Utvärdering och utveckling Utveckling av verksamheten är en kontinuerlig process. Arbeta i arbetslag handlar om regelbundna gemensamma diskussioner särskilt när nya medarbetare börjar. Genom att ta till sig ny kunskap och träna upp förmågor utvecklas nya kompetenser. Ny forskning visar att utveckling av verksamheten innebär att kollektivt diskutera verksamhetens form och innebörd. Då finns möjlighet att uppnå styrka att utveckla kunskaper genom att tillsammans kollektivt driva utvecklingen framåt och vidareutveckla verksamheten. Samtal och dialog är ledord. Det krävs också systematisk handling för att utveckling ska ske. Dialog och handling påverkar varandra ömsesidigt. Då erhålls verktyg genom att systematiskt inhämta information som leder till förbättringsarbete. Det handlar om mål och process, utveckling på individnivå och på kollektivnivå, samtidigt utvecklas verksamheten genom att verksamhetskulturen förnyas och förbättras. Verktyg som kan användas är reflektion och dokumentation då befrämjas kvaliteten i verksamheten. Djupare kunskap fås om fenomen, situationer, innehåll barns lärande och utveckling. Dessa argument kan med fördel integreras i församlingens småbarnspedagogiska verksamhet. Dagens föräldrar är medvetna och efterlyser hållbar utveckling. De vill ha insyn i verksamheten och därför är det viktigt att kunna synliggöra verksamheten. Församlingens arbetsformer bygger på att leva som man lär, att integrera mål i arbetsformer, vardagsrutiner och framförallt i förhållningssätt. Barn lär sig i omvärlden och om alla fenomen däri. I en verksamhet där man lyssnar till barnen, deras utmaningar, och tar deras tankar och frågor på allvar utvecklas verksamhetskulturen kontinuerligt. Strukturer och verktyg Grunderna för planen för småbarnspedagogik ligger betoningen på utveckling av verksamheten inom småbarnspedagogiken genom utvärdering. Utvärdering borde göras systematisk och regelbundet. Den genomförs på organisationsnivå, verksamhetsnivå och individnivå. I den kommunala småbarnspedagogiken betyder det på organisationsnivå att stadens småbarnspedagogik utvärderar, på verksamhetsnivå att daghemmet utvärderar sin verksamhet (kanske med hjälp av gruppläroplan) och på individnivå utvärderas hur barnets plan för småbarnspedagogiken genomförs. Man intervjuar barn eller diskuterar med barn. Barns delaktighet utvärderas i förhållande till verksamhetens plan, dess genomförande och utvärdering. Verksamheten ska se till det enskilda barnet och gruppens behov. Meningen med utvärdering är också en verksamhetskultur som stöder den lärande gemenskapen. Verksamhetskulturen är ett område som speciellt ligger i fokus när det gäller utveckling. Det är viktigt att utvärdera de vuxnas interaktion och pedagogiska handlande. Olika nya modeller för utvärdering har utvecklats och det är skäl att pröva dem (Ahonen, 2017, 290-296).
För att utveckla småbarnspedagogiken i rätt riktning behöver man information om verksamheten. Där kan utvärdering vara ett sätt att samla in data. Med hjälp av utvärdering fås kännedom om verksamhetens utvecklingsbehov men även om styrkor i verksamheten. Utvärdering ger respons om verksamheten både till organisationen som till de familjer som deltar i verksamheten. Informationen som fås genom utvärdering är viktig information för beslutsfattare och medarbetare. Vilka saker behöver resurser och hurudan utbildning behövs? I kyrkans småbarnspedagogik har verksamheten traditionellt utvärderats i förhållande till verksamhetsplanering eller via enkäter. På hösten har en planering uppgjorts som sedan i december har utvärderats. Därefter i januari har planeringen uppdaterats för att sedan i maj igen utvärderas. Många församlingar genomför olika enkäter och intervjuer i klubbar och bland barnens föräldrar. Barnen har fått rita vad som har varit roligt. De inlämnade svaren har sedan utnyttjats när ny verksamhet och utbildning har planerats. Också i utvecklingssamtal har verksamheten utvärderats. Hur har jag lyckats genomföra strategiska mål i småbarnspedagogiken? Vad och varför - utvärdering? Innan en utvärdering startas är det bra att tänka igenom vad och varför vi vill utvärdera? Utvärderar vi verksamheten i kyrkans småbarnspedagogik på organisationsnivå (församlingens småbarnspedagogiska verksamhet), enhetsnivå( en viss grupp) och individnivå (enskilda barn)? Vad är det som utvärderas? Vilka pedagogiska mål och innehåll vill vi utvärdera? Utvärderas verksamheten i förhållande till församlingens strategier eller enligt småbarnspedagogikens utvecklingsplan? Eller till hur Småbarnspedagogikens läroplan (om församlingen uppgjort)genomförs? Eller till småbarnspedagogikens verksamhetsplan? Att utvärdera församlingens enskilda grupper har vanligtvis inte gjorts ännu i många församlingar men på en del platser har det varit vanligare. I de församlingar där gruppläroplan har gjorts har utvärderingar utförts. Det viktigaste att observera är att utan plan och målsättning finns ingenting att utvärdera. En plan, kriterier och målsättning behöver uppgöras som det som utvärderas kan speglas mot. Verktyg för utvärdering kan bestå av, frågeformulär, intervjuer, samtal, utvecklingssamtal, självutvärdering, observation och gruppenkäter. Utvärdering och utveckling innebär erfarenheter av lärandehelheter. Att pröva verksamheter i praktiken och sedan reflektera och utveckla gentemot en referensram (Vasu) gör att verksamheten utvecklas och man lär sig. Då märker man vad som behöver ses över och nya försök kan göras. På det sättet sker utveckling och utvärdering kontinuerligt. • • • • • •
Skyldighet att verksamheten är av god kvalitet – Lag om Smb.Ped. 540/2018 Observera verksamheten objektivt – allt som genomförs Mod att våga kritiskt granska verksamheten – med nya ögon Professionell utveckling kan inte ske om man inte vågar se utvecklingsbehov i den egna verksamheten Den pedagogiska ledaren är ansvarig men alla i teamet förbinder sig till kvalitativ utveckling Viktigt med tanke på föräldrar och samarbetspartner – framförhållning, genomskinlighet
•
Församlingens småbarnspedagogik är kompatibel med samhällets – föräldrar kan välja församlingen som ett alternativ och känna sig trygga
Referenser: Rönnerman, K. (2011). Professionell och didaktisk utveckling genom aktionsforskning. Sandberg, A. (2011). Professionalism in Early Childhood grows up: Towards a ecology of the Profession.