Reportage

Modexa löser miljonprogrammets renoveringsbehov

Renoveringsbehovet av våra fastigheter byggda under det så kallade miljonprogrammet under 60- och 70-talet är stort. Stammarna har i det flesta fall tjänat ut sedan länge och i farans riktning ligger att många av lägenheterna inom en snar framtid kommer att drabbas av kraftiga fuktskador.

Att arbetet med att lösa det här problemet under många år skjutits på framtiden är i sig inte så konstigt. Kostnaderna för att byta ut kök, badrum och stammar är höga. Dels för själva byggkostnaderna, men också för att det med traditionella byggmetoder oftast krävs att hyresgästerna har ett alternativt boende under tiden som renoveringarna sker. Dessutom kan det bli problem att få hyresgästerna att bo kvar eftersom renove ringarna inte sällan innebär att hyrorna höjs rejält. Men förr eller senare måste ändå något göras om inte husen ska rasa samman.

Modexa har specialiserat sig på köks- och badrumrumsrenoveringar och de erbjuder ett alternativ där hyresgästerna kan bo kvar både under och efter renoveringen. Modexa har också konstaterat att om man ska renovera miljontals badrum som på sin tid tillverkades industriellt måste renove ringen också ske industriellt.

– Modexa Kök & Förvaring har funnits sedan 1993, sedan 1998 i den här konstellationen. Vi omsätter ungefär 250 miljoner kronor, säger Torgny Hellberg som är vd för Modexakoncernen. Företaget inriktade sig bara på köksrenoveringar fram till för två år sedan. Då startade vi ett dotterbolag, Modexa Bostadsförädling med inriktning på att renovera hela bostadsområden med vår metod. Det är ett rent kunskapsbolag som ska jobba med förstudier och att motivera marknaden att satsa på vårt upplägg. I våras, när vi köpte företaget Addera av NCC, startade vi vårt andra dotterbolag, Modexa Bad & Stam som ska jobba med badrums renoveringar. Det är det bolaget som är stationerat i Katrineholm.

– Modexa har en fabrik i Västerås för tillverkning av köksluckor. Här i Katrineholm bygger vi stålprofilerna som bär upp bad rummet. Vi lägenhetspackar vilket innebär att vi gör en besiktning av badrummet på plats i fastigheten och sedan förbereder vi resten här i Katrineholm där vi packar allt som behövs i containrar. Allt monteras sedan på plats av våra egna montörer. För utom jag själv är vi åtta stycken som jobbar här i Katrineholm, berättar Kasper Nilsson, nyutnämnd vd på Modexa Bad & Stam.

– Vi räknar i vår plan med att vi ska vara 150 i Katrineholm inom fem år, men då inkluderar det montörerna. I Västerås är vi i dag drygt 50 anställda. Vi hade 21 procents tillväxt förra året och vi räknar med samma utveckling där som här. Förutom på de två orterna finns vi också i Borås där huvud kontoret ligger, samt i Stockholm, Malmö och Göteborg, säger Torgny Hellberg.

– Modexa har hållit på länge med kök och industriellt tillverkar vi i dag 12 000 kök per år. För oss är det är ingen skillnad med badrum. Idén är även där att låta hyres gästerna bli kvar under ombyggnationen. Läget var akut redan för tio år sedan. Efter det har det inte hänt någonting. Marknaden är enorm, 800 000 badrum har ett behov av renovering och för 300 000 av dem är behovet omedelbart, säger Kasper.

Metoden innebär att man inte behöver riva ut väggar och bila upp golv utan det nya badrummet byggs upp innanför det gamla. Vinsten ligger inte bara i att man slipper ordna evakueringslägenheter eller baracker som kan husera hyresgästerna under reno veringen.

– Hittar man fuktskador när man börjar riva i väggarna och golvet måste man avfukta. Då står bygget still i kanske fem veckor och kostnaderna kan bli enorma. Med vår

Torgny Hellberg är vd för Modexakoncernen och Kasper Nilsson är vd för Modexa Bad & Stam.

metod kan man jobba vidare och avfukta under tiden. Det går givetvis fortare att åtgärda problemen om man jobbar indu striellt jämfört med traditionell hantverksoch byggteknik. Vi vill fylla glappet mellan den industriella utvecklingen och byggut vecklingen, säger Torgny.

– När jag satt som beställare på Botkyrka byggen undrade jag varför ingen tänkte i de här banorna. Men det är bråttom att kom ma igång. Så snabbt som man byggde husen kommer man inte att kunna renovera dem. De här husen är utskällda, men vi har sett att de är i bättre skick än vad man trott, säger Kasper, som vill ta miljonprogram mens fastigheter lite i försvar.

– Nu när man renoverar och lyfter husen blåser man ur allt, men det är inte nödvändigt eftersom husen är välbyggda. Faktum är att man bygger sämre i dag än vad man gjorde på 60-talet. Nackdelarna då låg mer i miljöaspekterna på det material man använde, eternit och sånt. Men det är först när man börjar röra i det och tar bort det som det blir farligt, så låt det sitta kvar.

Problemen med 60-talshusen har varit kända länge, men nu har husen byggda under 70- och 80-talen hunnit ifatt så det är verkligen en marknad som växer.

– Vår idé är att utgå från vad fastigheten har och vad människorna som bor i den behöver, säger Torgny.

– Vi är ute och missionerar lite för vår idé och vårt upplägg, säger Kasper. Renove ringsprojekten i dag är inte ekonomiskt hållbara för fastighetsägarna. Om man bara kan höja hyrorna till en begränsad nivå för att folk ska ha råd att bo i husen, så måste man jobba utifrån de förutsättningarna. Fastighetsägarmentaliteten är att man bygger utifrån sina egna och husets behov. Man bockar av en lista, när man ändå rest bygg ställningarna så gör man så mycket man kan. Och kostnaderna skenar iväg. Vi vill jobba mer med mjuka värden och lösa problemen på för hyresgästerna bästa sätt. Ta det i en takt de har råd med.

– Blanda inte in hyresgästerna säger fastig hetsägarna till oss när vi planerar en kökseller badrumsrenovering. Men det är precis det vi vill göra, kommenterar Torgny.

– Ur hyresgästernas perspektiv är det inte det tekniska som är svårt. Det är de mjuka värdena som avgör om det blir ett lyckat projekt eller inte, säger Kasper Nilsson.

– Vi frågar oss alltid vem vi har som kund, och det är den som bor i fastigheten även om det är fastighetsägaren som beställer, avslutar Torgny Hellberg.

Svensk Brandservice gör världen till en mindre brandfarlig plats

Svensk Brandservice tillverkar och levererar släcksystem för maskiner i brandfarlig miljö. Det har de gjort i många år och företaget har skaffat sig en position som ett av landets främsta i branschen.

– Jag började som egen företagare 1989, men har varit med i branschen sedan 1978 säger Ingemar Gustavsson som är företaget grundare, ägare och vd.

Starten var produktion av släcksystem till skogsentreprenadmaskiner när försäkrings bolagen tryckte på vad gällde säkerheten. De dyrbara maskinerna riskerade genom gnistbildning dels att brinna upp själva, men också att orsaka skogsbränder.

– Tillverkarna monterade på släcksystem, men de var tvungna att underhållas också vilket vi uppmärksammade. Jag tog kontakt med försäkringsbolagen och sökte service auktorisation vilket vi också fick. Och på den vägen är det, säger Ingemar Gustavsson.

Nästa steg i utvecklingen var när Svensk Brandservice gick in på bussidan. Ett äventyr som tog sin början i Spanien.

– Vi fick kontakt med MAN-koncernen och fick en förfrågan på 200 bussar i Barcelona. Vi åkte ned till dem och fick tillgång till en begagnad buss som vi kunde provelda på. De ville se hur det funkade. Släckningen funkade utan problem, de var imponerade och ordern var hemma, minns Ingemar med ett leende. Sedan rullade det på med nya avtal. Dubai, Abu Dhabi, Quatar, Tysk land, Polen, ja i stort sett hela världen utom USA.

Vindkraftverk i Nordsjön

– Vi hamnade på vindkraftsidan också genom en kontakt på företaget Bard som konstruerade vindkraftsystem. De letade på nätet efter konstruktörer av brandsäker hetssystem och hittade oss. Vi levererade system till två olika tillverkare i Tyskland av släcksystem till vindparker som står på plattformar i Nordsjön. I det här fallet stod vi för montering men inte service, berättar Peter Eriksson som är företagets vice vd. En fantastisk utveckling på kort tid för Svensk Brandservice, men det är också en stor anspänning för ett litet företag att verka på en världsmarknad.

– Utlandsbiten sålde vi senare till Dafo som är ett brandskyddsföretag i världsklass. Nu jobbar vi bara på Sverige. Vi fabriksmon terar bland annat fasta släcksystem till maskiner som ska användas i brandfarlig miljö, säger Ingemar Gustavsson. Genom kunder som Volvo Lastvagnar, Scania m.fl. är vi legotillverkare till släcksystem som används över hela världen, berättar Ingemar Gustavsson.

– Tillverkarna har krav på sig från försäk ringsbolagen och det finns ett reglemente som reglerar det här, säger Peter Eriksson. Förra året utrustades till exempel närmare 2500 bussar med Dafos släcksystem som vi legotillverkar.

På Videvägen sedan 2010

I lokalerna på Videvägen 7 har Svensk Brandservice varit sedan 2010.

– Med utvecklingen just nu är det lagom och jämnt att lokalen räcker till, men vi kommer att själva göra en del förändringar för att förbättra flödet och höja produk tionsnivån, säger Ingemar Gustavsson. Företaget har 22 anställda. Ungefär hälften finns i lokalerna där man tillverkar och pack ar brandsläckningssystem. Hälften finns ute bland kunderna för montering och service.

– Vi tycker det ser bra ut och går det som vi hoppas så kommer vi förmodligen att behöva gå upp i tvåskift, säger Ingemar. – Vi har haft en stor ökning på bussdelen. Ytterligare krav ställs på att alla bussar måste ha släckningsutrustning och det är bra för den här branschen i allmänhet och för oss som är etablerade i synnerhet, säger Peter.

– Står alla stjärnor på himlen rätt så kom mer vi att växa. Det är inte bara bussar som får förstärkta krav från försäkringsbolagen utan även maskiner som exempelvis skördetröskor. Förra året monterade vi 1500 sådana system, berättar Ingemar Gustavsson.

Egentillverkade maskiner

Produktionen går mer eller mindre på löpande band. Delarna tillverkas på plats, delvis i egentillverkade maskiner. De mon teras ihop, paketeras och levereras med lastbil direkt till kunderna från lokalen på Videvägen.

– Man kan säga att vi jobbar med allt när det gäller punktskydd mot brand utom tak. Vår produktion består egentligen av tre olika delar, kabeltillverkning för elsystemet slang tillverkning och rörtillverkning för distribution av släckvätskan som i huvudsak består av olika kemikalier. Vi tillverkar och levererar på uppdrag från Dafo varpå slutkunder vanligtvis monterar systemen i deras mon teringsflöden, avslutar Peter Eriksson.

Isoleringsföretaget KVIAB i nya lokaler på Lövåsen

Peter Pedersen är platschef på KVIAB, Katrineholms Ventilations- rengöring & Isolering AB. Namnet är en tydlig beskrivning på vad man jobbar med. Vid nyår gick flytten från Trädgårdsgatan till större lokaler på Videvägen 7. En flytt som var nödvändig för det expanderande företaget.

Peter Pedersen är mer känd som uppfinnaren och konstruktören som tillsammans med sonen Kristian utvecklade företaget PCT Systems. De uppmärksammades för sitt turbinsystem för automatisk rengöring av rör och 2001 fick Peter pris av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin för sina uppfinningar. Kristian omkom tragiskt några år senare och Peter har i dag lämnat PCT Systems.

– Jag har jobbat med en hel del annat de senaste åren, berättar Peter. Jag var plats chef på Ocab, ett lokalt saneringsbolag där jag jobbade ett år, men jag ledsnade lite på att sitta på ett kontor. Så jag började på Sundbergs Isolering som jag jobbat ihop med förr. Det är ett Nyköpingsbaserat företag som då öppnade filial i Katrineholm där vi bara var tre anställda. Det innebar att jag, förutom att driva filialen, också fick vara ute en del själv vilket kändes bättre.

Startade KVIAB

Men så kom då möjligheten att starta upp KVIAB som sysslar med rörisolering, ven tilationsisolering och ventilationsplåtslageri. Ett företag som i dag etablerar sig allt mer på marknaden med modern teknik och ett modernt tänkande.

– KVIAB ägs av Polyterm i Fellingsbro som bland annat jobbar med polyuretanisolering, säger Peter. Det är ett familjeföretag där jag

Robin Roxnäs, Ludde Lidbäck och Peter Pedersén. På företaget jobbar också Andreas Karlsson, Monika Ptak och Jesper Pedersén.

lärde känna pappan för 30 år sedan. Nu har sönerna tagit över och de är väldigt framåt. De hade redan det här företaget registrerat och jag blev erbjuden att bli delägare. Men med ålderns rätt tyckte jag att det var bättre att driva det som anställd och på den vägen är det.

– Vi hyrde lokaler på Trädgårdsgatan av KIAB men de blev lite för små när vi expanderade. I dag är vi 5,5 anställda. Den senast anställde är en ung tjej vilket är roligt för det finns inte så många kvin nor i branschen ännu. Vi håller också på att bygga upp en verkstad för att kunna förarbeta så att så mycket som möjligt är klart för montering när vi kommer ut till kunden.

– Det var verkstadsbygget jag pratade med Magnus Österberg på KIAB om och då erbjöd han de här lokalerna på Videvägen vilket passade oss utmärkt. Tanken var att vi skulle flytta in vid nyår, men det blev några

Peter Pedersen är förutom platschef på KVIAB också uppfinnare och konstruktör. Produkterna på bordet gav honom pris från Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin.

veckor senare eftersom vi hade så mycket jobb just då, säger Peter.

Full sysselsättning

Byggsektorn är het både vad gäller nybyggen och renoveringsarbeten. Peter och hans personal behöver inte sakna sysselsättning.

– Det finns hur mycket som helst att göra. Vi jobbar åt de flesta ventilations- och rörfirmorna i Katrineholm, men vi har också uppdrag i hela övriga Sörmland och har dessutom kommit in på ett fastighetsbolag i Stockholm.

– Vi håller också på med ventilationsrengörning och där har vi fått förfrågningar från andra Stockholmsföretag. Det blir mycket resande, så en tanke jag har är att vi ska ha en division i Stockholm och en i Katrineholm. Det är inte så lätt att hitta kompetent personal och KVIAB har samma rekryteringsproblem som de flesta företag i dag.

– Det blir oftast så att man plockar från andra företag i branschen, säger Peter. Vi har dock börjat ett samarbete med skolan och de kommer att dra igång en isoleringslinje här i Katrineholm. Jag har fått en förfrågan om att hjälpa till som lärare. Vi ska försöka nå de elever som går på rörmokarlinjen men som inte vill bli rörmokare. De kan jobba med isolering istället.

Fördel att jobba på ett litet företag

– Vi har också en praktikant som jobbar hos oss tre dagar i veckan under åtta veckor.

Det är ju ett hantverksyrke och för de som vill bli hantverkare är det alltid en fördel att jobba på små företag för här får man lära sig allt. Ju större företag, desto mer nischade arbetsuppgifter.

Företaget är relativt nystartat, är redan inne på sin andra verksamhetslokal och hittar nya marknader att verka på. Så det finns all anledning för Peter att vara vid gott mod.

– Jag ser mycket positivt på framtiden. Nu har vi lokaler som vi kan växa i och modern teknik som hjälper oss. Mycket ser annorlunda ut jämfört med tidigare rent administrativt. När det gäller arbetsorder har vi till exempel i dag en app där jag lägger in ordern. De anställda ser i telefonen vad de ska göra. Här lägger vi också direkt in alla inköp som hör till jobbet, all nedlagd arbetstid och reserapporter. Sedan blir det underlag för fakturering. På så sätt får vi väldigt lite kontorstid, avslutar Peter Pedersen.

Premiär för padel i ny hall

Padel är en av Sveriges snabbast växande sporter just nu. Den nya racketsporten har vunnit mark framför allt i storstäderna men är också på frammarsch i landsorten. Sista helgen i november var det dags för premiär i Katrineholms nya padelhall, belägen i Ericssons tidigare lokaler på Västgötagatan. Bakom tillkomsten av hallen står Magnus Pettersson och Daniel Tillnell.

Magnus och Daniel är gamla kompisar som i yngre år spelade tennis med varandra och fotboll mot varandra. Med yrkeskarriärer och familjeliv på varsitt håll blev umgänget efterhand inte lika intensivt, men genom tennisspelandet uppehölls kontakten kam raterna emellan.

– Daniel satsade mer på golf, men jag höll på med tennis högre upp i åldern, berättar Magnus, som till vardags finns i byggbran schen på ett företag med Malmö som bas.

– Det var genom jobbet och tenniskom pisar i Malmö som jag kom i kontakt med padel och jag tyckte det var roligt. När jag sedan spelade tennis hemma i Katrineholm med Daniel föreslog jag att vi skull prova padel. Den närmaste banan fanns i Norrkö ping, fortsätter Magnus.

Ville kunna spela i Katrineholm

Båda föll för sporten och Magnus kände att han skulle vilja ha möjlighet att spela i Katri neholm. Han kollade med kommunen och fick först beskedet att det var på gång.

– Det var sommaren 2017, men sedan hände inget mer. Det var ingen som drev frågan. Men strax innan sommaren 2018 hörde de av sig och sa att det fanns en lokal ledig. Så jag frågade Daniel om han ville hänga på och dra igång det här, säger Magnus. – Jag tackade ja. Jag tyckte det var roligt att spela när vi provade i Norrköping och jag tror att sporten har kommit för att stanna, säger Daniel.

– Målgrupperna är många, killar och tjejer i alla åldrar och i storstäderna är det väldigt populärt att spela padel, men det kanske inte lika känt i mindre städer som Katrine holm än, säger Magnus.

– Men det är många härifrån som åker till Norrköping och Eskilstuna för att spela, säger Daniel. Sporten är ganska enkel att börja med och därför lätt att fastna för. Tennis är betydligt svårare. I tennis är det också mycket dödtid för att hämta bollar och så. Här är det full fart hela tiden.

– Padel spelas ju mycket som dubbelspel och det är roligt att göra saker tillsammans, säger Magnus.

Påminner om tennis

Padel är en sport som framför allt är stor i Spanien och Latinamerika. Oftast spelas

Magnus och Daniel är gamla kompisar som i yngre år spelade tennis med varandra och fotboll mot varandra.

padel som dubbel mellan två par spelare. Poängräkningen lika som i tennis men serven slås underifrån vilket gör att spelet lättare kommer igång. Planen är 10 x 20 meter och markerad som en tennisbana. Underlaget kan vara cement, plast eller som i Katrineholms padelhall konstgräs. Nätet är 0,88 meter högt och därmed något lägre än ett tennisnät. Runt planen finns höga väg gar och förutsättningarna påminner därför lite om squash. Bollarna är som tennisbollar men kan enligt reglerna vara något mindre. Racketen är av kompositmaterial utan strängar men med perforerad slagyta.

I maj satte processen att bygga Katrine holms första padelbana igång då de första kontakterna med KIAB togs. Sedan gick det ganska snabbt från första idén till klartecken för byggnation och Magnus och Daniel är mycket nöjda med KIAB:s insats.

– Jag tycker att vi har haft ett nära samar bete och en bra dialog hela vägen, säger Magnus. – Magnus Österberg och Fredrik Dahlman är de som vi främst har haft kontakt med, säger Daniel. KIAB har fräschat upp loka len och fått den riktigt snygg. Det känns verkligen som att de tror på oss och vår satsning.

– Ja, de är jätteglada att det här har star tats upp, konstaterar Magnus.

Sker med automatik

För Magnus och Daniel innebär inte sats ningen att de lämnar sina vanliga yrkeskarriärer. Banan sköter sig själv vad gäller bokningar och spel. Anmälan sker via nätet.

– Man går in på vår hemsida katrineholmspadel.se och gör en bokning. Första gången måste man registrera sig, förklarar Magnus.

– Man får en engångskod via mail. När man kommer till oss slår man in koden och då öppnas dörren och lyset i lokalen tänds, säger Daniel. Det mesta sker alltså automatiskt, men helt utan arbete vad gäller padelhallen räknar de dock inte med att bli.

– Till en början får vi vara våra egna fastig hetsskötare och hålla koll på städning och så. Sedan får vi se hur det blir. Det beror på ekonomin, säger Magnus. Om det blir fler banor beror på hur det utvecklas, men vi är inte främmande för att köra igång på fler ställen. Nu har vi också startat en förening. Abonnemang och bokning sker i företagets regi, träning och seriespel inom föreningens ramar.

– Ungefär som i golfen, sammanfattar Daniel och refererar till verksamheten på Jättorp som han också är engagerad i.