Medicinsk Vetenskap nr 4 2018

En tidning från Karolinska Institutet Nummer 4 • December 2018 Pris: 50 kronor

!

H H G R R A Så styrs aggressioner

F R ÅG O R O C H SVA R

Personlighetens plats i hjärnan NOBELPRIS

Snabb väg till cancerhjälp M ATA L L E R G I

Allt om maten vi inte tål

PLUS: HUNDAR / GENTERAPI / FETTCELLER

ANNONS

Kommunicera din forskning med en konferens i

Aula Medica

Aula för 1000 personer Aula för 200 personer Toppmodern teknik Flertal konferensrum för 8 till 65 personer Stora utställningsytor Fina foajéer för mingel Restauranger och café i huset

Aula Medica Nobels väg 6, Solna Kontakt bokning-aulamedica@ki.se Telefon 08-524 822 00 www.ki.se/aulamedica

Kongress, konferens, evenemang Låt oss hjälpa dig och få tid till det väsentliga: budskapet, ditt värdskap och nya kontakter

Akademikonferens – Universitet i samverkan: Karolinska Institutet, SLU och Uppsala universitet.

• • • • • • • •

BID (anbud till beslutsfattare) Kostnadsfritt!

Projektledning och rådgivning Ekonomiadministration, sponsorbearbetning och redovisning Deltagaradministration i ett modernt internetbaserat system Kommunikation, marknadsföring, webbsida och trycksaker Abstracthantering on-line Utställarservice Sekretariatservice

Kontakt Telefon: 08-524 833 00 akademikonferens@ki.se www.akademikonferens.se Experter på vetenskapliga möten sedan 1988.

Innehåll

№4—2018 Framsteg 7 8 13 15

Avfärdad vaccinrisk Myten om allergihunden Därför är det svårt att banta Ny podcast: Medicinvetarna

I fokus 12 Insats ska ge säkrare läkemedel

i flera afrikanska länder 22 Nyfiken på aggression:

Konsten att inte bli skogstokig 44 Nobelspecial:

Vägen till nya cancermediciner

Möt forskarna 16 Tre forskare som har jobbat med Nobelpristagare

Foto:Martin Stenmark, Mattias Ahlm, Christopher Hunt. Illustration: Amanda Berglund

40 Professor Jan Albert står upp för

dem som smittats av hiv 54 Ögonblicket med Shilan Caman

”Jag ställde säkert tusen frågor”

28 Känsligt. Allt om maten vi inte tål.

På djupet: Matöverkänslighet 28 31

36 38

Din guide i allergidjungeln Viktor Nordgren: ”Nu äter jag fem jordnötter om dagen” Fästingbett kan ge köttallergi Fakta: Ordnade känsligheter

Alltid i MV 10 14 20 46 47 50 52

I korthet Utblick Tidslinjen: Genterapi Aktuellt vid KI Frågor och svar Topplistan Boktips

22

Lugn. Så tyglas aggressioner.

40

Han sticker ut. ”Kriminalisering av hivspridning är fel”.

Hundkoppling.

Så hänger astma och hundar ihop.

8 54 Orädd. Hon ser våldet i vitögat.

3

Medvet4-18_inlaga.indb 3

2018-11-23 13:50

Redaktören har ordet

M

INA BARN HAR viljor som är starka och bångstyriga, och det är väl så det ska vara. Men häromdagen tog 4-åringen till knytnävarna, som svar på 6-åringens retattack. Det är inget jag direkt gillar, men jag tröstar mig själv – och 6-åringen – med att det var i självförsvar. Jag kan förstå precis varför han gjorde så.

Eller förresten, kan jag det?

I det här numret tittar vi närmare på aggressivitet.

En forskare zoomar in på nervceller som påverkar aggressivt beteende. En annan intresserar sig för tankemönster, en tredje för antikroppar och en fjärde för psykiatriska riskfaktorer. Listan skulle lätt kunna förlängas med hormoner, gener, sociala omständigheter, eller varför inte blodsockernivån vilket delvis beror på vad personen åt till frukost.

Så varför föll smockan just där och då – var det nervcellen, ret­ attack­­en eller blodsockret?

Forskaren Robert Sapolsky har det bästa svaret jag hört. Han har skrivit en bok om varför människor beter sig som de gör. Den heter Behave och är nästan 800 sidor lång. Han föreslår att vi inte bara ska fråga vad som påverkar oss människor mest, utan när det påverkar oss.

Allt vi gör beror på hjärnaktivitet sekunderna innan. Men den påverkades i sin tur av kroppens hormonnivåer minuterna innan, vilket beror på vår genaktivitet dagarna innan, vilket beror på vilka gener vi hade när vi föddes, vilket beror på vad våra förfäder råkade ut för i förhistorisk tid. På så sätt påverkar allt lika mycket.

Människans fria vilja då? Den existerar inte, menar Robert Sapolsky för att i nästa andetag medge att han inte vet hur man lever med den tanken.

När han gästade the waking up podcast beskrev han hur det kunde låta hemma när hans barn var små och 4-åringen hade varit dum mot 2-åringen. Först rusade han, och hans fru som är neuropsykolog, in i rummet Tips! och gav en serie bestämda Missa inte Karolinska Institutets nya podcast tillrättavisningar. Men Medicinvetarna. Läs snart hejdade de sina immer på sidan 15. pulser till barnuppfostran. ”Varför är vi så hårda mot honom? Han har ju typ bara 3 frontalneuroner” Varpå den andra hjärnkunniga föräldern tänkte efter och sa: ”Ja, men hur annars ska han kunna utveckla en bra pannlob?”.

Kunskap gör inte alltid att livet blir enklare, men i alla fall mer intressant.

Trevlig läsning!

4

Medarbetare i detta nummer Hanna Albrektson Illustratör Hanna Albrekt­ son är bosatt i Malmö och gör illustrationer för såväl utländska modemagasin, svenska tidningar och bokförlag. Hon har också skapat fem böcker för småbarn, varav den senaste kom 2018 och heter Bilar på väg.

Johan Sievers Frilansjournalist Johan Sievers är tandläkaren som blev journalist. I 25 år befann han sig mitt i nyhetsflödet på Östgöta Correspon­ dentens redaktion, bland annat som redaktör och universitets­ reporter. Nu är han frilansjourna­ list i Linköping med inriktning på vetenskapsjournalistik.

Rebecka Uhlin Frilansfotograf Med intresse för frågor som rör genus och psykologi. Ut­ över att fotografe­ ra för magasin arbetar hon med egna personliga projekt som exempelvis hennes fotobok Aina & Tage, där hon berättar om sina morföräldrars livslånga kärleksrelation.

Dessutom: Helena Mayer, Chris­ topher Hunt, Matilda Skoglöw, Fredrik Hedlund, Annika Lund, Martin Stenmark, Brent Murray, Mattias Ahlm, Sara Nilsson, Maja Lundbäck, Andreas Andersson.

Foto: Henric Lindsten, Evelina Carborn, Mark Olson.

Ola Danielsson:

Medicinsk Vetenskap №3–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 4

2018-11-23 13:50

Redaktionen Ansvarig utgivare Caroline Runéus, Kommunikationsdirektör, Karolinska Institutet Chefredaktör Cecilia Odlind 08–524 861 16 cecilia.odlind@ki.se Redaktör Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se Kontakt E-post: medicinskvetenskap@ki.se Art Director Lisa Sigebrand lisa.sigebrand@ci.se Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com Redaktionsråd Maria Eriksson, Niklas Juth, Jessica Norrbom, Christian Rück, Mikael Rydén, Louise Sjöholm, Kristiina Tammimies.

Foto: Henric Lindsten, Evelina Carborn, Mark Olson.

Prenumerera på Medicinsk Vetenskap

Beställ ­redan i dag 4 nummer för 200 kr

E-post: medicinskvetenskap@ki.se Webb: ki.se/medicinskvetenskap

Omslagsfoto iStockphoto Tryck Stibo Complete Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år.

ISSN 1104-3822 Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa.

I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Följ oss på Facebook! facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap №3–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 5

5

2018-11-23 13:50

ANNONS

adlego.se

We perform GLP studies to characterize new drug candidates We have access to equipment for: Angiography Micro-PET MRI, CT Blood pressure EKG Calorimetry

IVIS Haematology Clinical chemistry Bioanalysis BSL-3 containment Surgical interventions

Please contact us if you need to characterize drugs with regards to: DMPK Toxicity ISO 10993 Histopathology

Effect Biocompatibility ISO 15798

Webbstöd för vårdens arbete mot mäns våld mot kvinnor Webbstöd för vården riktar sig till personal inom hälso- och sjukvården samt tandvården.

Det har utarbetats av Nationellt centrum för kvinnofrid i samverkan med Socialstyrelsen.

Många våldsutsatta kvinnor söker vård, både för akuta besvär och mer diffusa symtom. Genom att ställa frågor om våld kan personalen upptäcka patienter som utsätts för våld och ge dem ett professionellt omhändertagande.

För att ge personalen den kunskap som behövs i det arbetet har ett webbaserat stöd anpassat efter hälso- och sjukvården och tandvårdens behov utvecklats. Här hittar du information om allt från att ställa frågor om våld till det medicinska omhändertagandet, att dokumentera och följa upp samt att samverka med andra aktörer.

Webbstödet är kopplat till NCK:s kunskapsbank och innehåller faktatexter, expertintervjuer, fördjupningsfilmer och reportage från verksamheter runt om i landet.

www.nck.uu.se/webbstodforvarden

Medvet4-18_inlaga.indb 6

2018-11-23 13:50

Det senaste inom medicinsk forskning

Vaccinering gav ingen allergirisk

Foto: Istockphoto

Vaccin­ skeptisk?

Ny forskning kommer med lugnande besked.

Forskare vid Karolinska Institutet finner inget stöd för att vaccina­ tioner i barndomen kan öka risken för allergi. Studien har genomförts i samarbete med Vidarkliniken i Järna som möjliggjort tillgång till en relativt stor grupp barn med antroposofisk livsstil som inte vaccinerats enligt rekommenda­ tionen.

– Det finns föräldrar som känner en tveksamhet kring barnvaccina­ tionsprogrammet, som grundar sig på en rädsla för att vaccinationerna gör barn sjuka. Vår studie är viktig eftersom den inte ger stöd för att den ökning av allergier som ses hos barn och unga har samband med vaccinering, säger Johan Alm, docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjuk­ huset, Karolinska Institutet, som lett studien.

En koppling sågs mellan låg grad av vaccinering och låg allergirisk, särskilt under det första levnads­ året. Men när forskarna även tog hänsyn till andra faktorer kopplade till antroposofisk livsstil, exempel­ vis kosthållning och förlossning, försvann sambandet.

– Vår slutsats är att det måste vara något annat än vaccinations­ mönstret som gör att dessa barn inte utvecklar allergier i lika hög utsträckning, säger Johan Alm. EClinicalMedicine november 2018 Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 7

7

2018-11-23 13:50

Bilden Hundar

På jakt efter hundkopplingen Forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala Universitet har studerat det omdebatterade för­ hållandet mellan astma, allergi och olika sorters hundar. Här är vad de har kommit fram till.

Text: Ola Danielsson

Två gav mindre astma­risk än en Barn med två eller fler hundar hade 21 procents lägre risk för astma än de som endast hade en hund.

Förklaringen kan vara att två hundar ger ökad exponering för bakterier som kan leda till ett skydd mot astma, men livsstilsskillnader kan också spela in.

8

Tikar gav min­ dre astmarisk Barn med enbart tikar i hemmet hade 16 procents lägre risk för astma jämfört med barn som vuxit upp med hanhundar. En möjlig förklaring är att pro­ statan hos hanhundar är källa till allergiframkallande ämnen.

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 8

2018-11-23 13:50

Tidigt hundsällskap kan skydda mot astma Tidigare forskning har visat att barn som bor med hund under sitt första levnadsår har 13 procents minskad risk att senare utveckla astma.

En förklaring är att hundens mikro­flora kan påverka barnets immunförsvar gynnsamt, men det kan också bero på att hundfamiljer har en mer hälsosam livsstil, med exempelvis mer utomhusvistelse.

För barn som redan har utvecklat astma eller allergi riskerar dock symtomen att förvärras om de umgås med hundar.

Det finns inga allergi­ vänliga hund­­raser En del hundraser, exempelvis pudel och afghanhund, beskrivs ibland som sär­ skilt allergivänliga. Men forskarna fann inget stöd för det i studien. Barn som bott med dessa raser hade tvärtom 27 procents högre risk för allergi, men ingen ökad risk för astma. Forskarna tror dock inte att hundrasen har någon egentlig påverkan.

– Troligen kan denna ökade allergirisk förklaras av att det finns en högre ärftlig risk i familjer som väljer att ha ”allergi­ vänliga” hundar, säger Catarina Almqvist Malmros, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet och överläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus och en av forskarna bakom studien.

Foto:iStockphoto. Ikon: Marco Ricci/NounProject

Liten går bra Forskarna sorterade hundarna i tre olika stor­ leksklasser, liten, stor och mellan, men kunde inte se att det påverkade risken för astma.

Studiefakta: 23 600 barn som bott med hund under sitt första levnadsår ingick i studien, där hälso­uppgifter länkades anonymt med hundregister från bland annat Svenska Kennelklubben.

Källa: Scientific Reports, november 2018 Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 9

9

2018-11-23 13:50

Framsteg I korthet Forskningsnyheter hämtade från

ki.se/nyheter

” Kunskapen har funnits i tusentals år inom bland annat meditationen.”

Artin Arshamian, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, om att det gjorts så få studier om andningens påverkan. I en mindre studie såg de att vi minns lukter bättre om vi andas genom näsan. Källa: ki.se

Objektiva fynd kan minska misstron mot människor med fibromyalgi.

Inflammerad hjärna vid fibromyalgi Mätbart. Orsakerna bakom smärtsyndromet fibromyalgi är till stora delar okända.

Men nu har forskare vid Karolinska Institutet och Massachusetts General Hospital visat att centrala nervsystemets immunceller, gliaceller, är aktiverade och därmed ger upphov till inflammation i hjärnan.

– Fynden öppnar upp för utveckling av helt nya behandlingsmetoder för detta, i nuläget mycket svårbehandlade, tillstånd. Det faktum att man i forskningsstudier kan demonstrera objektiva avvikelser i hjärnan hos människor med fibromyalgi kommer förhoppningsvis även att minska den misstro som dessa patienter ofta möts av i sjukvården och samhället, säger Eva Kosek, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap på Karolinska Institutet.

Eva Koseks forskargrupp har tidigare visat att patienter med fibromyalgi har förhöjda värden av vissa inflammatoriska ämnen, så kallade cyto­kiner, i ryggmärgsvätskan, men källan till inflammationen förblev okänd. De nya resultaten visar att gliaceller är aktiverade i stora delar av hjärnbarken och att graden av gliacellsaktivering var relaterad till hur trötta patienterna kände sig. Brain, Behavior, and Immunity september 2018

10

Kartläggning. Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat fyra typer av nervceller i hörselsnäckan, varav tre helt nya. Tidigare har majoriteten av dessa ansetts vara av två typer varav den ena sänder de flesta hörselsignalerna till hjärnan. Men nu har forskarna visat att dessa celler i verkligheten består av tre helt olika typer.

Studien har gjorts hos möss med hjälp av så kallad encells-RNA-sekvensering.

Resultaten kan ligga till grund för en bättre förståelse men även nya behandlingar mot til exempel tinnitus.

– När vi vet vilka nervceller som ger upphov till ljud­ överkänslighet kan vi också försöka ta fram behandlingar för att skydda eller reparera dem. Nästa steg är att visa vilken påverkan dessa enskilda nervceller har på det centrala hörselsystemet, något som kan leda till utveckling av bättre hörselhjälpmedel som cochleaimplantat, säger Francois Lallemend, forskargruppsledare vid institutionen för neurovetenskap.

Nature Communications sep­ tember 2018

Illustration & foto: Istockphoto

Nyupptäckt väg för hörseln

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 10

2018-11-23 13:50

Nya ledtrådar till uppkomsten av MS Celltyper. Vid multipel skleros

llustration: Amagoia Agirre

(MS) angriper immunförsvarets celler det isolerande fettämnet myelin som omger nervtrådarna i hjärnan. Men nu visar en studie gjord i möss att även de celler som tillverkar myelinet, oligodendrocyterna, kan spela en roll genom att delta i arbetet att Oligodendrocyter och städa bort det myelin deras förfäderceller har som skadas på grund en roll i MS. av sjukdomen, på ett sätt som liknar hur immuncellerna arbetar.

Deras förfäderceller (progenitorceller), kan även få immuncellerna att förändra sitt beteende.

Enligt forskarna kan upprien kan använda pneumo­ täckten leda till nya behandlingsmetoder som inriktar sig lysin som ett led i att överleva immunförsvarets attacker, på andra områden än enbart säger Birgitta Henriquesimmunförsvaret.

Normark, professor vid – Nu fortsätter vi med institutionen för mikrobiovidare studier för att ytterlogi, tumör- och cellbiologi, ligare kartlägga vilken roll oligodendrocyterna och deras Karolinska Institutet.

Forskarna hoppas att den förfäderceller har vid mulnya kunskapen kan få invertipel skleros, säger Gonçalo kan på framtida behandlingsCastelo-Branco, docent vid former och nya vaccin mot institutionen för medicinsk pneumokockinfektioner. biokemi och biofysik, KaNature Microbiology november rolinska Institutet. Nature

Medicine november 2018

2018

Så lurar pneumo­ kockerna oss

Högrisk-HPV kopplad till bättre överlevnad

Överlevnadsknep. En ny studie visar hur pneumokocker, bakterier som kan orsaka bland annat lunginflammation och hjärnhinneinflammation, lurar immunförsvaret. Toxinet pneumolysin, som produceras av pneumokockerna interagerar med en receptor, MRC-1, som finns i vissa immunceller, och triggar därmed ett antiinflammatoriskt svar.

– Tidigare har vi trott att pneumolysin enbart har en inflammatorisk roll men vi visar nu att det även kan ha en antiinflammatorisk roll.

Detta förklaras av att bakte-

Paradoxalt. Humant papillomvirus av så kallad högrisktyp (hrHPV) är den främsta orsaken till livmoderhalscancer. Men nu visar en studie att förekomsten av hrHPV i tumören vid diagnos av invasiv livmoderhalscancer samtidigt är kopplat till väsentligt förbättrad prognos jämfört med om högrisk-HPV inte kan påvisas i tumören.

– Förekomst av hrHPV i invasiv tumörvävnad är således en stark och samtidigt rutinmässigt tillgänglig biomarkör för prognosen av invasiv livmoderhalscancer

och skulle kunna vara ett bra komplement till de etablerade prognostiska instrumenten som används i dag, säger Pär Sparén, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik på Karolinska Institutet.

De underliggande biologiska mekanismerna till att avsaknad av detekterbart hrHPV i tumören ger sämre prognos är inte kända.

PLOS Medicine oktober 2018

3D- kartläggning ger hopp om nya infek­ tionsmediciner Giftigt. Infektioner med bak-

terien Pseudomonas aeruginosa är ett vanligt problem inom sjukvården. Forskare vid Karolinska Institutet, Umeå universitet och Yale University har nu kartlagt den

tredimensionella strukturen hos två giftiga ämnen som bakterien använder för att sätta igång infektionsprocessen, samt hos ett mänskligt protein, kallat 14-3-3, som behövs för att toxinerna ska vara aktiva.

Forskarna fann en kontaktyta mellan det mänskliga proteinet och bakterietoxinerna som enligt dem utgör ett nytt möjligt mål för läkemedelsmolekyler.

– Vår studie visar att det med läkemedelsliknande molekyler går att blockera toxinaktiviteten via en yta där inga andra proteiner hittills har visats interagera, säger Herwig Schüler, docent i strukturbiologi vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, som ledde studien. ­­ Nature Communica­

10 000 tions september 2018

salivprover hoppas forskare vid Karolinska Institutet kunna analysera för att ta reda på mer om genetiken bakom tvångs­ syndrom, upplevd fulhet, samlarsyndrom och tourettes.

Läs mer på ocdgenetik.se. Källa: Dagens Medicin

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 11

11

2018-11-23 13:50

Framsteg Hallå där ELENI AKLILLU

docent i farmakologi på Karolinska Institutet.

Hur får vi säkrare läkemedel även i afrikanska länder?

Vid massmedicineringar kan risker uppstå. Eleni Aklillu koordinerar ett stort projekt för bättre läkemedelssäkerhet i fyra afrikanska länder.

Text: Johan Sievers ”I många afrikanska länder massmedicinerar man stora befolkningsgrupper på ett sätt som vi inte gör i Europa. Det kan innebära risker men också ge ny kunskap om hur läkemedel påverkar till exempel gravida kvinnor”, säger Eleni Aklillu.

– I många afrikanska länder lider människor av infektionssjukdomar som hiv, tuberkulos, malaria och en rad tropiska sjukdomar. Nu görs stora internationella satsningar för att öka tillgången till läkemedel och vaccin.

WHO rekommenderar till exempel generell medicinering av skolbarn för att undvika masksjukdomar. Men problemet är att länderna inte har resurser för att övervaka läkemedelssäkerheten, och det är det vi ska hjälpa till med.

Men om läkemedlen är säkra i västvärl­ den så är de väl det överallt?

– Nej, det kan man inte ta för givet.

Läkemedlen är utvecklade i väst och testade på människor där. Men i många afrikanska länder är miljön, näringsintaget och människors genetiska förutsättningar annorlunda. Dessutom måste man övervaka vad som händer när man börjar massmedicinera människor mot flera olika sjukdomar. Vad händer till exempel om en person som redan medicinerar mot hiv och tuberkulos även får medicin mot sjukdomen elefantiasis?

Det finns ingen kunskap om det.

12

Är falska läkemedel ett problem?

Vilka länder ingår i projektet?

– Ja, i högsta grad. Läkemedel med låg kvalitet är också ett stort problem. Men de myndigheter som finns, motsvarande vårt läkemedelsverk, har små resurser och klarar inte av att kontrollera och övervaka läkemedelsmarknaden.

– Det är fyra länder: Etiopien, Kenya, Tanzania och Rwanda. Projektet är femårigt och har en stor budget, sex miljoner euro. En stor del av pengarna kommer från EU men SIDA är också en viktig finansiär.

Hur ska ni arbeta för att öka läkeme­ delssäkerheten?

Hur kommer det sig att du arbetar med dessa frågor?

– Vårt mål är att bygga upp bra samarbeten mellan folkhälsoprogrammen, övervakande myndigheter och universiteten i respektive land. Universiteten är viktiga för att nå långsiktig framgång.

De kan bygga upp ny kunskap och föra den vidare i sina utbildningar.

– Jag är farmaceut i grunden och har disputerat på Karolinska Institutet. De senaste 15 åren har jag och min forskargrupp arbetat med infektionssjukdomar i flera afrikanska länder, så det här är bara en fortsättning på det arbetet.

Läs mer på Proforma.ki.se

Foto: Christina Sundqvist

Vad är det ni ska göra?

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 12

2018-11-23 13:50

2 × Fett Framsteg

Svårt att bli av med fettceller

Fettceller blir vanligen fler, inte färre.

Fettcellerna blir både större och fler när vi går upp i vikt.

Men går vi ner i vikt minskar bara storleken på fettcellerna, inte antalet, visar en ny studie.

Text: Helena Mayer

FETTVÄVEN ÄR kroppens mest formbara organ, som kan variera oerhört mycket i storlek, även hos en och samma individ över tid. Trots detta har det varit omdebatterat huruvida fettväven hos människa expanderar framför allt via en ökning av storleken på fettcellerna eller via en ökning av antalet fettceller.

Genom att följa människor som gått upp eller ner i vikt över lång tid har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat fastställa att fettväven hos vuxna människor tillväxer genom en kombinerad ökning av både fettcellsstorlek och fettcellsantal. Emellertid leder viktnedgång, även kraftig sådan, enbart till en minskning av fettcellsstorleken, men inte fettcellsantalet.

– Det kanske kan förklara varför det är så svårt att gå ner i vikt för de flesta, säger Mikael Rydén, professor vid

institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet, som lett studien.

Genom att studera genuttrycket i fettväven och genom en kombination av både cell- och djurexperimentella studier, kunde de identifiera att tillväxtfaktorn TGFb3 styr fettcellstillväxten genom att öka antalet omogna fettceller i fettväven, som sedan kan bilda nya fettceller.

– Enligt vår teori förstärks tillväxtfaktorn TGFb3 vid fetma, men normaliseras sedan inte vid viktnedgång. Det här gör att de omogna fettcellerna, som under rätt förhållanden kan mogna till fettceller, fortsätter dela sig och därmed bidrar till att upprätthålla fettcellsantalet, säger Mikael Rydén.

Resultaten kan ha betydelse för framtida behandlingar där man önskar öka fettcellsantalet lokalt, till exempel vid rekonstruktiv kirurgi efter bröstcancer eller brännskador.

Men att hämma tillväxtfaktorn i bantningssyfte är ingen bra idé, menar forskarna. Hindras kroppen från att bilda nya fettceller finns risk för att överskottsenergin istället lagras i andra organ, med exempelvis fettlever, minskad insulinkänslighet och typ 2-diabetes som följd.

Cell Reports oktober 2018

Nu kan enskilda fettceller studeras Fettceller är svåra att studera eftersom de är ovanligt stora, ömtåliga och vill flyta till ytan när man blandar dem i en lösning.

Forskarna Carolina Hagberg och Kirsty Spalding vid institutio­ nen för medicin, Huddinge, har nu visat att de flesta fettceller missas i analyser med flödescytometri, en metod för att sor­ tera celler, om inte en rad tekniska justeringar först görs. Med den nya proceduren kunde vanliga fettceller skiljas från så kal�­ lade beiga fettceller, något som är av forskningsintresse men som tidigare har varit svårt. Cell Reports september 2018 Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 13

13

2018-11-23 13:50

Framsteg Utblick ” Detärväldigt beroende av passio­ nerade människor.”

TIPS! Läs om hur genterapi kan bota sjukdomar på sid 20.

Implantat hjälpte förlamade att gå igen Framsteg. Fem patienter som halvkroppsförlamats efter olyckor, har genom en ny behandling fått tillbaka en del av sin viljestyrda rörelseförmåga, visar två nya studier från USA. Tekniken går ut på att förstärka de signaler från hjärnan, som trots ryggmärgsskadan fortfarande passerar till musklerna, med hjälp av ett implantat med elektroder som placerats nedanför skadan i ryggen, i det så kallade epiduralrummet.

En av patienterna kunde efter många veckors träning med implantatet gå 90 meter på egen hand, de andra med hjälp av stöd. Övriga två patienter kunde ställa sig upp och sätta sig på egen hand.

I en tredje ny liknande studie genomförd i Schweiz, återfick ytterligare tre män viss rörelseförmåga genom samma teknik. De kunde även efter en tid utföra rörelser helt utan stimulering. Forskarna tror att detta beror på att en 14

del nervceller i det skadade området hittat nya vägar och därigenom kunnat kommunicera med musklerna igen.

Christian Göritz, som forskar om ryggmärgsskador på Karolinska Institutet, anser att forskningen har hög kvalitet.

– Hur man svarar på behandlingen beror på vilka skador man har, alla ryggmärgsskadade patienter kommer inte svara likadant.

Det är också en tekniskt avancerad metod. Men resultaten inger stort hopp, säger Christian Göritz. NEJM och Nature Medicine september 2018, Nature oktober 2018

Möss med två mammor födda Pappafritt. Två mushonor har

fått en kull friska musungar utan att någon mushane varit inblandad.

Kinesiska forskare utgick från stamceller från ett mus­ embryo av honkön, från vilket de tog ut hälften av alla kromosomer för att efterlikna en könscell. Med hjälp av gen-

redigeringsverktyget Crispr modifierades sedan DNA:t för att få cellen att verka mer som en ”manlig” könscell. De modifierade stamcellerna injicerades därefter i en äggcell hos en annan hona.

Huruvida tekniken i förlängningen skulle kunna göra mänskliga pappor överflödiga låter artikelförfattarna vara osagt. De vill undersöka hur embryon utvecklas och på vilket sätt däggdjur kan få friska avkommor utan en pappa, något som förekommer naturligt bland vissa ryggradsdjur som hammarhajar och komodovaraner.

Cell Stem Cell oktober 2018

5 000 ansikten känner människor i snitt igen sedan tidigare, visar en ny studie. Enligt forskarna är människor dock förvånans­ värt dåliga på att känna igen helt nya ansikten, något som exempelvis en tulltjänsteman som jämför ett passfoto med personen framför sig behöver göra. Källa: The Guardian

Gunilla Brodda Jansen, specialist i rehabiliteringsmedicin och smärtlindring och docent vid Karolinska Institutet, har varit med och utrett hur vården av smärtpatienter fungerar i Sverige och menar att skillnaderna runt om i landet är alldeles för stora. Källa: Kommunalarbetaren

Protein gav informa­ tion om hjärnskada Biomarkör. Graden av hjärnskada hos en patient som drabbats av hjärtstopp kan effektivt bedömas med hjälp av ett blodprov för en biomarkör, proteinet neurofilament light, visar en ny studie vid Lunds universitet.

Enligt forskarna ger testet säkrare information än den kombination av neurofysiologiska mätningar, röntgen och neurologiska undersökningar som läkare använder sig av idag för att bilda sig en uppfattning om hjärnskadan.

I studien analyserades blodprover från mer än 700 patienter, som ingick i den internationella hjärtstoppsstudien TTM. Nivåerna av biomarkören ett dygn efter hjärtstoppet visade sig överensstämma mycket väl med patienternas neurologiska funktionsnivå sex månader senare. Forskarna hoppas att metoden ska kunna möjliggöra säkrare och tidigare beslut om att fortsätta med eller avbryta livsuppehållande behandling, men påpekar att den först behöver bekräftas i fler studier. Källa: JAMA Neurology oktober 2018

Foto : Istockphoto, EPFL/Jamani Caillet

Ryggmärgsskadade David Mzee kan ta sig fram till fots tack vare en ny behandling.

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 14

2018-11-23 13:50

Ny podcast Framsteg Cecilia Odlind är chefredaktör för Medicinsk Vetenskap och Andreas Andersson är pressekreterare. De programleder Karolinska Institutets nya podcast Medicinvetarna.

AVS N IT T

Nytt avsnitt varannan onsdag

VI HÖRS! Mejla din fråga eller önskemål om ämnen till medicinvetarna@ki.se

Lyssna på Medicinvetarna via ki.se/medicinvetarna eller där poddar finns.

”Fler får chans att ta del av forskarnas berättelser”

Foto : Erik Flyg, Cecilia Odlind, Johanna Sjöblom, Andreas Andersson

Med tidningen Medicinsk Vetenskap i ryggen ger Karolinska Institutet nu även ut en podcast med populärmedicinskt innehåll.

Text: Andreas Andersson Cecilia - varför podcast?

– Vid Karolinska Institutet finns många kunniga forskare som arbetar hårt för att hitta sätt att förbättra människors hälsa. I mitt jobb har jag haft förmånen att träffa och samtala med många av dem. Och jag har länge tänkt att fler borde få chansen att ta del av allt de har att berätta. Podcastlyssnandet fortsätter också att öka, även bland äldre. Självklart ska ett medicinskt universitet som har så mycket intressant och relevant att berätta också erbjuda lyssning.

Till vem vänder sig podcasten?

– God hälsa är fundamentalt för

människor. Därför angår medicinsk forskning oss alla och i podden vill vi lyfta exempel som illustrerar detta. Vi riktar oss till de som är nyfikna på vad medicinsk forskning kan bidra med, hur den går till, vad man vet och inte vet. Man ska inte behöva kunna något särskilt för att lyssna och hänga med.

Medicinvetarna blir som ett komplement till Medicinsk Vetenskap och alla andra sätt som vi når ut till allmänheten.

Hur många avsnitt är planerade?

– Tio till att börja med. Men om programmet blir uppskattat kanske vi fortsätter.

Du och jag programleder ju Medi­ cinvetarna tillsammans. Jag har ingen bakgrund som medicinjournalist. Hur är det att jobba med någon som kan så lite om forskning?

– Vi kompletterar varandra på ett bra sätt. Du har mycket erfarenhet av radio till skillnad från mig. Du är mer intresserad av tekniken och är handlingskraftig. Men du snackar ju en hel del, det gäller att få en syl i vädret.

Läs mer på ki.se/medicinvetarna

Avsnitt 1: Luktar du friskt?

Kan människor känna doften av rädsla? Ålder?

Sjukdom? Ja, enligt forskaren Johan Lundström som förklarar varför försämrat luktsinne är kopplat till ökad risk för olika sjukdomar.

Avsnitt 2: Hur farligt är snus?

Kan man dö av snus? Ja, enligt professor Cecilia Magnusson. Hör henne förklara varför.

Avsnitt 3: Drönare mot drunkning Hur kan fler räddas från att drunkna? Ett sätt kan vara att låta drönare upptäcka dem i tid. Hör forskaren Andreas Claesson berätta mer.

Avsnitt 4: Odla minihjärnor Hjärnans sjukdomar är fortfarande till stor del olösta. Ett sätt att lära sig mer om dem är att stu­ dera odlade samlingar av hjärnceller från friska och sjuka.

Forskaren Anna Falk vet mer.

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 15

15

2018-11-23 13:50

Foto: Brent Murray

Tre forskare om Nobelnära samarbete

ERIC KANDEL Titel: Professor vid Columbia University Forskar om: Inlärning och minne Nobelpris: År 2000 (tillsammans med Paul Greengard och Arvid Carlsson) för upptäckter om signalsubstanser i nervsystemet - närmare bestämt de molekylära processerna när minnen formas.

Nobla inspirat ö 16

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 16

2018-11-23 13:50

PHILIPPE MELAS Titel: Postdok, Columbia University, knuten till institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Forskar om: Molekylära förändringar i hjärnan vid cannabismissbruk samt behandling av beroende.

Koppling till Nobelpristagare: Gör sin postdoktortjänst hos Eric Kandel

De flesta forskare kom­ mer inte i närheten av ett Nobelpris. Men några har turen att få arbeta tillsammans med en av forskarvärldens drygt 200 Nobelkändisar. Vi har träffat tre av dem.

Text: Maja Lundbäck Foto: Brent Murray & Christopher Hunt

” Han stöttar mig alltid”

t örer

”Första gången jag såg Eric Kandel var under mina studier på Karolinska Institutet. Han före­ läste och jag tyckte att han var både skicklig och charmig – han är trots allt närmare nittio och piggare än de flesta. Där och då vågade jag inte gå fram och presentera mig och jag hade aldrig kunnat föreställa mig att jag bara något år senare skulle jobba tillsammans med honom. Men efter att jag disputerat i neuro­ genetik 2012 dök hans labb på Columbia University upp som ett bra alternativ för min postdoktorvistelse, så jag skickade ett mejl, och fick komma på intervju. Sedan dess jobbar jag nära Eric och även hans fru Denise Kandel, som också är professor på Columbia. Jag blir dagligen förvånad över deras energi.

Labbet är en intellektuellt stimulerande miljö och forskarna är verkligen drivna. Varje tisdag har vi labbpresentation och i början var det rent ut sagt läskigt att presentera sin forsk­ ning för någon som har fått Nobelpriset. Eric är väldigt noggrann och man får vara beredd på att ta kritik. Han kan säga att ett experiment du verkligen har lagt ner din själ i inte är bra – och vissa har svårt att ta sådant. Kommer jag med en ny idé kan han också säga att han inte tror att det kommer fungera, men att han ändå tycker att jag ska prova och att han kommer stötta mig. Eric brukar dra parallellen till hur folk inte trodde på hans idéer om att använda sjösniglar i sin forskning om minnesbildning, något som ju faktiskt visade sig leda till ett Nobelpris. Han är inspirerande och jag hoppas att jag också kommer vilja gå till labbet varje dag när jag är 89 år.”

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 17

17

2018-11-23 13:50

Tre forskare om Nobelnära samarbete

GIEDRE GRIGELIONIENE Titel: Forskare vid institutionen för molekylärmedicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Forskar om: Medfödda skelettoch bindvävssjukdomar.

Koppling till Nobelpristagare: Publicerade nyligen en vetenskaplig artikel med Phillip A Sharp, som tilldelades Nobelpriset 1993 (tillsammans med Richard J. Roberts) för sina upptäckter av introner i eukaryotisk DNA.

18

”Jag är en perifer forskare i Phillip A Sharps nätverk. Ändå betyder kontakten mycket för mig, det har öppnat dörrar och lett mig in på nya forskningsvägar.

Det började med att jag hittade en ny diagnos och en ny mekanism bakom en ovanlig skelettsjukdom. Sjukdomen, som jag upptäckte i en svensk familj, är ännu inte beskriven i litteraturen. Efter upptäckten åkte jag till USA och arbetade vid Harvard University. Min gruppledare ansåg att sjukdomsmekanismen var så unik så han tog kontakt med Sharp och frågade om ett samarbete med hans labb vid MIT. Sharp, som tyckte att upptäckten var väldigt intressant, blev nyfiken på om mekanismen även kunde gälla cancer.

Jag blev helt paff när jag fick höra hur han tänkte och vilken potential han såg i det första fyndet.

Sedan dess har jag ett tätt samarbete med hans medarbetare Hiroshi Suzuki, som jag blev ihopkopplad med. Sharp är väldigt ödmjuk, han låter sina medarbe­ tare sköta det mesta medan han ställer sig bredvid och stöttar. Jag och Sharp har bara korrespondens via mejl, ofta är jag med på cc. Det är väldigt hierarkiskt i USA. Det är besvärligt att bevisa nya meka­ nismer, men Sharp har peppat oss och sagt att vi kommer göra skillnad. När man hör det från Sharp så vet man att det är bra. Och det visade sig att mekanismen gäller även för cancer! Tack vare den stora kapaciteten i hans labb har ett drygt års arbete lett till en färdig publikation samt ett manuskript. Trots att jag bara har träffat Sharp en gång kommer jag att forska annorlunda nu, tack vare samarbe­ tet med hans labb.”

Foto: Christopher Hunt

”Samarbetet har fått mig att forska annorlunda”

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 18

2018-11-23 13:51

MATS RUDLING

Foto: Christopher Hunt

” En inspirerande och oförglömlig tid”

Titel: Professor vid institutionen för medicin, Karolinska Institutet Forskar om: Reglering av blodets kolesterolnivå.

Koppling till Nobelpristagare: Gjorde sin postdoktortjänst vid Michael Brown och Joseph Goldsteins laboratorium 19881990. De fick Nobelpriset 1985 för banbrytandes upptäckter av regleringen av kolesterolomsättningen.

”Första gången jag träffade Mike Brown och Joe Goldstein var 1982. På hemvä­ gen från en kongress i USA åkte jag och några kollegor till Dallas där vi fick en heldagstur i deras labb. Jag studerade då LDL-receptorns reglering, som Brown och Goldstein hade upptäckt. De förstod direkt vad vi hade att säga och vi fick snabbt en skur av frågor. Redan innan jag disputerade, 1986, funderade jag på att försöka vistas hos dem efter min disputa­ tion. Fantasierna blev till sist verklighet då ansökningarna om finansiering plötsligt gick hem. Sex månader innan resan fick min fru och jag tvillingar, vilket blev lite stökigt minst sagt. Men vi åkte och det var en rolig tid som vi aldrig ångrat.

Mike och Joe var oerhört väl insatta i detaljerna kring de olika metoder vi med­ arbetare använde. Däremot förannonse­ rade de aldrig om de skulle lämna bygget.

I stället kunde sekreteraren dyka upp fem minuter innan ett möte och upplysa om att det var inställt.

Att Mike och Joe har producerat många välgjorda arbeten tillsammans tror jag beror på deras olika personligheter. Joe är den mer excentriske typen medan Mike är bättre på att se de större perspektiven.

Det är en bra kombination – inte minst inom vetenskap. Jag har lärt mig mas­ sor av dem, till exempel att det är bra att kunna samarbeta utan att ödsla tid på att gnabbas om detaljerna. Jag har själv ett nära samarbete med en kollega, Bo Angelin. Vi drömmer inte om Nobelpriset, det viktigaste är att arbetet är kul”

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 19

19

2018-11-23 13:51

Tidslinjen Genterapi

Fakta: Genterapi innebär att genetiskt material förs in i patienten för att behandla sjukdom. Det kan göras med olika tekniker, exempelvis genmodifierade celler, virusmedierad överföring eller tillförsel av syntetiska DNA-snuttar, oligonukleotider. Idag behandlas främst vissa typer av cancer och ovanliga ärftliga sjukdomar med genterapi.

Från vision till behandling Att reparera mänsklig arvsmassa var länge en utopi. Men de senaste åren har genterapi blivit en allt vanligare ­metod för att behandla svåra sjukdomar.

Text: Matilda Skoglöw

1953. Dubbel­ helix. Francis Crick och James Watson visar att DNA formar en dubbelhelix.

1953

1972. Konceptet I tidskriften Science introduceras för första gången genterapi som koncept. Författarna ser möjligheter att behandla genetiska sjukdomar men anser att mer grundforskning är nödvändig.

1967. Framtidsvision Blivande Nobelpristagaren Marshall Nierenberg publicerar artikeln “Will society be prepared?” där han förutspår att människan kommer att kunna förändra sin egen arvsmassa, kanske utan att fullt ut förstå konsekvenserna.

1990

1990. Immunbrist En fyraårig flicka som lider av svåra infektioner på grund av ärftlig immunbrist blir först att behandlas med genterapi, men effekten uteblir.

20

1995

2000

2000. Bot och bakslag.

Franska forskare meddelar att de med genterapi lyckats bota två pojkar som har svår immunbrist.

Terapin ger dock en oacceptabel biverkan i form av leukemi, och ett av barnen avlider.

1995. Huddinge sjukhus I december påbörjas den första svenska kliniska studien med genöverföring. Tekniken används som ett sätt att spåra kvarvarande cancerceller hos patienter som behandlats för blodcancer.

Foto & illustration: iStockphoto

1967

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 20

2018-11-23 13:51

2014. Nya T-celler Ett av de första försöken i Europa med CAR-T-celler, en sorts genförändrade immunceller mot leukemi, utförs vid Akademiska sjukhuset i Uppsala med celler från Vecura vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

2012. Godkän­ nande Glybera blir den första godkända genterapimedicinen inom EU. Den riktar sig mot mot en lipidsjukdom och en behandling kostar över 1 miljon dollar.

2012

2014

2016

2016 – 2018. Färdiga be­ handlingar Flera läkemedel baserade på oligonukleotider godkänns i USA och Europa. CAR-T-celler godkänns som behandling i USA och Europa. Genterapi för en form av ärftlig blindhet godkänns som medicin i USA.

2012. Gensax Forskarna ­Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna visar att CRISPR-Cas9-komplexet kan användas som ett kraftfullt gentekniskt verktyg.

Genterapi är ett potentiellt användningsområde.

Framtidens utmaningar Överföra arvsanlag till rätt celler I nuläget fungerar genterapi som behandling för utvalda sjukdomar och i vissa organ. En framtida utmaning är att kunna bredda tekniken så att man kan nå alla celler man vill behandla.

Foto: Staffan Larsson, iStockphoto

Överföra arvsanlag utan virus I framtiden hoppas forskare på att kunna överföra arvsanlag utan att använda virus som bärare, för då skulle behandlingen bli mer kontrollerad.

Behandla komplexa sjukdomar Genterapi är lättast att genomföra när fel på endast ett enskilt arvsanlag orsakar en sjukdom. En utmaning för forskarna är sjukdomar där flera gener är involverade och att kunna tillämpa tekniken även här.

Källor: Bauer, G. & J.S. Anderson, 2014, Gene Therapy for HIV: From Inception to a possible Cure, Springer.Hirschler, B., 2015, Milestones in genetherapy, Reuters. Onkologi i Sverige, 2018, Akademiska först i landet med Car-T-cellbehandling mot barnleukemi. Smith, C.I.E. & P. Blomberg, 2017, Genterapi - från idé till verklighet, Läkartidningen. Smith, C.I.E. & R. Zain, 2018 in press, Therapeutic Oligonucleotides: State of the Art. Annu Rev Pharmacol Toxicol. Snaprud, P, 2013, Drömmen om genterapi har blivit verklighet, Forskning & Framsteg.

2018

Edvard Smith.

IDAG

Vill bota svåra sjukdomar Vid institutionen för laboratorieme­ dicin vid Karolinska institutet leder professor Edvard Smith och docent Rula Zain en forskargrupp som arbetar med sjukdomar som orsakas av avvikelser i arvsanlag, särskilt immunbristsjukdomen agammaglo­ bulinemi och Huntingtons sjukdom, som beror på att den drabbade har felaktigt förlängda arvsanlag. Det gör att kroppen tillverkar ett protein som är skadligt för nervcellerna.

Edvard Smith tror att den bästa lösningen vid agammaglobulinemi vore att reparera patienternas arvsanlag i stamceller. Vid Hunting­ tons sjukdom tror han istället på syntetiska oligonukleotider, korta DNA-liknande molekyler som kan förhindra produktionen av det skad­ liga proteinet, som framtidens terapi.

När Edvard Smith 1989 deltog i sitt första möte om genterapi var repara­ tion av arvsanlag en ren utopi.

– Initialt fungerade nästan ingen­ ting, men så är det ofta när helt nya terapier ska introduceras, säger han.

Det behövdes mer grundforsk­ ning. Terapierna har efter hand blivit säkrare och det har bidragit till stora framgångarna under de senaste åren. I takt med ökande tekniska möjligheter följer också ett ansvar för att använda tekniken på ett etiskt ansvarsfullt sätt, ett perspektiv som Edvard Smith menar måste vara ständigt närvarande.

– Genterapi handlar inte om att ta fram den perfekta människan. Det handlar om att försöka göra något åt svåra sjukdomar som orsakar mycket lidande.

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 21

21

2018-11-23 13:51

Foto: GettyImages

Nyfiken på Aggression

22

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 24

2018-11-23 13:51

Varför blir en del argare än andra i samma situation? Och varför går vissa långt över sociala gränser, så att de skadar andra och sig själva? Det saknas enkla svar – men vi har pratat med några av dem som vet mest.

Text: Annika Lund

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 25

23

2018-11-23 13:51

Nyfiken på Aggression

NFÄKTA OCH ANAMMA, bomber och granater!!! Ärkelögnare, blåkullatomtar och apsvansade analfabeter!!! Kapten Haddocks mustiga svordomsharanger har skrivit in sig i seriehistorien, där hans vredesutbrott ställer till en hel del trassel både för honom själv och hans vänner. Samtidigt är det dessa brösttoner som vid flera tillfällen räddar livet på både Kapten Haddock och Tintin, när de får andra att backa i trängda lägen.

Och det är en viktig aspekt av aggression, anser Christian Broberger, forskargruppsledare vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

– Man ska inte tänka på aggression som något enbart problematiskt som inte hör hemma i vårt moderna samhälle. Vi använder oss dagligen av aggression för att nå olika mål. Det är en del av vårt normala beteende, där vi försvarar oss från andra eller värnar något som är viktigt för oss, säger han.

Han ger exempel på en rad små konfrontationer i vardagen – det handlar om allt ifrån att blänga på varandra i trängseln på bussen till att höja tonläget i en mejlväxling för att stå upp för något man tycker är viktigt. Men trots att detta har en självklar del av våra liv saknas en tydlig och allmänt accepterad definition.

Om man ändå tvingar fram en minsta gemensamma nämnare verkar de flesta vara överens om att aggression är ett beteende där man är tydligt konfrontativ i syfte att få eller uppnå något man önskar.

Ilska är inte en förutsättning för detta, säger Christian Broberger.

24

PMv-DAT-cellerna ligger tidigt i förloppet och rekryterar andra delar av hjärnan för att initiera och organisera en framgångsrik attack. Vi vet däremot ännu inte så mycket om hur PMvDAT-cellerna själva triggas igång, och vilka signaler som styr dem. Genom att kartlägga det hoppas vi förstå mer om det detaljerade neurologiska händelseförloppet kring en aggressiv handling, säger Christian Broberger.

Hans forskning gäller än så länge endast möss. I vilken utsträckning dessa resultat är relevanta för människor är svårt att säga. Det finns en motsvarighet till dessa nervceller även i mänskliga hjärnor, men hur de fungerar där är ännu inte undersökt.

En het fråga inom forskningsfältet är möjligheten att få fram ett läkemedel som skulle kunna hämma oönskad aggression. Det skulle, rent teoretiskt, kunna bygga på att man styr till exempel de nervceller som Christian Broberger studerar – eller att man använder sig av någon annan av de upptäckter inom den framväxande kunskapen om biologin bakom aggression, till exempel upptäckter av olika gener som är relevanta.

En etiskt komplicerad fråga, anser Christian Broberger.

– Det här rör områden i hjärnan som är inblandade i många olika grundläggande beteenden, som aptit och sexdrift.

Jag tror det blir knivigt att få fram ett

3 fakta om aggres­ sivitet och hälsa När blodsockernivåerna går ned ökar stresspåslaget i kroppen. Det är därför man lätt blir vresig när man är hungrig, ”hangry”.

Aggressivitet kan vara symtom vid en rad sjukdomar, som bipolär sjukdom, Huntingtons sjukdom och demenssjukdom. I en demensstudie var aggressivitet vanligast vid Alzhei­ mers sjukdom, men personer med frontotemporal demens var oftare fysiskt aggressiva.

Koleriker riskerar sin hälsa med sitt temperament. Väldigt arga personer löper ökad risk för förhöjt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom.

Foto: Mika Nitz Pettersson

A

– Nej, jag skulle vilja säga att om du kan åstadkomma aggressivt beteende utan att vara ilsken, då har du en fördel eftersom du då inte är emotionell utan kan göra rationella beslut. Om ditt mål är att få makten över en situation eller att få ett jobb, då kan det vara bättre att fokusera på vad din opponent gör och troligen tänker. Jag säger inte att aggression utan ilska är en bättre eller sämre typ av aggression – jag säger bara att den troligen är mer fruktbar om man vill uppnå något.

Christian Broberger har i sin forskning studerat möss enligt en väl etablerad modell, där en mus som bor i en bur plötsligt får besök av en inkräktare. Mössen kommer hålla sams eller börja slåss enligt välkända mönster. Två vuxna hannar kommer med stor sannolikhet att ryka ihop, även det enligt välkända mönster; först nosar de, sedan ställer de sig på bakbenen och därefter angriper de varandras tassar och ryggar.

När den ena ger upp har den andra vunnit herravälde i buren.

Christian Broberger och hans forskarkollegor har upptäckt att detta aggressiva beteende går att styra genom att kontrollera specifika nervceller i hjärnan med hjälp av optogenetik, en metod som gör det möjligt att stimulera eller hämma enskilda celler i realtid i ett levande djur. När cellerna hämmades kunde forskarna avstyra en säker förestående attack. De kunde även avbryta en pågående attack – musen som kontrollerades av forskarna tvärbromsade i steget och lommade i stället iväg till ett av burens hörn.

På samma sätt kunde mössen göras aggressiva i situationer där det inte var väntat, som när den inkräktande musen var kastrerad. Möss bedömer varandra till stor del utifrån kemiska signalämnen, feromoner, och en mus som saknar testosteron tolkas inte som ett hot. Men när forskarna stimulerade cellerna framkallades full attack mot den kastrerade musen.

Dessa celler, som kallas för PMv-DAT, fungerar alltså som något slags strömbrytare för aggression. Det finns fler celler som kan spela denna roll. Redan 2010 hittade ett amerikanskt forskarlag nervceller i en annan del av hjärnan med samma funktion.

– Dessa och PMv-DAT-cellerna bildar länkar i samma kedja, där vi tror att

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 26

2018-11-23 13:51

Foto: Lena Lindblad

”Vi använder oss dagligen av aggression för att nå olika mål.

Det är en del av vårt normala beteende.” läkemedel som påverkar endast ett beteende utan att ha en mer omfattande effekt. Men låt säga att det går – hur skulle vi använda det? Ett visst aggressivt beteende är en självklar del av våra liv, hur långt skulle det i så fall begränsas?

Det här är en fråga som kräver omfattande etisk diskussion, säger han.

Inom den kliniska psykologin finns redan i dag metoder för att begränsa oönskat aggressivt beteende. Enligt den psykologiska synen är behandling motiverad när aggressionen skapar lidande hos den berörda individen eller hos andra. Behandling som finns att tillgå är olika varianter av kognitiv beteendeterapi, KBT, och de har effekt – fast inte för alla.

Varför KBT fungerar endast för vissa individer är en stor fråga inom terapiforskning. En som vill försöka hitta ett svar är psykologen Johan Bjureberg, som forskar vid Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet. Han ska tillsammans med kollegor erbjuda tre olika upplägg för internetbaserad KBT till personer som sökt hjälp för sina aggressioner. I den ena varianten ska studiedeltagarna få träna på att ompröva sina tankar. Om de till exempel jagar upp sig över vad någon har sagt ska de träna sig på att hitta andra förklaringar till kommentaren – kan personen ha menat något helt annat, som inte var ovänligt eller kränkande? I den andra varianten ska studiedeltagarna träna på att lägga märke till sina känslor och impulser – de ska öva på att känna ilska och vrede välla upp inom dem utan att agera utifrån det och sedan ska de observera vad som händer med känslan om de bara låter den vara. I den tredje varianten ska uppläggen kombineras.

Det fina i upplägget är att forskarna kommer att mäta hur bra studiedeltagarna behärskar de här teknikerna före, under och efter sin behandling. I bästa

Att känna ilska utan att bli aggresiv är en konst som vissa kan behöva öva på.

fall går det i så fall att se om det är viktigt att träna på just det man behärskar sämre för att få resultat – och i så fall vilken behandling som fungerar för vem. Forskarnas förhoppning är också att få se om studiedeltagarna först blir bättre på det som de övar sig i och sedan får en förbättrad aggressionskontroll. I så fall kan det bli möjligt att etablera ett orsakssamband, som skulle kunna förklara när KBT fungerar – och när det inte gör det.

– Det beror då sannolikt på att behandlingen inte har ökat just den förmåga som behöver stärkas. Om vi får en bättre förståelse för när KBT kan väntas fungera och när det inte väntas göra det, då kan vi få fram en mer matchad KBTbehandling för varje individ, säger Johan Bjureberg.

Han har tidigare forskat på självskadebeteende. De studierna innehöll flera in-

tressanta fynd. Bland annat visade de att personer som skadar sig själva oftare än andra utövar våld mot andra personer.

I en av studierna från hans forskargrupp ingick i princip hela populationen av svenskar födda mellan åren 1982 och 1998, över 1,8 miljoner personer. De följdes från det att de fyllt 15 år under i genomsnitt drygt åtta år, men vissa längre. Via olika databaser, som Socialstyrelsens patientregister och Polisens belastningsregister, undersöktes förekomsten av våldshandlingar i dessa unga personers liv.

Det visade sig att drygt 55 000 individer, eller tre procent av den undersökta populationen, hade skadat sig själva så allvarligt att de behövt sjukhusvård.

Dessa individer hade oftare än andra begått så allvarliga våldshandlingar att det lett till fällande domstolsdom. I gruppen var det dock vanligare med till exempel missbrukssjukdom eller antiMedicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 27

25

2018-11-23 13:51

Nyfiken på Aggression

26

Människor som skadar andra riskerar också att skada sig själva, visar forskning.

lyfta fram den traditionella mansrollen som betydelsefull när det handlar om manligt våldsutövande, säger Henning Værøy.

I somras publicerade han tillsammans med kollegor från bland annat Karolinska Institutet en uppmärksammad studie där möss fått injektioner med antikroppar hämtade ur blodet från dömda våldsbrottslingar. Mössen fick sedan vara med i samma etablerade aggressionstest som beskrivits ovan, där en inkräktande mus placeras i en bur där en annan mus redan bor.

Möss som injicerats med våldsverkares antikroppar gick snabbare till attack mot den inkräktande musen än andra möss.

De antikroppar som injicerades binder till adenokortikotropt hormon, ACTH, ett hypofyshormon som stimulerar binjurarna att utsöndra stresshormonet kortisol. Av de 16 våldsbrottslingar som lämnat blodprov till studien var elva dömda för mord. Deras antikroppar hade en starkare bindningsförmåga till ACTH, vilket stimulerade en ökad utsöndring av stresshormonet. På det följer ett kraftigare kroppsligt svar på stress, där det normala är bland annat ökad puls, ökat blodtryck – allt som ingår i en beredskap för att kunna agera blixtsnabbt. Allt detta sänker samtidigt möjligheten till impulskontroll och ökar risken för

oöverlagda handlingar, enligt forskarnas förklaringsmodell.

– Det kommer allt fler studier som betonar betydelsen av stresshormoner vid våldshandlingar. Jag skulle vilja säga att våld är en stressreaktion. Personer med de här antikropparna har ett annat svar på stress än vad andra har. Men även personer i normalbefolkningen har de här antikropparna, utan att döda andra.

Så den viktiga frågan är: varför drivs vissa personer till att döda när andra inte gör det? säger Henning Værøy.

Han har inget enkelt svar på den frågan heller, utan stannar vid att det sannolikt beror på en olycklig kombination av gener, miljöfaktorer och sociala förhållanden, allt i ett pussel som ännu inte är lagt.

Den aktuella antikroppen vill han se som ett steg på vägen mot en biologisk markör för aggressivitet. En sådan markör skulle eventuellt på sikt kunna ge möjlighet att ringa in våldsbenägna personer, alternativt vara del i en behandling mot aggression.

Men egentligen vill Henning Værøy satsa resurser betydligt tidigare.

– Det är viktigare att försöka hitta förebyggande åtgärder än behandlingar, för en behandling behövs först när det de facto är försent. Jag skulle vilja lyfta upp föräldra-barnkonstellationen. Vi behöver samhällen som förenklar och stärker den rollen. Det är att arbeta våldsförebyggande, säger han.

Foto: Privat

social personlighetsstörning, som också innebär en ökad risk för att bli dömd för våldsbrott. Men även när forskarna justerat statistiken med hänsyn till detta var personer med självskadebeteende betydligt oftare dömda för våldsbrott än individer i övriga befolkningen – och betydligt oftare än personer med andra diagnoser, som depression eller ångestsjukdom.

Detta gällde båda könen, men var särskilt tydligt hos kvinnorna. En kvinna med självskadebeteende löpte dubbelt så hög risk att utöva våld mot någon annan jämfört med en kvinna i normalbefolkningen.

– Det här är känsliga siffror som rör en redan stigmatiserad grupp. Det viktiga är att vi måste fråga personer som är aggressiva mot andra om de också skadar sig själva – samtidigt som vi måste fråga dem som skadar sig själva, särskilt kvinnor, om de också skadar andra. Båda beteendena bör behandlas.

Vi vet inte vad som orsakar vad när det gäller våldsamt beteende och självskadebeteende, men vi behöver börja fråga om detta, säger Johan Bjureberg.

Det har funnits en allmän bild om att kvinnor tenderar att vända ett våldsamt beteende mot sig själva medan män snarare agerar utåt, mot andra. Detta är delvis en missuppfattning. När det gäller självskadebeteende visar allt fler studier att könsfördelningen är relativt jämn. I till exempel den ovan nämnda studien, där drygt 1,8 miljoner personer ingick, var drygt 56 procent av dem som skadade sig själva kvinnor. Nära 46 procent var alltså män.

Däremot är det framför allt män som står för våldsbrottsligheten, det utåt­ agerande våldet. Enligt statistik från Kriminalvården var det till 94 procent män som satt i svenska fängelser i oktober 2017, kraftigt överrepresenterade jämfört med kvinnor när det gäller till exempel mord, misshandel och våldtäkt.

Det finns inga enkla svar till varför det är så. Det berättar rättspsykiatern Henning Værøy, som forskar vid Akershus universitetssjukhus i Norge – och han bör veta, efter att i över 20 år ha arbetat inom de norska rättsvårdande myndigheterna.

– Manligt könshormon, alltså testosteron, brukar pekas ut i sammanhanget, men forskningen är inte konklusiv kring betydelsen. Jag vill Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 28

2018-11-23 13:51

ANNONS

Öppen tillgänglig för alla Ny podd!

MEDICINVETARNA Nu kan du även lyssna på populärvetenskap från Karolinska Institutet. I nya podden Medicinvetarna intervjuas forskare om ämnen som angår oss alla.

Finns på ki.se/medicinvetarna eller där poddar finns.

Trovärdig forskarskrivna artiklar Fakta vetenskapligt baserad kunskap Ofakta behöver mötas med nutritionsfakta!

Ges ut av SNF Swedish Nutrition Foundation www.snf.ideon.se

Patientvagn

S10

Säker provförvaring i -80°C Forma 89000-serien Designad för energisnål och hållbar förvaring av prover, med maximal förvaringskapacitet.

Utrustad med touch-screen för enkel åtkomst till driftoch säkerhetsinformation.

Snabb återhämtning efter dörröppning, frysarna är gjorda för daglig användning.

Finns i fyra modeller, för förvaring av 300, 400, 500 eller 600 stycken 5 cm askar.

Frysarna i nya 89000-serien är tystgående och har låg energiförbrukning.

Patientvagnen har utvecklats för att ge optimal funktionalitet och komfort i akutvård och dagvård. www.caretec.se

Medvet4-18_inlaga.indb 29

08-590 962 00 www.ninolab.se

2018-11-23 13:51

På djupet Matallergi

28

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 28

2018-11-23 13:51

Forskning pekar på ökande problem med överkäns­ lighet mot mat, speciellt när det gäller matallergi.

Samtidigt har fler än nödvändigt klassats som aller­ giska. Nu kommer bättre diagnostik liksom nya idéer kring både förebyggande och behandling.

Din guide i allergidjungeln Text: Fredrik Hedlund Illustration: Hanna Albrektson

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 29

29

2018-11-23 13:51

På djupet Matallergi

VERKÄNSLIGHET MOT MAT är vanligt i Sverige. Så många som var fjärde person i Sverige, både bland ungdomar och vuxna, rapporterar i olika undersökningar att de lider av någon överkänslighet mot mat eller dryck.

Matöverkänslighet är ett slags paraplybegrepp som innefattar både immunologiska reaktioner – främst allergier – och icke-immunologiska reaktioner –främst intoleranser. Allergierna är ofta kopplade till immunförsvarets antikroppsförsvar förmedlade via särskilda antikroppar kallade immunoglobulin E, IgE, men det finns också allergier som inte är IgE-förmedlade.

Den stora spännvidden i de olika reaktioner som innefattas i begreppet matöverkänslighet gör det lite otydligt och det råder en viss förvirring kring de olika tillstånden. Särskilt som det finns både allergier och intoleranser mot samma födoämnen. Det finns till exempel de som är allergiska mot mjölkprotein medan andra kan vara laktosintoleranta, båda är överkänsliga mot mjölk och mejeriprodukter, men de är drabbade av helt olika tillstånd.

Det finns de som är glutenintoleranta medan andra kan vara allergiska mot vete, ingen av dem tål bröd, men av helt olika orsaker och så vidare.

Intoleranser mot födoämnen har i sin tur olika orsaker och är olika allvarliga. Glutenintolerans beror exempelvis på en autoimmun sjukdom som

30

MYCKET AV DAGENS forskning sker på den delen av matöverkänslighet som består av allergi. Bland allergierna är det de IgE-medierade allergierna som är allvarligast eftersom de kan leda till en potentiellt livshotande reaktion kallad anafylaxi. Därför är det också de IgE-medierade matallergierna som är mest undersökta och det som många av läkarna intresserar sig för främst.

– Vår uppgift är att urskilja de tillstånd som är potentiellt livshotande. Det är medicinskt viktigt att identifiera de som har en underliggande födoämnesallergi där det finns en risk för allvarliga reaktioner, säger Erik Melén, barnallergolog vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm, docent vid institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet och forskningsle-

” Vår uppgift är att urskilja de tillstånd som är potentiellt livshotande.”

dare för den så kallade Bamse-studien.

Bamse-studien är en undersökning av 4 000 barn som följts sedan födseln 1994-1996. Just nu håller man på med 24-årsuppföljningen. Studien har varit väldigt viktig för att öka kunskap om hur livsstil, miljö och arv påverkar utvecklingen av allergi och astma.

Internationella studier pekar på att matallergi är ett ökande problem och det kallas av vissa forskare för ”den andra vågen i allergiepidemin” – efter astma. Svåra matallergiska reaktioner var ovanliga för 35 – 40 år sedan medan de nu är den främsta orsaken till sjukhusbehandling av anafylaxi i USA, där cirka 200 personer varje år dör av en allergisk reaktion mot mat.

SAMTIDIGT ÄR DET lite oklart hur vanligt det faktiskt är med matallergi. Diagnostiken har förändrats ganska kraftigt under de senaste decennierna och kunskaperna om sambanden och vad som faktiskt är allergi och inte har också förändrats över tid. Något som gör jämförelser svåra.

För 30 år sedan diagnostiserades matallergi med hjälp av så kallade pricktest där huden perforerades och vävnaden utsattes för de livsmedel som barnet misstänktes var allergisk emot. En rodnad på huden visade att det fanns IgE-antikroppar. Men pricktest mot födoämnen har dålig tillförlitlighet att visa vilka som verkligen har allergi och inte. Diagnostiken utvecklades sedan med blodprov som mätte förekomst av IgE-antikroppar på ett mer sofistikerat sätt. Men den här typen av blodprov, som började bytas ut för bara några år sedan, mätte antikroppar mot hela allergenet som innehåller många olika proteiner vilket gjorde att träffsäkerheten även här visade sig vara långt ifrån perfekt. Det gick visserligen att visa att det fanns antikroppar mot allergenet i blodet, men det sa inte huruvida de orsakade allergi eller inte.

– Mer än hälften av de som har antikroppar har inga symtom och har man inga symtom så har man inte allergi. Man måste både ha antikroppar och symtom för att ha allergi. Om man bara har antikroppar kallar vi det för att man är sensibiliserad, säger

Foto: Stefan Zimmerman, Fotogruppen Södersjukhuset

Ö

vid fortsatt intag riskerar att skada tarmen och som en följd kan resultera i näringsbrist. Laktosintolerans som drabbar vuxna är å andra sidan en helt naturlig process. Det beror på att kroppen med stigande ålder bildar allt mindre av enzymet laktas som bryter ned mjölksockret laktos. I många delar av världen är detta det normala eftersom det inte finns någon nytta av att kunna bryta ned laktos då mjölk inte konsumeras efter småbarnsåren. Att det ses som en överkänslighet i Sverige beror på att nio av tio svenskar behåller förmågan att bryta ned laktas i vuxen ålder, något som gör oss ganska ovanliga i ett globalt perspektiv.

– Laktosintolerans är ett helt naturligt tillstånd hos vuxna, det är inte en sjukdom, säger Caroline Nilsson, barnallergolog vid Sachska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm och docent vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, vid Karolinska Institutet samt ordförande i Svenska föreningen för allergologi.

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 30

2018-11-23 13:51

Foto: Rebecka Uhlin

”Nu äter jag fem jordnötter varje dag” ”Jag har varit allergisk så länge jag kan min­ nas. Idag är jag allergisk mot bland annat jordnötter, pälsdjur och ägg. Min första och allvarligaste allergiska reaktion fick jag när jag var fem år gammal. Jag hade precis lärt känna en ny kompis på dagis och skulle hem till ho­ nom på kalas. Våra föräldrar hade inte riktigt hunnit prata om mina allergier och på kalaset hade de jordnötsringar, något jag aldrig hade sett tidigare. Jag käkade lite jordnötsringar och blev då snabbt väldigt allergisk. Det bör­ jade klia i halsen och munnen och det blev fort jobbigt att andas.

Jag sprang hem direkt och mina föräldrar använde adrenalinsprutorna som vi hade hemma och sedan åkte vi direkt till sjukhuset.

Efter det har jag drabbats av fler allergiska reaktioner, men aldrig någon så allvarligt som den här första gången.

Nu genomgår jag en försöksbehandling för att bli av med min jordnötsallergi. Jag får en medicin som heter Xolair injicerad en gång i månaden på sjukhus. Efter ett tag fick jag börja äta lite jordnöt och allt eftersom öka mängden. Nu äter jag fem jordnötter varje dag och håller på att trappa ned medicin­ dosen. Det är en enorm skillnad mot när VIKTOR jag inte ens kunde gå in i ett rum där NORDGREN någon åt jordnöt. Ålder: 22 år Vad: Jordnötsallergiker Tanken är att långsamt sluta med som behandlas med medicinen helt, men fortsätta att äta Xolair. jordnötter och till slut ska man bli fri från allergi, eller i varje fall vara väldigt mycket bättre. Hittills har jag hållit på i fyra år med behandlingen.

Det känns jätteskönt nu, särskilt när jag är ute och reser att inte behöva säga till på flygplanen. Många förstår inte hur allvarligt det är. En morgon i gymnasiet hade ett företag delat ut nötpåsar i tunnelbanan som en prgrej. När jag kom till skolan hade nästan alla en nötpåse. Jag tvingades att gå hem direkt.

Nötter ska ju vara ett slags hälsosnacks, men för nötallergiker är det inte det.”

Berättat för: Fredrik Hedlund

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 31

31

2018-11-23 13:51

På djupet Tuberkulos djupet Matöverkänslighet

”Det värsta med att ha allergi är att jag inte kan äta olika saker. Det är särskilt en sak som jag vill äta och det är majskaka med ostsmak.

Men jag tar lite varje dag, det kliar i halsen, men inte så mycket eftersom jag inte äter så mycket.

JULIUS I framtiden tror jag att många av CAMNER MED MAMMA ANNA mina allergier kommer att gå bort, CAMNER men att det är två saker som jag Ålder: 8 respektive 40 år. inte kommer att tåla och det är fisk Vad: Julius är allergisk mot nötter, och nötter. Men jag hoppas att det mandel, fisk, mjölk, vete, ägg, soja samt pollen och pälsdjur. Han i framtiden kan komma en medicin har dessutom eksem, astma som tar bort allergierna helt. Det och en ögonallergi­ skulle vara jättebra, tycker jag, och sjukdom. jag tror att många skulle bli glada då.”

Det berättar Julius Camner, 8 år och multiallergisk. Hans mamma Anna Camner berättar vidare: ”Julius fick sin första reaktion på BB, när han bara var några timmar gammal, sedan var det några tuffa månader innan han fick sin diagnos. Jag fick verkligen tjata för att läkarna skulle testa honom, alla sa att så små barn inte kan vara allergiska. Sedan visade det sig att Julius var allergisk mot allt de testade emot.

Nu låter vi Julius prova att äta lite av sådant han är allergisk mot som inte innehåller fisk eller jordnötter. Han tycker att det är värt obe­ haget och vi tycker att det är värt risken. Han klarar nu att äta sådant med spår av allergi­ framkallande saker i. Allergi handlar ju om så mycket mer än att bara överleva, man måste ju också ha en livskvalitet.

Med en god planering tycker jag ändå att mycket fungerar bra. Vi försöker alltid planera väldigt noga så att det ska finnas något bra al­ ternativ för Julius när vi ska gå på restaurang eller på kalas. Värst är de spontana initiativen när någon bjuder på tårta eller när de serverar pannkakor på eftermiddagen på fritids utan att ha talat om det innan. Då blir Julius jätte­ ledsen när han inte får vara med.

I USA har de ett uttryck som jag tycker är så bra; ”Exclude the food, not the child” – Uteslut maten, inte barnet. Jag önskar att folk tänkte lite mer så.”

Berättat för: Fredrik Hedlund 32

Foto: Rebecka Ulf Sirborn, Uhlin Johan Garfelt

”Att ha allergi är inte så bra, men inte så dåligt”

Medicinsk Vetenskap №2–2016 №4–2018 №3–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 32

2018-11-23 13:51

Caroline Nilsson.

Under de senaste åren har diagnostiken dock utvecklats ytterligare så att det med ett blodprov går att urskilja antikroppar mot enskilda protein eller kolhydrater i vissa födoämnen vilket har ökat träffsäkerheten ordentligt.

– Av de som med modern diagnostik visas ha IgE-antikroppar mot enskilda jordnötsproteiner är 90 procent också allergiska mot jordnöt, säger Caroline Nilsson.

MEN FÖR MÅNGA livsmedel saknas det ännu detaljerade test så det enda helt säkra sättet att avgöra om en person verkligen har en allergi är att utsätta personen för ett test som kallas dubbelblind placebokontrollerad matprovokation. Det innebär att maskerat ge patienten små mängder av antingen helt ofarlig mat eller den mat som patienten misstänks vara allergisk emot utan att vare sig läkare eller patient vet vad som är vad. Är patienten allergisk så reagerar hen, i värsta fall med en svår allergisk reaktion, varför detta test kan vara en ganska obehaglig upplevelse som måste utföras på sjukhus. Av förklarliga skäl är inte alla patienter villiga att genomgå ett sådant test och inte heller har sjukvården resurser att genomföra det på alla misstänkta allergiker. Konsekvensen blir att många i Sverige går runt med en allergidiagnos som är allt annat än bombsäker.

I en svensk studie från 2015 undersöktes drygt 2 600 11-12-åriga skolbarn. Enligt uppgifter från föräldrarna var knappt fem procent av barnen allergiska mot mjölk, ägg, torsk eller vete. Men efter test med dubbelblind placebokontrollerad matprovokation kunde forskarna konstatera att endast 0,6 procent, eller en av åtta som trodde att de var allergiska, verkligen hade en matallergi. Sju av åtta påstått allergiska skolbarn hade antingen växt ifrån sin allergi eller hade aldrig någon allergi från början.

Det innebär inte att uppgifter om matallergi kan tas med en nypa salt,

Maskerad mat är ett allergitest som ger säkra besked.

för de som verkligen är allergiska är det fortfarande en fråga som kan handla om liv eller död, men det innebär att många uppgifter om problemets storlek är osäkra. Det innebär också att många fler än vad som egentligen kanske är nödvändigt utesluter olika födoämnen ur kosten.

NÅGOT SOM HAR ett pris, både rent ekonomiskt och mentalt. Det kan forskning från Karolinska Institutet visa. Barn och ungdomar med matallergi, deras föräldrar och vuxna med matallergi upplever alla en sämre livskvalitet jämfört med genomsnittet.

Främst handlar det om den press det innebär att ständigt vara vaksam på kosten runt omkring sig med vetskapen om att ett felaktigt beslut kan leda till en livshotande reaktion. Sedan verkar det spela liten roll att risken är väldigt liten.

– Risken att dö av matrelaterad anafylaxi är statistiskt sett mindre än att träffas av blixten. Men för en person med matallergi kommer det aldrig att kännas som en noll-risk,

Satsningar på ökad kunskapsspridning Kunskapsläget kring matallergi och matöverkänslighet förändras snabbt, nå­ got som gör att det finns ett stort behov av kunskap hos patienter, inom vården och hos andra aktörer. Därför inrättas ett regionalt matallergiskt kunskapscen­ trum i Stockholm för att höja kunskaps­ nivån i sjukvården.

Samtidigt har Centrum för allergi­ forskning vid Karolinska Institutet tillsammans med Astma- och allergiför­ bundet och Livsmedelsföretagen fått bidrag från allmänna arvsfonden för att starta ett nationellt tvärvetenskapligt kunskapscentrum för matöverkänslig­ het under parollen ”Bra mat för alla”.

Det ska sprida information till allmän­ heten, arbeta med politiskt påverkans­ arbete och utgöra en kontaktpunkt för samarbeten kring matöverkänslighet – över alla samhällssektorer.

Källa: SLL, Karolinska Institutet Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 33

33

2018-11-23 13:51

I andra länder kan den kostnaden vara ganska stor och för vissa familjer är det omöjligt att ha råd med autoinjektorer, säger hon.

Hon berättar att i Kanada kostar en autoinjektor motsvarande 700 kronor och i USA 5 500 kronor och varje patient behöver minst två per år.

Dessutom tillkommer indirekta kostnader som förlorad tid vid sjukvårdsbesök och vid matlagning i hemmet, vilket matallergiker gör mycket oftare eftersom det är säkrare trots att det går fortare att äta på restaurang.

Tarmens invånare minskar allergirisken .

säger Jennifer Protudjer, forskarassistent i barnhälsa vid universitetet i Manitoba, Kanada och anknuten forskare vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

En person som har IgE-medierad matallergi kan behöva bära med sig två autoinjektorer, en slags automatiska sprutor innehållande adrenalin som injiceras i låret vid en begynnande anafylaktisk reaktion. Något som varje dag påminner om allvarligheten i allergi­sjukdomen.

Jennifer Protudjers forskning visar att behovet av en konstant vaksamhet tar bort en del av glädjen i livet.

– Föräldrar till barn med matal-

Medvet4-18_inlaga.indb 34

lergi går runt med en ständig oro för att något ska hända på dagis eller i skolan och ungdomar rapporterar att de känner sig begränsade när de ska ta nya sociala kontakter och uppleva nya saker utan föräldrarna. Vuxna med matallergi anger att de är oroliga för att prova nya saker, säger hon.

Matallergi kostar också pengar. Specialmat är ofta dyrare än vanlig mat och autoinjektorerna kostar pengar och behöver bytas ut regelbundet, även om de inte använts. Här menar Jennifer Protudjer att Sverige är ett föregångsland som 2016 gjorde all receptbelagd medicin till barn kostnadsfri vilket även innefattar autoinjektorer.

– Genom att ta bort den kostnaden har Sverige tagit ett stort steg framåt för familjer med barn med matallergi.

FORSKARNA VET FORTFARANDE inte varför matallergi uppstår, även om själva den immunologiska processen är tämligen väl kartlagd. Människan träffar på ett allergen – ett allergiframkallande ämne – ett antal gånger och kroppens immunförsvar tillverkar IgEantikroppar mot ämnet. När immunförsvaret sedan har tillverkat tillräckligt mycket antikroppar så är allergin ett faktum. Men varför immunförsvaret tillverkar antikroppar mot mat är en svårare nöt att knäcka. En av de ledande hypoteserna, den så kallade hygienhypotesen som också anförs som orsak bakom astma, handlar om att det moderna livet är för rent och immunförsvaret därför har för lite att göra och överreagerar på sådant som inte borde orsaka problem. Helt klart är dock att det finns en ärftlig faktor inblandad.

– Man brukar säga att om både mamma och pappa är allergiska så är risken mellan 50 och 75 procent att barnen också får allergi, säger Caroline Nilsson.

En populär förklaringsmodell är att det skulle ha med tarmfloran att göra.

Tarmfloran anses ha utarmats allt mer av det moderna livet och är något som ärvs från en generation till nästa, även om det inte finns i våra gener.

– Vi behöver ha många olika bakterier i vår tarmflora, det är visat. Ju färre olika bakteriesorter och undergrupper man har i sin tarm desto större risk är det att man är allergisk, säger Caroline Nilsson.

Men om det är en utarmad tarmflora som är boven i dramat återstår att bevisa. En nypublicerad svensk studie skulle kunna vara ett sådant bevis för att tarmfloran faktiskt har en betydelse. I en stor registerstudie av över en miljon födslar i Sverige mel-

2018-11-23 13:51

Matallergi På djupet lan 2001 och 2012 kan forskarna visa att barn som föddes med kejsarsnitt hade ungefär 20 procents högre relativ risk att drabbas av någon matallergi. I konkreta siffror innebär det att bland de barn som fötts vaginalt i normal tid utvecklade 24 av 1 000 födda matallergi medan bland de som fötts med kejsarsnitt var det 29 av 1 000 födda som fick matallergi. Ingen jätteökning, kanske, men ändå en tydligt statistisk säkerställd förhöjd risk.

TEORIN KOPPLAD TILL tarmfloran handlar om att det nyfödda barnet får ta del av mammans bakterieflora dels genom att passera genom vaginalkanalen och dels genom att barnet vanligtvis kommer i kontakt med mammans tarmbakterier vid förlossningen.

– Studien är mycket viktig eftersom den är så stor. Den bekräftar tidigare fynd i mindre studier om att förlossningssättet kan påverka risken för senare utveckling av födoämnesallergi och att kejsarsnitt innebär en ökad risk, säger Erik Melén, som är en av författarna till studien.

Men han vill gärna också lyfta fram ett annat resultat i studien som visar att barn som föds mycket för tidigt, oavsett förlossningsmetod, har en lägre risk att utveckla matallergi. Bland de barn som fötts för tidigt var det bara 19 av 1 000 födda som senare hade fått allergi mot något födoämne, en relativ riskminskning med 26 procent.

– Det har funnits som en observation och varit känt bland barnläkare, men det har inte funnits några bra studier som visat det. Detta är den första riktigt stora studien som kan visa det sambandet. Det är intressant att kunna påvisa för tidig födsel kan ha positiva hälsoeffekter i en lägre risk att drabbas av födoämnesallergi.

Och fyndet passar dessutom väl in i en annan hypotes om varför matallergi utvecklas. Det handlar om nyttan av att introducera födoämnen tidigt i livet.

– Vi tror att det kan ha att göra med att barn som är födda väldigt mycket för tidigt får föda introducerat väldigt tidigt i en immunologiskt omogen tarm. Och att det i sig kan leda till toleransutveckling. De utvecklar inte allergi utan blir toleranta eftersom kroppen tidigt kommer i kontakt med födoämnena, säger Erik Melén.

För alla som har satt barn till världen

under de senaste 30 åren låter detta väldigt konstigt. Tidigare fick alla nyblivna föräldrar rådet att undvika att ge födoämnen som ägg, fisk och nötter före ett till två års ålder.

– Förr gav man råden att undvika dessa om det fanns en förhöjd risk, men tvärtemot de råden har det nu visat sig att man kan minska risken genom att tidigt och regelbundet introducera dessa ämnen, säger han.

En mycket viktig orsak till detta paradigmskifte är en studie publicerad 2015 där brittiska och amerikanska forskare lottade 530 spädbarn med hög risk att utveckla matallergi till att antingen få jordnöt i olika former från fyra månaders ålder eller inte alls upp till fem års ålder. Det visade sig att närmare 14 av 100 barn som undvek jordnötter utvecklade jordnötsallergi

Allt kli är inte allergi Allergiframkallande äm­ nen, särskilt från växtri­ ket, har ofta ganska nära släktskap på proteinnivå, även om det inte alltid är uppenbart för blotta ögat.

Till exempel är björk och jordnöt ganska nära släkt vilket gör att björkpol­ lenallergiker kan drabbas av mildare allergisymtom när de äter jordnöt. De kan också ha fått positivt svar på äldre allergitest för jordnöt.

– Om man är björkpol­ lenallergisk så kan man ha IgE-antikroppar mot jord­ nöt fast man tål jordnöt, säger Caroline Nilsson.

I Sverige är björkpol­ lenallergi ganska vanligt vilket innebär att det nu går runt ganska många vuxna individer som för decennier sedan fick besked av läkare att de var jordnötsallergiker, men som faktiskt inte behöver vara det.

medan bara två av 100 som fick smaka på jordnötter gjorde det.

– Det man måste komma ihåg är att det är riskbarn som är med i den här studien, säger Caroline Nilsson.

Med det menar hon att effekten kan vara extra stor i en barngrupp med hög allergirisk och att man bör vara försiktig med att dra slutsatser utanför den gruppen. Hon berättar sedan att det också har gjorts en liknande studie med vanliga barn där föräldrarna lottades till att introducera jordnötter, mjölk, ägg, vete, fisk och sesamfrön vid tre månaders ålder eller vid sex månaders ålder, men att det visade sig vara svårt för föräldrarna att verkligen följa alla instruktioner. Resultatet visar därför inte någon större skillnad utom i den mindre grupp barn vars föräldrar verkligen följde instruktionerna, där

– Om man har fått en diag­n­os om jordnötsal­ lergi som barn och inte har testat sig på flera år vore det nog bra att under­ söka om man har kvar sin allvarliga jordnötsal­ lergi, om den har växt bort eller om det bara var en björkpollenallergi, säger Erik Melén. Flera liknande korsallergier existerar, till exempel är det många björkpollenallergiker som känner av att det kliar i munnen om de äter äpple.

– Det kallas för oralt allergisyndrom, det är samma sak som händer som när man äter jordnöt­ ter. Om man har antikrop­ par mot det här björklika proteinet kan man få klå­ da i munnen och i halsen.

Men det är ju väldigt svårt för en vanlig person att veta om detta är början på en allvarlig reaktion eller bara en korsreaktion, säger Caroline Nilsson.

Men det björklika proteinet i äpple bryts ned av hög värme vilket gör att det går att göra ett ganska enkelt, och gott, eget diagnostiskt test.

– Tål man äppelpaj, men inte färska äpplen så är man inte äppelallergiker utan björkallergiker, säger Caroline Nilsson.

Korsreaktioner hos björkallergiker kan också ske för hasselnötter, råa morötter och rå potatis.

Vid allergi mot gråbo finns korsreaktioner mot grönsaker och kryddor i samma familj som exem­ pelvis dragon, solrosfrö, sallad, kronärtskocka och svartrot. Latex tillverkas av mjölksaft från gum­ miträdet och kan ge korsallergi med bananer, avokado, ätlig kastanj och kiwi.

Ett tidigare helt okänt samband uppdagades när en pojke med svår kycklingallergi servera­ des krokodilkött som ett alternativ och drabbades av en anafylaxi.

– Det visade sig att pro­ teinet i kyckling och pro­ teinet i krokodil är väldigt lika varandra. Något som beror på att de faktiskt är släkt långt tillbaka i tiden då dinosaurierna fanns, säger Caroline Nilsson.

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 35

35

2018-11-23 13:51

På djupet Matallergi

EN PÅGÅENDE SVENSK/NORSK studie håller på att ta ett eget grepp på den här frågan. Studien Preventadall, som står för ”Prevention av atopisk dermatit och allergi hos barn”, ska undersöka två helt olika åtgärder och dess betydelse för utvecklandet av eksem och matallergi. Tanken är att 2 500 vanliga svenska och norska barn ska följas redan från graviditetsvecka 18 och forskarna ska studera i vilken utsträckning oljebad följt av återfettande hudkräm och tidig introduktion av födoämnen påverkar utvecklingen av matallergi. Barnen delas slumpmässigt in i fyra grupper där en grupp oljebadar sina barn, en grupp introducerar mat tidigt, en grupp gör båda åtgärderna och den sista gruppen är en ren kontrollgrupp som inte gör någon av åtgärderna. Hypotesen är att en försämrad hudbarriär, som vid eksem och torr hud, gör det möjligt för allergen att ta sig igenom hudbarriären och påverka immunförsvaret, vilket i sin tur leder till utveckling av allergi.

– Man talar ofta om den atopiska marschen som börjar med eksem, sedan födoämnesallergi följt av astma och pollenallergi senare. Den atopiska marschen har nämnts i över 20 år, men det har inte funnits studier som på djupet har kunnat studera den, säger Björn Nordlund, barnsjuksköterska vid institutionen för kvinnors och barns hälsa vid Karolinska Institutet och forskningsgruppsledare för Preventadall i Sverige.

I motsats till den tidigare studien av tidig matintroduktion som hade ett alltför komplicerat schema för studie­ deltagarna att följa ska det vara ett enklare protokoll i den här studien.

– Det räcker med smakportioner från tre månaders ålder. Man börjar med jordnötssmör första veckan, sedan lägger man på något som innehåller mjölk som naturell yoghurt under vecka två. Därefter ett ytterligare tillägg med något som innehåller vete under vecka tre och slutligen adderar man tillagat ägg under vecka fyra, säger han.

Alla födoämnen hinner då introduceras innan barnet fyllt fyra månader 36

och sedan fortsätter man med dem fram till att barnen fyllt sex månader och därefter får familjerna fritt fortsätta ge jordnöt, mjölk, vete och ägg. ÄNNU FINNS DET inte några resultat kring hur utvecklingen av matallergi påverkas av de olika åtgärderna, de kommer tidigast 2020. Men det är ändå mycket som pekar mot att en tidig introduktion är bra.

Dagens rekommendation säger att man kan börja introducera smakportioner av det man själv äter i familjen till sitt barn tidigast från fyra månaders ålder. Men frågan är om råden måste förändras? Livsmedelsverket håller just nu på att se över rekommendationerna, ett arbete som förväntas bli klart under den senare delen av 2018 eller i början av 2019.

Det är naturligtvis utmärkt om man kan hitta nya enkla sätt att förebygga att matallergi utvecklas, men det hjälper ju inte dem som lider av en redan utvecklad allergi. För de allra

”Fästingbett kan ge kött­ allergi” Det första fallet av köttallergi beskrevs i Sverige 2009, nu är det en etablerad sjuk­ dom. Marianne van Hage, professor i klinisk immunologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset berättar mer.

Vad är köttallergi?

– Det är allergi mot kolhydraten alfa-Gal som finns i rött kött från alla däggdjur. Patienter kan även reagera på mejeri­ produkter och gelatin, som också innehåller alfaGal, men fågelkött går bra att äta eftersom det inte innehåller alfa-Gal.

flesta handlar livet då om att undvika att få i sig det aktuella livsmedlet. Men det finns också sätt att behandla och kanske till och med bota matallergi.

Caroline Nilsson berättar att det finns en behandling som kallas för oral immunoterapi som går ut på att man ger otroligt små mängder av det livsmedel patienten är allergisk mot och ökar mängden över tid för att på så sätt vänja patienten vid det.

– Det är en väldigt krävande behandling med mycket biverkningar och huruvida man blir botad är inte klarlagt. Man blir åtminstone mind­ re känslig, man kan komma till det stadiet att man tål livsmedlet så länge behandlingen pågår, säger hon.

Men hon har fler idéer kring framtida behandling. På försök har hon använt ett läkemedel som egentligen är godkänt mot svår astma, en anti-IgEantikropp som heter Xolair (omalizumab), på ett 20-tal patienter med svår jordnötsallergi som tillägg till deras orala immunoterapi. Omalizumab bin-

Fästingbett är det som utlöser allergin, eftersom fästingen har alfa-Gal i sa­ liv och mage. När man blir biten överförs kolhydra­ ten genom huden och hos vissa individer bildas då IgE-antikroppar mot alfa-Gal. Vi får i oss alfa-Gal varje gång vi äter kött, men då kommer det via mag-tarmkanalen och då bildar vi istäl­ let IgG-antikroppar som inte ger allergi.

Hur vanligt är det?

– Det är inte jättevan­ ligt, men inte alldeles ovanligt heller. Ungefär 200 patienter har fått diagnosen på Södersjuk­ huset i Stockholm, men vi tror att det finns ett stort mörkertal. Nästan hälften har fått den svåraste for­ men av allergisk reaktion, anafylaxi. Ett bekymmer är att symtomen är för­ dröjda. Patienterna kan ha ätit kött på kvällen och se­

dan vaknat på natten med svåra symtom. Det gör det svårt, både för patienter och läkare, att koppla ihop den allergiska reaktionen med något som intogs många timmar tidigare.

Alkohol, fysisk ansträng­ ning och inflammations­ hämmande läkemedel verkar dessutom vara faktorer som förvärrar symtomen.

Hur kan man skydda sig?

– Med rätt klädsel när man vistas i fästingrika områden. Personer med blodgrupp B eller A/B ver­ kar dock vara mer skyd­ dade, men inte helt. Det beror på att blodgrupp Bantigenet har en kolhydrat som liknar alfa-Gal, vilket gör att dessa personer är mindre benägna att reagera. Har man väl fått köttallergi så får man helt enkelt undvika rött kött och inälvsmat. Det går inte att tillaga bort alfaGal utan äter man rött kött så exponeras man.

Foto: Erik Holmgren, Johan Garsten

var förekomsten av jordnötsallergi och äggallergi lägre.

Medicinsk Vetenskap №2–2016 №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 36

2018-11-23 13:51

Foto: Rebecka Uhlin

” Köttallergi, det kan väl inte finnas?” ”Det var min första reaktion när jag fick höra vad de misstänkte att jag lidit av i så många år.

Jag skrattade och trodde att läkaren skäm­ tade. Men sedan, när jag fick min diagnos, kom den verkliga reaktionen. Mat är väldigt emotionellt för mig. Jag tycker att det är roligt att kombinera mat och vin och jag har alltid varit en köttätare. Jag kände en sådan ilska och en sådan sorg när jag fick beskedet att jag tror att det bidrog till den anafylaktiska reaktion som jag drabbades av en kort stund senare. Jag hade ätit kött till lunch och efter diagnosbeskedet fick jag en kraftig reaktion som slutade med ambulans till Södersjuk­ huset.

Nu har jag slutat äta kött helt och jag saknar det inte, men det har tagit lång tid att accep­ tera. Jag läser alltid innehållsförteckningarna och äter nyttigare i största allmänhet, mer ekologiskt och mindre halvfabrikat. Jag gör min egen salami och färskkorv på anka och kyckling. Det går att lösa det mesta, men det har varit en utmaning.

Jag hade symtom i många år innan jag fick min diagnos. Först fick jag nässelutslag gan­ ska ofta och senare även påverkan på and­ ningen med hosta och heshet och jag kunde inte förstå varför. Det kunde inte läkarna heller. Reaktionen är MALIN ju oftast fördröjd flera timmar och LUNDÉN SCHMID det är inte säkert att man reagerar Ålder: 48 år Vad: Diagnostiserad varje gång heller så det är ganska köttallergiker sedan svårt att sätta det i samband med 2014. maten. Men symtomen fortsatte bli värre, jag drabbades av anafylak­ tiska reaktioner vid ett par tillfällen på jobbet och fick adrenalinsprutor, antihista­ mintabletter och kortison som jag alltid skulle bära med mig, men fortfarande visste ingen vad jag var allergisk mot.

Till slut komjag till en läkare som kände till köttallergi och kunde ge mig en diagnos.

Kopplingen till fästingar stämmer på mig. Jag har tillbringat mina somrar i den finska och svenska skärgården och har fått fästingbett varje år.”

Berättat för: Fredrik Hedlund

Det vaccin mot tbc som finns idag fungerar bättre på barn än på vuxna.

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 37

37

2018-11-23 13:51

På djupet Matallergi Ett oväntat släktskap gör att kycklingallergiker även bör avstå från krokodilkött.

Sesamfrö och senapsfrö är de vanligaste allergiframkallande fröerna.

Baljväxter (jordnöt och soja): Jordnöten är inte en nöt utan en baljväxt och ingår där­ för i samma grupp som soja, ärtor, bönor, kikärter, linser och lupin. Allergi uppstår oftast redan i barnaåren och växer sällan bort. Vanligt är att man är allergisk mot flera baljväxter.

Spannmål: Vid allergi mot spannmål hand­ lar det oftast om antikroppar mot protein i vete, men allergi förekommer också mot andra sädesslag.

Mjölk/mejeriprodukter: Mjölkproteinallergi är vanligast i småbarnsåren och växer ofta bort. Upp till en procent av barnen och 0,2 procent av den vuxna befolk­ ningen är drabbade. Alla former av mjölk måste undvikas, även får- och getmjölk. Ägg: Drabbar upp till två procent av små barn, men hos många växer allergin bort. Det vanliga är allergi mot protein i äggvitan men även allergi mot äggulan förekommer. Då är man ofta också al­ lergisk mot hönskött.

der till IgE och dämpar eller förhindrar på så sätt den allergiska reaktionen.

Efter två till sex månaders immunoterapi med omalizumab klarade patienterna att äta jordnöt med inga eller endast milda allergiska reaktioner. Ett problem är dock att läkemedlet är ganska dyrt, det kostar upp emot 350 000 kronor per år. Ett annat problem är att det inte är godkänt för allergibehandling och att det måste ges som injektion på sjukhus eller vårdcentral.

– Med tanke på att behandlingen faktiskt kan rädda liv kanske det är värt pengarna? I varje fall gav det ett bra skydd mot jordnötsallergi, säger Caroline Nilsson.

Läkemedlets patent har dock precis gått ut så Caroline Nilsson hoppas på att det i framtiden kan komma billigare kopior som kan göra det mer realistiskt att använda. Men det är inte säkert att priset kommer sänkas dramatiskt eftersom det är ett komplicerat läkemedel att tillverka.

– Det finns en risk att omalizumab kommer att vara förbehållet de patienter som har flera matallergier och samtidig svår astma. Övriga får genomföra oral immunoterapi utan skydd av läkemedel, säger hon.

38

Matöverkänslighet – en guide Matöverkänslighet kan antingen bero på allergi eller intolerans. Lite extra rörigt blir det eftersom både allergi och intolerans ibland förekommer mot samma födoämnen. Här är en guide som förklarar likheter och skillnader.

Allergier: Allergi beror på att kroppen av någon, i de flesta fall okänd, anledning har bildat antikroppar mot något protein eller nå­ gon kolhydrat i det aktuella födoämnet.

Ofta handlar det om IgE-antikroppar.

Symtomen rör sig ofta om nässelutslag, eksem, illamående, kräkning, magont, di­ arré, astma och allergisk snuva. Men alla IgE-medierade allergier har potentialen att i värsta fall resultera i en livshotande anafylaktisk reaktion och dödsfall har förekommit.

Nötter, fröer: Mandel, hasselnöt, valnöt, cashewnöt, pekannöt, paranöt, pistage­ mandel och makadamianöt är alla nötter mot vilka det går att utveckla allergi.

Fisk och skaldjur: Fiskallergi uppträder i regel under tidig barnaålder och växer oftast inte bort, men det är ovanligt. IgEantikroppar förekommer endast hos 0,5 procent av barnen. Allergi mot skaldjur uppstår istället oftast i vuxen ålder och kan även omfatta musslor och bläckfisk.

Intoleranser: Glutenintolerans (celiaki): Är en autoim­ mun sjukdom där kroppen har bildat IgA-antikroppar (inte IgE-antikroppar) mot enzymet transglutaminas, tTG. I praktiken innebär det att man inte tål de proteiner som finns i vete, råg och korn.

Vid långsiktigt fortsatt intag skadas tarmen vilket kan ge näringsbrist.

Laktosintolerans: Beror på brist på enzy­ met laktas, som behövs för att bryta ned laktos, mjölksocker, i tunntarmen. Att sakna laktas är inte en sjukdom utan det normala i många områden. I Sverige är bara 4-10 procent av de vuxna drabbade, i Finland 15-20 procent, i medelhavs­ området 30-60 procent och i Asien, Sydamerika och Afrika i princip alla.

Allvarligaste symtomen är gasbildning, magont och diarré. Lösningen är att und­ vika mjölk och mejeriprodukter.

Källa: Livsmedelsverket

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 38

2018-11-23 13:51

ANNONS DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN PAXMAN

Cancerpatienter behöver inte tappa håret O

Ökad livskvalitet – fullföljd behandling Att behålla håret under cellgiftsbehandling ökar livskvaliteten och bidrar till att behandlingen fullföljs.

O

Inte bara för bröstcancer Produkten kan användas för alla solida tumörer, av både kvinnor och män.

O

Stor potential i Sverige PAXMANs skalpkylning finns hittills på åtta svenska sjukhus, men tusentals patienter drabbas fortfarande av håravfall i onödan.

Håravfall är den biverkning som cellgiftspatienter oroar sig mest över, men det finns hjälp att få. Med PAXMANs skalpkylningssystem kan de allra flesta undvika håravfall helt eller delvis.

Produkten används bland annat av de fem främsta och världsledande cancercentren i USA, samt vid Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala.

Läs mer på: www.paxman.se

– Vi förbättrar ständigt vår produkt och har medverkat i ett stort antal kliniska studier. I en av de senaste, som genomfördes i Bonn i Tyskland, behöll 80 procent av patienterna som behandlades med taxaner merparten av håret, och siffran för kombinationen taxaner och antracykliner var 74 procent, säger PAXMANs VD Richard Paxman.

Prenumerera på bolagets nyhetsbrev: bit.ly/paxmanjun

OM SKALPKYLNING PAXMANs skalpkylning består av en mobil kylenhet och kylhättor som tillverkats i mjuk silikon för optimal passform.

Produkten är både enkel att använda för vårdgivaren och bekväm för patienten.

Läs årsredovisningen för 2017: bit.ly/pax2017ar

Toxicology Knowledge Team Sweden AB Konsulttjänster inom toxikologi och säkerhetsfarmakologi: Projektstöd/problemlösning i hela läkemedelsutvecklingen Regulatorisk dokumentation/interaktion Prediktiv toxikologi/dataprediktioner

- optimizing toxicology Över 100 års samlad erfarenhet av säkerhetsvärdering i läkemedelsindustrin

Genetisk toxikologi Säkerhetsvärdering av läkemedelstargets Säkerhetsvärdering av medicintekniska produkter Upphandling och utläggning av studier www.tktsweden.com contacttkt@tktsweden.com Tel: +46 70 00 900 76 Biovation Park, Södertälje

Medvet4-18_inlaga.indb 39

2018-11-23 13:51

Intervjun Jan Albert

” Hiv är en infektion som andra” Han är en av dem som anlitats mest i värl­ den för molekylär smittspårning av hivfall. Men själv anser professor Jan Albert att kriminalisering är fel. ”Personer med hiv bör inte särbehandlas”, säger han.

Text: Cecilia Odlind Foto: Martin Stenmark

40

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 40

2018-11-23 13:52

ERFAREN

Jan Albert har varit med på hela resan från 1980-talets okunskap och skräck till idag då hivsmittade kan leva ett vanligt liv.

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 41

41

2018-11-23 13:52

Intervjun Jan Albert

BÖRJAN AV 1980-talet rapporterades de första aids-fallen i media. Att smittas av hiv innebar på den tiden en dödsdom.

Kunskapen om viruset var mycket låg. I samma veva, år 1985, hamnade nyblivne läkaren Jan Albert lite av en slump på Statens Bakteriologiska laboratorium (numera Folkhälsomyndigheten) för att göra en så kallad randutbildning.

Han blev en av dem som startade upp kartläggningsarbetet med hiv.

– Forskningsmässigt var det en väldig pionjäranda eftersom det var så mycket man inte visste samtidigt som konsekvenserna var extremt allvarliga och uppmärksammade. Jag arbetade även en tid på Roslagstulls sjukhus där jag var med om svåra möten med de första patienterna som dog utan att vi kunde göra något. De upplevelserna har jag burit med mig. Patienten och människan bakom prover och forskning är alltid det viktiga, säger Jan Albert.

Sedan dess har förutsättningarna för de som drabbas av hiv ändrats dramatiskt tack vare forskningen. Idag innebär hivinfektion visserligen livslång medicinering men hivsmittade kan i övrigt leva ett liv som liknar de flesta andras.

JAN ALBERT HAR främst intresserat sig för hur viruset fungerar och hur det förändras över tid. Hivviruset har en inneboende egenskap att hela tiden ändra skepnad. Det är en viktig orsak till att det fortfarande saknas ett vaccin. Det förklarar också varför det tog lång tid att hitta fungerande läkemedel: När viruset ändrade skepnad undkom det behandlingen, det utvecklade resistens.

Idag består behandlingen av en kombination av flera olika läkemedel, oftast tre sorter. Viruset finns kvar i kroppen men behandlingen hindrar nya partik42

lar från att produceras. Det faktum att viruset så ofta förändras innebär också att det är unikt för varje patient.

– Det blir som ett fingeravtryck. Genom att undersöka förekomsten av olika biomarkörer på det enskilda viruset har vi utvecklat ett sätt att följa hur det sprids och har spritts, säger Jan Albert.

En angelägen fråga har varit att ta reda på hur många personer det finns i Sverige som bär på hiv men som inte vet om det. Vad är det som gör att vissa inte blir diagnostiserade? De utgör ju en viktig grupp eftersom de inte får behandling och därmed riskerar att smitta andra och sprida smittan vidare utan att de själva vet om det.

– Vår forskning siktar på att kunna säga när en smitta skett vilket ger information om hur länge just den personen varit ett mörkertal. Vi försöker också uppskatta hur många individer det rör sig om, säger Jan Albert.

Genom att ta reda på mer om dessa personer vill forskarna förstå varför de lever odiagnostiserade. Förhoppningen är att kunna hitta dem och erbjuda behandling. Att kartlägga virusets spridningsvägar på detta vis kallas molekylär­ epidemiologi och är ett underutnyttjat verktyg för att begränsa epidemin, menar Jan Albert.

– Men för att kunna spåra dessa

Namn: Jan Albert Titel: Professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset. Ålder: 62 Familj: Särbo, två barn, två barnbarn.

Motto: Balans.

Så kopplar jag av: Sportar. Jag cyklar, springer, går på gympa, åker skidor, går på spinning, spelar golf och seglar. För att ge några exempel.

Förebild: Framlidne infektionsläkaren Knut Lidman för att han var varm och medmänsklig. Han personifierade mot­ tot ”Patienten först”.

Bästa forskaregenskap: Strukturerad, målinriktad och gör klart saker.

Mest oväntade forskningsfynd: ”Jag har inget sådant tydligt exempel, jag har nog mest gnetat på”.

Utmärkande drag enligt andra: Rättvis och rak. En klippa. Stabil, öppen, erfaren och extremt kunnig.

personer i högre utsträckning skulle det krävas en ändrad inställning i samhället och rättsväsendet till att se på hiv som en infektionssjukdom som alla andra, säger Jan Albert.

JAN ALBERTS AKTUELLA forskning handlar också om ett betydligt mindre känt virus, enterovirus D68.

– Detta virus har vid två tillfällen, år 2014 och år 2016, orsakat stora globala utbrott av luftvägsinfektioner. Men hos ett mindre antal personer har det uppstått förlamningstillstånd liknande polio och även dödsfall, säger Jan Albert.

För att förstå virusets spridning och förändring använder forskargruppen snarlika tekniker som de utvecklat i sin forskning om hiv. Ett annat område som Jan Albert är med och utvecklar tillsammans med forskare vid forskningscentret SciLifeLab är diagnostiken.

– Idag beställer läkaren vissa tester utifrån vad man misstänker för sjukdom. Men med framtidens metodik, så kallad metagenomik, kommer vi att kunna få fram all information i ett enda test. Det ökar möjligheten att ställa rätt diagnos, till exempel vid fall där man misstänker infektionssjukdom men man inte lyckats komma fram till vilken. Med den nya diagnostiken kommer vi att få svar direkt, säger Jan Albert.

HAN GILLAR ATT jobba med forskning nära den kliniska vardagen. Att Jan Albert är involverad i patienternas verklighet märks också genom att han engagerat sig aktivt i samhällsdebatten kring flera viktiga hiv-frågor, till exempel om hur hiv smittar vid sex. Idag är det väldokumenterat att smittrisken är obefintlig vid välinställd hiv-behandling.

Kunskapen om att det är riskfritt att ha oskyddad sex om man tar sina mediciner har kommit gradvis men redan 2011 visade en studie så tydliga resultat kring detta att man var tvungen att avbryta den i förtid av etiska skäl.

– Samma år utsågs upptäckten av tidskriften Science till årets viktigaste vetenskapliga fynd. I somras kom ytterligare en studie som visade att smittrisken är så nära noll som man kan komma.

Men ändå är denna kunskap inte särskilt väl spridd bland allmänheten, säger Jan Albert.

Och trots att man vet detta finns det fortfarande oklarheter kring vad man som hivsmittad har för skyldigheter.

Nyligen gick ett fall ända upp i högsta

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 42

2018-11-23 13:52

” Om det inte finns någon smittorisk, vad ska man då informera om?” domstolen där en person med välinställd behandling hade haft sex med en annan person utan att hen hade meddelat sin smitta. Den andra personen blev inte smittad. Den åtalade blev frikänd.

Därmed är det utrett att detta inte är en brottslig handling. Men i kommentarer och bilagor i Smittskyddslagen, som inte har någon straffande funktion, finns fortfarande formuleringar som gör det oklart vad en läkare ska meddela sin patient i frågan, enligt Jan Albert.

– Helt klart är att man är skyldig att informera en sexualpartner ifall man har en obehandlad hiv. Men om man har en välinställd behandling så finns ingen smittrisk, så vad ska man då informera om?

FRÅGAN OM KRIMINALISERING har särskilt engagerat Jan Albert. Han har genom åren varit expertvittne och gjort många rättsmedicinska utredningar kring sannolikheten att en viss smitta har uppstått vid ett visst tillfälle. Han är tydlig med sin egen hållning i frågan.

– Det är såklart inte okej att utsätta andra för smitta ur moralisk och medmänsklig synvinkel. Men detta handlar ju inte om förhärdade brottslingar. Visst kan de ha agerat egoistiskt eller slarvigt men framförallt har dessa personer levt i förnekelse. Och vi hanterar ju inga andra infektionssjukdomar på detta vis, till exempel så skickar vi inte någon i fängelse för att hen smittat åldringar med influensa, som ju också kan vara dödligt.

Därför tycker jag inte heller att oavsiktlig spridning av hiv ska betraktas som ett brott, menar han.

Jan Albert om …

KUNNIG

Jan Albert arbetar för att minska stigmat kring hiv. Nyligen tog han tillsammans med internationella forskare, bland andra tidigare Nobelpristagaren Françoise Barré-Sinoussi, fram ett policydokument kring hur virusets spridning förändrats tack vare effektiv behandling.

Sverige har också kritiserats av UNAIDS, Förenta Nationernas samlade program mot hiv/aids, för det stora antalet rättsmål, speciellt i proportion till hur få hivsmittade vi har i vårt land.

Ett viktigt mål för Jan Albert har varit att minska hivsmittades sociala utsatthet.

…värstinglandet I Ryssland har man ännu inte insett allvaret med hiv. Få testas, få behandlas och de som får behandling får en fel­ aktig sådan. Drabbade diskrimineras också i hög utsträckning. Här sker också den snab­ baste spridningen idag.

…dagishämtningar Förutom att det är roligt att umgås med mina barnbarn så känns det bra att kunna hjälpa min son och sonhustru och att även träffa dem regelbundet. Det kan ibland bli stressigt men det är det värt.

– Det som patienterna anger som det svåraste idag är inte det medicinska, utan reaktioner från omgivningen. Genom att ha rättegångar och särbehandla hiv från andra infektioner så spär vi på det stigmat. Det har jag länge ansett att vi måste arbeta emot, säger han.

…var och ens ansvar I Holland har man tagit bort möjligheten att döma någon för brott i samband med hiv-spridning. I Sverige läggs fortfarande väldigt mycket ansvar på den smittade partnern.

…hängslen och livrem Vetenskap är sällan svart-vit men för att få fram ett budskap måste man ibland spetsa till det. För mycket brask­ lappar riskerar att göra ett uttalande urvattnat.

Och även forskare kan kosta på sig att tycka saker ibland.

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 43

43

2018-11-23 13:52

Nobelspecial

Snabb resa mot bättre cancer­ behandling James P. Allison och Tasuku Honjo lättade på immunförsvarets broms. Sedan började resan mot en ny princip för cancer­behandling, läkemedel och ett Nobelpris. Nu fortsätter utvecklingen genom ett stort antal pågående studier.

N

NOBELPRISET I medicin eller fysiologi år 2018 belönar James P. Allison och Tasuku Honjo för deras upptäckter att det går att behandla cancer genom att hämma immunförsvarets bromsmekanismer. Genom att hämma proteiner som bromsar immunförsvarets T-celler kan T-cellerna i stället aktiveras och skapa ett immunsvar riktat mot cancercellerna.

De två forskarnas upptäckter har lett till ett helt nytt koncept för behandling av cancer, konstaterar Anna Wedell, ordförande i Nobelkommittén vid Karolinska Institutet.

– Eftersom man utnyttjar immunsystemets inneboende förmåga att slå brett mot cancerceller blir det här en generell

44

behandling – inte bara inriktad på vissa tumörer. Det ger effekt på cancertyper vi inte har kommit åt förut och ger bot i patientgrupper där vi tidigare inte har kunnat erbjuda någonting, säger Anna Wedell. ÅRETS ENA PRISTAGARE,

amerikanen James P. Allison, studerade på 1990-talet proteinet CTLA-4 som sitter på ytan av T-celler. Man hade då redan sett att proteinet fungerade som en bromspedal för T-cellerna och motverkade aktivering av immunförsvaret.

Men medan andra forskare försökte utnyttja den mekanismen för att behandla autoimmuna sjukdomar, gick James P. Allison en annan väg. Han ville i stället se om det gick att aktivera T-cellerna och få dem att attackera cancerceller genom att blockera

CTLA-4-bromsen med en antikropp.

– Det var hans idé. Han var kreativ och djärv och vågade driva den hela vägen, säger Anna Wedell.

I december 1994 genomförde James Allison och hans medarbetare ett avgörande experiment där en antikropp mot CTLA-4 testades på möss med cancer. Resultaten var spektakulära, konstaterar Klas Kärre, ledamot i Nobelkommittén.

– Mössen som hade behandlats med antikroppen botades från cancer, medan kontrollmössen utvecklade stora tumörer. Det var födelsen för ett nytt område inom immunterapi, som idag ofta kallas immunologisk checkpointhämning, säger han.

James Allison ville ta sina resultat vidare till människor men fick nobben av flera läkemedelsbolag. Till slut fick han napp hos ett litet bolag och 2010 publi-

Foto: Stefan Zimmerman, Andrea Björsell

Text: Sara Nilsson, Ola Danielsson

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 44

2018-11-23 13:52

” Det är ett fint exem­ pel på nyfikenhets­ driven grundforsk­ ning som har fått enorm klinisk nytta.”

Foto: Andrea Björsell, Ulf Sirborn. Illustration: Niclas Elmehed

cerades en studie som visade goda resultat hos patienter med spridd hudcancer.

Hos flera patienter verkade cancern ha försvunnit, något man tidigare inte hade sett. 2011 godkändes läkemedlet av den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. ÅRETS ANDRE PRISTAGARE, Tasuku Honjo, hade några år före James P. Allisons fynd upptäckt ett annat protein som även det fanns på T-cellernas yta.

Han kallade det för PD-1 och startade ett ambitiöst forskningsprogram för att kartlägga dess funktion.

– Det är ett fint exempel på nyfikenhetsdriven grundforskning som har fått enorm klinisk nytta. Han var intresserad av den här nya molekylen han hade upptäckt och redde ut hela dess funktion, säger Anna Wedell.

Det visade sig att PD-1 också fungerar som en av immunförsvarets bromspedaler, men med en annan verkningsmekanism än CTLA-4. Även här utvecklades antikroppar som hämmar proteinet, och 2012 visade kliniska studier mycket goda behandlingseffekter vid flera olika cancersjukdomar. År 2014 godkändes behandlingen för hudcancer och 2015 för lungcancer och njurcancer. PD1-hämning är idag ett växande område och det finns PD-1-hämmare effektiva mot ytterligare cancerformer.

Liksom annan cancerbehandling kan den här typen av behandling ge biverkningar, men de är i regel hanterbara. Alla patienter får heller inte behandlingseffekt av checkpointhämmare, men hos dem som får det kan det ha avgörande betydelse. Till exempel svarar en tredjedel av patienterna med hudcancer på behandling med CTLA4-hämning och 20 procent av dem ser ut att bli botade, i ett tioårsperspektiv.

– Det kan låta blygsamt, men det här gäller patienter där alla dog efter bara några år tidigare. Med PD-1-hämning botas 40 procent av patienterna med avancerad, metastaserande melanom, säger Klas Kärre.

EFTER JAMES P. ALLISONS och Tasuku Honjos upptäckter har området gått snabbt framåt.

Forskningen bedrivs bland annat vid Karolinska Institutet, där forskare har deltagit i kliniska studier för att testa effekten av checkpointhämmare vid flera olika cancerformer.

Rolf Kiessling, professor i experimentell onkologi vid institutionen för

onkologi-patologi, Karolinska Institutet, menar att de har inneburit en revolution inom cancerforskningen, i klass med kemoterapi och andra etablerade hörnstenar i cancerbehandlingen.

Samtidigt tror han inte att vi har sett deras fulla potential.

– Ett problem är att är effekten är ganska nyckfull. Det behövs bättre metoder för att förutse vilka patienter

James P. Allison

Tasuku Honjo

Fakta: Medicinpristagarna Namn: James P. Allison Titel: Professor i immunologi vid Texas University Ålder: 70 Namn: Tasuku Honjo Titel: Professor vid Kyoto-universitet Ålder: 76 Molekylerna Namn: CTLA-4 (cytotoxiskt T-lymfo­­­cytsassocierat protein 4) Plats: På ytan av immunförsvarets T-celler.

Gör: Bromsar immunförsvaret genom mekanismer som inte är helt klar­ lagda. Antikroppar mot CTLA-4 hindrar bromsens funktion vilket leder till att T-cellen aktiveras så att den kan angripa cancerceller.

Namn: PD-1 (programmerad celldöds­protein) Plats: På ytan av immunförsvarets T-celler. Kodas av genen PDCD1 i kromosom nr 2.

Gör: Sätter stopp för vissa T-celler som kan känna igen specifika inkräktare i kroppen. Främjar andra T-celler som har en lugnande effekt på immunsystemet.

Blockering av PD-1 med antikroppar leder till att immunsystemet bekämpar cancerceller mer effektivt.

PD-1

CTLA-4

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 45

45

2018-11-23 13:52

Nobelspecial

som kommer bli hjälpa av behandlingen, säger han.

En tumregel är enligt Rolf Kiessling att medicinerna fungerar bättre ju fler mutationer tumören som man försöker behandla bär på. Det kan vara en förklaring till att just elakartad hudcancer, malignt melanom, och lungcancer är bland de första sjukdomarna som checkpointhämmare har visats sig bita på.

– Hudcancer bär ofta på många mutationer som har orsakats av UV-ljuset i solens strålar, och i lungcancerceller finns det ofta många mutationer till följd av rökning. Det gör att immunsystemet har lättare att känna igen dem som främmande, säger Rolf Kiessling.

KLINISKA STUDIER PÅGÅR för att pröva checkpointhämmare för flera olika cancerformer. Parallellt letar forskare efter biomarkörer som ger en bättre behandlingsprognos på individnivå, vilket

Musiken: Ett band att ha koll på James P. Allison är också känd som sångare och munspelare i bluesbandet The Checkpoints, som består av musi­ kaliska onkologer och immunologer och brukar uppträda på bland annat cancer­ konferenser. James P. Allison har lovat att ta med munspelet till Stockholm.

Källa: Nobelprize.org 46

kommer möjliggöra att behandlingen används på ett mer optimalt sätt.

Det finns också frågetecken kring de exakta verkningsmekanismerna. När bromsarna som håller tillbaka immunförsvaret lyfts kan det attackera cancerceller mer aggressivt. Men det finns också andra processer med i spelet. Man vet att tumörerna har olika knep för att försvara sig genom att skapa en mikromiljö som är ogästvänlig för immunförsvarets T-celler.

– Eventuellt påverkas också tumören direkt av behandlingen så att dess negativa inverkan på immunförsvaret minskas, men det är inte helt klarlagt.

Vi behöver en djupare förståelse för hur de här medicinerna fungerar, säger Rolf Kiessling.

Med ökad kunskap växer förutsättningarna att hitta andra läkemedels­ molekyler, som fungerar enligt liknande principer.

– Det kan finnas fler bromspedaler att lyfta på, eller gaspedaler som skulle kunna stimuleras för en kraftigare effekt, säger Rolf Kiessling.

Ett stort arbete återstår också i att lista ut hur checkpointhämmare bäst kombineras med varandra och med helt andra behandlingar. Här tror Rolf Kiessling det finns mycket kvar att vinna.

Exempelvis kan tumörer som idag inte svarar på immunterapi eventuellt göra det om de först behandlas med strålning. Tumörceller som då dör ger ifrån sig molekyler, antigen, som immunförsvaret kan reagera mot, en effekt som sedan kan förstärkas med hjälp av checkpointhämmare.

Tidsaspekter är också viktiga att ha med i beräkningen. Effekten av checkpointhämmare kommer med en fördröjning, men är också mer långsiktig än andra behandlingar.

– Att hitta bra sätt att kombinera behandlingar är jätteviktigt och är till stor del det som driver utvecklingen av cancerbehandlingar framåt idag. Det pågår nu mer än 1500 olika kliniska studier där olika slags behandlingar kombineras med checkpointhämmare. På det sättet har resan bara börjat.

I och med checkpointhämmarnas intåg har immunförsvaret blivit en kraft att räkna med i läkarnas behandlingsarsenal. Det gläder Rolf Kiessling, som länge har forskat om immunterapi mot cancer, ett område som förutom checkpointhämmare innefattar andra strategier som exempelvis cancervaccin

och cellterapi.

– På kliniken fanns det under lång tid inte någon riktig tilltro till forskningen om immunterapi. På cancerkonferenser brukade det avhandlas sist i programmet i litet undanskymt rum. Nu är det istället huvudnumret, säger han.

Milstolpe: Ärftlig hud­cancer kan behandlas Individer med en särskild form av ärftlig hudcancer, med medfödda mutationer i genen CDKN2A, har ofta dålig sjukdomsprognos. Immunolo­ gisk checkpoint-terapi fungerar dock särskilt bra i just denna patientgrupp, visar ny forskning från Karolinska Institutet.

Forskarna undersökte hur effektiv checkpointbehandling är hos indivi­ der med nedärvd CDKN2A-mutation som har spritt melanom. Resultaten jämfördes med tidigare stora studier där melanompatienter behandlats med immunterapi.

– Det visade sig att mutationsbärar­ na med spritt melanom svarade ovän­ tat bra på immunterapi. Det är gläd­ jande och mycket positivt för denna annars så utsatta patientgrupp, säger Hildur Helgadottir, forskare vid insti­ tutionen för onkologi-patologi som ledde studien.

Bland de 19 patien­ ter med CDKN2Amutationer som ingick i studien svarade närmare två tredjedelar på behandlingen så att tumörerna minskade och hos en tredjedel försvann tumörerna helt. Förväntad respons utifrån tidi­ gare studier var att drygt en tredjedel skulle svara på behandlingen och att tumörerna helt skulle försvinna hos var femtonde patient.

Tumörer med CDKN2A-mutation hade i överlag ett större antal mutatio­ ner jämfört med andra tumörer, vilket enligt forskarna är en möjlig förkla­ ring till den goda behandlingseffek­ ten. Journal of Medical Genetics, oktober 2018

Foto: privatt.

” Det kan finnas fler bromspedaler att lyfta på, eller gas­ pedaler som skulle kunna stimuleras”

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 46

2018-11-23 13:52

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Kyla eller värme efter träning?

Finns det någon poäng med att kyla ned musklerna efter träning? Eller är det tvärtom bättre att värma upp dem? Jag har hört båda varianterna förespråkas för bästa återhämtning och undrar vad forskningen säger. / Samuel

Svar

Isbad har blivit en mycket populär återhämtningsmetod efter träning, men vår forskning har nyligen visat att det tvärtom kan vara bättre att värma upp musklerna.

I försök gjorda på både möss och människor såg vi att musklernas styrka och uthållighet återhämtades snabbare om de värmdes upp med 5 °C, medan motsvarande nedkylning hade motsatt effekt. När muskler arbetar använder de bland annat glykogen som energikälla, och brist på glykogen kan orsaka muskeltrötthet. Vi fann att återbildandet av glykogen gick snabbare om muskeln värmdes och långsammare om den kyldes. Således är ett trevligt varmt bad kanske inte bara är avkopplande, utan det är dessutom en effektiv metod för snabb muskelåter­ hämtning.

Tack för din fråga, du får en inbunden anteckningsbok hemskickad. / Redaktionen

/

Foto: Istockphoto

Arthur Cheng forskare i cellulär muskelfunktion

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 47

47

2018-11-23 13:52

F+S Medicinfrågor Hur dåligt är kaffe för tänderna?

UV-strålning är cancerframkallande oavsett var den kommer ifrån.

Jag har läst att kaffe kan ha flera positiva hälsoeffekter. Men hur påverkas egentligen tänderna av regelbundet kaffedrickande? Finns det något man kan göra att för att minska eventuella skadeverkningar (förutom att sluta med kaffe)? / Hilda

/

Kaffe påverkar tänderna genom att ge missfärgningar samt att det är surt vilket kan ge skador i emaljen. Det mesta vi äter kan ge missfärgningar, men de saker som mest brukar förknippas med detta är kaffe, te, rökning och rödvin.

Kaffe ger missfärgningar även i måttliga mängder på emaljen, men 1–2 koppar om dagen brukar anses vara en gräns.

Emaljen, som är kroppens hårdaste material, är en yta som lätt drabbas av missfärgningar då den inte är så jämn som man kan tro, utan den är full av porositeter. Det som orsakar missfärgningarna i kaffe är tanniner (garvsyra) som finns i växtriket och som tillhör gruppen fenoler. Närvaro av dessa tanniner gör att olika färgämnen lättare binder och fastnar på tandytan och kan bilda en mörkgul missfärgning som senare är svår att få bort med en tandborste och tandkräm.

Tyvärr hjälper det troligen ringa att ta mjölk eller grädde i kaffet då garvämnena fortfarande finns kvar i kaffet. För att få någon effekt behöver du i så fall minska kaffedelen betydligt. Men om du vill minska risken för missfärgningar kan du dricka kaffet under en ganska kort tid och sedan dricka ett glas vatten efteråt. Du ska helst inte borsta tänderna direkt efter att du druckit något surt utan vänta en stund, då detta kan skada emaljen. Du kan ju också använda sugrör när du dricker kaffe, men det är kanske inte så roligt… Ett tredje sätt är ju att polera tänderna när du går till din tandläkare/tandhygienist.

Yvonne Brandberg professor i vårdvetenskap med fokus på onkologi

Kåre Buhlin docent i parodontologi

Är solarium farligare än solen? Är solarium farligare än vanlig solning? Bör man i så fall undvika solarium helt och hållet, eller kan det ge några positiva effekter, till exempel motverka vinterdepression? / Monica

Svar

Det finns ett klart samband mellan solning och ökad risk för cancer, men utifrån dagens forskningsläge går det inte att svara på om solariesolande är farligare än vanlig solning. Frågan är svår att studera eftersom de flesta solariesolare solar mycket även utomhus, och ökar därigenom sin risk för hudcancer.

WHO klassar alla sorters UV-strålning, det vill säga både från solen och från

48

solarier, som cancerframkallande.

Strålsäkerhets­myndigheten avråder generellt från att sola solarium. Eventuella positiva effekter av solarieanvändning är bristfälligt undersökta. I en studie undersöktes nivåer av endorfiner i blodet efter solariesolning, något som skulle kunna påverka humöret. Man fann inga högre nivåer efter solariesolande jämfört med nivåerna i en grupp som inte solat. Det finns således idag inget som stödjer att solariesolande skulle ha effekter på vinterdepression. Solariesolning skyddar heller inte huden inför utlandsresor.

/

Foto: Istockphoto

Svar

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 48

2018-11-23 13:52

F+S Personligheten kan inte hittas på en specifik plats i hjärnan.

Finns snälla virus?

Det blir alltmer känt hur viktiga bakterier är för vår hälsa.

Men hur är det med virus, är de bara dåliga eller kan de också vara ”snälla” och göra något bra för oss? / Mirjam

Svar

Var uppstår person­ ligheten?

Vilken del av hjärnan spelar störst roll i bildandet av en personlighet?

Eller är det en kombination av hela hjärnan? / Lisa

Foto: Istockphoto

Svar

Tack för din fråga, som rör ett mycket spännande område – varför är vi som vi är?

Vi vet sedan tidigare att vår personlighet härrör från en kombination av faktorer i våra gener och den miljö vi lever i, som samverkar i att forma hjärnans funktion.

Ett sätt att försöka hitta personlighetens grund i hjärnan är att studera aktiviteten hos de signalsubstanser som hjärnans nervceller använder för att kommunicera med varandra. När vi undersöker hjärnans biokemi med hjärnavbildningsmetoder som positron­ emissionstomografi så verkar både dopamin- och serotoninsystemet vara av betydelse för personligheten. Till exempel har mängden dopaminrecepto-

rer visat sig spela roll för personlighetsdrag som rör social interaktion, samt i viss mån impulskontrollförmåga. Vad beträffar markörer för serotoninsystemet så ser vi samband med drag som rör ångest­benägenhet, vilket är en riskfaktor för depression och ångest.

Något som är tydligt är att dessa samband återfinns i flera olika delar av hjärnan – både ytliga, frontala områden som är involverade i planering och analytiskt tänkande, och djupare liggande kärnor som styr emotionella processer. Så det lutar helt klart åt din andra hypotes, att det är en kombination av hela hjärnan – vilket är att förvänta när det gäller ett så pass komplext beteende som personlighet. Man kan se det som en orkester, där varje instrument har betydelse för både musikstyckets innehåll och utförande!

/

Simon Cervenka forskare i psykiatri

Långt ifrån alla virus är farliga för oss. Tvärtom kan vissa virus vara till nytta, men forskning kring detta har inte kommit lika långt som forskning kring hur bakterier påverkar vår hälsa. Vi har virus i kroppen som en del av vår normala mikroflora (mikrobiom). ”Viromet” som virusdelen av mikrobiomet kallas består av 1) virus som kan infektera våra mänskliga celler, 2) gamla virus som är integrerade i vårt DNA och som vi ärvt och 3) bakteriofager, virus som infekterar bakterier.

Under evolutionen har virus med stor sannolikhet bidragit till utveckling av våra organ och celltyper genom att föra in nya gener i celler. Det är också troligt att vissa virusinfektioner i barndomen bidrar till att utveckla vårt immunförsvar, medan andra infektioner i stället kan ge en långvarig försämring av immunförsvaret. Det finns också exempel på hur vissa virus ger skydd mot andra, mer sjukdomsalstrande virusinfektioner. Bakteriofager, virus som infekterar bakterier, påverkar de bakterier vi har i kroppen, vilket sin tur påverkar vår hälsa. Forskningen om virus betydelse för hälsa har intensifierats, och förhoppningsvis kommer vi i framtiden att ha mer kunskap om hur betydelsefulla virus är för oss.

/

Anna Smed Sörensen docent i immunologi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din kluri­ gaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara.

Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok. Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 49

49

2018-11-23 13:52

Topplistan Forskarna var överraskade över att upptäcka en helt ny cellstruktur.

Ny cellstruktur upptäckt av KI-forskare CELLERNA I EN VÄVNAD omges av en nätliknande struktur som kallas extra­ cellulärmatrix. För att fästa till den finns receptormolekyler på ­cellytan, som styr uppbyggnaden av stora proteinkomplex på cellens insida.

Dessa så kallade adhesionskomplex förbinder utsidan med cellens inre, men är också viktiga för cellens 50

kommunikation. De signalerar in till cellen vilken miljö den befinner sig i, vilket påverkar cellens egenskaper och beteenden.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en ny typ av adhesionskomplex, med en molekylär sammansättning som skiljer dem från de tidigare kända. Upptäckten är gjord

i samarbete med forskare i Storbritannien.

– Det är väldigt överraskande att det år 2018 skulle finnas en ny cellstruktur kvar att upptäcka. Att det finns den här typen av adhesionskomplex har gått oss förbi tidigare, säger Staffan Strömblad, professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet, som lett studien.

De nu upptäckta adhesionskomplexen ger svar på en hittills obesvarad fråga – hur cellen kan förbli fäst till matrix under celldelningen. De tidigare kända fästkomplexen löses nämligen upp vid celldelning för att cellen ska kunna dela sig. Men så fungerar inte den nya typen.

– Vi visar att de här nya adhesionskomplexen är kvar och fäster cellen under celldelningen, säger Staffan Strömblad.

I studien visar forskarna också att de nyupptäckta strukturerna styr förmågan hos dotterceller att sprida ut sig på rätt plats igen efter celldelning.

Denna minnesfunktion stördes när forskarna blockerade adhesionskomplexen.

– Våra fynd öppnar många nya viktiga frågor om förekomst och funktioner hos de här strukturerna. Vi tror att de har många andra funktioner än vid celldelning, men det återstår att ta reda på, säger Staffan Strömblad.

Forskarna kallar den nyupptäckta cellstrukturen för retikulära (nätformiga) adhesioner, eftersom den har en nätliknande form.

Reticular adhesions are a distinct class of cell-matrix adhesions that mediate attachment during mitosis Lock JG, Jones MC, Askari JA, Gong X, Oddone A, Olofsson H, Göransson S, Lakadamyali M, Humphries MJ, Ström­ blad S Nature Cell Biology oktober 2018

Foto: Stefan Zimmerman, Istockphoto.

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 50

2018-11-23 13:52

Antikroppar kopplas till hjärtinfarkt FOSFOLIPIDANTIKROPPAR är vanliga­ vid reumatiska sjukdomar, såsom SLE, och ökar risken för blodproppar.

Forskare har misstänkt att de kan vara förhöjda även hos personer som inte har reumatisk sjukdom. I en ny studie på 800 patienter från 17 svenska sjukhus som fått sin första hjärtinfarkt analyserades fosfolipidantikroppar i blodprov sex-tio veckor efter infarkten.

Lika många matchade kontrollpersoner ingick.

– Det var en oväntat hög andel av patienterna som hade tydligt förhöjda nivåer, säger Elisabet Svenungsson, professor i reumatologi vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

Mätningen gjordes vid ett enda till­ fälle, så det kan röra sig om en tillfällig reaktion på infarkten. Men om nivåerna skulle vara fortsatt förhöjda efter ytterligare tre månader behöver dessa patienter ordineras livslång behandling med blodförtunnande medicinering, warfarin, som minskar risken för nya blodproppar.

- Det skulle alltså förändra rådande riktlinjer för utredning och behandling av patienter med hjärtinfarkt, säger Elisabet Svenungsson.

Foto: Ulf Sirborn, Istockphoto.

Antiphospholipid Antibodies in Patients with Myocardial Infarction Grosso G, Sippl N, Kjellström B, Amara K, de Faire U, Elvin K, Lindahl B, Näsman P, Rydén L, Norhammar A, Svenungsson E Annals of Internal Medicine oktober 2018

Fosfolipidantikroppar som förknippas med reumatiska sjukdomar är tydligt förhöjda även vid hjärtinfarkt utan samtidig autoimmun sjukdom.

L I S TA

Fler nya topppublikationer

Muskelavslappnande ökar risk för lungproblem ALLT FLER MÄNNISKOR i världen genomgår anestesi och kirurgi och i Sverige exponeras drygt tio procent av befolkningen för anestesi årligen. I samband med generell anestesi (narkos), lägger man ofta till en så k ­ allad neuromuskulär blockerare för att kunna minska doseringen av generella anestesimedel och morfinliknande läkemedel. Därigenom minskar risken för komplikationer.

I en ny studie på drygt 22 800 patien­ ter i 28 europeiska länder som fått generell anestesi visar internationella forskare att användandet av neuromuskulära blockerare signifikant ökar risken för lungkomplikationer efter anestesi och kirurgi.

- Fler riktade studier behöver göras för att ta reda på orsakerna till detta, säger Malin Jonsson Fagerlund, överläkare och docent vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet, som lett den svenska delen av undersökningen.

Studien visade även att varken neuromuskulär övervakning eller användningen av läkemedel som häver den neuromuskulära blockaden minskar risken för lungkomplikationer efter operation.

Post-anaesthesia Pulmonary Compli­ cations after Use of Muscle Relaxants: A Prospective Multicentre Observatio­ nal Study (POPULAR) Kirmeier E, Eriksson LI, Lewald H, Jonsson Fagerlund M, Hoeft A, Hollmann M, Meis­ telman C, Hunter JM, Ulm K, Blobner M, the POPULAR Contributors.

Lancet Respiratory Medicine septem­ ber 2018

Överviktskirurgi kopplat till säkrare förlossning för mamman Delivery outcomes in term births after bariatric surgery: Population-based matched cohort study Stephansson O, Johansson K, Söderling J, Näslund I, Neovius M PLOS Medicine september 2018 Nytt om arvsmassans minsta moduler The interaction landscape between transcription factors and the nucleosome Zhu F, Farnung L, Kaasinen E, Sahu B, Yin Y, Wei B, Dodonova SO, Nitta KR, Morgunova E, Tai­ pale M, Cramer P, Taipale J Nature september 2018 Ökad dödlighet hos barn med inflammatorisk tarmsjukdom Increased mortality of patients with childhood-onset inflammatory bowel diseases, compared with the general population Olén O, Askling J, Sachs MC, Frumento P, Neovius M, Smedby KE, Ekbom A, Malmborg P, Lud­ vigsson J Gastroenterology oktober 2018 Fler 80-åringar med diastolisk hjärtsvikt kan få RAS-blockerare Association between renin-angiotensin system inhibitor use and mortality/morbidity in elderly patients with heart failure with reduced ejection fraction: a prospective propensity score-matched cohort study Savarese G, Dahlström U, Vasko P, Pitt B, Lund LH European Heart Journal oktober 2018 Nya diabetesläkemedel kan öka risken för allvarliga biverkningar Sodium-glucose cotransporter 2 inhibitors and risk of serious adverse events: nationwide register based cohort study Ueda P, Svanström H, Melbye M, Eliasson B, Svensson AM, Fran­ zén S, Gudbjörnsdottir S, Hveem K, Jonasson C, Pasternak B The BMJ november 2018 Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 51

51

2018-11-23 13:52

Aktuellt på KI För fler tips om aktiviteter på Karolinska Institutet

ki.se/ kalender

Pedagogiskt Forum – Huddinge Författaren Theodor DEC Kallifatides talar om sin nya bok: Slaget om Troja.

När: 18 december kl 12:00-13:00 Var: Birkeaulan 2, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

För mer information, se: cku-sthlm.se eller mejla astrid.seeberger@ki.se

18

Podcast Nytt avsnitt av ­Karolinska Insti­ DEC tutets podcast Medicinvetarna – forskare intervjuas varannan vecka om allmänintressanta ämnen.

När: 19 december Var: ki.se/medicinvetarna eller där poddar finns

19

Aktiviteter med Karolinska Institutet

Karolinska Institutet, campus Solna. Live-sändning: nobelprize.org.

Föredrag “Inflammation, the microbiome, and DEC treatment of perio­ dontal disease” Thomas Van Dyke, Professor at the Faculty of Medicine at Harvard University.

När: 6 december kl 13-15.

Var: Sal H1, Alfred Nobels allé 23, Campus Flemingsberg.

Kontaktperson: giulia.grillo.mikrut@ki.se

Öppna seminarier vid NVS: Multimorbi­ dity and functioning DEC in older age Seminarium med Davide Vetrano, doktorand, Aging Research Center.

När: 11 december kl 11:00 Var: Konferensrummet våning 10, Widerströmska huset, Tomtebodavägen 18, campus Solna.

Seminariet ges på engelska.

Ingen föranmälan krävs.

Pedagogiskt Forum – Solna Författaren Per DEC Wästberg talar om sin senaste bok: Klass­ kamraten och andra möten.

När: 11 december kl 12:00-13:00 Var: . Aula Nanna Svartz, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

För mer information, se: cku-sthlm.se eller mejla: astrid.seeberger@ki.se

Föreläsning: Nobelpristagarna i fysiologi eller DEC medicin Lyssna på årets nobel­ pristagare i fysiologi eller medicin, James P. Allison och Tasuku Honjo.

När: 7 december, salen öppen från kl 12.45. Platser måste vara tagna kl 13.40. Fritt inträde.

Var: Aula Medica, Nobels väg 6,

Paneldebatt: Sjukvård nu och då.

Ny teknik kommer DEC att revolutionera sjukvården, men hur?

Kommer digitaliseringen spara pengar eller leder nya behandlingsmetoder till dyrare vård?

När: 11 december kl 18-21 Var: Biomedicum sal 1, Solnavägen 9, campus Solna.

Pedagogiskt Forum – Danderyd Lena Andersson DEC är författare och journalist. Hon talar om sin senaste bok Sveas son: En berättelse om folkhemmet.

När: 12 december kl 12:00-13:00 Var: Aulan, Danderyds sjukhus.

För mer information, se: cku-sthlm.se eller mejla: astrid.seeberger@ki.se

6

7

52

11

11

Eventet kostar 110 kr för alumner och 150 kr för övriga, för mer information se ki.se/kalender. För frågor kontakta alumni@ki.se.

11

12

Disputation Linda Pudelko Fishing for cures: DEC The zebrafish as a powerful tool to identify therapies against glioblas­ toma by targeting MTH1 and beyond.

När: 19 december kl 9:00.

Var: Air and Fire Conference Room, KISP, Tomtebodavägen 23, campus Solna.

19

Disputation Anna Plym Breast and prostate JAN cancer: the impact of diagnosis and treatment on sick leave and work När: 18 januari 2019 kl 9:00.

Var: Föreläsningssal Atrium, Nobels väg 12B, campus Solna.

18

Symposium Swedish FTD Initiative, öppet för MAR alla intresserade av forskningen inom frontallobs­ demens.

När: 8 mars 2019 kl 9-19:30.

Var: Aula Medica, Nobels väg 6, campus Solna.

För mer information, kontakta FTDemens@nvs.ki.se

8

Foto: Istockphoto

Tips!

Hur kan zebrafiskar användas i forskningen?

Läs om det och annat i aktuella avhandlingar vid Karolinska Institutet på publications.ki.se

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 52

2018-11-23 13:52

Boktips FLER BOKTIPS

Planerar du att ge ett nyårslöfte inför 2019? I en ny bok av bland andra psykologen och forskaren Alexander Rozental, får du knep för att infria löftet.

Foto: Henrietta Asplund

Nyår bra tillfälle att byta livsföring JAG SKA MOTIONERA MER. Jag ska gå ner i vikt. Jag ska spara mer pengar. Så kan det låta när närmare två miljoner svenskar avlägger nyårslöften varje år. Och det är inte förgäves, visade Tio i tolv forskare i en studie som avslutades i år.

Alexander - Vi kunde döda myten att nyårslöften är dömda att missRozental, Martin lyckas. Runt hälften av de som medverkade i vår studie höll sitt Oscarsson, löfte. Den insikten, samt det stora intresset vi såg kring studien, Per Carlbring motiv­erade oss att skriva en bok i ämnet, säger Alexander (Natur & Kultur) Rozental, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet och en av författarna.

I boken presenteras många knep för att öka chansen ytterligare till en bestående förändring. Till exempel bör man sätta konkreta mål och helst formulerade som något vi ska göra till skillnad från något vi inte ska göra. Man ska heller inte räkna med motivation som något vi har inom oss, enligt Alexander Rozental.

- Agera först och tänk sedan, det leder ofta till den motivation du söker efter. Ett annat tips är att ta hjälp och stöd från omgivningen. Då kan du lättare kämpa dig igenom motgångar samt få uppmuntran och pepp på vägen, säger han. Cecilia Odlind

Vägen ur utmatt­ ningssyndrom Giorgio Grossi, Kerstin Jeding (Natur & Kultur) Sluta spring, återhämta dig och hitta balansen. Det är tre grundsteg på väg ut ur utmattningssyndrom enligt en ny självhjälpsbok skriven av forska­ ren och psykoterapeuten Giorgio Grossi tillsammans med psykolo­ gen Kerstin Jeding. Boken bygger på terapiformen ACT och vänder sig både till professionen och patienter.

Känslor som kraft eller hinder Hanna Sahlin, Elisabeth Malm­ quist (Natur & Kultur) Vissa tenderar att fastna i obe­ hagliga känslor.

Andra är bra på att trycka bort dem. Men om vi inte ”utsätter oss” för känslor lär vi oss inte hel­ ler att hantera dem. I en ny bok re­ dogör psykologen och forskaren Hanna Sahlin och TIPS psykologen Elisa­ Läs om hur beth Malmquist känslan ilska för våra vanligas­ hänger ihop med te känslor och aggression på sidorna 22–26. strategier för att reglera dem.

Sant, falskt eller mittemellan?

Emma Frans (Volante) Granskning av vetenskap­ liga påståenden behövs idag mer än någon­ sin, menar Emma Frans som nu kommer ut med sina samlade vetenskapskrönikor, tidigare publicerade i Svenska Dagbladet, där hon undersökt de vetenskap­ liga beläggen för en rad spridda påståenden kopplade till hälsa och välbefinnande.

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 53

53

2018-11-23 13:52

Ögonblicket Shilan Caman

Berättat för: Ola Danielsson Foto: Mattias Ahlm

”Jag ställde säkert tusen frågor” Shilan Camans nyfikenhet bara växte och växte.

Till slut återstod bara att börja forska själv.

Namn: Shilan Caman Titel: Forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och verksamhetsutvecklare på Rättsmedicinalverket Forskar om: Partnervåld med fokus på våldsutövare.

54

”Jag hade inte en tanke på att bli forskare, men nyfikenheten väcktes när jag efter studenten jobbade extra på ett rättspsykiatriskt sjukhus.

Jag slogs av att människorna där inne inte var uppenbart olika oss andra. Det fick mig att undra – varför har de hamnat här och hur kommer det gå för dem?

När jag flera år senare pluggade psykologi nämnde en lärare att hon höll på med ett forskningsprojekt på KaroIinska Institutet om psykiskt störda lagöverträdare som kommit ut i samhället. Nyfikenheten vaknade igen, jag släppte artigheten och ställde säkert tusen frågor. På sommaren efter min examen hade jag ångest över min karriär. Då ringde hon och frågade om jag ville bli forskningsassistent.

I dag forskar jag om våld i nära relationer, särskilt om det dödliga partnervåldet. I de sammanhang jag rört mig i tidigare, rättspsykiatrin men även en tjej- och kvinnojour som jag arbetade på, har olika förklaringar lyfts fram. Å ena sidan riskfaktorer hos individen, å andra sidan patriarkatet och könsförtryckande strukturer i samhället. När jag lade ihop bilderna insåg jag att det finns en kunskapslucka som handlar om psykologiska och psykiatriska aspekter hos partnervåldsutövare, och det är den jag försöker fylla med min forskning.

Jag har upptäckt att en del av de män som har dödat sin partner inte alls passar in i den generella profilen för våldsutövare. De har på ytan ordnade liv med jobb och familj och många har ingen kriminell bakgrund. Det finns dock ofta en bakgrund av svartsjuka och ibland tidigare våldstendenser. För att förstå mer planerar jag att göra intervjustudier med tidigare förövare.

Nyfikenhet är fortfarande en drivkraft, men framför allt vill jag med min forskning bidra till ökade möjligheter att förebygga våld i framtiden.”

Medicinsk Vetenskap №4–2018

Medvet4-18_inlaga.indb 54

2018-11-23 13:52

ANNONS

Forska smartare Smartare samarbete Smartare arbetsflöde Smartare insikter

Powered by Web of Science

Sök referenser och PDF:er i tusentals online-resurser

Se dina kollegors ändringar och aktivitet

Hitta full-texter med ett klick

Se dina referenser från din dator, online eller på iPad

Läs, anteckna och sök i PDF:er

Dela hela, eller delar av ditt bibliotek

Automatisk, eller manuell uppdatering av referenser

Köp EndNote på endnote.shop ; eller scanna QR koden till höger Eller kontakta oss på 031-604380 / info@alfasoft.se

Litteraturöversikt är en del i all forskning och hjälper dig dessutom att skärpa ditt forskningsfokus. Ändå är litteraturöversikten ofta en svår del av forskar-resan och kan vara både tidskrävande och överväldigande.

Genom att använda NVivo och EndNote tillsammans får du hjälpen du behöver.

Läs mer på alfasoft.com/endnote-and-nvivo

EndNote, NVivo och många andra relevanta verktyg för din forskning finns på alfasoft.se. Kontakta oss för mer information.

Telefon 031-604 380 Email info@alfasoft.se

POSTTIDNING B

ANNONS

KI Alumni & Friends

KI Alumni & Friends är ett nätverk för alla som är, eller har varit, verksamma vid Karolinska Institutet.

Gå med idag! ki.se/alumni

Som medlem i KI Alumni & Friends • inbjuds du till kursåterträffar, föreläsningar och andra evenemang vid Karolinska Institutet • får du en gratis prenumeration av Medicinsk Vetenskap • kan du behålla kontakten med dina kurskamrater men också skapa nya värdefulla relationer med andra medlemmar verksamma inom många olika områden i över 50 länder.

Medlemskapet är kostnadsfritt.