Page 1

PÅ RÄTT SPÅR Katrineholms Logistikcentrum


IDÉN MED TÅGFRAKT LIGGER KATRINEHOLM VARMT OM HJÄRTAT


PÅ RÄTT SPÅR Katrineholms Logistikcentrum

6

INNEHÅLL Sidan 6

TÅLAMODET Sidan 10–11

12

20

30

34

38

44

VISIONEN Sidan 12

LOGISTIK SEDAN 1862 Sidan 16

VISION – KRIS – ANALYS Sidan 20

PROJEKTET Sidan 24–25

MILSTOLPAR Sidan 30

KOMMUN OCH FÖRETAG I SAMVERKAN Sidan 34

Södra och Västra stambanorna möter varandra i Katrineholm. Idén om morgondagens logistiklösningar växer fram där människor, varor och tjänster möter varandra – Katrineholms Logistikcentrum skapas.

FRAMGÅNGSFAKTORER Sidan 36

ETT SAMHÄLLSEKONOMISKT PROJEKT Sidan 38

EN INVESTERING FÖR FRAMTIDEN Sidan 44

SYNS MAN INTE FINNS MAN INTE Sidan 50

POLITISK OENIGHET Sidan 52

FRAMTIDEN Sidan 55

SUMMARY (IN ENGLISH)


PÅ RÄTT SPÅR

– K ATRINEHOLM KOMMER ATT VARA EN TYDLIG DEL AV STORSTOCKHOLM.

”TÅLAMODET ÄR DET STÖRSTA MODET” I Katrineholm är järnvägen en del av vår själ. Katrineholm är en 100 år gammal stad som växte upp tack vare järnvägen, vid två stambanor. Varför tror du att det dröjde 90 år innan man kom på att utveckla ett logistikcentrum på orten? Vi hade haft en bra industriverksamhet i kommunen – ja, det mesta rullade på. Vi hade egentligen inte behövt tänka till. Järnvägen låg bara där. Det var först när Scania flyttade och vi tappade många arbetstillfällen som vi tvingades titta på nya möjligheter för att skapa ett starkt lokalt näringsliv. Vi ville inte bara bli en sovstad för pendlare. Katrineholms Logistikcentrum, KLC, är ett stort infrastrukturprojekt – såväl för kommunen, regionen och staten. Hur förankrade ni idén? Vi hade kontakt med företag som vi trodde skulle kunna ha nytta av ett logistikcentrum. Vi förklarade vår vision och pratade med näringslivet om hur vi skulle kunna skaffa mer mark för att öka möjligheten för fler branscher

KATRINEHOLMS

att etablera sig. Detta gjorde också att företagen började tala mer med varandra för att bättre kunna samverka för framtiden. Hur skapades en bra organisation för projektet? Från början skapades en projektgrupp av lämpliga tjänstemän som redan jobbade i kommunen – sådana som vi visste hade rätt erfarenheter för att driva projektet. I samarbete med privata företag genomförde vi två bolagsbildningar – ett fastighetsbolag och ett driftbolag för kombiterminalen. Kommunen sålde efter några år sina delar i de verksamheterna och vi utvecklade viktig kompetens i de samarbetena. Projektgruppen har haft förstärkning av några externa konsulter och organisationens flexibilitet har varit dess styrka. Det hade inte varit möjligt att genomföra projektet utan alla dessa eldsjälar.

6

LOGISTIKCENTRUM

GÖRAN DAHLSTRÖM (S), KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE


PÅ RÄTT SPÅR

Norra terminalen vid Katrineholms Logistikcentrum. Till höger: Västra och Södra stambanan i anslutning till området.

Varför tror du att det uppstod kritik mot projektet? Jag tror att det berodde på att varken media eller en del politiker kunde överblicka vad som skulle hända. Kommunen var ju tvungen att satsa pengar på något som det skulle ta många år att se effekten av. Politisk kritik kommer förstås alltid när en kommun gör stora satsningar. Men näringslivet var positivt från start och stöttade satsningen. Nu är kombiterminalen invigd, lagerhallar finns på plats och järnvägsgods rullar in och ut ur området – hur positionerar man Katrineholm som en logistikstad för framtiden? Det kommer det lokala näringslivet och kommunen att göra tillsammans. Vi tar fram detaljplaner för mer mark nu. Det innebär att vi kan erbjuda fler företag att etablera sig. Det kommer finnas utrymme för företag som inte bara är beroende av järnvägen, utan kanske

KATRINEHOLMS

främst av läget. Ett sådant exempel är företaget Amazon Web Services. Förutom arbetstillfällen – vad mer har KLC tillfört Katrineholm? Självförtroende. Och framtidstro. Vi har tagit järnvägen för given men nu visar det sig att den är viktigare än någonsin och den bidrar till Katrineholms omvandling från en tung industristad till en modern stad i Stockholms närhet. Nu har vi många fler ben att stå på än tidigare. Det gör oss mindre känsliga för konjunkturförändringar. Om kommunen skulle göra samma projekt idag – vad skulle man göra annorlunda? Jag tror inte vi skulle göra på något annat sätt. Vi använde lojala, kompetenta tjänstemän och konsulter som kände för orten och lade ned sin själ i arbetet. Jag tror det är viktigt att genomföra sådana här projekt med känsla.

8

LOGISTIKCENTRUM

Det kan vara svårt att förutse framtiden, men man kan ju gissa. Hur ser KLC ut när Katrineholm fyller 200 år? Vilken verksamhet tror du bedrivs och i vilken omfattning? Katrineholm kommer att se helt annorlunda ut, men det är förstås svårt att säga hur. Det är många framtidsfrågor som spelar in – energifrågan till exempel. Troligen har järnvägen fortfarande en mycket viktig roll i samhället. Då kommer man kunna se tillbaka på etableringen av KLC som en milstolpe, precis som vi idag ser tillbaka på när stambanan byggdes. En sak är i alla fall säker: Katrineholm kommer att vara en tydlig del av Storstockholm. Om du skulle ge några goda råd till andra kommuner som hamnar i samma typ av kris vad gäller arbetstillfällen – vad skulle de vara? Bygg på själen i staden och se om den håller för en utveckling. I Katrineholm är järnvägen en del av vår själ.

KATRINEHOLMS

Den är vår historia och vår framtid. Därför använder vi läget vid järnvägen för att skapa nya förutsättningar för kunna arbeta, bo och leva här. Så är det detta med tålamod. Politiken måste ha visionen klar för sig och man måste orka ta sig hela vägen. Har man själen och hjärtat med, ja då är det lättare att bygga en bra välfärd. Under kriget mellan Iran och Irak var Olof Palme medlare. Vid ett besök på ett hotell i Teheran fick han syn på en tavla med texten ”Patience is the greatest bravery”. Palme blev förtjust i frasen och översatte den till: Tålamodet är det största modet. Jag tycker det stämmer så bra in på kommunalt arbete. Man måste våga att ha tålamod. Ett speciellt tack vill jag rikta till Catena, M4-gruppen, Samskip Van Dieren, Svensk Logistikpartner/GDL och Trafikverket, avslutar Göran Dahlström, kommunstyrelsens ordförande.

9

LOGISTIKCENTRUM


VISIONEN


PÅ RÄTT SPÅR

LOGISTIK SEDAN 1862 I korset mellan den västra och den södra stambanan. stambanan kom Katrineholm att etablera sig som en viktig knutpunkt i det svenska järnvägsnätet. Under 1900-talet kom allt mer gods att transporteras med lastbil istället för på järnväg. Under samma tid ökade dock persontrafiken. Arbetspendling med tåg har varit en viktig förutsättning för att kunna bo och verka i Katrineholm. Orten har därför bibehållit sin position som en viktig knut- och omstigningspunkt i det svenska järnvägsnätet.

ett stationssamhälle när Västra stambanan, mellan Stockholm och Göteborg, började trafikeras. Orten vid sjön Näsnaren i Sörmland ansågs som en bra plats för en station längs den nya förbindelsen och järnvägsstationen invigdes 1862. Tågen gav möjlighet att smidigt transportera varor till och från regionen och detta gjorde det intressant att bo och utveckla företag på orten. År 1866 anslöts den nya järnvägslinjen mot Norrköping och Södra stambanan. I korsningen mellan Västra och Södra KATRINEHOLM GRUNDADES SOM

Katrineholm beskrevs i slutet av 1800-talet som Klondike.

KATRINEHOLMS

12

LOGISTIKCENTRUM

Stambanorna i det svenska järnvägsnätet byggdes från 1856 till 1892. Katrineholm växte fram i korset mellan Västra och Södra stambanan. Nedan: Modern pendling med tåg ställer krav på anslutande infrastruktur.


PÅ RÄTT SPÅR

INOM 15 MILS RADIE BOR OCH VERKAR SNART HÄLFTEN AV SVERIGES BEFOLKNING.

eller utgångspunkt för fyra riksvägar. Två av dem, riksväg 55 (Mälardiagonalen) och riksväg 56 (Räta Linjen), utgör vägstråk med både regional och nationell funktion. Utbyggnad av riksvägarna sker med målet mötesfri väg. Vägnätet förbinder Katrineholm med europavägar samt storstadsområdena Stockholm, Norrköping, Linköping, Örebro, Eskilstuna, Västerås och Uppsala. Inom 15 mils radie bor och verkar snart hälften av Sveriges befolkning och en mycket stor mängd företag som är viktiga för Sverige. Antal invånare i regionen har passerat 4,4 miljoner (2017). Det strategiska transportläget gör Katrineholm till en mycket lämplig ort för ett logistikcentrum, med möjlighet att flytta gods från väg till järnväg och vice versa, och att etablera lagerverksamhet. KATRINEHOLM ÄR MITT-

KATRINEHOLMS

VÄG 55/56 ÖSTRA FÖRBIFARTEN KATRINEHOLM Att vara en logistikhub medför förstås ökad mängd av tung trafik. Tack vara Östra förbifarten avlastas Katrineholms centrala delar från genomgående trafik. Trafikrytmen är jämnare och mängden CO2-, kväve- och partikelutsläpp minskar. Dessutom ökar trafiksäkerheten och ger en bättre miljö för boende i området. För trafikanter innebär den nya förbifarten bättre framkomlighet.

14

LOGISTIKCENTRUM

KATRINEHOLMS

15

LOGISTIKCENTRUM


PÅ RÄTT SPÅR

VISION KRIS ANALYS Så föddes idén till projektet Katrineholms Logistikcentrum. tillgången till arbetstillfällen viktigt. Ett varierat näringsliv är en nödvändig förutsättning för att få en dynamisk och levande ort. Därför drabbades Katrineholm hårt under 2001 då företagen Scania, Flextronics och FCI Electronics – nästan samtidigt – meddelade att de skulle lägga ned verksamheterna i kommunen. Detta innebar att Katrineholm på mycket kort tid tappade cirka 2 000 arbetstillfällen, något som inte bara påverkade orten utan också hela regionen Västra Sörmland. För Katrineholms kommun var det viktigt att kunna bidra till att skapa nya arbetstillfällen. FÖR ALLA KOMMUNER ÄR

mellan vägtransport och järnvägstransport. När jobbkrisen kom 2001 var Mats Hedberg och Erik Hellqvist båda engagerade i ett större visionsarbete för Katrineholm – ”Vision 2010”.  ”Efter att kommunfullmäktige antagit visionen hade vi påbörjat ett förankringsarbete bland kommunens tjänstemän”, berättar Erik, som vid den tiden var kommunchef. ”Mitt i detta arbete fick vi besked om att tre stora arbetsgivare skulle försvinna från kommunen. Vårt visionsarbete fick då bli en ledstjärna när vi plötsligt skulle ta tag i krisen under hösten 2001.”

För att få en bild av möjligheterna att skapa nya arbetstillfällen gjordes en statligt finansierad utredning. Efter flera analyser och överväganden blev det tydligt att Katrineholms strategiska transportläge gör orten till en lämplig plats för ett logistikcentrum – med möjlighet att flytta gods

KATRINEHOLMS

16

Eldsjälarna Erik Hellqvist, kommunchef och Mats Hedberg, ortsutvecklare och processledare.

LOGISTIKCENTRUM


PÅ RÄTT SPÅR

–KLC ÄR DET ROLIGASTE PROJEKTET JAG JOBBAT MED UNDER HELA MITT YRKESLIV. ERIK HELLQVIST, KOMMUNCHEF

När fordonsjätten Scania avvecklade sin karosserifabrik i Katrineholm försvann flera hundra arbetstillfällen och det blev det ett hårt slag mot kommunen. Men det blev också början till något nytt – planering och byggande av ett logistikcentrum.

Mats Hedberg var ortsutvecklare och processledare för den nya visionen i Katrineholm. ”Under året höll vi föreläsningar och dialog kring visionsarbetet med många av kommunens chefer. Vi diskuterade bland annat kommunens historia och hur strukturomvandling och globalisering skulle komma att påverka Katrineholm ur både samhälls- och företagarperspektiv”, säger Mats. ”Mitt i detta arbete kom en situation där vi akut behövde hitta förutsättningar för nya jobb. Det kändes självklart att utveckla det gamla framgångskonceptet med järnvägsstaden Katrineholm, fast för en modern tid.”

närheten till storstadsregionen Stockholm”, säger Erik. ”Ungefär samtidigt som vi började fundera på ett logistikcentrum så började flera aktörer på marknaden få upp ögonen för Katrineholm som ett intressant logistikläge”, berättar Mats.   Marknadens intresse bekräftade att transport och logistik var branscher som kunde generera nya företag och nya arbetstillfällen till Katrineholm och därför beslutade kommunfullmäktige våren 2008 att avsätta 50 miljoner kr för att utveckla projektet Katrineholms Logistikcentrum samt 50 miljoner kr för att bygga Österleden.

utredningar och analyser under åren som följde landade man i en idé om ett logistikcentrum med miljöprofil. I grunden handlade det om att nyttja Katrineholms geografiska läge vid mötet mellan västra stambanan och södra stambanan samt EFTER FLERA OLIKA

KATRINEHOLMS

–SÅ BÖRJADE FLERA AKTÖRER PÅ MARKNADEN FÅ UPP ÖGONEN FÖR KATRINEHOLM.

KOMMUNENS VISION FÖR KATRINEHOLMS LOGISTIKCENTRUM Logistiken är ett fundament för välfärden och en nyckel till framgångsrik miljöutveckling. Katrineholms Logistikcentrum ska ge kommunen ett viktigt tillväxtområde, stärka dess konkurrenskraft samt leda till förbättrade framtidsmöjligheter för näringsliv och invånare.

MATS HEDBERG, ORTSUTVECKLARE OCH PROCESSLEDARE

18

LOGISTIKCENTRUM KATRINEHOLMS

19

LOGISTIKCENTRUM


PÅ RÄTT SPÅR

PROJEKTET Från idé till genomförande. För järnvägsinfrastrukturen inleddes ett samarbete med Trafikverket och för att få kompetens kring järnvägslogistik slöt man avtal med Svensk Logistikpartner AB (senare delägare i Katrineholm Railpoint AB).

var att utveckla Katrineholm till ett logistikcentrum. I detta arbete ingick flera olika delar: • Södra och norra terminalytorna, med tillhörande infrastruktur skulle vara färdigställda i juni 2011 • Utdragsspåret skulle förlängas för att kunna hantera 750 meter långa tåg • Södra terminalen skulle kunna hantera vagnslasttrafik • Ny anslutning till stambanan mot Stockholm skulle utredas • Aktivt marknadsföra KLC, nationellt och internationellt, för att attrahera nya etableringar och fler godsflöden • En miljöprofil för KLC skulle utarbetas SYFTE MED PROJEKTET

KLC-PROJEKTET I KOMMUNENS ÖVERGRIPANDE PLAN OCH BUDGET 2011–2013: • att möjliggöra överflyttning av långväga transporter från lastbil till järnväg • att skapa förutsättningar för att hantera stora godsflöden genom en effektiv logistik med miljöprofil

Uppdraget med att utveckla Katrineholm till ett logistikcentrum kom att bli kommunens största och mest komplexa projekt någonsin. Därför blev tillgången på kunskap och kompetens i projektgruppen avgörande för att kunna uppnå projektmålen. En del behov kunde lösas internt. Men det behövdes också kompetens utifrån.

KATRINEHOLMS

• att arbeta aktivt för nya företagsetableringar

Arbetet med att planera och genomföra bygget av logistikcentrum pågick under lång tid. Många olika kompetenser har behövts i olika faser av projektet. Några av de tjänstemän som deltagit i projektets ledningsgrupp är Lars Ramstedt, avdelningschef, Roger Andersson, projektledare, Marcus Asplund, Västra Sörmlands räddningstjänst och Lennart Olsson, planarkitekt.

–KLC BLEV ETT PROJEKT DÄR MÅNGA INTRESSEN KUNDE SAMORDNAS. Där fick också kompetenta kollegor möjlighet att samverka. Detta medförde att projektet kunnat drivas effektivt. LENNART OLSSON, PLANARKITEKT

• att bidra till utveckling och stöd till befintliga företag i kommunen

20

LOGISTIKCENTRUM

KATRINEHOLMS

21

LOGISTIKCENTRUM


– JAG TRIVDES MYCKET BRA MED ATT JOBBA I KLC-PROJEKTET OCH DET ÄR KUL ATT SE RESULTATET.

ANNELI EKSTRÖM, ENTREPRENADINGENJÖR

–JAG ÄR GLAD ÖVER ATT HA FÅTT VARA MED PÅ DEN HÄR RESAN. Det känns även positivt att ha varit med och lämnat ett väsentligt bidrag till Katrineholms framtida utveckling, som stad och logistiknav i Mälarregionen. KENT KROOK, SVENSK LOGISTIKPARTNER

Vi, Svensk Logistikpartner, blev kontaktade av Katrineholms kommun för att ingå i ett konsultuppdrag för Katrineholms Logistikcentrum. Uppdraget gällde projektering samt driftsättning av den planerade kombiterminalen. Dennis Johansson fick till uppgift att sköta detta konsultuppdrag. Vi såg stora fördelar i Katrineholms utsökta logistikläge och att det med tiden skulle bli en attraktiv lokalisering i Mälardalen. Från vänster: Dennis Johansson och Kent Krook, Svensk Logistikpartner.

HUVUDOMRÅDEN I PROJEKTPLANEN: • bygga och driftsätta järnvägsspår • bygga och driftsätta en kombiterminal och en terminal för vagnslasttrafik • etablera samarbete med hamnar och införa ett railportkoncept • marknadsföra Katrineholms logistik centrum och verka för nyetableringar.

KATRINEHOLMS

22

LOGISTIKCENTRUM

–Katrineholms Logistikcentrum var ett stort och intressant anläggningsprojekt med många utmaningar. Jag kan inte påstå att det alltid var särkilt enkelt. Ibland stötte vi på problem som måste lösas akut tillsammans med våra entreprenörer. Men det har alltid varit en bra ton och ett gott samarbete i projektgruppen. Jag trivdes mycket bra med att jobba i KLC-projektet och det är kul att se resultatet.


2002 2001 • Katrineholm drabbas av näringslivskris. Flera företag lägger ned sin verksamhet på orten. • Cirka 2 000 arbetstillfällen försvinner. • Kommun uppvaktar regeringen för stödinsatser.

2005

• Omvärldsanalyser och diskussioner med bland andra Närings departementet.

• SBE vill bygga ut och har önskemål om närhet till järnvägen för mer effektiva transporter.

• Beslut om att Peab ska lokalisera Skandinaviska byggelements fabrik till Katrineholm.

2003–2004

• Samtal med regeringen om att förbättra vägnätet i västra Sörmland.

• Skandinaviska Byggelements fabrik (SBE) byggs. Invigning 2004.

• Kommunen lämnar in en ansökan om KLIMP-medel (till Naturvårdsverket) där stöd till utbyggnad av industrispåret ingår.

2006

2007

2008

2008 fortsättning

2009

2010

• Medel från Klimatinvesterings programmet (KLIMP) beviljas.

• SBE beslutar att bygga ut på befintlig plats. Planerna på industrispår vid Mogetorp läggs därför ned. Istället utreds förutsättningar för etablering av intermodalt logistikcentrum vid Sandbäcken.

• Kommunfullmäktige beslutar den 17 mars 2008 att göra investeringar på 100 miljoner kr under tre år för utvecklingen av Katrineholms Logistikcentrum (KLC) och byggandet av Österleden som förbindelse mellan Laggarhult och Lövåsen.

• Bygget inleds av Österledens sista etapp.

• Kommunen beslutar att förskottera 50 miljoner kr till bygget av Östra Förbifarten.

• Kontakterna med Banverket intensifieras. •

Länstyrelsen lämnar ett yttrande till regeringen där Katrineholm rekommenderas som lämplig ort för kombiterminal.

• Två bolag bildas: fastighets bolaget Katrineholm Logistik fastigheter AB (KLF) – genom ett avtal mellan kommunen och Brinova Fastigheter AB samt driftbolaget Katrineholm Rail Point AB (KRP) bildas genom ett avtal mellan kommunen och M4-gruppen samt Svensk Logistikpartner AB.

• Beslut fattas om att bygga Östra förbifarten. • Kommunen får tillstånd att använda KLIMP-medlen för spårutbyggnad inom KLC. • Bygget av Södra terminalen samt Södra spåren inleds.

Driftbolaget Katrineholm Rail Point tecknar avtal med Van Dieren Multimodal. Avtalet innebär att Van Dieren Multimodal ska börja trafikera sträckan mellan sin tyska hub i Herne och Katrineholm fem gånger per vecka.

• KLF köper en fastighet av Setra (centrallager) och bygger ut 4 500 kvadratmeter.

Banverket (TRV) avsätter 100 miljoner för sanering av förorenad industrimark. Saneringen var en förutsättning för att kunna bygga Norra Terminalen.

• Södra terminalen invigs och de första tågen börjar att trafikera KLC. • Bygget av Norra terminalen inleds.

• Östra förbifarten börjar byggas. • Österleden invigs.

2011

2012

2013

2014

2015–2016

2017

• Östra förbifarten invigs.

• Det förlängda utdragsspåret invigs i september.

• Katrineholms Logistikcentrum står färdigt enligt ursprunglig plan.

• Katrineholms kommun avyttrar sitt ägande i fastighetsbolaget.

• Amazon Web Services etablerar sig på området.

• Terminalgatan färdigställs.

• Drivmedelsbolaget Qstar etablerar station för lastbilsdiesel inom området.

• Katrineholms kommun avyttrar sitt ägande i driftsbolaget (2016).

• Fortsatt utbyggnad av logistik området som för närvarande är cirka 1 000 000 kvadratmeter stort.

Kommunstyrelsen fattar den 26 januari 2011 beslut kring ett projektdirektiv för färdigställandet av logistikparken.

• Infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M) inviger Norra terminalen den 22 augusti.

• Arbetet med att förlänga spår 6 till 750 meter inleds. Delfinansieras av EU-medel.

• Ljungberg Fritzoe etablerar verksamhet.

• Catena uppför ny lagerbyggnad, 10 000 kvadratmeter (2016).

• Van Dieren Multimodal flyttar sin verksamhet från Södra terminalen till Norra terminalen.

MILSTOLPAR


PÅ RÄTT SPÅR

ORD LEDER TILL HANDLING Samverkan och kommunikation. ALLT EFTERSOM KATRINEHOLMS

Logistikcentrum växte fram – både i planering och på plats – ökade samverkan mellan näringslivet och kommunen. Projektgruppen och kommunens näringslivskontor skapade planer och rutiner för information och kommunikation. Allt måste startas från grunden; informationsmöten för närboende, hitta domäner för webbsidor, bygga hemsidor, skapa e-postuppgifter. Det behövdes också grafisk profil till projektet KLC och till de nybildade företagen Katrineholm Railpoint och Katrineholms Logistikfastigheter. Kommunens marknadsföringsbolag, KFV Marknadsföring, samt lokala kommunikationskonsulter var delaktiga i produktionen.

Katrineholm har ett strategiskt läge Katrineholm är en medelstor svensk kommun med ett ur logistisk synvinkel utmärkt strategiskt läge. Vi har medvetet utvecklats från en industriort längs järnvägen till en boende- och företagarort i Stockholms närhet. Flera större företag finns på orten och de små och medelstora företagen blir allt fler. Inom en radie på 15 mil når vi i Katrineholm en tredjedel av Sveriges befolkning. Från Stockholm kommer man med tåg till Katrineholm på mindre än en timme, från Göteborg på två timmar. Tack vare närheten till Stockholm Skavsta, med ett 40-tal destinationer, tar man sig på några timmar med flyg ut till övriga Europa.

ETABLERINGSOMRÅDEN

E20

³³³

56

55 57

E20

LÖVÅSEN

MOGETORP

Stockholm

E20

Örebro 52 Oslo E18

³³³

KERSTINBODA

55 56

KATRINEHOLMS LOGISTIKCENTRUM

E4

³

RÅDMANNEN

1 000 m

E4

Norrköping Malmö

³³

Nor Göt rköp ing Hels eborg ingb org

E4

Nyk öpin

55 56

Uppsala Södertälje Stockholm

äge

n

Etableringsmark

Mos

svä gen

g,

55 E18 56 E20 57 Oslo/Gö

gen

Oxe

lösu

nd

KATRINEHOLMS LOGISTIKCENTRUM

³³

Etableringsmark Mov

Vid evä

³³³

500

52

³³³

0

³³ ³

VÄRMBOL

almö teborg/M

Stockho

lm

Etableringsmark

n rlede

Näringsliv och tilläxt Mark och exploateringschef Björn Winnberg-PersLogistikcentrum, KLC son, telefon 0150-571 68, 070-525 71 68Katrineholms e-post bjorn.winnberg-persson@katrineholm.se Den största näringslivssatsningen hittills i stadens historia är på väg att förverkligas. Genom sitt strategiska Företagslots Carina Lloyd, telefon 0150-568 läge29, i Mälardalen har Katrineholm tillgång till de stora 070-595 96 65 godsflödena i Sverige. KLC exploaterar inledningsvis ca e-post carina.lloyd@katrineholm.se 50 ha mark för logistiketableringar. I dag är en kombiterminal i drift och i slutet av 2010 kommer ytterligare en Katrineholms Industrihus AB elektrifierad terminal att tas i bruk och då med möjlighet Magnus Österberg 0150-572 07, 070-339 43 84 att hantera 750 meter långa tåg. KLC är en av Brinovas e-post magnus.osterberg@kiab.se logistikpositioner i Sverige.

³³

Uppsala, Södertälje, Stockholm Västerås Gävle

Hallsberg, Göteborg Oslo

Öste

Handel Handelsområdet Lövåsen har utvecklats kraftigt den senaste tiden. Tack vare att kunderna kommer hit inte bara från vår kommun utan från ett större område utvecklas Katrineholm till ett delregionalt handelscen-

För mer information www.katrineholm.se

Logistikcentrum finns det dessutom näst intill obegränsad möjlighet till expansion österut. Den nya förbifarten som ska vara klar i slutet av 2012 skapar de bästa förutsättningar och stora fördelar för etableringar till bästa logistiska läge.

³³³

En anpassad lösning för transport, lagring och logistik

Kommunen trum, vilket innebär ett större utbud än vad som normalt kan erbjuda planlagda ytor för brukar finnas i kommuner av Katrineholms storlek. företagsetableringar. I anslutning till de nya etaÄven i centrala Katrineholm har utvecklingenbleringsområdena tagit fart Lövåsen och Katrineholms med flera nya butiker, nu senast nyetablering av H&M.

³

Logistik Samhället uppstod på 1860-talet där västra och södra stambanorna möts. Tack vare järnvägen och kopplingen till riksvägnätet, som tvärförbinder europavägarna, har vi tillgång till de stora godsflödena i Sverige. Dessa logistiska förutsättningar gör att Katrineholm nu satsar på att utveckla orten till den moderna knutpunkten. Katrineholms Logistikcentrum växer fram – den största näringslivssatsningen i kommunens historia där kommunen under en treårsperiod investerar över 150 miljoner kronor. Hela utvecklingsområdet Lövåsen och logistikområdet omfattar 100 ha och innebär en miljömässigt hållbar lösning för transport, lagring och logistik.

Aktuell mark för etablering Flygfoto: Bergslagsbild AB. 3D-illustration: JKAB Arkitekter

Starr väge n

Katrineholm har drygt 32 300 invånare. Större arbetsgivare är förutom Katrineholms kommun och Landstinget Sörmland, SKF, Ericsson, Kronfågel, Sörmlands Grafiska och Finja Prefab.

Norra terminalen

Etableringsmark

Etableringsmark

gatan

Kerstinboda, Rådmannen och Värmbol Inom dessa områden finns befintliga industri- och kontorslokaler för uthyrning.

KATRINEHOLMS

26

LOGISTIKCENTRUM

KATRINEHOLMS

27

LOGISTIKCENTRUM

55 56 E4

Södra terminalen

strig Indu

Etableringsområde Mogetorp Området har 4 ha mark för ytterligare etablering.

Etableringsmark

atan inalg

³³³

Term

Fågel

Etableringsområde Lövåsen Handelsområdet Lövåsen började expandera under 2006 Sedan dess har många fler aktörer etablerat sig och området har ytterligare 50 ha mark för etableringar.

Nyköping Oxelösund Norrköping Helsingborg Göteborg

atan

0

100

200 m


PÅ RÄTT SPÅR

–SE NU VILKA ETABLERINGAR VI HAR OCH VAD SOM ÄR PÅ GÅNG VID KATRINEHOLMS LOGISTIKCENTRUM. CARINA LLOYD, FÖRETAGSLOTS OCH NÄRINGSLIVSUTVECKLARE

I samband med invigningen av Norra terminalen skapades en biljett formgiven enligt tidigt 1900-tal. Talare var infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd (M).

Hur gick ni tillväga för att synliggöra projektet externt, utanför kommunen, för att nå kunder? Vi tog fram en kommunikationsplan för projektet KLC. I den ingick flera aktiviteter. Vi hade till exempel annonser i branschtidningar och vi deltog på branschmässor – både nationellt och internationellt. Dessutom tog vi fram broschyrmaterial, visitkort, säljmaterial, presentationsmaterial, skyltar med mera. Vi lobbade och byggde nätverk för att få ut artiklar om Katrineholms Logistikcentrum och för att sätta Katrineholm på kartan. Vartefter spåren byggdes ut i högt tempo och Katrineholms Logistikcentrum blev en aktör att räkna med så hamnade vi också på rankinglistor om bästa logistikläge. Redan 2009 fanns

Carina Lloyd, företagslots och näringslivsutvecklare i Katrineholm, jobbade under åren 2008–2011 bland annat med näringslivskontakter och information i projektet KLC.

KATRINEHOLMS

28

LOGISTIKCENTRUM

Katrineholm med på Intelligent Logistiks lista över de 25 bästa logistiklägen, på plats 21. 2018 har Katrineholm klättrat och finns på plats 15 i konkurrens med andra regionala lägen. Hur var intresset för KLC från det lokala och regionala näringslivet och hur tänkte kommunen kring att göra platsen och staden attraktiv för att locka nyetablering till KLC? Det blev många personliga besök hos företag, både lokalt och regionalt. Vi informerade kontinuerligt i vårt nyhetsbrev, på webben och genom pressmeddelanden. Järnvägsaktörer kontaktades för samverkan och ett gediget nätverk byggdes upp inom branschen. Näringslivet var positiva och diskussioner inleddes, med många företag, om möjligheter till transporter på järnväg. Och det var ett stort

KATRINEHOLMS

engagemang från alla inblandade som gjorde att detta blev en unik resa mot en fantastisk möjlighet för Katrineholm. Och idag kan väl ingen ångra vad som gjordes. Se nu vilka etableringar vi har och vad som är på gång vid Katrineholms Logistikcentrum. Jag är glad och stolt att fått varit med på denna resa.

29

LOGISTIKCENTRUM


PÅ RÄTT SPÅR

KOMMUN OCH FÖRETAG I SAMVERKAN Hur man skapar en bra bas för näringslivet. som delägare i Gillstam & Lindström, ett logistikföretag i Katrineholm, tillfrågad om att delta i projektet KLC. Hur kom det sig att du, som aktör i det privata näringslivet, engagerade dig i utvecklingen av ett logistikcentrum i Katrineholm? För mig som kommuninvånare var och är det av stort intresse att kommunen utvecklar förutsättningar för näringslivet och att det finns en bred affärsbas som grund att bygga vidare på. Och när jag fick chansen att vara med i processen kring logistikcentrum såg jag goda affärsmöjligheter inom området logistik. I stort så handlar det ju om att få bort delar av lastbilstrafik från vägarna i Europa och få godset upp på järnväg. Jag är övertygad om att det är nödvändigt av såväl miljöskäl som av logistikskäl. Förutsättningen för att lyckas med det är förstås att också effektivisera järnvägen för att få ett bättre flöde. När det arbetet är klart så har vi ett smart och fungerande logistikcentrum MATS GILLSTAM BLEV

KATRINEHOLMS

30

som kommer att klara framtidens krav i många, många år. Nu rullar ju tåg och lastbilar in och verksamhet pågår i området men vilket har varit det största hindret och den svåraste delen av detta stora projekt? Jag tycker att ett av de största hindren var att vi fick ägna mycket tid åt att hantera opinionen – både politiker och invånare – än att hitta kunder och affärspartner till området.

REGERINGENS MÅL FÖR TRANSPORT OCH INFRASTRUKTUR Det övergripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Därutöver har riksdagen beslutat om ett funktionsmål – tillgänglighet och ett hänsynsmål – säkerhet, miljö och hälsa.

Mats Gillstam, vd Coneco

LOGISTIKCENTRUM

KATRINEHOLMS

31

LOGISTIKCENTRUM


PÅ RÄTT SPÅR

–VI HAR OMRÅDET MED RESURSER FÖR ATT UTVECKLA DET MESTA FÖR FRAMTIDEN. MATS GILLSTAM, VD CONECO

var det inte utan att jag funderade på vad jag givit mig in på. Jag fick ganska snabbt lära mig mycket av det politiska spelet. Vi var i alla fall en grupp som brann för projektet och vi åkte runt och marknadsförde KLC – både internt, i kommunen, och externt. Vad betyder KLC för näringslivet i kommunen och regionen idag och vilken betydelse kommer det att ha i framtiden? Hela projektet med KLC har satt Katrineholm på kartan. Dels för att det är ett stort logistikområde med utvecklingspotential och dels att kommunen Katrineholm är med, och på tå, för att vara i framkant när det dyker upp nya affärsmöjligheter. Vi i projektgruppen fick bra respons från kommunen på våra idéer och det imponerade absolut på våra kunder i diskussionerna – de såg att vi kunde lösa det mesta. För framtiden så kommer det vara en bra stämpel att bära ”Vi kan lösa det mesta” Vi har området med resurser för att utveckla det mesta för framtiden. I NÅGRA LÄGEN

KATRINEHOLMS

32

LOGISTIKCENTRUM

KATRINEHOLMS

33

LOGISTIKCENTRUM


PÅ RÄTT SPÅR

FRAMGÅNGSFAKTORER Hur man vänder en kommun. någon gång i situationer som kräver nytänkande och problemlösning. I en kommun ska förstås medborgarperspektivet alltid vara i centrum för lösningen. I Katrineholm jobbar vi också alltid med ortsutvecklingsperspektiv och miljöperspektiv när vi ska lösa problem eller utveckla vår kommun. KLC var ett alldeles speciellt projekt. Det var stort och komplext, men målet var tydligt. Roger Andersson kom tidigt in som projektledare för Katrineholms Logistikcentrum. ”Ett bra ledarskap är en förutsättning för att ro i land ett sådant här stort projekt. Vi i arbetsgruppen fick från början ett stort företroende från den politiska ledningen. Det gav oss mod och möjligheter att inhämta kompetens och hitta smarta samarbeten. Vi skapade en bra arbetsmodell som går att kopiera till andra projekt. ALLA VERKSAMHETER HAMNAR

KATRINEHOLMS

34

–ETT BRA LEDARSKAP ÄR EN FÖRUTSÄTTNING FÖR ATT RO I LAND ETT SÅDANT HÄR STORT PROJEKT.

ARBETSMODELL Framgångsfaktorerna är att: • ha en platt organisation • ha mod och förtroende i alla led • ha ett entreprenöriellt tänk • ha lärande och öppna diskussioner

LOGISTIKCENTRUM

ROGER ANDERSSON, PROJEKTLEDARE


PÅ RÄTT SPÅR

ETT SAMHÄLLSEKONOMISKT PROJEKT KATRINEHOLM FICK SÅ

Därför har såväl kommunen som staten gjort stora ekonomiska investeringar för att projektera och färdigställa markområdet till ett logistikcentrum. I detta ingår till exempel markberedning, VA-ledningar, växlar, signaler, tunnlar och förlängning av spår. Bygg- och anläggningspersonal, projektledare, tekniska konsulter och entreprenadingenjörer är några av av de yrkesgrupper som deltagit i genomförandet. Beräkningarna från den samhällsekonomiska kalkylen visade att verksamheten från starten 2008, till en uppskattad verksamhetsvolym 2016, har genererat 402 miljoner kr i ekonomiska och sysselsättningsmässiga värden till samhället. Under tidsperioden har skatteintäkter, avgifter och indirekta skatter genererat 92 miljoner kr till kommunen, 45 miljoner kr till regionen och 265 miljoner kr till staten.

kallade KLIMP-pengar

från Naturvårdsverket. Klimatinvesteringsstödet (KLIMP) på 4,5 miljoner kr skulle användas till att bygga en järnvägsterminal på ett område invid Mogetorps koloniområde. Men läget för terminalen ansågs inte optimalt så kommunen fick istället tillstånd att använda KLIMP-medlen till att elektrifiera spåren fram till byggföretaget Setras planerade centrallager. Det var det första steget till att bygga Södra terminalen. Flera företag i det lokala näringslivet visade intresse för att öka användandet av järnvägstransporter och därför beslutade kommunfullmäktige i mars 2008 att avsätta 50 miljoner kr (för perioden perioden 2008–2010) för att utveckla ett logistikcentrum. Katrineholms Logistikcentrum är ett stort projekt. Inte bara för kommunen utan även för regionen och staten, på grund av att området kopplas ihop i en nationell infrastruktur där man kombinerar tågtrafik och vägtransporter.

KATRINEHOLMS

”Från projektering till expansion. KLC – Katrineholm Logistikcentrum 2008–2016”. Industriellt utvecklingscentra (IUC), Samhällsekonomisk kalkyl, maj 2014.

36

LOGISTIKCENTRUM

KLIMP (klimatinvesteringsprogram): ett statligt bidrag som var möjligt för kommuner att söka åren 2003–2008. Syftet var att engagera kommuner i att genomföra projekt som kunde innehålla åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser.

EKONOMISKA EFFEKTER I maj 2014 gjorde Industriella utvecklingscentrat (IUC) en samhällsekonomisk kalkyl på effekterna av projektet Katrineholms Logistikcentrum. Kalkylen innehöll beräkningar för vilket INVESTERINGAR

ekonomiskt värde projektet tillfört till samhället. Beräkningar och analyser gjordes för tre olika

Kommunens hela

faser:

investering har finansierats med egna medel (ej lån).

• Fas 1 (2008–2010): Projekterings

och etableringsfasen

• 250 miljoner kr till KLC

• Fas 2 (2011–2013): Utvecklings-

• 50 miljoner kr

till Österleden

• Fas 3 (2014–2016): Expansionsfasen

KATRINEHOLMS

och verksamhetsinledande fasen

37

LOGISTIKCENTRUM


PÅ RÄTT SPÅR

INVESTERING FÖR FRAMTIDEN Så mycket mer än järnsvägsspår.

MODERN LOGISTIKPARK Kring järnvägsspåren och kombiterminalen har det vuxit upp en modern logistikpark. Under åren har t ex Setra, Catena (tidigare Brinnova) och Ljungberg Fritsoe varit med och utvecklat området.

utveckla ett logistikcentrum är en omfattande investering både för kommunen och för regionen, men också för staten. Området ska kopplas samman i en större infrastruktur som kombinerar tåg- och landsvägstransporter. För att etablera ett logistikcentrum för kombitrafik – lastbil och järnväg – har investeringar inte bara gjorts i spår, växlar, signaler och lokaler. Både stat och kommun har gjort stora investeringar i vägnät, anslutningar, fjärrvärme, vatten- och avloppsnät samt sanering av mark. Detta arbete har genom åren skapat ett stort antal arbetstillfällen i form av exempelvis projektledare, konsulter och anläggningspersonal för entreprenadverksamheter i Katrineholm och regionen. ATT PLANERA OCH

KATRINEHOLMS

38

Under 2017 köpte den amerikanska IT-jätten Amazon Web Services 77 000 kvadratmeter mark av kommunen och påbörjade bygget av ett stort datacenter.

LOGISTIKCENTRUM


PÅ RÄTT SPÅR

Det är viktigt att förebygga brott och minimera olyckor därför finns ett modernt säkerhetssystem med mycket hög kvalitet kring och inom logistikområdet. Kombiterminalen har nu en beläggning av betongsten.

KATRINEHOLMS

40

LOGISTIKCENTRUM

KATRINEHOLMS

41

LOGISTIKCENTRUM


TYNGDPUNKTEN FÖR LOGISTIK


PÅ RÄTT SPÅR

SYNS MAN INTE SÅ FINNS MAN INTE Argument med tyngd. ÅRET ÄR 2017, godstågen från Europa trafikerar

Katrineholm, kombiterminalen har kunder och det byggs för fullt kring Katrineholms Logistikcentrum. Inom något år kommer Amazon Web Services nya anläggning stå klar. Och runt den förväntas nya, viktiga kringverksamheter som kan ge kommunen ännu fler arbetstillfällen. Anders Thörnström. var under lång tid projektchef för Katrineholms Logistikcentrum och han sammanfattar KLC:s styrka: –Området byggdes förhållandevis snabbt och relativt snart blev KLC ett begrepp i logistiksverige liksom i vissa andra länder med företag som sökte effektiva, säkra och miljövänliga logistiklösningar för sina transporter i Sverige och till och från Sverige. Vad var då orsaken till detta? –En mycket viktig faktor var sannolikt att ansvariga för utveckling av verksamheten vågade att sticka ut jämfört med andra, näraliggande logistikparker, säger Anders. Men Anders påminner också om vikten av att synas hos kunder och logistikföretag.

KATRINEHOLMS

Catena fastigheter har etablerat en modern volymterminal med fyra lager- och produktionshallar på tillsammans 10 000 kvadratmeter samt ytterligare en terminal på 12 000 kvadratmeter. I bakgrunden: Amazon Web Services datacenter under uppförande.

STYRKOR • Lokaliseringen mitt i Mälardalen och närheten till Storstockholm • Säkerhetssystem av mycket hög kvalitet • Två terminaler – Kombiterminal Anders Thörnström, projektchef för Katrineholms Logistikcentrum.

–Man ska vara medveten om att alla logistikcentra i regionen, kontinuerligt måste arbeta med att utveckla sina erbjudanden mot marknaden. 44

LOGISTIKCENTRUM

och Styckegodsterminal

• Spårlängder, som kan ta emot fullånga tåg,

utan växlingsrörelser

• Miljötänkandet • Ett driftbolag för snabb och effektiv godshantering

KATRINEHOLMS

45

LOGISTIKCENTRUM


PÅ RÄTT SPÅR

DEN GEOGRAFISKA TYNGDPUNKTEN ÄR AVGÖRANDE FÖR ATT BLI EN DEL AV DET EUROPEISKA KOMBINÄTVERKET lever, bor och verkar i Katrineholm blev etableringen av Katrineholms Logistikcentrum en del av vardagen. Den fysiska miljön förändrades och media rapporterade. Det lokala näringslivet var optimistiskt. Men för att få ett riktigt bra bevis på att Katrineholm hade tänkt rätt med KLCsatsningen så var det viktigt att hitta företag som ville trafikera anläggningen. Genom kommunens delägande i Katrineholm Railpoint AB fick man bland annat hjälp av de andra ägarna – m4gruppen AB och Svensk Logistikpartner AB – att sätta Katrineholm på den europeiska logistikkartan. Ganska snart fick Samskip Van Dieren Multimodal intresse för det unika logistikläget samt den service som KLC tillsammans med KRP kunde erbjuda. År 2009 skrevs det första avtalet med Samskip Van Dieren Multimodal. Idag trafikerar de sträckan mellan den tyska hubben Duisburg och Katrineholm sex gånger per vecka. FÖR DE SOM

KATRINEHOLMS

46

Katrineholms kommun beslutade sig för att sätta KLC på den europeiska logistikkartan. En långsiktig satsning som gav resultat när Samskip Van Dieren Multimodal valde att etablera verksamhet på området.

LOGISTIKCENTRUM

KATRINEHOLMS

47

LOGISTIKCENTRUM


PÅ RÄTT SPÅR

–SPÅREN ÄR ANPASSADE EFTER MORGONDAGENS TÅGLÄNGDER OCH TERMINALEN HÅLLER HÖG SÄKERHETSKLASS.

PELLE JONSSON, FÖRSÄLJNINGSCHEF, SAMSKIP VAN DIEREN MULTIMODAL

Owe Svensson, styrelseordförande och ledamot för Katrineholm Railpoint AB.

avyttrade kommunens sina andelar i fastighetsbolaget och i driftsbolaget. Men samverkan mellan kommun och näringslivet fortsatte för att kunna positionera Katrineholm som en smart hub för logistik inom Mälardalen. Owe Svensson, var ordförande i driftsbolaget Katrineholm Railpoint AB (KRP) och en av initiativtagarna till ett omfattande arbete med att möta marknaden och skapa kännedom om KLC samt om de tjänster som levereras av KRP. För att skapa en samsyn kring hur KLC och KRP skulle synliggöras för logistikföretag så anordnades hösten workshops med kunder, driftsbolag och kommunen. Det ledde fram till ett marknadsföringskoncept som lanserades under 2017. UNDER 2015 OCH 2016

KATRINEHOLMS

48

LOGISTIKCENTRUM

KATRINEHOLMS

49

LOGISTIKCENTRUM


PÅ RÄTT SPÅR

POLITISK OENIGHET –VI ÄR ÖVERENS. Politiskt har, under hela projekttiden, socialdemokrater och moderater varit överens om projektets genomförande. LARS HÄRNSTRÖM (M), KOMMUNSTYRELSENS VICE ORDFÖRANDE

–DET ÄR EN DÅLIG AFFÄR!

KATRINEHOLMS LOGISTIKCENTRUM HAR

varit ett stort projekt att planera, utveckla och genomföra. Infrastrukturförändringar är ingrepp i landskapet och stadsbilden som kräver stora ekonomiska investeringar. Och när stora satsningar görs i en kommun så ska det naturligtvis vägas mot alternativ. Därför har det under arbetets gång framkommit såväl synpunkter på – och kraftig kritik mot – projektet. Den politiska oppositionen kritiserade bland annat höga konsultarvoden samt utbetalningar till samarbetspartners, vilket kunde strida mot lagen om offentlig upphandling (LOU). En anmälan gjordes till Konkurrensverket som genomförde en förstudie i ärendet. Under våren 2016 lade Konkurrensverket ned ärendet med hänvisning till ”köpens relativt låga värde”.

KATRINEHOLMS

50

Kommunen har lagt ner 46 miljoner kr på att exploatera marken och gör en stor förlust. EWA CALLHAMMAR (L), OPPOSITIONSRÅD SVT NYHETER ÖST 19 MARS 2015

Joha Frondelius (KD), och Ewa Callhammar (L), framförde kritik mot satsningen.

LOGISTIKCENTRUM

KATRINEHOLMS

51

LOGISTIKCENTRUM


PÅ RÄTT SPÅR

FRAMTIDEN

–MÖTESPLATS MELLAN VARA OCH KUND. ULF SKAGERSTRÖM, MATSMART

Klimatsmartare lösningar. är en förutsättning för smarta transporter. Och transporter är en förutsättning för att öka befolkningsmängden och generera ekonomisk tillväxt. Transporter bidrar till arbetstillfällen och pendling. Därför är det viktigt att göra satsningar på infrastruktur. Katrineholm är en järnvägsstad och vi tror på att kunna bidra till ett mer klimatsmart samhälle om vi satsar på järnvägen. Miljömedvetenheten i samhället ökar. Konsumenter ställer högre hållbarhetskrav på producenter. Oron för klimatförändringar skapar också stora krav på att godstransporter ska vara energieffektiva och generera minimalt med utsläpp. En strävan är att den svenska transportsektorns utsläpp år 2030 ska vara minst 70 % lägre än 2010 års nivå. Inom Katrineholms Logistikcentrum finns det plats för aktörer att vara med och utveckla idéer och ny teknik som leder till att minska miljöbelastningen från transportsektorn. EN BRA INFRASTRUKTUR

KATRINEHOLMS

Diskussion hos e-handelsföretaget Matsmart som är etablerat på Katrineholms Logistikcentrum. Grundarna Erik Söderström, Karl Andersson och Ulf Skagerström, flankerar länsrådet i Södermanland Claudia Gardberg Morner och landshövding i Södermanland Liselott Hagberg.

52

LOGISTIKCENTRUM

KATRINEHOLMS

53

LOGISTIKCENTRUM


PÅ RÄTT SPÅR

SUMMARY In English. • marketing Katrineholm Logistics Centre and encouraging new businesses

jobs is important to all municipalities in Sweden. A diverse business sector is essential for a dynamic and thriving local community. This is why the almost simultaneous announcements in 2001 from Scania, Flextronics and FCI Electronics that they would be closing down their operations in Katrineholm came as such a devastating blow. Katrineholm lost 2,000 jobs virtually overnight and the effects of this were felt not just in the town itself but across the entire West Sörmland region. THE AVAILABILITY OF

Katrineholm Logistics Centre turned out to be the largest and most complex project the municipality had ever undertaken. It was very demanding in terms of skills and expertise. So the municipality reached out to create partnerships with national transport authorities and logistics companies, as well as local and regional businesses.

A state-funded inquiry was set up to study the local business community and identify local job creation potential. After much analysis and deliberation, it was decided that Katrineholm’s unique and strategic position as a transport hub at the junction between the Southern Main Line and Western Main Line made it an ideal place for a logistics centre with the capacity to move freight between road and rail transport. This is how the idea was born for a logistics centre with a green profile – Katrineholm Logistics Centre (KLC).

123

Now, in 2018, several companies have moved into the logistics park and jobs have been created. The municipality and local business community are continuing to work together to develop the site, with the aim of increasing environmentally friendly freight transportation. This information has been obtained from the municipality’s website at www.katrineholm.se. To read more about KLC, please visit www.katrineholmslogistikcentrum.se.

The municipal council voted through a project plan containing four main areas: • building and operating railway tracks • building and operating a combi-terminal and a cargo-loading terminal • establishing collaborative partnerships with ports and introducing a rail port concept

KATRINEHOLMS

The first trains began operating at KLC in 2010 and the logistics park was officially opened the following year. Construction in the area continued and all parts of the original plan were finished by 2014.

55

LOGISTIKCENTRUM


© Katrineholms kommun 2018 På rätt spår – Katrineholms Logistikcentrum Första upplagan april 2018 ISBN: 978-91-639-6173-1 Projektledning: Rudin Communication Grafisk formgivning: Rudin Communication​ Text: Rudin Communication​ Produktion: Rudin Communication​ Tryck: Danagård Litho Omslagsfoto: iStockphoto Konstverk i bilder på sidan 5, 17, 21, 23 och 35: Anna Svensson Övriga bilder: Erik Johansson, Hanna Maxstad, Per-Arne Rynning, Andreas Sander, Erik Hellqvist, Göran Forss, Daniel Hjalmarsson/Katrineholms kommun, Tomas Nilsson/Katrineholms-Kuriren, Roger Culmsee/ Katrineholms-Kuriren, Samskip Van Dieren Multimodal, Matsmart/Creative Commons Attribution, Catena Fastigheter, Kommunarkivet/Katrineholms kommun, Katrineholms kommun, Cyklos, Rudin Communication, Skanska och iStockphoto. Scania OmniCity Ethanol doubledecker. Scania.com/Creative Commons 3.0 license – Attribution-NonCommercial-NoDerivs 3.0 Unported (CC BY-NC-ND 3.0).


PÅ RÄTT SPÅR Katrineholms Logistikcentrum www.katrineholmslogistikcentrum.se Katrineholms kommun www.katrineholm.se

På rätt spår - Katrineholms Logistikcentrum  

Södra och Västra stambanorna möter varandra i Katrineholm. Följ hur idén om morgondagens logistiklösningar växer fram där människor, varor o...

På rätt spår - Katrineholms Logistikcentrum  

Södra och Västra stambanorna möter varandra i Katrineholm. Följ hur idén om morgondagens logistiklösningar växer fram där människor, varor o...

Advertisement