GEMENSAM PLAN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIKEN I FÖRSAMLINGARNA I HELSINGFORS
2018
Utgivare: Helsingfors kyrkliga samfällighet Redaktion: Satu Laakso och Päivi Vuorelma-Glad Bilder: Katri Saarela, förutom sidorna 10,18 & 25 (Istock) Layout: Anu Ylä-Jussila Texterna i planen för småbarnspedagogiken har utarbetats av småbarnspedagogerna inom det gemensamma församlingsarbetet. De har kommenterats och preciserats av det gemensamma församlingsarbetets personal inom fostran och församlingstjänst, vid träffar mellan Helsingforsförsamlingarnas branschansvariga och vid småbarnspedagogikens kick off-dagar.
SMÅBARNSÅLDERN ÄR EN INTENSIV PERIOD AV UTVECKLING OCH LÄRANDE. DE MEST CENTRALA UTVECKLINGSMÄSSIGA FÖRÄNDRINGARNA SKER REDAN FÖRE SKOLÅLDERN. DÄRFÖR HAR DET SOM HÄNDER I BARNENS LIV UNDER DEN TIDEN STOR BETYDELSE MED TANKE PÅ DERAS LIV BÅDE FÖR STUNDEN OCH FÖR FRAMTIDEN. KIRSTI KARILA, SMÅBARNSPEDAGOGIKEN GÖR SKILLNAD, UTBILDNINGSSTYRELSEN
INNEHÅLL GEMENSAM PLAN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIKEN I FÖRSAMLINGARNA I HELSINGFORS – KVALITET, TILLFÖRLITLIGHET OCH FÖRTROENDE
Faktorer som styr församlingens småbarnspedagogik ................................................ 8 Värdegrund och särdrag i församlingarnas småbarnspedagogik ............................... 11 Församlingens verksamhetskultur – vårt tänkesätt styr vårt handlande ...................... 11 Barnkonsekvensanalys................................................................................................... 12 Synen på lärande och delaktighet ................................................................................. 15 Pedagogiken .................................................................................................................... 15 Lärmiljön ........................................................................................................................ 15 Leken ............................................................................................................................... 15 Observation och dokumentation ................................................................................... 16 Lärområden .................................................................................................................... 16 Pedagogisk ledning och utvärdering ............................................................................. 19 Samarbete inom småbarnspedagogikens nätverk.......................................................... 19 Församlingens samarbete med småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna ........................................................................................ 20 Helsingfors kyrkliga samfällighets överenskommelse med stadens småbarnspedagogik ................................................................................ 22 Barnsjukhuset................................................................................................................ 22 Gruppverksamhet inom församlingens småbarnspedagogik ........................................ 24 Grupper för barn och vuxna ......................................................................................... 24 Dagklubbar .................................................................................................................... 24 Eftermiddagsverksamhet för barn i skolåldern .......................................................... 24 Annan samlande verksamhet, evenemang och kontakter för barnfamiljer ................... 26 Musikklubbar ................................................................................................................ 26 Gudstjänster och andakter för barnfamiljer................................................................ 26 Söndagsskola ................................................................................................................. 26 Utfärder, läger och evenemang .................................................................................... 26 Sorgegrupper för barn och sorgbearbetningsläger för familjer .................................. 27 Det bästa för de minsta – kontakt med en hel årsklass barnfamiljer ......................... 27 Utbildningsstyrelsen / grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 ................. 28 Källor och litteratur om småbarnspedagogik .................................................................. 29
INLEDNING Småbarnspedagogikens uppgift är att tillsammans med föräldrarna holistiskt stöda barnets växande, utveckling och lärande. Det här förutsätter en upplevelse av verklig delaktighet, motiverade pedagogiska val och en varm och öppen interaktion mellan barnet, föräldrarna och pedagogerna. Småbarnspedagogiken i församlingen inkluderar också en andlig dimension, som hela tiden finns med i små barns vardag. Barns andlighet ska vårdas med ytterst stor känslighet, genom att man tillsammans förundras och funderar på olika frågor. Eftersom barn lär sig bäst genom sådant de upplever som viktigt, ska pedagogerna alltid ta in andligheten i förhållande till barnens intresse och övriga utveckling. Småbarnspedagogik av hög kvalitet är enligt de nyaste forskningsrönen det mest betydelsefulla arbetet för barnens framtid och det är vad vi eftersträvar också i församlingarnas barnverksamhet. Kunskaper och färdigheter som barn har lärt sig i småbarnspedagogiken stärker deras delaktighet och ett aktivt aktörskap både i samhället och i församlingen. Barnfamiljers rörlighet i Helsingfors och familjernas varierande livssituationer inverkar på valet av vård och klubbar för barn. För barn och familjer är det viktigt att en obruten lärandekedja om möjligt upprätthålls också i församlingarna när barn flyttar mellan olika former av småbarnspedagogisk verksamhet.
EN GEMENSAM PLAN GER EN GRUND FÖR ETT PEDAGOGISKT TÄNKANDE SOM STÄLLER BARNET I CENTRUM I FÖRSAMLINGARNAS SMÅBARNSPEDAGOGIK.
GEMENSAM PLAN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIKEN I FÖRSAMLINGARNA I HELSINGFORS – KVALITET, TILLFÖRLITLIGHET OCH FÖRTROENDE Församlingarna i Helsingfors kommer tillsammans överens om utvecklingen av småbarnspedagogiken, principerna för arbetet och de centrala riktlinjerna. Därför har samfälligheten avtalat om att göra upp en Plan för småbarnspedagogiken för församlingarna i Helsingfors. I dokumentet beskrivs utgångspunkterna för småbarnspedagogiken och de allmänna principerna för planeringen, anordnandet och utförandet i hela samfälligheten. En gemensam plan ger en grund för ett pedagogiskt tänkande som ställer barnet i centrum i församlingarnas småbarnspedagogik. I den gemensamma planen och i församlingarnas egna kompletterande verksamhetsplaner förbinder vi oss också till vad som sägs om barn, lärande och stödjande av en holistisk utveckling i de nationella Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016. Lagen om småbarnspedagogik tillämpas inte direkt på församlingarnas verksamhet i och med att paragrafen om övervakning gäller kommunala och privata aktörer. Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016 är inte heller i sig förpliktande för församlingarnas egen småbarnspedagogik.
Den grundläggande inställningen och angreppssättet i den nationella planen är emellertid en bra bas också för församlingarnas pedagogiska arbete. Det faller sig därmed naturligt för församlingarna att i sin egen småbarnspedagogiska verksamhet ställa sig bakom de nationella riktlinjerna, som baserar sig på den nyaste förståelsen av barn och barndom. Allt samarbete med kommunala och privata aktörer inom småbarnspedagogiken styrs i vilket fall som helst av de förpliktande och normstyrande Grunderna för planen för småbarnsfostran 2016. Varje församling gör också upp sin egen verksamhetsplan, som uppdateras årligen. I verksamhetsplanen ges mer detaljerade beskrivningar av innehåll och teman i småbarnspedagogiken och av den pedagogik som tillämpas. De gemensamma riktlinjerna och församlingens egen verksamhetsplan ger föräldrarna information om målen, innehållen och betoningarna i olika verksamhetsformer inom församlingens småbarnspedagogik.
FAKTORER SOM STYR SMÅBARNSPEDAGOGIKEN De nationella målen för småbarnspedagogiken fastställs i lagen om småbarnspedagogik. Lagens mål avgör hur grunderna för planen för småbarnspedagogik, Helsingfors stads lokala plan för småbarnspedagogiken, varje enskild enhets verksamhetsplan och varje barns egen plan för småbarnspedagogiken utformas, genomförs och utvärderas. Den lokala planen preciserar de nationella grunderna, men bortser inte från något av de mål eller det innehåll som anges i lagen, förordningen eller de nationella grunderna. • Lagen om småbarnspedagogik och dess mål (s. 28) • Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016, Utbildningsstyrelsen • Planen för småbarnspedagogik i Helsingfors 2017, Helsingfors stad • Enhetens verksamhetsplan • Barnets egen plan för småbarnspedagogiken
7
På det här sättet ges föräldrarna möjlighet att påverka utvärderingen och planeringen av verksamheten. Det skapar förtroende för kvaliteten i församlingens småbarnspedagogik och ökar familjernas delaktighet i församlingen. I församlingens småbarnspedagogik har barnet möjlighet att tillsammans med andra förundras, leka och bekanta sig med de kristna skatterna via bildkonst, arkitektur, symbolik, musik, fester och Bibelns berättelser. Pedagogerna presenterar saker på ett sätt som är intressant och motiverar barnen. Barnen får leva ut den kristna tron i en trygg, förtroendefull relation, som lämnar positiva emotionella spår minnet. Av de verksamhetsformer församlingarna har i dag är det i synnerhet dagklubbsverksamhetens verksamhetsplaner och genomförandet av dem som i tillämpliga delar styrs av de principer som anges i grunderna för småbarnspedagogiken. Dagklubbsverksamheten är regelbunden och målinriktad småbarnspedagogik, som utvärderas och utvecklas gemensamt av barnen, föräldrarna och de utbildade barnledarna. Grunderna för planen för småbarnspedagogik ska styra den pedagogiska växelverkan och utvecklingen av arbetet i all verksamhet som barn i den aktuella åldern deltar i. Faktorer som styr församlingens småbarnspedagogik En församling är en gemenskap som består av dess medlemmar och medlem blir man genom dopet. Barn är fullvärdiga medlemmar av församlingen och deras delaktighet och lärande ska styras av att vi respekterar dem som unika personer och följer en aktuell syn på barn och barndom. Församlingarna är enligt kyrkolagen och kyrkoordning skyldiga att sköta barns och ungas kristna fostran (KL 4 kap. 1 §, KO 1 kap. 5 §, KO 3 kap.: kristen fostran och undervisning och konfirmation). Föräldrarna och faddrarna bär det huvudsakliga ansvaret för den kristna fostran. Församlingsgemenskapen och församlingens medarbetare utgör ett stöd i den uppgiften. Utgångspunkten för församlingarnas småbarnspedagogik finns i den kristna människosynen.
8
Barnen lyfts ofta fram i evangelierna och de får till och med stå som exempel för vuxna. Kyrkans historia och tradition bekräftar barnets plats i församlingens mitt. I Kyrkostyrelsens publikation Vår kyrka – vi växer tillsammans ges riktlinjer för kyrkans småbarnspedagogik. Helsingfors kyrkliga samfällighets strategiska riktlinjer fastställs i dokumentet Kyrkan i Helsingfors – för mänskan. Likaså utmanar Helsingfors pågående förändring av verksamhetskulturen 2016-2018 församlingarna och de gemensamma enheterna att utveckla sitt pedagogiska arbete. I anordnandet av församlingarnas småbarnspedagogik ska man dessutom beakta bland annat Finlands grundlag, lagen om likabehandling, jämställdhetslagen, Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna och FN:s konvention om barnets rättigheter. Lokalförsamlingen bär ansvaret för att anordna och utveckla småbarnspedagogiken inom sitt område. I Helsingfors bildar församlingarna en kyrklig samfällighet, där vi tillsammans utvecklar småbarnspedagogiken och kommer överens om utvecklings- och verksamhetsprinciper. • Barnledare (som har grundexamen i barn- och familjearbete) sköter den pedagogiska uppgiften med beaktande av barnens holistiska välmående i samarbete med föräldrarna. • För ledningen, koordineringen och utvecklingen av småbarnspedagogiken ansvarar en ledare för barnverksamheten (socionom-ledare för kyrkans barnverksamhet), en ansvarig barnledare eller en branschansvarig präst (teologie magister). • Inom det gemensamma församlingsarbetet finns sakkunniga på området småbarnspedagogik (två barnträdgårdslärare/en ledare för småbarnspedagogiken och en präst med ansvar för fostran), som ordnar utbildning och gemensamma rådplägningsdagar för yrkesgrupper inom småbarnsfostran och sköter de särskilda uppgifter och det ansvar som anförtrotts dem inom småbarnspedagogiken.
BARN ÄR FULLVÄRDIGA MEDLEMMAR AV FÖRSAMLINGEN. DERAS DELAKTIGHET OCH LÄRANDE SKA STYRAS AV ATT VI RESPEKTERAR DEM SOM UNIKA PERSONER OCH FÖLJER EN AKTUELL SYN PÅ BARN OCH BARNDOM.
MED HJÄLP AV FANTASIN TESTAR BARNEN SINA TANKAR, DRÖMMAR, ROLLER OCH IDÉER PÅ OLIKA OMRÅDEN, OCKSÅ PÅ ANDLIGHETENS OMRÅDE.
Värdegrund och särdrag i församlingarnas småbarnspedagogik För församlingarna i Helsingfors faller det sig naturligt att instämma i värderingarna i Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016. Som de viktigaste värderingarna anges barndomens egenvärde, att växa som människa, barnets rättigheter, likabehandling, jämlikhet och mångfald, mångfald av familjer, hälsosam och hållbar livsstil (Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2016, s. 19). De här värderingarna motsvarar också i hög grad den kristna värdegrunden. Personalen hjälper barnen växa till som människor, vilket inkluderar en strävan efter sanning, godhet och skönhet och efter rättvisa och fred. De vuxna vägleder barnen till att handla enligt denna värdegrund och diskutera värderingar och ideal. Respekt för olikheter tar sig uttryck i att man förhåller sig öppet till olika åskådningar och till barnens iakttagelser och frågor. I församlingarnas småbarnspedagogik accepteras inte mobbning, rasism eller våld i någon som helst form eller från någon som helst. Församlingarnas småbarnspedagogik grundar sig på en kristen människosyn: Vi respekterar och värdesätter barnen. Vi gläder oss över barnen. Vi vill skydda barndomen och rätten att vara just den man är. Vi tror att världen är Guds värld. Därför är den vacker och god. Varje individ är vacker i Guds ögon.
Vi värnar om och söker det heliga. Tillit är vår livshållning. Vi vänder vår blick till det goda och visar godhet mot andra. Vi bär ansvar för barnets bästa. Därför ställer vi oss alltid på barnets sida. Vi stöder en holistisk utveckling genom utvecklingspsykologisk och teologisk dialog. Leken och det heliga går hand i hand, för tron blir verklighet i vardagens lek. Vi är intresserade av hur barnet och familjen tänker och tror. Vi tror på barnets egen utveckling. Varje barn har sin takt och sin väg. Vi ger barnen och deras familjer en upplevelse av en älskande och respektfull gemenskap som det är viktigt att höra hemma i. Helsingforsförsamlingarnas utvecklingsriktlinjer för småbarnspedagogiken (Täydesti lapsi 2013-2017). Godkända av gemensamma kyrkorådet 29 november 2012. Värden, ideal, mål och människosyn ska vara tillräckligt tydligt uttalade i församlingen, så att vi också kan diskutera de grundläggande antaganden som de baserar sig på och som påverkar arbetet mest. Värdegrunden och verksamhetsprinciperna kan endast utvecklas genom att man utvärderar och blir medveten om bakomliggande grundantaganden. På det sättet förverkligas de gemensamt överenskomna värderingarna i det konkreta arbetet. De faktorer som nämnts ovan påverkar pedagogiken i församlingarnas arbete med barn och de val som görs i verksamheten.
FÖRSAMLINGENS VERKSAMHETSKULTUR – VÅRT TÄNKESÄTT STYR VÅRT HANDLANDE Helsingforsförsamlingarnas småbarnspedagogiska verksamhetskultur är en helhet som består av kristna värderingar, normer och värden, lärosyn, pedagogik, växelverkan i lärmiljön, atmosfär, vardagsrutiner, professionalitet och pedagogisk medvetenhet i hela gemenskapens sätt att fungera. Församlingarnas gemensamma plan drar bara upp de allmänna riktlinjerna för småbarnspedagogiken. Varje församling sköter småbarnspedagogiken utifrån sin egen situation och tradition.
För att tydliggöra den lokala tillämpningen gör församlingen upp en egen verksamhetsplan. Den gemensamma planen tillsammans med församlingens egen plan ger föräldrarna information om principerna och innehållet i småbarnspedagogiken. Småbarnspedagogik i församlingens regi är kopplad till kyrkans självförståelse. Människan ses som Guds avbild skapad för att leva i gemenskap med Gud och med andra människor. Denna andliga uppgift utför kyrkan och församlingarna öppet och alla bjuds in.
Informationen får man direkt av barnen och de unga, ur statistik och av dem som känner barnens och de ungas liv väl. När man samlar information ökar interaktionen och kontakten mellan anställda, förtroendevalda och församlingsmedlemmar.
I småbarnspedagogiken ska barnets holistiska mognad och utveckling beaktas med stor känslighet. Barnen och familjerna bemöts med alla sina frågor om livet och utvecklingen. Barnkonsekvensanalys Kyrkans bestämmelse om barnkonsekvensanalys trädde i kraft 1.1.2015. I barnkonsekvensanalysen utreds vilka följder ett beslut kan ha för barns och ungas (under 18 år) övergripande välbefinnande och realiseringen av deras rättigheter (barnets bästa). Bestämmelsen i kyrkoordningen gäller en förhandsbedömning av beslutens konsekvenser för barn, och barnkonsekvensanalysen görs därför under beslutets beredningsskede. Innan beslutet fattas ska eventuella konsekvenser för barn och unga förutses och bedömas. Det centrala är att skaffa information om sådant som är viktigt för barns och ungas välbefinnande.
Tillämpning av barnkonsekvensanalys i församlingens verksamhet är ett sätt att i praktiken tillgodose barnens rättigheter. Barnens åsikter beaktas och de ges möjlighet att bland annat påverka verksamhetens innehåll. Att ta delaktigheten på allvar betyder att barn och unga i kyrkan inte bara är objekt för verksamheten, utan aktiva aktörer. När barn och unga får möjlighet att påverka i frågor som gäller dem själva stärks deras livsfärdigheter. Verksamhetskulturen i en barnvänlig församling fokuserar på varm växelverkan och delaktighet för församlingsmedlemmar i alla åldrar.
ELEMENTEN I SMÅBARNSPEDAGOGIKEN Målet i småbarnspedagogiken är att främja barnens lärande och välbefinnande samt mångsidiga kompetens. Den pedagogiska verksamheten förverkligas i samverkan mellan barnen och personalen och i den gemensamma verksamheten. Planering och genomförande av den pedagogiska verksamheten inom småbarnspedagogiken, Utbildningsstyrelsen)
MÅNGSIDIG KOMPETENS FÖRMÅGA ATT TÄNKA Ä KULTURELL OCH KOMMUNIKATIV KOMPETENS #
# VARDAGSKOMPETENS
JAG
MULTILITTERACITET OCH DIGITAL KOMPETENS #
JAG DELTAR
BARNENS INTRESSEN OCH BEHOV
LÄROMRÅDEN
JAG
JAG LÄR
BARNENS UPPVÄXTMILJÖER
FÖRMÅGA ATT DELTA
SPRÅKENS RIKA VÄRLD
JAG
JAG
MINA MÅNGA UTTRYCKS-FORMER JAG OCH VÅR GEMENSKAP
JAG
JAG UT-
LÄRANDE OCH VÄLMÅENDE
JAG UTFORSKAR MIN OMGIVNING JAG VÄXER, RÖR PÅ MIG OCH UTVECKLAS
VÄRDEGRUND | SYN PÅ LÄRANDE VERKSAMHETSKULTUR | LÄRMILJÖER | ARBETSSÄTT | SAMARBETE | PEDAGOGISK DOKUMENTATION UTVÄRDERING OCH UTVECKLING
12
FÖRUNDRAN SKAPAR RUM FÖR TANKAR OCH FÖR BARNETS EGNA UPPTÄCKTER.
LEKEN ÄR FRI, FRIVILLIG, SPONTAN OCH STYRS AV INRE MOTIVATION.
Synen på lärande och delaktighet I församlingens småbarnspedagogik lär sig barn genom att leka, röra sig, utforska, utföra små uppgifter och uttrycka sig och genom konst och skapande. Barn är aktiva och nyfikna av naturen. Lärande förstås i vid bemärkelse som något som sker hela tiden och överallt. Förhållandet mellan små och stora frågor och mellan verklighet och fantasi lever sida vid sida och söker sina platser i barnets tänkande. Barn lär sig genom sinnesupplevelser, iakttagelser, funderingar, erfarenheter och genom att härma olika situationer och ritualer. Förundran skapar rum för tankar och för barnets egna upptäckter. Allt det här bekräftas och stöds av de vuxna. Det viktiga är genomgående att barnen kan uppleva glädje i det de gör och över sig själva som lärande individer. Nya kunskaper och färdigheter bygger på det som barnet tidigare lärt sig och tas in i barnets egen takt. Ett litet barn behöver också tillräckligt med ro för lärandet och pedagogerna ser till att den ron ges. När det gäller att lära sig nytt lyssnar vi på barnet och går vidare steg för steg. Barn växer, utvecklas och lär sig i växelverkan med omgivningen och de vuxna som finns där. Växelverkan ger tänkandet näring, bjuder på erfarenheter och upplevelser och ger ord och namn för olika fenomen och känslor. Grunden för barns delaktighet är möten och växelverkan. Upplevelsen av delaktighet ska finnas med hela tiden i vardagen med beaktande av barnets ålders- och utvecklingsnivå, inte bara i enskilda situationer. Barnet tolkar hela tiden den kringliggande kulturen och gemenskapen för att kunna orientera sig och uppleva tillhörighet. Samtidigt upprepar och även förnyar barnet de kulturella betydelserna både i sin egen grupp och i hela gemenskapen. Det här förutsätter att de vuxna är uppmärksamma på barnens initiativ och beredda att avstå från en del av sin makt, dock utan att glömma den vuxnes ansvar. Barns upplevelser av delaktighet uppkommer genom fenomen eller situationer som barnen upplever som meningsfulla. Det är framför allt fråga om barnets egen känsloupplevelse. Barn lär sig bäst genom sådant de upplever vara betydelsefullt.
15
I församlingen är det här viktiga perspektiv både på hur barn lär sig och på hur man växer in i församlingsgemenskapen. Pedagogiken Med pedagogik avses planenlig och målinriktad verksamhet för barns lärande och utveckling, som grundar sig på vetenskaplig kunskap om i synnerhet småbarnspedagogik och utförs av yrkesutbildad personal. Den pedagogiska verksamheten präglas av ett helhetstänkande och sker i växelverkan mellan barnen och de vuxna. Pedagogiken utgör grunden för ett dagligt arbete där man utgår från barnet men verksamheten leds av en vuxen och pedagogen bekräftar barnets initiativ. På det sättet blir varje situation pedagogiskt betydelsefull. Pedagogen lyssnar och iakttar lyhört barnens signaler och ändrar efter behov sina planer. Planenlighet och flexibilitet går hand i hand i riktning mot målet och erbjuder tillräckligt spelrum. Lärmiljön Till lärmiljön hör förutom den fysiska miljön även klubbens regler och annan gemensamt överenskommen praxis. Klubbens lokaler, församlingshem, kyrkor och lägergårdar erbjuder mångsidiga lärmiljöer för att undersöka och uppleva den kristna symboliken, språket och traditionen. I församlingens småbarnspedagogik får barnet vara barn och med alla sina frågor, funderingar och sinnesintryck utforska Guds existens. Olika slags praxis och regler inverkar på lärmiljön och hela verksamhetskulturen, gör den antingen mera begränsande eller mera öppen. För barnens skull är det viktigt att regelbundet se över församlingens verksamhetskultur och se till att den i tillräcklig grad beaktar barnens växande och utveckling. Leken I församlingens klubbverksamhet är det viktigt att erbjuda barnen mångsidiga möjligheter att leka. Leken är barnets naturligaste sätt att vara, interagera och lära sig av sin omgivning. I leken utvecklas barnens sociala färdigheter. De skapar vänskapsrelationer och lär sig ta hänsyn till andra.
Leken är fri, frivillig, spontan och styrs av inre motivation. I leken är barnen själva aktiva. De både härmar och skapar nytt. Med hjälp av fantasin testar barnen sina tankar, drömmar, roller och idéer på olika områden, också på andlighetens område. Det gör dem glada och ivriga. I den trygga leken kan man prova sig fram och hantera också sådant som är svårt. Förlåtelsen – både att be om förlåtelse och att förlåta – och möjligheten att få en ny chans tar in hoppets perspektiv i växandet och mognaden. Leken hjälper barnen till ett holistiskt välbefinnande. I leken utvecklas barnets språk, symboliska tänkande och kreativitet. Leken tränar upp problemlösningsförmågan. En skicklig ledare förstår lekens betydelse, iakttar och dokumenterar barnens lekar och deltar och handleder på ett sensitivt sätt. Ledaren uppmuntrar de lekande barnen med positiva tonfall och miner och med ögonkontakt. Ledaren lyssnar och svarar barnet, känner igen barnets behov och bekymmer via leken och uppmuntrar barnet att ta initiativ och vara kreativt. Observation och dokumentation Observation och dokumentation är grunden för all planering och allt genomförande av verksamheten. Det är förutsättningen för ett arbetssätt med barnet i fokus och ingår i pedagogernas primära uppgift. Genom observation får man information om barnens styrkor, intressen, färdigheter och behov av stöd. Samtidigt får pedagogen bättre möjlighet att se orsakerna bakom barnens beteende.
Den här informationen hjälper pedagogen handla på ett sätt som stöder barnens lärande och välbefinnande på alla områden. Viktiga områden att observera är till exempel barnets känsloliv, tänkande, minne och lärande, språkutveckling, självstyrning, motorik, sociala färdigheter och interaktion samt lekande och lekförmåga. Pedagogens situationsbedömningar och avgöranden ska basera sig på observationer och dokumentation, inte på antaganden och föreställningar. Nästa steg i processen är att analysera och tolka observationerna och dokumentationen. Därifrån kan man gå vidare till att planera verksamheten och genomföra den. På utvärderingen följer sedan utveckling av verksamheten. Observationen kan vara strukturerad och planerad. Den som observerar deltar inte i själva verksamheten utan koncentrerar sig enbart på att iaktta saker som man på förhand bestämt sig för att iaktta. Icke-strukturerad observation görs fortlöpande i den dagliga verksamheten. I deltagande observation tar observatören en särskild roll, till exempel fjärmad, aktiv eller fullt deltagande. Lärområden Med hjälp av lärområden beskrivs de centrala målen och innehållen i det pedagogiska arbetet. Även i klubbverksamheten ska barnets rätt att få mångsidiga upplevelser från många olika lärområden tillgodoses. Lärområdena anpassas och kombineras enligt barnens intresse och kunnande. (Se figur)
LÄROMRÅDEN Lärområdena anpassas och kombineras enligt barnens intresse och kunnande. (Planering och genomförande av den pedagogiska verksamheten inom småbarnspedagogiken, Utbildningsstyrelsen) SPRÅKENS RIKA VÄRLD
Språkliga kunskaper och färdigheter Språklig identitet
MINA MÅNGA UTTRYCKSFORMER
JAG OCH VÅR GEMENSKAP
Musikaliskt
Etiskt tänkande
Visuellt
Åskådningsfostran
Verbalt
Närmiljöns förflutna, nutid och framtid
Kroppsligt
Mediefostran
16
JAG UTFORSKAR MIN OMGIVNING
Matematiskt tänkande Miljöfostran Teknologifostran
JAG VÄXER, RÖR PÅ MIG OCH UTVECKLAS
Fysisk aktivitet Matfostran Hälsa, trygghet och säkerhet
VARJE SITUATION ÄR PEDAGOGISKT BETYDELSEFULL.
SYFTET MED SMÅBARNSPEDAGOGIKEN ÄR ATT ERBJUDA ALLA BARN LIKVÄRDIGA MÖJLIGHETER TILL SMÅBARNSPEDAGOGIK, FRÄMJA JÄMSTÄLLDHET MELLAN KÖNEN SAMT GE FÄRDIGHETER ATT FÖRSTÅ OCH RESPEKTERA DEN ALLMÄNNA KULTURTRADITIONEN SAMT VARS OCH ENS SPRÅKLIGA, KULTURELLA, RELIGIÖSA OCH LIVSÅSKÅDNINGSMÄSSIGA BAKGRUND.
Pedagogisk ledning och utvärdering Det huvudsakliga målet med den pedagogiska ledningen är att stöda en positiv utveckling och ett holistiskt välbefinnande hos barnen. Detta mål kan uppnås bara med hjälp av god pedagogik. Den medarbetare som ansvarar för församlingens småbarnspedagogik bär huvudansvaret för den pedagogiska ledningen. Regelbundna pedagogiska samtal både mellan arbetsparen och i hela teamet är emellertid också viktiga. I samtal om värden och pedagogik funderar man tillsammans på bland annat det pedagogiska angreppssättet och synen på barn och lärande. Utifrån dessa samtal fattas avgöranden i vardagen.
Ansvaret för den pedagogiska ledningen ska alltså delas i hela teamet, så att alla upplever att kvalitet och utveckling är en gemensam angelägenhet. Det här förutsätter att man tillsammans kontinuerligt observerar verksamheten och utvärderar den i förhållande till de mål som ställts upp och som visar de viktigaste prioriteringarna för utvecklingen och pedagogernas utbildningsbehov. Utvärderingen ska ordnas så att respons från barnen och föräldrarna inverkar på utvecklingen av verksamheten.
SAMARBETE INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKENS NÄTVERK Grunderna för småbarnspedagogiken 2016 uppmuntrar till samverkan mellan olika aktörer. Då avses alla de regionala och lokala aktörer som det är naturligt att samarbeta med inom småbarnspedagogiken. Samarbete mellan instanser som ansvarar för till exempel undervisning, idrott, bibliotek och kultur och andra aktörer i näromgivningen ger större bredd i lärmiljöerna och stöder målen för småbarnspedagogiken. Samverkan mellan kommunens småbarnspedagogik och privata anordnare av småbarnspedagogik är av stor vikt. Andra samarbetsparter är till exempel organisationer, församlingar, polisen samt måtids- och städtjänster.
Barnens värld utvidgas när de kommer in i småbarnspedagogiken utanför hemmet. Barnen möter andra sätt att tänka och handla än de fått med sig från hemmets traditioner, handlingsmönster, värderingar och åskådningar. Det hör till småbarnspedagogikens uppgift att utveckla barnens beredskap att förstå mångfalden i sin näromgivning och öva sig att fungera i den. Vi tar oss an den uppgiften via etiskt tänkande, åskådningar, närmiljöns historia, nutid och framtid och ur ett medialt perspektiv. I verksamheten inkluderas sagor, musik, bildkonst, lek, drama, media i olika former samt gäster, besök och sådant som händer i närmiljön.
Målet är enligt lagen om småbarnspedagogik (2 a § 6 punkten) att erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter till småbarnspedagogik, främja jämställdhet mellan könen samt ge färdigheter att förstå och respektera den allmänna kulturtraditionen samt vars och ens språkliga, kulturella, religiösa och livsåskådningsmässiga bakgrund.
Samarbetet bidrar till att man kan ordna småbarnspedagogiken så att varje barn får fostran, undervisning och vård som motsvarar dess utvecklingsnivå och behov. Ansvaret för att samarbete sker och är systematiskt ligger på anordnaren av småbarnspedagogiken, som också ansvarar för att samarbetet vid behov inkluderar många olika branscher.
Åskådningsfostran hör till lärområdet jag och min gemenskap. Lärområdena är inte isolerade helheter, utan de kombineras och anpassas enligt barnens intressen och kunnande.
19
Målet med mångprofessionellt samarbete är att säkerställa att enheternas småbarnspedagogik motsvarar barnens behov. I lagen om småbarnspedagogik fastställs att kommunen vid anordnandet av småbarnspedagogik ska tillämpa mångprofessionellt samarbete och skapa behövliga samarbetsstrukturer. Kyrkostyrelsens Samarbetskorgar (se nedan) och Utbildningsstyrelsens anvisning om åskådningsfostran och anordnande av religiösa evenemang inom småbarnspedagogiken bidrar till att ge en överblick över samarbetsformerna. I Utbildningsstyrelsens anvisning redogörs för hur lagbestämmelserna om religions- och samvetsfrihet ska beaktas inom åskådningsfostran och när man ordnar religiösa evenemang och alternativ verksamhet inom småbarnspedagogiken. Syftet med anvisningen är att trygga att de kulturella grundrättigheterna och de grundrättigheter som gäller religionsfrihet förverkligas i den småbarnspedagogiska verksamheten, att främja tolerans och pluralism samt att säkerställa att åskådningsfostran inom småbarnspedagogiken är religiöst obunden. Obundenhet innebär att olika åskådningar behandlas jämlikt och utan värderingar. Barn får inte styras mot eller påverkas att omfatta en viss åskådning. Åskådningsfostran och anordnande av religiösa evenemang inom småbarnspedagogiken
Församlingens samarbete med småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna
KORG I
KORG II
ALLMÄNBILDANDE UNDERVISNING
TRADITIONELLA FESTER
enligt den lokala planen för småbarnspedagogik och skolornas läroplaner församlingen som en av lärmiljöerna
samhörighet och respekt för olika övertygelser festtraditioner med religiös anknytning är en del av den finländska kulturen kan innehålla enstaka psalmer är inte religionsutövning
den församlingsanställda som sakkunnig inom sitt eget område eller som ett stöd för religions- och åskådningsfostran
församlingens representant kan inbjudas som gäst Exempel julfest, vårfest
daghemmet, skolan och läroinrättningen bär det pedagogiska ansvaret innehåller inte religionsutövning Exempel kyrkobyggnader, kyrkoåret
20
KORG III
KORG IV
RELIGIÖSA EVENEMANG
FOSTRAN OCH VÄLMÅENDE jämlikt kompanjonskap som utgår från gruppens behov
religionsutövning som planeras tillsammans utifrån principen om positiv religionsfrihet information om evenemangen ges i tid vårdnadshavaren besluter om barnets deltagande, studerande på andra stadiet besluter själv skolan eller motsvarande instans ordnar parallellt ett meningsfullt alternativ för dem som inte deltar Exempel julkyrka, påskkyrka
stöd för den förebyggande elev- och studerandevården och arbetshälsan enligt småbarnsfostrans och skolans egen plan för barnens och elevernas välmående med respekt för olika religioner och åskådningar Exempel gruppbildning, klubbverksamhet, utfärder, samarbete vid kris, rekreation för personalen
De viktigaste korgarna för småbarnspedagogiken är: Korg 1 (Allmänbildande undervisning, åskådningsfostran i småbarnspedagogiken). Tillsammans kan man ordna verksamhet som passar för hela barngruppen, till exempel med ett kulturtraditionsperspektiv bekanta sig med julberättelsetraditionen eller kyrkorummet. Ett dialogiskt samarbete mellan pedagoger möjliggör utbyte av tankar och perspektiv som kan berika åskådningsfostran i en stad med många språk, kulturer och åskådningar. Korg 2 (Traditionella fester). I Finland firas många högtider med en stark koppling till den kristna traditionen. Om det i gruppen finns barn från andra traditioner firar man också fester som hör hemma i deras kultur. Det är då fråga om daghemmets egna fester även när de är kopplade till julen, påsken. Det blir inte ett religiöst evenemang bara för att man sjunger någon psalm eller framför en jultablå. Festtraditioner med en religiös koppling är en del av den finländska kulturen. Korg 3 (Religiösa evenemang). Under högtider och vid aktuella händelser kan församlingen arrangera olika slags evenemang. Man ska då informera samarbetspartnerna om evenemangets innehåll i förväg. Det är viktigt för barngruppen att religiösa evenemang har en koppling till de pågående lärprocesserna. Evenemangen kan innehålla trosutövning enligt principen om positiv religionsfrihet.
21
UR HELSINGFORS STADS PLAN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIKEN: Inom åskådningsfostran ska man tillsammans bekanta sig med de religioner och övriga åskådningar som finns i barngruppen. Religionslöshet behandlas parallellt med övriga åskådningar. Målet med åskådningsfostran är att främja ömsesidig respekt och förståelse gentemot olika åskådningar samt stödja barnens kulturella och åskådningsrelaterade identiteter. Tillsammans med barnen ska man bekanta sig med olika åskådningar och traditioner som hänger ihop med dem. När det gäller åskådningsfostran ska personalen samarbeta med vårdnadshavarna samt ta hänsyn till och respektera varje familjs bakgrund, åskådningar och värderingar. Åskådningsfostran stödjer barnens mångsidiga kompetens bland annat inom delområdena kulturell och kommunikativ kompetens samt förmåga att tänka och lära sig. I Helsingfors ses familjernas kulturella och åskådningsrelaterade bakgrund som resurser i barnets utveckling och lärande. Tillsammans med vårdnadshavarna diskuterar man kultur och åskådning samt hur de kan beaktas i barngruppen.
UR HELSINGFORS STADS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN: Mångfalden i Helsingfors är en rikedom. Barngruppernas olika åskådningar och kulturer erbjuder mångsidiga innehåll för de teman som handlar om åskådningsfostran. Barnet lär sig att respektera olikheter. Barnet har rätt att i lugn och ro stanna upp och förundras.
I samarbetet med staden beaktas principerna i både planen för småbarnspedagogik och planen för förskoleundervisning.
Barnsjukhuset
Helsingfors kyrkliga samfällighets överenskommelse med stadens småbarnspedagogik Lokalförsamlingarnas småbarnspedagoger samarbetar lokalt med stadens enheter i näromgivningen eller andra instanser som anordnar småbarnspedagogik (daghem, familjedagvård, lekparker, klubbverksamhet). Det gemensamma församlingsarbetets tjänsteinnehavare inom småbarnspedagogiken förhandlar med de ansvariga för småbarnspedagogiken i stadens pedagogiska utvecklingsenhet om samarbete, utbildning och kommunikation som berör hela staden, bland annat Klang i kyrkan-konserter för barn, julkrubborna i Helsingfors och evenemang kring jul och påsk.
22
Nätverkandet sträcker sig till många olika aktörer. Till exempel finns det på Barnsjukhuset en enhet för lek- och ungdomsverksamhet, som småbarnspedagogerna inom det gemensamma församlingsarbetet aktivt samarbetar med. Barn har rätt till småbarnspedagogik också när de är intagna på sjukhus. Småbarnspedagogikens mål är här att stöda barnet till ett holistiskt välmående i sjukhusförhållanden. Småbarnspedagogerna inom det gemensamma församlingsarbetet är sakkunniga inom sitt yrkesområde och upprätthåller en positiv religionsfrihet i en mångkulturell sjukhusmiljö. I centrum står observationer och sensitivt lyssnande till barnens och familjernas frågor och behov, kring vilka man sedan bygger upp den gemensamma verksamheten, även vad gäller åskådningar.
DET ÄR VIKTIGT FÖR BARNGRUPPEN ATT RELIGIÖSA EVENEMANG HAR EN KOPPLING TILL DE PÅGÅENDE LÄRPROCESSERNA.
GRUPPVERKSAMHET INOM FÖRSAMLINGENS SMÅBARNSPEDAGOGIK Grupper för barn och vuxna Vuxen-barngrupper erbjuder en mötesplats för familjer med samma livssituation. Barnet deltar i klubben tillsammans med en förälder eller en annan närstående person. För barnet är gruppen en trygg plats där det kan öva sina sociala färdigheter under ledda samlingar och fri lek. Med hjälp av ramsor, rörelse och gemensamma konstupplevelser stöds och stärks den tidiga växelverkan. Tillsammans inför det Heliga stimuleras det lilla barnets olika sinnen och barnet får möjlighet till en holistisk och trygg andlig upplevelse. Grupperna för barn och vuxna kan gå under olika benämningar, till exempel familjeklubb, familjecafé, babyrytmik, knatterytmik, föräldra-barngrupp. Grupperna träffas vanligtvis en gång per vecka och leds av en barnledare eller någon annan av församlingens medarbetare. Ofta deltar också församlingsmedlemmar i planeringen och genomförandet. Dagklubbar Dagklubbarna är avsedda för barn i åldern 3–5 år. En dagklubb träffas 2–5 gånger per vecka, 2– 3 timmar åt gången. Målet är att stödja barnens växande och utveckling holistiskt, vilket också inkluderar en andlig dimension. Klubbverksamheten ger barnet en möjlighet att leka, röra sig, utforska och uttrycka sig själv genom olika former av konst och också att stilla sig. Barnets intressen och behov står i dialog med olika lärområden i dagklubbens vardag och fester. Dagklubben samarbetar med föräldrarna och stöder dem samtidigt i deras uppgift att fostra sina barn. Dagklubben leds av en barnledare. På senare tid har det också uppstått mera kortvariga klubbar för 2-åringar, som träffas mera sällan. Också natur- eller friluftsklubbar som hålls utomhus har blivit vanligare i församlingarna. Nya fokuseringar i dagklubbarna framgår av respektive församlings webbsidor.
24
Eftermiddagsverksamhet för barn i skolåldern Eftermiddagsverksamhet för barn i skolåldern är övervakad och ledd fritidsverksamhet, där man stöder barnens egen aktivitet, rörelse och vila och erbjuder möjlighet till läxläsning. Grunderna, målen och verksamhetsprinciperna för morgon- och eftermiddagsverksamheten bestäms i 8 a kapitlet i lagen om grundläggande utbildning (628/1998). Verksamhetsplanen har utformats så att den stöder Helsingfors stads eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning. Av verksamhetsplanen framgår de centrala principerna och riktlinjerna för verksamheten. Ledarna för eftermiddagsverksamheten gör också upp en årlig verksamhetsplan som baserar sig på denna verksamhetsplan, Utbildningsstyrelsens Grunder för morgon- och eftermiddagsverksamheten inom den grundläggande utbildningen 2011 (Föreskrifter och anvisningar 2011:1) och Kvalitetskriterier för den grundläggande utbildningen (Utbildningsoch kulturministeriets publikationer 2012:29). Även om eftermiddagsverksamheten organisatoriskt sköts av församlingens småbarnspedagogik och barnledarna, är det lagen om grundläggande utbildning och inte lagen om småbarnspedagogik som styr verksamheten.
FÖR BARN OCH FAMILJER ÄR DET VIKTIGT ATT EN OBRUTEN LÄRANDEKEDJA OM MÖJLIGT UPPRÄTTHÅLLS OCKSÅ I FÖRSAMLINGARNA NÄR BARN FLYTTAR MELLAN OLIKA FORMER AV SMÅBARNSPEDAGOGISK VERKSAMHET.
ANNAN SAMLANDE VERKSAMHET, EVENEMANG OCH KONTAKTER FÖR BARNFAMILJER Församlingarna erbjuder mångsidig verksamhet för barn och deras föräldrar. Verksamheten planeras och genomförs av ett medarbetarteam med yrkeskunskap från olika områden och församlingsmedlemmar som bidrar med sin kompetens. Det här innebär att målen delvis också styrs av andra än småbarnspedagogikens mål. Musikklubbar Det finns många olika benämningar på församlingarnas musikklubbar för barn. I de mål som ställs upp i Kyrkostyrelsens riktlinjer för barn och musik i församlingen (dokumentet ”Lapsi ja musiiki seurakunnassa”) talar man om kristen fostran, musikfostran och småbarnspedagogik som en sammanflätad helhet. Det här tar sig uttryck i stöd för barnets andliga liv, beaktande av barnet på alla områden samt stöd till relationerna mellan barn och föräldrar. Kyrkans musikklubbar i olika former förmedlar musikglädje och upplevelser. Klubbarna leds av barninriktade musiklärare, kantorer och barnledare. Gudstjänster och andakter för barnfamiljer Genom dopet blir ett barn fullvärdig medlem i församlingen. Barnen är därmed välkomna till varje gudstjänst och högmässa. Det är bra att fundera över hur barns delaktighet i församlingens olika samlingar fungerar. I synnerhet vid andakter som riktar sig uttryckligen till barn och familjer är det ytterst viktigt att barnen beaktas i både innehållet och genomförandet. Söndagsskola Söndagsskolan är först och främst barnens egen gudstjänst. Den kan innehålla musik, bibliska berättelser, en enkel liturgi, bön, lek, rörelse och pyssel. I söndagsskolan samlas man för att lära sig och uppleva det heliga. Söndagsskolan leds oftast av frivilliga församlingsmedlemmar som får församlingens stöd för planeringen och genomförandet. Det är bra om de medarbetare som ansvarar för församlingens småbarnspedagogik stöder och handleder söndagsskollärarna i hur man beaktar grunddokumentets huvudprinciper om barnets lärande och holistiska sätt att vara. Utfärder, läger och evenemang Församlingarna ordnar olika slags utfärder och läger för barnfamiljer. Dessutom erbjuder både församlingarna och det gemensamma församlingsarbetet ett mångsidigt utbud av evenemang för barnfamiljer. För att utbud och efterfrågan ska mötas är det viktigt att ge familjerna möjlighet att redan i planeringsskedet påverka den verksamhet som ordnas för dem. I genomförandet och planeringen bör man säkerställa innehåll av god kvalitet, mångprofessionellt samarbete, lämplig tidpunkt, god fysisk miljö och säkerhet samt lämpliga medarbetar- och frivilligresurser. På det sättet kan också familjens minsta få en trygg och betydelsefull upplevelse av tillhörighet och sammanhang.
26
Sorgegrupper för barn och sorgbearbetningsläger för familjer I sorgegrupper för barn har barnen rätt att behandla sorg på ett sätt som lämpar sig för deras ålder och utvecklingsnivå. I en kamratstödsgrupp ges utrymme att bearbeta sorgen i en trygg och tillitsfull miljö. Sorgen bearbetas genom olika former av konst, rörelse, berättelser, lek och gemensamma samtal. På sorgbearbetningsläger för familjer träffas barn i olika åldrar i sina egna grupper och föräldrarna i en egen grupp. Dessutom får familjen handledd sorgbearbetning. Lägren ger hela familjen möjlighet att genom en gemensam process både tillsammans och var för sig fundera över sorgen och dess uttryck. Det bästa för de minsta – kontakt med en hel årsklass barnfamiljer Det bästa för de minsta är ett paket som stöder den kristna fostran i hemmet. Hemförsamlingen kontaktar barnfamiljerna vid lämpliga skeden av småbarnstiden genom att skicka hem material fyra gånger innan barnet når skolåldern. Konceptet är forskningsbaserat och erbjuder material som utarbetats enligt forskningsresultaten. Det är ett tvåspråkigt koncept och församlingarna tar kontakt på basis av uppgifter i medlemsregistret. Den första kontakten är en broschyr som skickas till föräldrarna kort efter barnets födelse, där man uppmuntrar dem att låta döpa barnet. Den andra kontakten består av materialpaketet Barnets bästa aftonstund, som skickas cirka en månad efter att barnet har döpts och där man uppmuntrar föräldrarna till en gemensam kvällsstund med barnet. Dessutom bjuds alla barn som döpts under året in till konserter som uttryckligen riktar sig till familjens minsta. Den tredje kontakten, sagoboken Rosenöra och duvan för 3-4-åringar, uppmuntrar barn och föräldrar till en stund i famnen där man läser tillsammans. Den fjärde kontakten, brädspelet Gyllene fjädern, uppmuntrar barnet att spela tillsammans med familjen eller kompisarna och är ett äventyr på hemorten. Det bästa för de minsta-materialet kan i bästa fall väcka diskussioner och funderingar om livet, utveckling, känslor och andlighet. Materialet stöder barnets aktiva läranderoll hemma i familjen. För det lilla barnet är hemmet den viktigaste platsen och föräldrarna är de bästa experterna på barnets utveckling.
27
UTBILDNINGSSTYRELSEN / GRUNDERNA FÖR PLANEN FÖR SMÅBARNSPEDAGOGIK 2016 Föreskrifter och anvisningar 2016:17 Syftet med småbarnspedagogiken är enligt lagen om småbarnspedagogik (2 a §) att 1) hos varje barn främja en helhetsmässig uppväxt, utveckling, hälsa och ett helhetsmässigt välbefinnande i enlighet med barnets ålder och utveckling 2) stödja barnets förutsättningar för inlärning och främja livslångt lärande och uppfyllandet av utbildningsmässig jämlikhet 3) ordna mångsidig pedagogisk verksamhet med utgångspunkt i barns lek, rörelse, konst och kulturtradition samt ge barnet möjligheter till positiva upplevelser av lärande 4) säkerställa en småbarnspedagogisk miljö som är utvecklande, främjar inlärning och är hälsosam och trygg 5) trygga ett verksamhetssätt som respekterar barnet och så bestående förhållanden som möjligt för växelverkan mellan barnet och personalen inom småbarnspedagogiken 6) erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter till småbarnspedagogik, främja jämställdhet mellan könen samt ge färdigheter att förstå och respektera den allmänna kulturtraditionen samt vars och ens språkliga, kulturella, religiösa och livsåskådningsmässiga bakgrund 7) identifiera barnets individuella behov av stöd och, när det uppkommit behov av stöd, organisera ett ändamålsenligt stöd inom småbarnspedagogiken, vid behov i form av mångprofessionellt samarbete 8) utveckla barnets förmåga till samarbete och växelverkan, främja barnets förmåga att delta i kamratgruppen samt vägleda barnet mot ett etiskt ansvarstagande och hållbart handlingssätt, respekt för andra människor och samhällsmedlemskap 9) säkerställa barnets möjligheter att få delta i och påverka sådana angelägenheter som berör barnet självt 10) i samverkan med barnet och dess föräldrar eller andra vårdnadshavare främja en harmonisk utveckling hos barnet och dess holistiska välbefinnande samt stödja barnets föräldrar eller andra vårdnadshavare i fostringsarbetet. Anordnaren av småbarnspedagogik är skyldig att informera vårdnadshavarna om småbarnspedagogikens mål och verksamhet i olika verksamhetsformer. Vårdnadshavarna ska ges möjlighet att delta i och påverka planeringen, genomförandet och utvärderingen av den småbarnspedagogik deras barn tar del av. Vårdnadshavarna ska också regelbundet ges möjlighet att delta i planeringen och utvärderingen av enhetens och den lokala småbarnspedagogiken.
28
KÄLLOR OCH LITTERATUR OM SMÅBARNSPEDAGOGIK • Nyt on pedagogiikan aika! Barnträdgårdslärarförbundets webbpublikation • Osallisuuden pedagogiikkaa varhaiskasvatuksessa, Heikka, Fonsén, Elo, Leinonen, Suomen varhaiskasvatus ry • Leikki astuu varpaille, Kokemuksia VKK-metron leikin kehittämiskaudesta, Tahvanainen, Turunen • Kasvu kiikarissa, Koivunen, Lehtinen, PS-Kustannus • Haastavat kasvatustilanteet, Lämpimän vuorovaikutuksen käsikirja, Ahonen, PS-Kustannus • Varhaiskasvatuksen pedagoginen johtajuus, Parrila, Fonsén, PS-Kustannus • Lapsi ja musiikki seurakunnassa, Publikationer från Ev.-luth. kyrkan i Finland 24 • Leikin käsikirja, Helenius, Lummenlahti, PS-Kustannus • Varhaiskasvatus katsomusten keskellä, Haapasalo, Petäjä, Vuorelma-Glad, Sandén, Pulkkinen, Tahvanainen, Lastenkeskus – Kirjapaja • Stressin säätely, Kehityksen, vuorovaikutuksen ja oppimisen ydin, Sajaniemi, Suhonen, Nislin, Mäkelä, PS-Kustannus • Lapsen mieli, Föreningen för mental hälsa • Bloggen Kyrkans småbarnspedagogik • Haastavat kasvatustilanteet, Lämpimän vuorovaikutuksen käsikirja, Ahonen, PS-Kustannus
29
VI TROR PÅ BARNETS EGEN UTVECKLING. VARJE BARN HAR SIN TAKT OCH SIN VÄG.
