Samarbete inom småbarnspedagogikens nätverk

Det huvudsakliga målet med den pedagogiska ledningen är att stöda en positiv utveckling och ett holistiskt välbefinnande hos barnen. Detta mål kan uppnås bara med hjälp av god pedagogik. Den medarbetare som ansvarar för församlingens småbarnspedagogik bär huvudansvaret för den pedagogiska ledningen. Regelbundna pedagogiska samtal både mellan arbetsparen och i hela teamet är emellertid också viktiga. I samtal om värden och pedagogik funderar man tillsammans på bland annat det pedagogiska angreppssättet och synen på barn och lärande. Utifrån dessa samtal fattas avgöranden i vardagen. Ansvaret för den pedagogiska ledningen ska alltså delas i hela teamet, så att alla upplever att kvalitet och utveckling är en gemensam angelägenhet. Det här förutsätter att man tillsammans kontinuerligt observerar verksamheten och utvärderar den i förhållande till de mål som ställts upp och som visar de viktigaste prioriteringarna för utvecklingen och pedagogernas utbildningsbehov. Utvärderingen ska ordnas så att respons från barnen och föräldrarna inverkar på utvecklingen av verksamheten.

SAMARBETE INOM SMÅBARNSPEDAGOGIKENS NÄ TVERK

Grunderna för småbarnspedagogiken 2016 uppmuntrar till samverkan mellan olika aktörer. Då avses alla de regionala och lokala aktörer som det är naturligt att samarbeta med inom småbarnspedagogiken. Samarbete mellan instanser som ansvarar för till exempel undervisning, idrott, bibliotek och kultur och andra aktörer i näromgivningen ger större bredd i lärmiljöerna och stöder målen för småbarnspedagogiken. Samverkan mellan kommunens småbarnspedagogik och privata anordnare av småbarnspedagogik är av stor vikt. Andra samarbetsparter är till exempel organisationer, församlingar, polisen samt måtids- och städtjänster.

Målet är enligt lagen om småbarnspedagogik (2 a § 6 punkten) att erbjuda alla barn likvärdiga möjligheter till småbarnspedagogik, främja jämställdhet mellan könen samt ge färdigheter att förstå och respektera den allmänna kulturtraditionen samt vars och ens språkliga, kulturella, religiösa och livsåskådningsmässiga bakgrund.

Åskådningsfostran hör till lärområdet jag och min gemenskap. Lärområdena är inte isolerade helheter, utan de kombineras och anpassas enligt barnens intressen och kunnande. Barnens värld utvidgas när de kommer in i småbarnspedagogiken utanför hemmet. Barnen möter andra sätt att tänka och handla än de fått med sig från hemmets traditioner, handlingsmönster, värderingar och åskådningar. Det hör till småbarnspedagogikens uppgift att utveckla barnens beredskap att förstå mångfalden i sin näromgivning och öva sig att fungera i den. Vi tar oss an den uppgiften via etiskt tänkande, åskådningar, närmiljöns historia, nutid och framtid och ur ett medialt perspektiv. I verksamheten inkluderas sagor, musik, bildkonst, lek, drama, media i olika former samt gäster, besök och sådant som händer i närmiljön.

Samarbetet bidrar till att man kan ordna småbarnspedagogiken så att varje barn får fostran, undervisning och vård som motsvarar dess utvecklingsnivå och behov. Ansvaret för att samarbete sker och är systematiskt ligger på anordnaren av småbarnspedagogiken, som också ansvarar för att samarbetet vid behov inkluderar många olika branscher.

Målet med mångprofessionellt samarbete är att säkerställa att enheternas småbarnspedagogik motsvarar barnens behov. I lagen om småbarnspedagogik fastställs att kommunen vid anordnandet av småbarnspedagogik ska tillämpa mångprofessionellt samarbete och skapa behövliga samarbetsstrukturer.

Kyrkostyrelsens Samarbetskorgar (se nedan) och Utbildningsstyrelsens anvisning om åskådningsfostran och anordnande av religiösa evenemang inom småbarnspedagogiken bidrar till att ge en överblick över samarbetsformerna.

I Utbildningsstyrelsens anvisning redogörs för hur lagbestämmelserna om religions- och samvetsfrihet ska beaktas inom åskådningsfostran och när man ordnar religiösa evenemang och alternativ verksamhet inom småbarnspedagogiken.

Syftet med anvisningen är att trygga att de kulturella grundrättigheterna och de grundrättigheter som gäller religionsfrihet förverkligas i den småbarnspedagogiska verksamheten, att främja tolerans och pluralism samt att säkerställa att åskådningsfostran inom småbarnspedagogiken är religiöst obunden.

Obundenhet innebär att olika åskådningar behandlas jämlikt och utan värderingar. Barn får inte styras mot eller påverkas att omfatta en viss åskådning.

Åskådningsfostran och anordnande av religiösa evenemang inom småbarnspedagogiken

Församlingens samarbete med småbarnspedagogiken, skolorna och läroanstalterna

KORG I ALLMÄNBILDANDE UNDERVISNING

enligt den lokala planen för småbarnspedagogik och skolornas läroplaner församlingen som en av lärmiljöerna den församlingsanställda som sakkunnig inom sitt eget område eller som ett stöd för religions- och åskådningsfostran daghemmet, skolan och läroinrättningen bär det pedagogiska ansvaret

innehåller inte religionsutövning Exempel kyrkobyggnader, kyrkoåret

KORG II TRADITIONELLA FESTER

samhörighet och respekt för olika övertygelser festtraditioner med religiös anknytning är en del av den finländska kulturen

kan innehålla enstaka psalmer är inte religionsutövning församlingens representant kan inbjudas som gäst Exempel julfest, vårfest

KORG III RELIGIÖSA EVENEMANG

religionsutövning som planeras tillsammans utifrån principen om positiv religionsfrihet information om evenemangen ges i tid vårdnadshavaren besluter om barnets deltagande, studerande på andra stadiet besluter själv skolan eller motsvarande instans ordnar parallellt ett meningsfullt alternativ för dem som inte deltar Exempel julkyrka, påskkyrka

KORG IV FOSTRAN OCH VÄLMÅENDE

jämlikt kompanjonskap som utgår från gruppens behov stöd för den förebyggande elev- och studerandevården och arbetshälsan enligt småbarnsfostrans och skolans egen plan för barnens och elevernas välmående med respekt för olika religioner och åskådningar Exempel gruppbildning, klubbverksamhet, utfärder, samarbete vid kris, rekreation för personalen

De viktigaste korgarna för småbarnspedagogiken är:

Korg 1 (Allmänbildande undervisning, åskådningsfostran i småbarnspedagogiken). Tillsammans kan man ordna verksamhet som passar för hela barngruppen, till exempel med ett kulturtraditionsperspektiv bekanta sig med julberättelsetraditionen eller kyrkorummet. Ett dialogiskt samarbete mellan pedagoger möjliggör utbyte av tankar och perspektiv som kan berika åskådningsfostran i en stad med många språk, kulturer och åskådningar.

Korg 2 (Traditionella fester). I Finland firas många högtider med en stark koppling till den kristna traditionen. Om det i gruppen finns barn från andra traditioner firar man också fester som hör hemma i deras kultur. Det är då fråga om daghemmets egna fester även när de är kopplade till julen, påsken. Det blir inte ett religiöst evenemang bara för att man sjunger någon psalm eller framför en jultablå. Festtraditioner med en religiös koppling är en del av den finländska kulturen.

Korg 3 (Religiösa evenemang). Under högtider och vid aktuella händelser kan församlingen arrangera olika slags evenemang. Man ska då informera samarbetspartnerna om evenemangets innehåll i förväg. Det är viktigt för barngruppen att religiösa evenemang har en koppling till de pågående lärprocesserna. Evenemangen kan innehålla trosutövning enligt principen om positiv religionsfrihet.

UR HELSINGFORS STADS PLAN F ÖR SMÅBARNSPEDAGOGIKEN:

Inom åskådningsfostran ska man tillsammans bekanta sig med de religioner och övriga åskådningar som finns i barngruppen. Religionslöshet behandlas parallellt med övriga åskådningar. Målet med åskådningsfostran är att främja ömsesidig respekt och förståelse gentemot olika åskådningar samt stödja barnens kulturella och åskådningsrelaterade identiteter. Tillsammans med barnen ska man bekanta sig med olika åskådningar och traditioner som hänger ihop med dem.

När det gäller åskådningsfostran ska personalen samarbeta med vårdnadshavarna samt ta hänsyn till och respektera varje familjs bakgrund, åskådningar och värderingar. Åskådningsfostran stödjer barnens mångsidiga kompetens bland annat inom delområdena kulturell och kommunikativ kompetens samt förmåga att tänka och lära sig. I Helsingfors ses familjernas kulturella och åskådningsrelaterade bakgrund som resurser i barnets utveckling och lärande.

Tillsammans med vårdnadshavarna diskuterar man kultur och åskådning samt hur de kan beaktas i barngruppen.

UR HELSING FORS STADS LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLEUNDERVISNINGEN:

Mångfalden i Helsingfors är en rikedom. Barngruppernas olika åskådningar och kulturer erbjuder mångsidiga innehåll för de teman som handlar om åskådningsfostran. Barnet lär sig att respektera olikheter. Barnet har rätt att i lugn och ro stanna upp och förundras.

I samarbetet med staden beaktas principerna i både planen för småbarnspedagogik och planen för förskoleundervisning.

Helsingfors kyrkliga samfällighets överenskommelse med stadens småbarnspedagogik

Lokalförsamlingarnas småbarnspedagoger samarbetar lokalt med stadens enheter i näromgivningen eller andra instanser som anordnar småbarnspedagogik (daghem, familjedagvård, lekparker, klubbverksamhet).

Det gemensamma församlingsarbetets tjänsteinnehavare inom småbarnspedagogiken förhandlar med de ansvariga för småbarnspedagogiken i stadens pedagogiska utvecklingsenhet om samarbete, utbildning och kommunikation som berör hela staden, bland annat Klang i kyrkan-konserter för barn, julkrubborna i Helsingfors och evenemang kring jul och påsk.

Barnsjukhuset

Nätverkandet sträcker sig till många olika aktörer. Till exempel finns det på Barnsjukhuset en enhet för lek- och ungdomsverksamhet, som småbarnspedagogerna inom det gemensamma församlingsarbetet aktivt samarbetar med. Barn har rätt till småbarnspedagogik också när de är intagna på sjukhus. Småbarnspedagogikens mål är här att stöda barnet till ett holistiskt välmående i sjukhusförhållanden. Småbarnspedagogerna inom det gemensamma församlingsarbetet är sakkunniga inom sitt yrkesområde och upprätthåller en positiv religionsfrihet i en mångkulturell sjukhusmiljö. I centrum står observationer och sensitivt lyssnande till barnens och familjernas frågor och behov, kring vilka man sedan bygger upp den gemensamma verksamheten, även vad gäller åskådningar.

DET ÄR VIKTIGT FÖR BARNGRUPPEN ATT RELIGIÖSA EVENEMANG HAR EN KOPPLING TILL DE PÅGÅENDE LÄRPROCESSERNA.