Utblick
Blodprov räcker för fosterdiagnostik
Om en gravid kvinna bär på en allvarlig ärftlig sjukdom som bara drabbar pojkar eller har antikroppar i blodet som kan förstöra fostrets blodkroppar är det viktigt att ta reda på fostrets kön eller blodgrupp. Med den nya metoden non-invasive prenatal diagnosis, NIPD, räcker det med ett vanligt blodprov från kvinnan för att göra det. Behovet av mer riskfyllda metoder som moderkaks- och fostervattenprov kan därmed minska. NIPD bygger på analys av små delar av fostrets DNA som finns i kvinnans blod under graviditeten. Statens beredning för
istockphoto
Blir man ung igen om man plockar bort sina trötta celler?
6 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11
medicinsk utvärdering, SBU, har nyligen granskat NIPD och bland annat kommit fram till att metoden visar rätt kön i 99 procent av fallen. Metoden används ännu inte i Sverige i dag. Kritiker menar att NIPD kan leda till könsselektiva aborter. – Jag tror inte att vi riskerar en sådan utveckling i västvärlden. Möjligtvis i länder där det redan förekommer könsselektiva aborter. Men så länge NIPD är dyrare än ultraljud tror jag genomslagskraften inte blir så stor, trots att NIPD både är säkrare och kan göras tidigare i graviditeten, säger Erik Iwarsson, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, och biträdande överläkare vid avdelningen för klinisk genetik, Karolinska universitetssjukhuset, som deltagit i SBUs granskning.
iSTOCK POHOTO
Ett vanligt blodprov från en gravid kvinna kan ge svar på vilket kön och vilken blodgrupp ett foster har. Denna nya metod kan göra att behovet av mer riskfyllda fosterdiagnostikmetoder kan minska.
Gustaf Andersson Fostrets DNA finns i kvinnans blod.
Ålderstecken försenas med cellgallring Med stigande ålder är det lätt att börja undra om det finns något att göra åt kroppens gradvisa fysiska förfall. I en ny studie som publiceras i Nature har forskare kunnat visa att man kan skjuta upp åldrandet i möss genom att fortlöpande ta bort de celler som slutat dela sig. Nybildning av celler sker ständigt i vår kropp genom att celler delar sig. Men efter ett antal delningar uppstår ofta DNA-skador som gör att cellen dör eller går in i så kallad senescens, då den lever vidare men har slutat dela sig. Förekomsten av dessa celler och ett protein som finns i dem, p16Ink4a, är kopplat till åldrandeprocessen och sjukdomar som hör till den. I den aktuella studien tog forskarna fram en genetiskt modifierad mus som möjliggjorde att med läkemedel specifikt eliminera celler som bildar p16Ink4a allteftersom de dyker upp. Dessa möss parades se-
dan med möss som på grund av en mutation åldras snabbare än normalt. Hos avkommor till dessa möss innebar den kontinuerliga elimineringen av åldrande celler att flera åldersrelaterade åkommor försenades, exempelvis grå starr och puckelrygg. De hade också bättre fysisk förmåga och tjockare muskelfibrer jämfört med kontrollmössen. Forskarna visade också att man kan skjuta fram åldrandet på detta sätt hos möss där åldrandeprocessen redan satt igång. Resultaten visar att celler i senescens orsakar åldersrelaterade kroppsliga förändringar, menar forskarna, som också hoppas kunna identifiera de faktorer eller ämnen som orsakar dessa effekter. De skulle då kunna fungera som måltavlor för framtida läkemedel som kanske kan skjuta fram åldrandet. Cecilia Odlind Nature november 2011