag tror svenska folket har dålig koll på hur bra folkhögskola är för en del elever. Det försöker jag på olika sätt berätta om, med lite tryck på patos. Det finns ju ett starkt patos i folkhögskolan, just det här med andra chansen. Det försöker jag om och om igen uttrycka. I somras gjorde du en film på face-

– Jag bor på en ö utanför Landskrona och pendlar varje dag med färja till jobbet. Det går åtta turer om dagen in till stan. Det är ett ganska inrutat liv om man ska passa båttider, säger Måns Back Nilsson.

book där du berättade att ni hade tio lediga platser. Hur gick det? – Över förväntan. Albins folkhögskola har ju en himla nytta av den här plattformen. Man når verkligen ut. Jag har en bakgrund inom punken och det var ganska många som startade olika fanzine och undergroundtidningar. Det är där jag har lärt mig jobbet. Jag använder filmmediet ganska mycket. Det är det som slår igenom bäst på facebook. Fick du mycket reaktioner? – Absolut. För den som är in­tresserad är det bara att trycka på messenger-knappen, så skickas ett meddelande direkt till oss. Det är häpnadsväckande många som gör det, oroliga föräldrar som undrar vad de ska göra av sina ungar. Sen har skolan ett gott rykte i Landskrona, våra elever taggar andra som de tycker ska gå här. Det fungerar väldigt bra. Man får bjuda på sig själv lite och berätta något positivt. Och jag tycker folkhögskola är otroligt positivt. Det är kul att få berätta om det. Staffan Myrbäck


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.