”
JAG ÄR VÄLDIGT RECEPTIV. All kunskap som jag får till mig, lagrar jag i min hjärna och sedan kan jag använda den senare. Det betyder att jag kanske är för bred i mitt intresse ibland. Men jag har glädje av det « Det är Kerstin Brismar, professor i diabetesforskning vid Karolinska Institutet, som beskriver sig själv så. Hon säger att hon som forskare drivs av en passion sedan decennier tillbaka. Redan när hon var 23 år började hon forska, men då var det gynekologi och fertilitet som gällde. – Till och med på min lysningsdag var jag på labbet. Så småningom gick Kerstin Brismar över till endokrinologi, eller hormonlära. Från början intresserade hon sig för de delar av hjärnan som kalllas hypofysen och hypotalamus och i sin doktorsavhandling beskrev hon det som vi idag kallar det metabola syndromet, en samling symtom med bland annat bukfetma som ökar risken för hjärtkärlsjukdom och diabetes Ett centralt tema i hennes forskning har varit tillväxtfaktorn IGF-1 som är bunden till proteinet IGFBP-1. Nivåerna av IGF-1 regleras av bindarproteinet som produceras i levern och styrs av insulin. Kerstin Brismar berättar att hon gjort minst hundra vetenskapliga studier på proteinet och bland annat kunnat visa att det förutsäger risken för typ 2-diabetes bättre än nivåer av insulin och glukos. – Livsstilsförändringar påverkar såväl proteinet som risken att få diabetes. – Det finns ett frågeformulär som man har utvecklat i Finland, Findrisk, med enkla ja-/nej-frågor om ärftlighet, ålder, bukomfång och matvanor. Vid höga poäng, som står för en negativ livsstil, har man hög risk att utveckla diabetes. Vi har gjort en studie som visar att det finns ett starkt samband mellan IGFBP-1 och en negativ livsstil. Sedan maj 2012 erbjuder Karolinska Universitetslaboratoriet mätning av IGFBP-1 i blodet. för att till exempel se om en patient håller på att utveckla diabetes – Det har blivit en rutinmetod tack vare våra studier! Jag är väldigt stolt över detta. KERSTIN BRISMARS FORSKNING
är idag fokuserad på att förebygga 42
Medicinsk Vetenskap №4–2013
Kerstin Brismar beskriver sig som så nyfiken att det egentligen lika gärna hade kunnat bli något annat än diabetes som hon fastnade för.
diabeteskomplikationer. En metod vid alla former av diabetes är att minska bukfetma och insulinresistens, därför driver hon sedan några år ett par koststudier och inleder i dagarna även en studie av 5:2-metoden som blev känd för svenskarna i mars i år efter ett avsnitt av tv-programmet Vetenskapens värld. I programmet hävdar den brittiske läkaren och vetenskapsjour-
Fakta 5:2 Metoden innebär att man två spridda dagar i veckan endast äter en fjärdedel av normalt. För kvinnor betyder det i snitt 500 kcal och för män 600 kcal under dagarna med halvfasta.
nalisten Michael Mosley att begränsat kaloriintag två dagar i veckan förbättrar chanserna att slippa åldersrelaterade sjukdomar som cancer, demens och diabetes. När kroppen inte får lika mycket mat som vanligt sjunker nivåerna av blodsocker, insulin och tillväxtfaktorn IGF-1. Enligt Michael Mosley saktar kroppen då ner nyproduktionen av celler och börjar istället reparera befintliga celler, något som skulle kunna bromsa utvecklingen av flera åldersrelaterade sjukdomar som till exempel diabetes. Dessutom går man ner i vikt. Kerstin Brismar satt i tv-studion efter inslaget och kommenterade metoden att halvfasta två dagar i veckan. Hon tror att redaktionen hade fastnat för henne istället för en mer renodlad