Page 1

Posttidning B

” Bästa odlingsresultat ” enl. svenska IVF-kliniker

MedicinskVetenskap Nr 4 2011

LabRum Klimat

Erbjudandet gäller t o m 2012-01-31

” 3 x kontaminationsskydd ”

www.LabRumKlimat.com

1 vid Karolinska Institutet Nr 4 201

Pris 50 kronor

Rätt tarmflora | Sällsynta sjukdomar | Få inte panik

kan göra sjuk friskklocka | Öronmirakel | Nobelspecial Forskarna om det ovanliga Konsten att tolka en risk   Kroppens

BÄTTRE & SÄKRARE CO2-INKUBATOR FINNS INTE !

håller ordning på dygnsrytmen

Implantat räddar hörseln

Nyttan med upptäckterna

CO2-inkubator MCO-19AIC och multigasinkubator MCO-19M har marknadens effektivaste kontaminationsskydd. Förutom de två aktiva kontaminationsskydden inCu-Safe och UV-Safe Cell, har de även ett högeffektivt, energi- och tidsbesparande kemisk steriliseringsprogram som tillval. SÄKRARE DUAL-IR CO2-SENSOR

Ny vidareutvecklad CO2-givare ger ännu stabilare och säkrare styrning.

FRAMTIDENS STERILISERING

Nyutvecklat högeffektiv kemisk steriliseringsprogram med följande fördelar jämfört med högtemp.sterilisering: •

EFFEKTIVARE STERILISERING: Avdödar även värmeresistenta mikroorganismer.

TIDSBESPARANDE: Steriliseringstid 1/3 del av de omoderna högtemperaturmetoderna.

MILJÖANPASSAD STERILISERING: Jämfört med energikrävande högtemperaturmetoder.

EKONOMISK: En steriliseringsgenerator kan användas till flera inkubatorer.

• •

SKONSAM: Ingen negativ påverkan på inkubatorns elektronik eller stabilitet. SÄKER: Inkubatordörren är automatiskt låst under steriliseringsprocessen.

KAMPANJPRISER 59.990:(ord. 78.680:-)

MCO-19AIC Inv.vol: 170 liter

89.880:(ord. 115.630:-)

MCO-19M Inv.vol: 170 liter

INTELLIGENT, DRIFTSÄKERT OCH LÄTTMANÖVRERAT ÖVERVAKNINGS- OCH STYRSYSTEM Logisk, lättarbetad display och tydlig LCD skärm, med möjlighet till dataregistrering och efterkontrol.

HAR ÄVEN TVÅ AKTIVA KONTAMINATIONSSKYDD InCu SaFe - Odlingskammare tillverkad i ett kontaminationshindrande material som ger kontinuerligt kontaminationsskydd, till skillnad mot CO2-inkubatorer med temperatursterilisering, som endast ger skyddad odlingsmiljö så länge dörren ej öppnas.

SafeCell UV - Är framtidens kontaminationsskydd, till skillnad mot t ex HEPA-filtrering med både oren- och ren filteryta i odlingskammaren. Tillvalet som kontinuerligt och effektivt steriliserar befuktarvattnet samt den recirkulerande luften i odlingskammaren.

LabRum Klimat Ab, STOCKHOLM / SOLNA Tel: 08- 50 55 78 50. mail@LabRumKlimat.com LabRum Klimat Ab, MALMÖ / LUND Tel: 08- 50 55 78 50. malmo@LabRumKlimat.com

Priser i SEK exkl moms.

30 år med hiv framgångarna, bakslagen, hoppet


hjärtstopp utanför sjukhus Sidan 32 Fler fettceller hos feta Sidan 36 Ledare Harriet Wallberg-Henriksson, rektor Psykisk sjukdom vanlig hos kvinnliga sexualbrottsdömda Sidan 42 Östrogen kan skydda mot hörseltrauma Sidan 45 Celltransplantation ny metod mot diabetes Sidan 46 God vård och ny teknik ger friskare diabetespatienter Sidan 48 Fler överlever

Alla tjänar på mer kraftfulla lärosäten r har ordet

Aktuellt/Noterat. Sidan 3–5 • Publicerat. Sidan 38 • Boktips. Sidan 50

et Wallberg-Henriksson

mna möten med blodsugande kryp

Medicins ap Nr 3 2011 kVetensk

tet Nr 3

ska Institu

2011

Pris 50

kronor

vid Karolin

itet Kreativ till galenskap gränsar

| Ljusstrålar re m nobbas upplyser hjärnforska

| Kondo unga ig sex bland

Följ Medicinsk Vetenskap på facebook!

vid tillfäll

t Plugga rät TEMA

Forskarna rnan lär sig om hur hjä

2   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

Missa oss inte på facebook. Genom att gilla oss håller du kontakten mellan numren och får möjlighet att ställa frågor till forskare eller tipsa oss om vad du vill läsa om.

lasse skog

Omslaget: Skogssork fotograferad av Jörgen Wiklund, Naturfotograferna

Utbildningsminister Jan Björklund har i en debattartikel Jag före(DN 24 okt 2011) deklarerat att regeringens högskolepolitik slår att det nya Harriet Wallberg-Henriksson är rektor vid Karolinska Institutet nu måste skifta fokus mot kvalitet snarare än kvantitet och att högskolelandregionala högskolor bör överväga att gå samman med starka skapet också bör universitet. Jag delar hans uppfattning, men det finns ytterliinnehålla en komgare en väg framåt som utbildningsministern inte tar upp i sin ponent av stark artikel. profilering. LäroUnder många år har svenska regeringar satsat på en kraftig sätena måste helt e har jag inte vanligare, nämligen sorkfeber. Mediernas präglat forskningen kring prostatacancer. utbyggnad av högskolesektorn. En rad nya lärosäten har komenkelt spela olika och a mig av gamla rapporter om de fästingburna sjukdomarScreening och kunskap om en eventuell mit till och antalet högskoleplatser har stadigt blivit fler. Denna väldigt tydligt uttalade tt område där jag har varit nas spridningsområden och bristen på sjukdomsutveckling ställer både läkare och satsning positiv i flera bemärkelser. Trots detta finns roller framöver. det starka skäl att önska sig en rejäl omdaning av det svenska ka på beprövad TBE-vaccin har nästan blivit ett lika säkert patienter inför svåra val. En operation av högskolelandskapet, något som skulle gynna både universitet Universiteten i princip delas in i tre enskaplig evivårtecken som vitsippor. Förra året slog prostata kanoch ledahögskolorna till livslångabör biverkningoch högskolor. kategorier. En kategori utgörs av de tiotal lärosäten som har för solbad, trädantalet fall av sorkfeber hos människa ockar och sänkt livskvalitet hos den drabbade Högre utbildning och forskning är global och vi konkurrerar möjlighet att forskningsmässigt konkurrera med den absoluta i skog och med markuniversitet så rekord i vårt land. Vid Karolinska Instimannen. Samtidigt vet ett vi idag operafrån alla nationer och världsdelar. I det saminternationella spetsen inom flertalatt områden samt attrahera manhanget ärtutet Sverige ett väldigt land. Vill vi forskning fortsätta att internationella studenter ochkan doktorander. ovälkomna möten bedriver vi litet framgångsrik tion av prostatacancer rädda liv.Den andra kategorin vara enIforskningsnation i världsklass måste vi samverka med är är deLäs lärosäten bygga upp enstaka nationellt sugande krypen. om både TBE och sorkfeber, något som ocksåsom omlyckas nya spännande studier in- konvarandra i betydligt högre utsträckning än vad vi gör idag. kurrenskraftiga forskningsmiljöer och kan fungera som drivött fästingplågan viktigt inte minst med tanke på att vissa om mitt eget forskningsområde, diabetes. Det räcker med att titta på grannlandet Danmark som år kraft regionalt. Utöver dessa två kategorier bör några regionala ck smör och litegenomförde forskningsrön tyder på att ett varmare Forskarekunna vid Karolinska Institutet har där rollen helt 2007 en genomgripande reform medallt bland annat högskolor bli rena utbildningshögskolor, avkan lärosäten. endastavåtta enkelt är annat att bedriva utbildning. Forskningsanknyttaget och ärsammanslagningar klimat bidraDär till finns ökadnumera spridning bland visathögklassig att transplantation av inuniversitet och nio högskolor. Detta innebär att Danmark har ningen kan lösas med det samarbete mellan etablerade universiut, det vet jag bezoonoser. sulinproducerande celler från bukspotttre lärosäten per miljon invånare, medan Sverige har cirka fyra tet och mindre högskolor som Jan Björklund föreslår. Ett annat tema i det här numret är körteln till ögat hos möss kan ge en lärosäten per miljon invånare. Danska universitet har sedan dess Färre, mer kraftfulla lärosäten är alltså något som alla tjänar dicinsk Vetenprostatacancer, den cancerform som är mängd olika möjligheter när är det gäller för att gaklarat sig mycket bra i den internationella konkurrensen och på. Ett förändrat högskolelandskap nödvändigt danska forskare inom medicin betydligt ngburna sjukdovanligast blandciteras män ii dag Sverige ochoftare som än ökad att kunskap kanske tilloch och med rantera Sverige och förblir en stark konkurrenskraftig forsksvenska. ningsnation. ia och en annan också skördar flest liv. De senaste åren har framtida bot. Problemet med många lärosäten är att forskningsresurserna m som smittar debatten kring så kallad PSA-screening smetas ut på alltför många forskningsmiljöer. Ett annat proom blivit allt och risken för överbehandling mycket blem är att många grundutbildningar idag saknar iforskningsanknytning värd namnet. En stor del av grundutbildningen genomförs vid just de regionala högskolorna. Man kan inte bygga Medicinsk Vetenskap 2/08Institutet Harriet Wallberg-Henriksson är rektor vid Karolinska ett helt självständigt lärosäte med ett brett utbud av grundutbildningar på endast ett eller ett par starka forskningsområden.


Innehåll Medicinsk Vetenskap nr 4/2011

24–26

När kroppens rytm hamnar ur takt med omvärlden kan det bli svårt att komma upp ur sängen på morgonen. Men rubbningar i den inre klockan kan också vara av allvarligare art, visar forskning vid Karolinska Institutet – vid så väl depressionssjukdomar som schizofreni tycks kroppen gå i otakt med sig själv.

Anna Ödlund

AKTUELLT

TEMA: 30 år med hiv

Internetdroger Tillgängligt, lagligt och livsfarligt. 10 Tio frågor om barnvaccin Dags att kraftsamla mot mässlingen.

24

12 Andreas Lundstedt har hiv och mår bra. 14 En ständigt förändrande fiende. 17 Illustration: Så lurar hiv människan. 21 Fem frågor: Om sex och immunitet. 22 Krönika: Vikten av prevention.

28 Forskarporträttet

ALLTID I MEDICINSK VETENSKAP

8

Nyfiken på dygnsrytm Ljuset styr klockan i kroppen.

Pernilla Lagergren är yngsta professorn.

32 Forskningens vardag

Dyslexiforskare letar stavfel i arvsmassan.

38

Cochleaimplantat Forskardrömmen som blev sann.

45 Avhandlingen: Brandrök

Akut gasförgiftning ska diagnostiseras bättre.

46 Fördjupning: Nobelspecial Därför spelar upptäckterna roll.

32

4 Aktuellt: Nyheter från KI. 6 Utblick: Medicinska nyheter. 35 Fråga forskaren: Om medicin. 36 Kort om KIs forskning: Notiser. 42 Topplistan: De bästa publikationerna. 49 Bilden: Mördarceller fångade på bild. 50 Boktips: Böcker av KIs forskare.

38

Omslagsbild: science photo library

ylva sundgren

Jag trodde att hiv var lika med aids var lika med döden. Andreas Lundstedt om sin tidigare bild av hiv som har förändrats sedan han själv smittades. Läs mer i vårt tema om hiv och aids på sidaorna 12–22.

49

M e d i c i n s k Ve t e n s k a p 4/11  3


Aktuellt från KI

helena wallin

cecilia odlind

Redaktören har ordet Alla lika alla olika

Bara lite till, tänker jag och fumlar efter snooze-knappen.

Det tar emot i varje cell att kliva upp i beckmörkret som råder så här års. Min sambo säger att min morgontrötthet bara är mitt eget fel och att jag borde gå och lägga mig tidigare. Men jag hävdar att jag helt enkelt har otur – alla har vi olika biologiska förutsättningar, och i likhet med andra kvällsmänniskor har jag helt enkelt inte det som krävs för hoppa upp som en lärka på morgonen. Min tes får stöd av en artikel i den här tidningen som handlar om dygnsrytm. Kroppens inre tid styrs av både ljus från omgivningen och genetiska faktorer, och har man otur så har ens så kallade klockgener en tendens att hamna ur takt med den tid som samhället dikterar. Att vi människor också har olika förutsättningar av andra slag blir tydligt i vårt tema om hiv. En hiv-smittad svensk medborgare kan räkna med att få den effektiva behandling som i dag finns tack vare många års forskning. Men medborgarna i de länder i Afrika där hiv är som vanligast saknar ofta tillång till medicinen. En viktig del av hiv-forskningen vid Karolinska Institutet handlar om hur de metoder för behandling och prevention som finns ska nå människor som råkar befinna sig i sjukvårdssystem där resurserna inte räcker till. Vi berättar också om cochleaimplantaten som har gett hörsel till hundratusentals människor som råkats födas döva eller gravt hörselskadade. Med forskningens hjälp har vi människor kommit till en punkt där det är möjligt att ändra på de förutsättningar vi föds med. Det är en bedrift så häpnadsväckande att jag har hört luttrade professorer vid Karolinska Institutet kalla det för ett mirakel – ett ord som annars används sparsamt i forskarvärlden. Ola Danielsson

Tf redaktör

4   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

Morgongympa vid Hoan Kien Lake i Hanoi, Vietnam. Forskare vid Karolinska Institutet ska nu lära vietnamesiska läkare hur fysisk aktivitet kan bli en del av ordinationen till patienterna för att minska risken för kroniska sjukdomar.

Fysisk aktivitet på recept sprider sig utanför Sverige Att vara fysiskt inaktiv ökar risken för att drabbas av de flesta kroniska sjukdomar, exempelvis diabetes, cancer och hjärtkärlsjukdom. För att hjälpa patienter att få en mer aktiv livsstil ordinerar många svenska läkare idag fysisk aktivitet på recept. Metoden börjar nu användas utanför Sveriges gränser. – Samtidigt som fattigdomen minskar i många länder, ökar problemet med kroniska sjukdomar. Frågor om livsstilens betydelse för att minska risken för dessa sjukdomar är därför mycket aktuell på många håll i världen, säger Carl Johan Sundberg, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, Karolinska Institutet. Han var en av de forskare som talade vid FN-högkvarteret i början av hösten då en delegation av svenska forskare från Karolinska Institutet besökte FNs generalförsamling för att lansera metoden fysisk aktivitet på recept. Carl Johan Sundberg driver just nu också ett SIDA-stött projekt i Vietnam för att överföra metoden dit. Ett hundratal läkare ska utbildas. Förfrågningar om liknande program har kommit även från andra länder.

Receptbelagd motion motverkar sjukdomar

Metoden fysisk aktivitet på recept utarbetades i Sverige för tio år sedan och har sedan dess använts i sjukvården och utvärderats positivt vid flera tillfällen, bland annat av forskare vid Karolinska Institutet. Sedan 2010 finns ett kunskapsunderlag till metoden, FYSS, översatt till engelska.


iSTOCK POHOTO

Musikens kraft ska studeras Varför mår vi bra av musik? Frågan ska besvaras i forskningsprojektet ”Den musicerande människan - kultur och arv i samspel” som fått 29,2 miljoner från Riksbankens Jubileumsfond . Kunskapen som tas fram kan ge viktig information om hur vi i samhället bäst stimulerar musikalisk aktivitet, organiserar musikalisk träning och tar tillvara musikens positiva spridningseffekter på kognition och hälsa. Forskare vid Karolinska Institutet och Svenska Tvillingregistret samt Stockholms och Umeås universitet ingår som samarbetspartners.

56

’’

De senaste 30 åren har det blivit dyrare med frukt och grönt samtidigt som sötsaker och läsk blivit mycket billigare. Musiken skänker glädje.

procent av männen mellan 60 och 69 år i Stockholms läns landsting har hittills nappat på erbjudandet om att få reda på om de har cancer i tjock- eller ändtarmen. Män har varit sämre än kvinnor på att delta i screeningen visar en undersökning vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.

Claude Marcus, professor vid Institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, apropå att man i Danmark sedan tidigare har en sockerskatt och nu också inför en fettskatt, åtgärder som han anser bör genomföras också i Sverige. Till TT

Upptäckte hur DNAs byggstenar bildas i cellen science photo library

KIs forskning för 50 år sedan Ärftlighetsmolekylen DNA är idag kanske den mest välkända av alla molekyler. Men i början av 1950-talet var situationen en annan. Det var ännu inte klarlagt hur den genetiska informationen lagras och DNA intresserade bara en mindre skara pionjärforskare. En av dessa var Peter Reichard, född 1925, som i början av sin forskarkarriär vid Karolinska Institutet försökte förstå hur DNAs byggstenar, nukleotider, bildas. Han fick redan år 1950 belägg för att de bildas genom en omvandling av byggstenar för det närbesläktade RNA. Hans idé blev dock inte accepterad då kemisterna ansåg att den kemiska reaktion han föreslog inte var möjlig.

Beståndsdelarna i DNA bildas med hjälp av ett enzym som upptäcktes av Peter Reichard.

Men efter ett decennium av misslyckade försök lyckades Peter Reichard år 1961 i bakterien E. coli identifiera det behövliga enzymet, ribonukleotidreduktas. Sedan dess har motsvarande enzym upptäckts i alla levande celler där det

producerar byggstenarna för syntes av DNA. Peter Reichard klarlade tillsammans med många medarbetare vid Karolinska Institutet och andra svenska universitet enzymets intrikata reaktionsmekanism, dess roll vid normal celldelning, olika ärftliga sjukdomar och cancer. Flera läkemedel mot cancer fungerar genom att hämma ribonukleotidreduktas. – Jag kunde tidigt rekrytera entusiastiska studenter, många med specialkunskaper som jag saknade. Ett tiotal blev så småningom professorer, som med sina egna grupper fortsatte att studera ribonukleotidreduktas, säger Peter Reichard, som sedan pensioneringen 1991 har fortsatt att forska om DNAs byggstenar. Numera delar han sin tid mellan universitet Padova i Italien och Karolinska Institutet.

Ola Danielsson

M e d i c i n s k Ve t e n s k a p 4/11  5


Utblick

Blodprov räcker för fosterdiagnostik

Om en gravid kvinna bär på en allvarlig ärftlig sjukdom som bara drabbar pojkar eller har antikroppar i blodet som kan förstöra fostrets blodkroppar är det viktigt att ta reda på fostrets kön eller blodgrupp. Med den nya metoden non-invasive prenatal diagnosis, NIPD, räcker det med ett vanligt blodprov från kvinnan för att göra det. Behovet av mer riskfyllda metoder som moderkaks- och fostervattenprov kan därmed minska. NIPD bygger på analys av små delar av fostrets DNA som finns i kvinnans blod under graviditeten. Statens beredning för

istockphoto

Blir man ung igen om man plockar bort sina trötta celler?

6   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

medicinsk utvärdering, SBU, har nyligen granskat NIPD och bland annat kommit fram till att metoden visar rätt kön i 99 procent av fallen. Metoden används ännu inte i Sverige i dag. Kritiker menar att NIPD kan leda till könsselektiva aborter. – Jag tror inte att vi riskerar en sådan utveckling i västvärlden. Möjligtvis i länder där det redan förekommer könsselektiva aborter. Men så länge NIPD är dyrare än ultraljud tror jag genomslagskraften inte blir så stor, trots att NIPD både är säkrare och kan göras tidigare i graviditeten, säger Erik Iwarsson, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet, och biträdande överläkare vid avdelningen för klinisk genetik, Karolinska universitetssjukhuset, som deltagit i SBUs granskning.

iSTOCK POHOTO

Ett vanligt blodprov från en gravid kvinna kan ge svar på vilket kön och vilken blodgrupp ett foster har. Denna nya metod kan göra att behovet av mer riskfyllda fosterdiagnostikmetoder kan minska.

Gustaf Andersson Fostrets DNA finns i kvinnans blod.

Ålderstecken försenas med cellgallring Med stigande ålder är det lätt att börja undra om det finns något att göra åt kroppens gradvisa fysiska förfall. I en ny studie som publiceras i Nature har forskare kunnat visa att man kan skjuta upp åldrandet i möss genom att fortlöpande ta bort de celler som slutat dela sig. Nybildning av celler sker ständigt i vår kropp genom att celler delar sig. Men efter ett antal delningar uppstår ofta DNA-skador som gör att cellen dör eller går in i så kallad senescens, då den lever vidare men har slutat dela sig. Förekomsten av dessa celler och ett protein som finns i dem, p16Ink4a, är kopplat till åldrandeprocessen och sjukdomar som hör till den. I den aktuella studien tog forskarna fram en genetiskt modifierad mus som möjliggjorde att med läkemedel specifikt eliminera celler som bildar p16Ink4a allteftersom de dyker upp. Dessa möss parades se-

dan med möss som på grund av en mutation åldras snabbare än normalt. Hos avkommor till dessa möss innebar den kontinuerliga elimineringen av åldrande celler att flera åldersrelaterade åkommor försenades, exempelvis grå starr och puckelrygg. De hade också bättre fysisk förmåga och tjockare muskelfibrer jämfört med kontrollmössen. Forskarna visade också att man kan skjuta fram åldrandet på detta sätt hos möss där åldrandeprocessen redan satt igång. Resultaten visar att celler i senescens orsakar åldersrelaterade kroppsliga förändringar, menar forskarna, som också hoppas kunna identifiera de faktorer eller ämnen som orsakar dessa effekter. De skulle då kunna fungera som måltavlor för framtida läkemedel som kanske kan skjuta fram åldrandet. Cecilia Odlind Nature november 2011


Utblick

istock photo

’’

Ju mer västerländskt levnadssätt man har, desto större blir risken.

Forskarna jämför tusentals genvarianter hos tusentals människor i jakten på orsakerna bakom schizofreni.

Genupptäckter ger ledtrådar till schizofreni

Fem nya genetiska områden med koppling till schizofreni har upptäckts i världens hittills mest omfattande schizofrenistudie. Studien inkluderade material från 17 olika europeiska studier och innehöll data från nästan 22 000 individer med schizofreni och material från ytterligare cirka 30 000 friska kontrollpersoner. – Det starkaste fyndet var en förändring av gengruppen MIR137 som är med och reglerar nervcellernas tillväxt. Denna upptäckt är betydelsefull eftersom genförändringen kan ligga bakom utvecklingen av schizofreni, säger Christina Hultman, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, och medförfattare till artikeln. På bara några år har forskare gått från att endast kunna undersöka ett mindre antal gener till att undersöka hur större strukturella DNA-variationer är kopplade till schizofreni. Två nya kinesiska studier har dessutom funnit ytterligare tre nya genetiska om-

råden kopplade till sjukdomen. – Det är otroligt viktigt att jämföra olika studier från hela världen för att se om alla resultat stärker varandra. Det handlar om att kartlägga stora nätverk av gener och på så sätt förstå vilka genområden som är intressanta, säger Christina Hultman. Uppskattningsvis är det tusentals DNA-variationer som kan kopplas ihop med utvecklandet av schizofreni. De identifierade genområdena kan dessutom samverka med tusentals andra gener på ett komplext sätt vilket gör det svårt för forskarna att lösa pusslet. – Men vi hoppas att den nya kunskapen ska kunna hjälpa patienter till slut. Ju mer man förstår orsaksfaktorerna desto bättre kan man skräddarsy mediciner och psykofarmaka. På sikt kommer det förhoppningsvis även bli lättare att tidigt identifiera riskgrupper, säger Christina Hultman. Gustaf Andersson Nature Genetics oktober 2011

Schizofreni – en komplex sjukdom

Schizofreni drabbar knappt en procent av världens befolkning. Ärftlighet är en viktig del vid utvecklandet av sjukdomen, men även en rad icke-genetiska faktorer som exempelvis för tidig födsel, hög ålder hos pappan eller att vara född i en storstad påverkar risken. Källa: Christina Hultman

i stockphoto

Nu presenteras världens största genetiska studie om den genetiska bakgrunden till schizofreni, där bland annat forskare vid Karolinska Institutet har varit delaktiga. Resultaten visar på fem nya genområden kopplade till sjukdomen.

Jonas Bergh, professor vid institutionen för onkologi-patologi, om att antalet bröstcancerfall ökar dramatiskt i världen, främst på grund av längre livslängd och ökad levnadsstandard i många länder. I SR/Ekot.

16 personer har sedan juni i år smittats av malaria i Grekland, som har varit klassat som malariafritt sedan 1974. Nu skärper landet sin övervakning och vidtar åtgärder för att höja medvetenheten om malariarisken bland allmänheten och inom sjukvården.

M e d i c i n s k Ve t e n s k a p 4/11  7


Aktuellt: Internetdroger Under de senaste fyra åren har cirka 50 personer dött till följd av användandet av så kallade internetdroger i Sverige, men trots det fortsätter försäljningen att öka. Nya substanser dyker upp på marknaden hela tiden och för sjukvård och myndigheter pågår en arbetsam kamp för att hindra den nya droghandeln. text Gustaf Andersson

Internetdroger ett växande problem ulf sirborn

Anders Helander

Drogerna säljs över nätet och är lätta att få tag i.

I september 2007 är en 35-årig man på besök hos en vän. Mannen lever ett vanligt liv med arbete och familj, han har tidigare missbrukat cannabis men aldrig använt tyngre narkotika. Just denna kväll bestämmer sig vännerna för att prova en ny drog, Bromo-Dragonfly, köpt på internet. Dagen efter hittar 35-åringens bror de båda vännerna i bostaden. 35-åringen är då förvirrad och kraftigt utmattad, samtidigt som hans vän ligger död i rummet bredvid. 35-åringen överlever händelsen men tvingas till slut att amputera alla fingrar på vänster hand samt två tår på vänster fot på grund av otillräcklig blodtillförsel under flera dygn. Trots den tragiska utgången, är fallet långt ifrån det enda. Missbruk med så kallade internetdroger blir allt vanligare. Marknaden ökar kraftigt – liksom antalet dödsfall. – Det rör sig om billiga och potenta missbrukssubstanser som är lättillgängliga över internet. I många fall är de lagliga att sälja, köpa och att bruka, säger Anders Helander, adjungerad professor i beroendeforskning vid Karolinska Institutet. Internetdroger är syntetiska eller växtbaserade substanser som ger liknade effekter som narkotikaklassade preparat men som oftast ännu inte omfattas av någon juridisk klassificering. Hälsoriskerna

8   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

med drogerna är inte utvärderade innan försäljning, men de används ändå. Dokumentationen om internetdrogernas skadeverkningar är dessutom ytterst bristfällig. Många symptom liknar dock de man får av illegala droger, och ger alltifrån förvirring, oro och slöhet till hallucinationer och minnesrubbningar. I sitt forskningsarbete kartlägger Anders Helander vilka internetdroger som är i omlopp för tillfället genom att granska försäljningshemsidor och olika diskussionsforum på internet. Inom ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Karolinska Universitetslaboratoriet och Giftinformationscentralen kallat STRIDA har han också varit med och utvecklat nya analysmetoder för internetdroger. Hittills har man rutinanalyserat flera tusen urin- och blodprov, främst från missbrukarvården. – Inom STRIDA-projektet har vi sedan början av 2010 inkluderat ungefär 200 kliniska fall med internetdroger från akutmottagningar runt om i landet. I dag kan vi därmed bestämma ett 60-tal olika substanser och cirka 15 nya är på gång, säger Anders Helander. Han arbetar även på Karolinska Universitetslaboratoriet i Huddinge som förutom Rättsmedicinalverket i Linköping är det enda laboratorium i Sverige som kan analysera internetdroger i stor omfattning. En svårighet är att drogerna är i omlopp under en kort tid, och innan man hunnit ta fram ett fungerande snabbtest för en specifik substans har den redan försvunnit från marknaden.


i stockphoto

Internetdroger är substanser som ger narkotikaliknande effekter men som ännu inte hunnit omfattas av någon juridisk klassificering och som därför kan säljas, köpas och brukas lagligt. Att användandet ökar märker forskarna på det ökande antalet patientfall, många är unga och utgången kan vara mycket allvarlig.

I Sverige klassas nya substanser var för sig efter sina unika kemiska strukturer vilket gör att det kan ta ett halvår innan en ny drog klassas som hälsofarlig och ännu längre innan den narkotikaklassas. Under tiden kan handeln fortsätta som vanligt. – Om man i stället skulle kunna gruppklassificera substanser med likartad kemisk stuktur, vilket är möjligt i bland annat Storbritannien, skulle klassificeringstiden kortas avsevärt och delar av internetdrogverksamheten kunna slås ut. Men så länge det juridiska systemet ser ut som det gör kommer vi aldrig att komma i fatt problemet, säger Anders Helander. Användarna är oftast ungdomar mellan 16 och 25 år och antalet växer. Det leder till problem inom sjukvården där kunskapen och analysmöjligheterna oftast är bristfälliga. Enligt Peter Hultén, apotekare på Giftinformationscentralen, kan en feltolkad analys leda till över-

behandling eller att patienten skickas hem på grund av att det inte finns någon misstanke om drogintag. – För att få hjälp kontaktar vårdpersonalen oss. Denna typ av samtal har ökat markant på bara några år. Numera får vi in 500–600 frågor årligen som rör internetdroger eller okända droger från både sjukvården och allmänheten, säger Peter Hultén som också är med i STRIDA-projektet. Enligt honom är det omöjligt att uppskatta hur stort internetdroganvändandet är, men att det ökar är lätt att se på det kraftigt växande antalet frågor och patientfall som dyker upp. F

gustaf andersson

– På hemsidor som säljer internetdroger förändras utbudet löpande. När en substans är på väg att bli klassad som narkotika eller hälsofarlig vara reas den ut och byts mot en ny liknande, legal substans. Det blir en katt-ochråtta-lek där sjukvården och myndigheterna hela tiden ligger ett steg efter med analys och klassificering, säger Anders Helander.

Peter Hultén

Här är de vanligaste internetdrogerna Rökmixen Spice: Finns i flera hundra olika varianter där substansen JWH-081 hittills varit vanligast. Spice liknar cannabis och ger illamående, trötthet och minnesstörningar. Mefedron och MDPV: Liknar amfetamin och ecstasy och används bland annat som ersättningsdroger av tyngre missbrukare. Ger symptom som oro, feber, hallucinationer, hög puls och förhöjt blodtryck. 4-OH-MET: Syntetisk substans som ger psykedeliska effekter. Biverkningar är exempelvis förstorade pupiller, kräkningar och hallucinationer. Metoxetamin: Ger ofta utanförkroppsliga upplevelser och har varit extra populär under 2011. Oönskade effekter är stora pupiller, utåtagerande beteende, kramper och eventuell risk för medvetslöshet.

M e d i c i n s k Ve t e n s k a p 4/11  9


Tio frågor om barnvaccination john sennett

Marta Granström är professor vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset.

text Karin Söderlund Leifler

Flera länder i Europa har drabbats av utbrott av mässling på senare tid, däribland Frankrike, Storbritannien och Danmark. WHOs mål att utrota den fruktade barnsjukdomen till 2015 tycks vara långt borta. Vi frågade Marta Granström:

Är barnsjukdomarna på väg tillbaka?

1

Vaccinationstäckningen mot mässling har sjunkit i Europa. Vilka följder har det fått? – Det har lett till stora utbrott och flera dödsfall. En allvarlig och ganska vanlig biverkan av sjukdomen är hjärninflammation, som drabbar ungefär ett av ett tusen barn. Allt fler föräldrar frågar om de ska tidigarelägga vaccinationen av sina små barn mot mässling före utlandsresa och det rekommenderar vi att man gör. Numera är det svårt att säga var man har säkra turistmål.

2

Hur ser trenden ut i Sverige när det gäller andelen barn som blir vaccinerade? – Vi har ovanligt hög och stabil vaccinationstäckning, tack vare vårt effektiva system med bvc, men också för att föräldrar med rätta har förtroende för barnvaccinerna.

3

Nyligen konstaterades en koppling mellan vaccinet Pandemrix, som användes mot svininfluensan, och narkolepsi. Har det påverkat den allmänna viljan att vaccinera sig eller sina barn? – Nej, jag har inte sett några siffror som skulle antyda det. Jag hoppas att föräldrar kan hålla isär barnvaccinerna från ett vaccin som gavs under en krissituation, det vill säga pandemin.

4

Vilka lärdomar har influensapandemin bidragit till? – I motsats till barnvaccinerna är influensavaccinerna inte utvecklade för barn. En lärdom är att även dessa vacciner ska utvecklas först som barnvaccin, eftersom vacciner som är säkra och effektiva för barn är det också för vuxna, men inte nödvändigtvis tvärtom. Europeiska läkemedelsverket utarbetar nya riktlinjer för detta. 10   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

5

Vilka för- och nackdelar finns det med att vaccinera barn mot allt fler sjukdomar? – Vacciner har en del biverkningar, även om de oftast är ofarliga. Vacciner kan också störa varandra så att effekten försämras. Någonstans går det nog en gräns för hur många vacciner man kan ge samtidigt. Fördelarna är förstås att barnen blir skyddade mot fler sjukdomar.

6

Vilka vaccin kan tänkas inkluderas i det nationella programmet i framtiden? – För närvarande tror jag att vaccin mot rotavirus, som orsakar magsjuka och diarré, samt eventuellt allmän hepatit B-vaccination ligger närmast till hands.

7

Vad behöver man ta reda på innan dessa vacciner blir aktuella? – För rotavirusvaccinet har man en klar bild av risker och fördelar. De vaccinerade barnen slipper bli så svårt sjuka att de behöver sjukhusvård. Det finns en liten ökad risk för att utveckla tarmvred, men själva sjukdomen har också den risken. Socialstyrelsen utreder frågan och lär komma med ett beslut inom snar framtid.

8

WHO rekommenderar att alla barn i världen vaccineras mot hepatit Bvirus, som kan skada levern och orsaka levercancer. Varför gör inte Sverige det?

– Vi vet ännu väldigt lite om skyddets varaktighet. Nya studier tyder på att skyddet kan försvinna i övre tonåren. Barn i familjer från länder där hepatit B är vanligt, vars släktingar kan vara infekterade utan att veta om det, erbjuds vaccination som skyddar dem från att smittas som barn. Men för de infödda svenska barnen är sexuella kontakter senare i livet den främsta smittovägen. Då vill man veta att man inte utlovar något som vaccinet inte kan hålla.

9

Varför vaccinerar vi mot sjukdomar som knappt finns i Sverige, som polio och difteri? – De sjukdomarna finns inte här tack vare vaccinationen. Om vi slutade vaccinera mot dem är risken stor att de skulle komma tillbaka. WHOs förhoppning är att utrota polio helt, men måldatumet skjuts upp gång på gång. Skulle man lyckas att utrota polio kommer man på sikt att kunna sluta vaccinera som fallet blev med vaccinet mot smittkoppor.

10

Vad avgör om ett vaccinationsprogram blir framgångsrikt? – Vaccinernas problem är deras stora framgång. Efter en eller två generationer är det ingen som minns hur förskräckliga difteri, polio eller mässling är. Det kan bli svårt att upprätthålla tron på behovet av vaccin. Risken är stor att vi får tillbaka barnsjukdomarna, eftersom vaccinationstäckningen tenderar att gå ner när sjukdomarna glömts bort. F

Tio vacciner i det allmänna programmet • Det nationella barnvaccinationsprogrammet innehåller tio vacciner: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae-bakterie typ b, pneumokocker, mässling, påssjuka och röda hund. Sedan januari 2010 ingår vaccin mot humant papillomvirus (HPV), men vaccinationsstarten har skjutits upp på grund av upphandlingsproblem. • Riskgrupper kan erbjudas ytterligare vaccinationer (säsongsinfluensa, hepatit B och tuberkulos). • Landstingen kan lägga till fler vaccin om de vill.


Tema: hiv Drygt 30 miljoner är smittade – ännu finns inget vaccin och inget botemedel. I vårt tema om hiv möter du forskarna som för kampen som kan verka hopplös, men som inte är det. Möt även Andreas Lundstedt som smittats av viruset, och som hör till den del av världens befolkning som får ta del av den effektiva behandling som i dag finns. Att han är vid liv och kan ge sin berättelse är ett bevis på de stora framsteg som hiv-forskp ningen faktiskt har gjort.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  11


Tema: 30 år med hiv Länge ville Andreas Lundstedt inte acceptera att han fått hiv. Han teg för sin omgivning och slarvade med sina mediciner. Idag har han slutit fred med sitt virus, skriver på en bok och vill sprida kunskap om hiv och aids. text Helena Mayer foto Ylva Sundgren

”Jag har blivit vän med mitt hiv” Andreas Lundstedt var en hårt arbetande frilansande sångare och dansare och inte ens 30 år när han blev uppringd av vårdpersonal och ombads komma och testa sig för hiv. En person som han tidigare haft en sexuell relation med hade testats positivt och nu genomfördes en rutinmässig smittspårning. – Det var helt surrealistiskt, för jag kände mig ju inte sjuk. Jag hade alltid trott att man skulle ha feber och svullna lymfkörtlar om man hade hiv eller aids, säger Andreas Lundstedt. Han minns inte vilket år det var eller på vilket sjukhus han testade sig, för upplevelsen var så jobbig att han har förträngt det, men minnet av att hiv-beskedet gavs på telefon är glasklart. – Så får det inte gå till, man måste sitta ner och prata i samma rum när man ger sådana fruktansvärda besked till någon. Det som räddade mig var att jag precis skulle undervisa på ett aerobics-pass. Jag bara körde på som i en dimma, reaktionen kom senare hemma med min pojkvän, säger Andreas Lundstedt. När hivsmittan konstaterats fick Andreas Lundstedt börja ta en cocktail av mediciner flera gånger om dagen och gå på täta kontroller som glesades ut med tiden. Under tio år teg han för omvärlden om sin hivsmitta, för han skämdes och kände ingen som var i samma situation. Han var rädd att få en stämpel som ”aidskillen”. De enda som visste var hans läkare och sjuksköterskor på hiv-mottagningen och hans dåvarande pojkvänner. Under en period var Andreas Lundstedt deprimerad. – Kontrasten var stor mellan mitt yrke, som är ganska ytligt, och mitt andra tunga privata liv. Det fanns 12   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

inget mellanting. Jag orkade inte med det utan satt bara ensam hemma i soffan och ville skita i allt. Jag utmanade mitt liv och mitt hiv och tog inte tabletterna som jag skulle. Andreas Lundstedts läkare blev förbryllad när nivåerna av virus började stiga i blodet och hivviruset började bli resistent mot en av medicinerna. – Då det märktes att jag slarvade fick jag en tankeställare om hur skört livet är. Sedan den dagen tar han sina fem mediciner på morgonen och på kvällen utan undantag. Han ser sig inte som kroniskt sjuk, för han känner sig inte sjuk, utan säger att han bär på en kronisk infektion. Idag har Andreas Lundstedt levt med hiv i över 13 år och går på kontroller var tredje till sjätte månad. I hans blod finns nästan inga mätbara hiv-partiklar. Andreas Lundstedt minns när han som 17-åring för första gången var på ett gayställe och såg en man som såg levande död ut stå med en öl i handen. En vän sa till Andreas att ’han där, han har aids’. – Så det var min bild av hiv/aids. Jag såg också framför mig Sighsten Herrgårds utmärglade kropp och trodde att hiv var lika med aids var lika med döden. Men sedan mitten av 1990-talet finns det bättre mediciner som gjort att folk slutat dö i aids. Och jag har haft tur, för det hivvirus jag bär på är av den mindre aggressiva sorten. Behandlingen fungerar mycket bra och är helt utan biverkningar. Jag är så frisk jag kan bli, säger han. I december 2007 valde Andreas Lundstedt att bli intervjuad i gaytidningen QX och berätta att han var hivsmittad. Men strax innan tidningen kom ut gav


han sig ut på en, som han säger, ”confession tour” och berättade för sina närmaste vänner och familj om sjukdomen. Med resultatet i hand ångrar han att han inte berättat tidigare. – Jag hade målat upp en bild av att mina nära skulle vända mig ryggen, men de tog det så bra. Och för varje vän jag berättade för, desto skönare kändes det. Nu fick de äntligen lära känna hela mig. För första gången kände jag mig hel och stark och att jag är helt okej. Det var då allt vände. Andreas Lundstedt känner sig glad och stolt över att ha bidragit till att samhället börjat uppmärksamma hivfrågan mer sedan han, ”kom ut ur garderoben för andra gången”. Han har bland annat deltagit i insamlingsgalor, pratat om hiv i Sommar i P1 och är ambassadör för SOS barnbyar. – Hittills har jag känt att jag bara genom mitt utkommande dragit mitt strå till stacken och jag står längst fram med fanan högt, men jag står ensam än så länge. Det gör jag gärna, men det vore fantastiskt om fler trädde fram, säger Andreas Lundstedt och fortsätter: – Jag hoppas att det ska komma ett vaccin innan jag dör. Till dess ser jag det som ett kall, ett ansvar jag har

att fortsätta prata om hiv, för att det ska bli mindre stigmatiserat och konstigt. Andreas Lundstedt håller på att skriva en bok om ”sitt liv och sitt hiv” och ska begära ut sin sjukvårdsjournal för att lättare kunna minnas åren efter hiv-testet. Och när den är färdig skulle han vilja föreläsa i skolor om hiv och aids och om hur man skyddar sig. – Det finns så mycket okunskap om hiv, särskilt hos ungdomar. Det handlar också om att skydda sig mot könssjukdomar och graviditet. Och i allmänhet är folk inte medvetna om att det inte bara är homosexuella, sprutnarkomaner och afrikaner som får hiv, utan också heterosexuella i Sverige. Det finns fall där heterosexuella hivsmittade dött i aids för att de fått sin diagnos för sent.

– Jag var livrädd att någon skulle se mig på sjukhuset under rutinkontrollerna, säger Andreas Lundstedt.

Sedan Andreas Lundstedt offentliggjorde sin hivsmitta känner han att han har landat. Han kan leva som vanligt, bara han har säkert sex med sin fästman, och han tar med glädje sina tabletter, för utan dem skulle han vara död. – Jag har blivit vän med mitt hiv. Förr hatade jag min situation och ville stundtals inte leva, det var som ett inre slagsmål, men nu är jag lugnare i mig själv och mår jättebra. F M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  13


Tema: 30 år med hiv Det är 30 år sedan de första aids-fallen beskrevs i USA. I väst har läkemedel förvandlat den dödliga sjukdomen till ett kroniskt tillstånd. Men i Afrika dör fortfarande miljoner människor varje år. Nu har forskarna börjat svänga ifrån tanken på ett vaccin och söker istället efter bot. text Fredrik Hedlund

En ständigt förändrande fiende Anders Sönnerborg

I juni 1981 rapporterade det amerikanska smittskyddsinstitutet ”Centers for Disease Control and Prevention”, CDC, för första gången om en ovanlig samling symptom hos ett antal homosexuella män från Los Angeles och New York. I början fanns det inget namn för tillståndet, men efter cirka ett år lanserade myndigheten begreppet aids, ”acquired immune deficiency syndrome” (förvärvad immunbristsyndrom). Men man visste fortfarande inte vad sjukdomen berodde på. Det skulle dröja ytterligare ett år innan det skyldiga viruset identifierades, beskrevs och så småningom döptes till hiv – humant immunbristvirus. Trots att de första fallen av aids beskrevs 1981 är sjukdomen betydligt äldre än så. Forskare har undersökt gamla sparade blodprov och hittat en man i Kongo som 1959 bar på viruset hiv. Och han var inte den första, det är forskarna rätt säkra på. – Med hjälp av matematiska modeller har man kommit fram till att viruset sannolikt gick över från apor till människa under perioden från senare hälften av 1800-talet till 1920, säger Anders Sönnerborg, adjungerad professor i virologi vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet. Till Sverige kom hiv-smittan första gången 1976. Men då endast i form av en besökande turist som råkade vårdas på Roslagstulls sjukhus för att sedan åka direkt hem igen. Det dröjde ytterligare några år innan viruset fick fäste här. – I december 1979 introducerades hiv bland män som

14   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

har sex med män. Bland narkomaner kom det lite senare, de första fallen är från 1982, men det exploderade i slutet av 1983 och under 1984 bland missbrukare i Stockholm, säger Anders Sönnerborg. Detta har konstaterats genom kontroll av sparade blodprover för att förstå hur smittspridningen gick till. Det första hiv-testet kom ju inte förrän 1984 så i början var det bara de som utvecklade symptom på aids som märktes. Men eftersom det normalt tar i snitt tio år att utveckla aids var de bara toppen på isberget. Det innebar också att de flesta hiv-smittade var helt ovetande om sin situation och kunde under denna tid smitta många andra. Sedan viruset identifierades, 1983, har forskare arbetat intensivt med att finna skydd, bot och behandling. Men viruset har visat sig vara betydligt svårare att knäcka än man först trodde. Något som illustreras väl av det berömda uttalandet av USAs dåvarande hälsominister, Margaret Heckler som 1984 lovade att det skulle finnas ett skyddande vaccin inom två år, något som världen fortfarande väntar på. När det gäller behandling av infektionen har det gått desto bättre, men det har varit en omtumlande väg, framför allt för patienterna. Det första läkemedlet som började användas kliniskt 1987 var zidovudin, mer känt som AZT, en så kallad nukleosidanalog som går in som en falsk byggsten i virusets DNA. Hos de döende aidspatienterna tände läkemedlet ett ljus av hopp som sedan bryskt släcktes. AZT förlorade nämligen sin effekt redan efter några månaders behandling eftersom hiv utveck-


istockphoto

Hiv-viruset kopieras till stora antal i kroppen och muterar ständigt. Viruset använder proteinerna på dess yta för att ta sig in i kroppens celler.

– I en patient utan bromsmedicin produceras 10 miljarder viruspartiklar per dygn. Och när viruset kopieras till nästa generation sker det nästan en mutation per varje ny viruspartikel. Det innebär att varje dag produceras omkring tio miljarder nya virusvarianter i varje smittad person, säger Jan Albert, professor i klinisk virologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet. Hans forskning går ut på att kartlägga och förstå hur hiv kan variera sig så mycket och med hjälp av mutationerna kartlägga smittspridningen mellan individer. Att viruset muterar så mycket gör att det alltid finns många olika varianter av viruset och att det alltid är någon variant som har en viss grad av resistens mot enskilda läkemedel. – Men om man använder en cocktail med flera olika läkemedel räcker det inte för viruset att bara ha en enda mutation för att komma undan utan det behövs flera stycken samtidigt, säger Jan Albert. Och behandlingen är verkligen effektiv, 90 procent av alla hiv-patienter i Sverige har virusnivåer som ligger

ulf sirborn

lade resistens mot läkemedlet. Och patienterna dog. 1994 tändes ett nytt hopp när kombinationen av AZT och en annan nukleosidanalog, lamivudin eller 3TC som den också kallas, visade sig ha en klar effekt på infektionen. Men återigen visade sig effekten avta med tiden och patienterna drabbades av ett andra bakslag – och dog. När sedan en ny typ av läkemedel kallad proteashämmare godkändes två år senare var det få hiv-smittade som vågade hoppas längre. Men när en proteashämmare lades till AZT och 3TC i en trippelbehandling fick man plötsligt en dramatisk och bestående effekt på dödligheten. – Vi var med i den första studien 1995 på proteashämmare med tolv patienter. Sex lottades till placebo och alla dog inom åtta månader, de andra sex lottades till proteashämmare och alla av dem lever än idag. Det illustrerar vilken stor effekt den nya behandlingen hade, säger Anders Sönnerborg. Men varför är det så svårt att komma åt viruset hiv? Och varför fungerar tre läkemedel när ett eller två läkemedel inte fungerade?

Jan Albert

p

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  15


Tema: 30 år med hiv

’’

I en patient utan bromsmedicin produceras 10 miljarder viruspartiklar per dygn. Och när viruset kopieras till nästa generation sker det nästan en mutation per varje ny viruspartikel. under det man kan upptäcka med de mätmetoder som används i vården. Dessa välbehandlade patienter har i dag en dödlighet som endast marginellt skiljer sig från friska patienters. Behandlingen fungerar till och med så bra att många forskare nu menar att de välbehandlade patienterna inte längre behöver betraktas som en smittorisk vid sexuell kontakt. – Nej, jag menar att de inte är smittsamma under förutsättning att de tar medicinen som de ska och inte har samtidiga könssjukdomar, säger Anders Sönnerborg. Frågan om smittsamheten är nu uppe till diskussion i vetenskapssamhället och det finns experter som har olika uppfattningar, men helt klart har behandlingen förändrat förutsättningarna för patienterna på ett mycket dramatiskt sätt. Själva läkemedelsbehandlingen av hiv har också förbättrats avsevärt sedan genombrottet i mitten av 1990-talet då patienterna ofta fick ta 15–20 tabletter om dagen enligt komplicerade scheman med ganska besvärliga biverkningar. I dag kan behandlingen ofta klaras med en enda tablett med milda eller inga biverkningar. Men det finns tony craddock/SPL

Den smittsammaste formen av hiv överfördes till människan från schimpansen.

Det finns olika typer av hiv

Hiv-1 och hiv-2 är två olika typer av hiv. Forskning visar att människor har fått virusen från apor vid olika tillfällen någon gång runt förra sekelskiftet. Hiv-1 kommer ifrån schimpans och är aggressivare och mer smittsamt och är därför det dominerande viruset. Hiv-2 kommer ifrån rökgrå mangab. Hur det gick till när de första människorna smittades vet man inte, men det troliga är att jägare vid slakt av apor har drabbats av en blodsmitta.

16   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

fortfarande orosmoln som en förhöjd risk för hjärtkärlsjukdom och eventuellt även för vissa cancerformer. Och så långtidseffekterna förstås. – Långtidseffekterna är ännu helt okända. Vad händer när man behandlar patienter med nukleosidanaloger under så lång tid? Finns det en ökad risk för cancerutveckling? Vi gör egentligen ett jättestort experiment, ingen har behandlat patienter så länge med den här typen av läkemedel tidigare, men alternativet är död, säger Anders Sönnerborg. På det stora hela har ändå en effektiv läkemedelsbehandling förvandlat en 100-procentigt dödlig sjukdom till ett kroniskt tillstånd som det går att leva med. Så är det här i väst. I Afrika är situationen en helt annan. Där bor mer än två tredjedelar av världens ungefär 33 miljoner hiv-smittade och där dör de fortfarande. I alla beskrivningar av hiv i Afrika måste man skilja på norr och söder. Det är främst i södra Afrika i länder som Sydafrika, Botswana, Namibia, Zambia och Zimbabwe, som förekomsten av hiv är riktigt hög. – Förekomsten av hiv varierar här mellan 10 och 30 procent, men i vissa subgrupper, som unga kvinnor mellan 19 och 24 år i kåkstäder och olika provinser i Sydafrika, är den ända upp till 40 procent, säger Anna Mia Ekström, docent och epidemiolog vid institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet som har specialiserat sig på hiv i Afrika. I motsats till västvärlden, där män fortfarande dominerar, är majoriteten av de smittade i södra Afrika kvinnor. – Det är framför allt en heterosexuell epidemi där och kvinnor är både biologiskt och socialt känsligare för hiv. Dels har kvinnor lättare att bli smittade vid vaginala samlag och dels så kan inte alla kvinnor välja vem de har sex med, säger hon. Men hon är samtidigt noga med att påpeka att det

Genetiskt skydd mot hiv

Någonstans mellan en och två av hundra svenskar har en mutation i dubbel uppsättning som innebär att de har förändrade gener för hivreceptorn CCR5. Den sitter på cellytan och är den mottagare som de flesta hiv-varianter behöver för att kunna ta sig in i celler. Den som har två muterade gener anses ha ett 98-procentigt skydd mot hiv. Tio till tjugo av hundra svenskar har mutationen i enkel uppsättning vilket innebär att de kan bli smittade, men det tar då längre tid att utveckla aids. Källa: Jan Albert, Karolinska Institutet.

p


Ytprotein CD4

Hiv binder till celler i kroppen, ofta så kallade CD4+ T-celler. Den första kontakten sker mellan särskilda ytproteiner på viruset och immuncellen.

L EL

Virusets arvsmassa sammanfogas med cellens arvsmassa. Viruset går nu antingen in i en vilofas eller tar över cellens maskineri så att den producerar nya viruspartiklar. Immuncellens arvsmassa

Receptor CCR5 Arvsmassa Arvsmassa

4

20 Ytprotein gp120

Hjärnan

Benmärgen

2 Lymfnoder

Tymus (bakom bröstbenet) Mjälten

Hiv öppnar cellväggen och släpper in sin arvsmassa som tar sig till immuncellens kärna.

Den nya virus-arvsmassan transporteras ut till cellytan och bildar nya smittsamma hiv-partiklar.

Gömmer sig i kroppen oppen Trots läkemedelsbehandling som sänker virusmängderna i blodet under gränsen för vad som går att tt upptäcka i vården så finns virusets arvsmassa kvar i vilande form i celler eller hos hivsmittade. Hittills har forskare hittat viruset gömt i immunförvarets celler, men också i celler i till exempel hjärnan, njurarna och testiklarna. Det gör att infektionen blossar upp igen om behandlingen skulle avbrytas.

Nytt h iv

1

Hiv -

v

Hiv förändras ofta och är expert på att gömma sig i kroppen där immunförsvaret inte kommer åt. s iru Tar över cellen

3

IMMUNC

Hiv lurar människan

Njurarna

Hiv i världen Lymfvävnad i magen

s iru -v

Procent av befolkningen med hiv år 2009. Ingen uppgift

<0,1%

<0,1–<0,5%

0,5–<1,0%

1–<5%

5–<15%

15–28%

Testiklarna

009

V2 ed HI

m evde l r o k ännis

m KÄLLOR: Maria D. Iglesias-Ussel et al. HIV Reservoirs: The New Frontier, UNAIDS

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  17


Tema: 30 år med hiv privat

Anna Mia Ekström

inte bara handlar om att kvinnorna är offer i ett mansdominerat samhälle utan det är en komplex blandning av orsaker som har gjort att hiv-epidemin har fått en sådan spridning i södra Afrika. En viktig faktor till spridningen är till exempel att det förväntas av yngre män att de ska ha flera kvinnliga partners för att bevisa sin manlighet, det ger högre status i kåkstäderna och på landsbygden. På senare tid har även vissa grupper av flickor i Sydafrika anammat detta beteende eftersom de inte vill vara sämre än killarna. Och systemet med parallella partners ger viruset fantastiska möjligheter att sprida sig. – Det är inte ovanligt att man har en huvudflickvän och några sidoflickvänner, en huvudpojkvän och några sidopojkvänner samt tillfälliga partners. Om någon i detta nätverk blir smittad så sprider det sig snabbt, säger Anna Mia Ekström. Det kan verka konstigt att människor håller fast vid detta sätt att leva när det ökar risken att smittas av hiv så mycket, men som alltid med sociala och kulturella beteenden är de svåra att ändra. Livsperspektiven ser också mycket annorlunda ut. – Döden är mer närvarande där så känslan ”tänk om jag blir smittad av hiv och dör om 10–15 år” är kanske inte lika skrämmande, eftersom risken att dö av någonting annat är högre. Det handlar också ofta om ungdomar som känner sig odödliga och som har svårt att se

Möjligt att bota hiv redan nu

Det är principiellt möjligt att bota hiv redan i dag. Det visar exemplet med en hiv-smittad man som 2006 fick en benmärgstransplantation i Tyskland efter att han även drabbats av behandlingsresistent leukemi. Transplantationsläkaren letade särskilt upp en donator som hade mutationen i CCR5-receptorn i dubbel uppsättning och därmed ett mycket starkt skydd mot hiv-infektion. Vid transplantationen eliminerades mannens eget immunsystem och ersattes av de transplanterade cellerna och efter det var hiv-infektionen borta. Det har nu gått fem år sedan transplantationen och mannen är fortfarande helt fri från hiv. Källor: Wall Street Journal, Blood

eye of science/spl

En hiv-viruspartikel knoppas av från en av immunförsvarets infekterade T-celler.

18   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

vitsen med att leva länge. Det är en ungdomsgrej mer än någonting annat, säger Anna Mia Ekström. Parallellt med flera kulturella orsaker till spridningen finns naturligtvis också den gamla vanliga oviljan att använda kondom. – Jag har intervjuat kvinnor i Kenya som säger att de berättar för männen att de har hiv, men männen använder ändå inte kondom. Män berättar också att kvinnorna vill ha barn och många vägrar acceptera kondom på grund av det, säger Anna Mia Ekström. Hur obegripligt det än kan framstå att välja bort kondom i ett sådant läge påpekar hon att kondomanvändningen generellt sett ändå är mycket bättre i länder som Kenya än vad den är i Sverige. – Det är färre ungdomar i Sverige som använder kondom vid sex med en ny partner än i Uganda och Kenya. Invånarna i länder med en hög förekomst av hiv är generellt mycket mer medvetna och bättre på att använda kondom, säger hon. Trots de stora problemen i södra Afrika finns det i alla fall en del positiva nyheter. Allt fler hiv-smittade människor får tillgång till bromsmediciner vilket både minskar dödligheten och smittspridningen. Men trots att medicineringen ökar är det fortfarande bara 37 procent av alla som behöver bromsmediciner i södra Afrika som får dem, enligt UNAIDS, FNs organ för samordning av frågor kring hiv och aids. Antalet nysmittade per år har också stadigt minskat under hela 2000-talet. UNAIDS redovisar att 2,2 miljoner människor smittades i Afrika 2001 och 2009 var den siffran nere på 1,8 miljoner. – Visst minskar det lite, men det är fortfarande på tok för många som smittas, säger Anna Mia Ekström. Förutom allt som redan görs med information, propagerande för kondomer alternativt avhållsamhet och distribution av bromsmediciner finns det mer att göra. 2007 inkluderade UNAIDS manlig omskärelse som förebyggande behandling mot hiv. Bakgrunden är studier som visar att risken för män att smittas av kvinnor halveras om männen är omskurna.


Antal nya hiv-diagnoser i Sverige 500

400

300

200

100

’’

500 svenskar smittas varje år

Knappt 500 personer i Sverige får varje år beskedet att de smittats av hiv. Drygt hälften är immigranter som kommit till Sverige med en smitta som de fått, vanligtvis heterosexuellt, innan de kom hit. Av det dryga hundratalet som smittas i Sverige är det stora flertalet män som har sex med män. En mindre grupp svenskar smittas utomlands under resor eller via intravenöst missbruk. Totalt har 9 400 personer fått diagnosen hiv-infektion i Sverige sedan början av 1980-talet, 2 350 av dessa har fått aids och 2 200 har avlidit.

600

0

1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011

Källa: Smittskyddsinstitutet

Det är färre ungdomar i Sverige som använder kondom vid sex med en ny partner än i Uganda och Kenya. Invånarna i länder med en hög förekomst av hiv är generellt mycket mer medvetna och bättre på att använda kondom.

– Jag tror att det är bra, men det är långt ifrån okompenkelt och alla övriga ansträngningar skulle kunna traplicerat. För att nå riktigt goda resultat skulle man bepas ned. Så en av de viktigaste frågorna är hur det går höva omskära alla pojkbebisar. Men i många samhälmed utvecklingen av det vaccin som USAs hälsominislen handlar det istället om traditionell omskärelse som ter utlovade till 1986? görs på unga män i 20-årsåldern som en manlighetsrit. – Det är ett svårt virus att utveckla vaccin mot. Det Och då uppmanas de ibland att gå ut och ha sex direkt finns ännu inga tydliga resultat som talar för att man efter ritualen, när de är som mest mottagliga för smitkan generera ett långvarigt och effektivt skydd mot hiv tan, säger hon. genom vaccination, säger Gunilla Karlsson Hedestam, En annan angelägen åtgärd är att satsa på att bygga docent i virologi vid institutionen för mikrobiologi, tuupp hälsosystemen i de drabbade länderna. I många länmör- och cellbiologi, Karolinska Institutet. der saknas både personal och en fungerande infrastrukDet som gör det så svårt att ta fram ett vaccin är vitur inom vården, något som är en nödvändig grund rusets enorma förmåga att förändra sig. Eftersom det i för att mycket annat ska fungera. Som medicinering till varje smittad obehandlad individ skapas flera miljarder exempel. Det finns en utbredd uppfattning i väst att hivnya viruspartiklar varje dag så finns det i världen många smittade i Afrika är dåliga på att följa ordinationer vilket hundratals miljarder varianter av hiv i omlopp. De vacökar risken för resistensutveckcinkandidater som hittills ling. Men det är snarare hälsotestats verkar bara känna igen Hiv/aids i siffror systemen som fallerar, menar en bråkdel av dessa virus vilket Totalt i världen: Anna Mia Ekström. inte är tillräckligt. Antal som lever med hiv: 33,3 miljoner Nyinfekterade med hiv 2009: 2,6 miljoner – Följsamheten är lika bra – Ett fungerande vaccin Antal döda i aids 2009: 1,8 miljoner eller bättre än i Sverige, om pamot hiv måste stimulera ett Södra Afrika (procentuell andel i världen): tienterna bara får medicinerna. immunsvar mot något som Antal som lever med hiv: 22,5 miljoner (68 %) Problemet är att tillgången på alla hiv-stammar har gemenNyinfekterade med hiv 2009: 1,8 miljoner (69 %) medicin varierar vilket gör att samt. Det har gjorts stora Antal döda i aids 2009: 1,3 miljoner (72 %) patienterna blir utan mediciner framsteg i att förstå vilka delar Barn under 15 år i världen: i perioder, säger hon. av viruset detta är och kan Antal som lever med hiv: 2,5 miljoner Nyinfekterade med hiv 2009: 370 000 man bara styra immunsvaret Antal döda i aids 2009: 260 000 Men med ett fungerande dit är man troligen på god vaccin mot hiv skulle alla i riskväg, säger Gunilla Karlsson Källa: UNAIDS Global Report 2010 zonen kunna skyddas relativt Hedestam.

Gunilla Karlsson Hedestam

p

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  19


Tema: 30 år med hiv anne arthur

Sarah Palmer

Men det kan man inte ännu. Hennes egen forskning går ut på att förstå hur B-cellerna – de celler som producerar antikroppar – aktiveras och regleras vid infektion och vaccination samt hur vaccininducerade antikroppar binder till olika delar av hiv. Kunskap som sannolikt är en förutsättning för att komma vidare i sökandet efter ett fungerande vaccin. – Det behövs mer grundforskning inom detta område. Vi har kommit en bit på väg, men hiv utmanar oss att gå in i detaljer på ett helt nytt sätt jämfört med andra virus, säger hon. Forskarna har alltså försökt skapa ett vaccin mot hiv i närmare 30 år utan att lyckas, frågan är om det någonsin kommer att gå? – Jag tror att det är möjligt att göra ett vaccin som ger ett partiellt skydd vilket kan göra stor nytta och minska den globala smittspridningen, men jag är mer tveksam till om vi kommer att kunna ta fram ett vaccin som ger ett hundraprocentigt skydd, säger Gunilla Karlsson Hedestam. Och hon är inte ensam om sina tvivel. – Jag tycker inte att det känns som om vi är särskilt nära ett vaccin. Jag tror att det kommer att ta lång tid innan vi har något som ens fungerar i småskalig laboratoriemiljö och att sedan få ut det i hela världen tar ännu längre tid. Nej, jag är inte särskilt optimistisk tyvärr, säger Jan Albert. Men han tillägger ändå med en viss optimistisk glimt. – Vi är åtminstone 30 år närmare ett vaccin än vad vi var för 30 år sedan. Men jag tror att det kommer att ta ett bra tag till. Istället tittar allt fler på möjligheten att utveckla ett botemedel mot hiv och helt enkelt radera ut viruset från kroppen. Det kan låta som en ännu svårare uppgift, men det är inte säkert att det är det. Redan i dag finns bromsmedicinerna som effektivt stoppar all virusreplikering i kroppen. Problemet är bara att en liten del av viruspartiklarna gömmer sig i kroppen så att bromsme-

2 0   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

En annan väg till bot skulle kunna gå via genterapi. En lyckad benmärgstransplantation i Tyskland har visat att det faktiskt är möjligt att bota hiv genom att förändra den receptor som hiv binder till för att infektera celler, CCR5 (se faktaruta sidan 18). Det är av flera skäl inte möjligt att benmärgstransplantera hiv-patienter för att bota dem, men det skulle vara möjligt att genmanipulera patienternas egna immunceller och slå ut generna för CCR5-receptorn och sedan sätta tillbaks immuncellerna och nå samma effekt. Flera av dessa metoder har nu börjat testas i små försök på människor. – Om några år kommer vi att veta mer om vilka strategier som verkar vara bäst, säger Sarah Palmer. Men sannolikt är det fortfarande lång tid kvar innan det går att kontrollera hiv och bota de smittade, tror hon, vis av erfarenheterna från vaccinforskningen. – Vi har sökt en lösning under de senaste 30 åren. Jag hoppas och tror att vi kommer att finna den inom nästa 30-årsperiod, säger hon. F

Många kändisar dog i aids

scanpix

Anders Kallersand/SCANPIX

Sighsten Herrgård håller presskonferens 1987.

dicinerna inte kommer åt dem. Det är dessa vilande hivpartiklar som gör att infektionen blossar upp igen inom två-tre veckor om bromsbehandlingen stoppas. Tanken är att på något sätt locka fram de vilande hiv-partiklarna, få dem att börja replikera och låta bromsmedicinerna ta hand om dem. Även om det kanske låter enkelt så är forskningen ännu i ett väldigt tidigt skede. – För att kunna få till en bot måste vi kunna rena varje cell ifrån virus. Och vi vet ännu inte var de finns, säger Sarah Palmer, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, Karolinska Institutet och vid Smittskyddsinstitutet. Hennes egen forskning går ut på att leta upp och identifiera de celler där hiv gömmer sig. Några är funna, men det finns fler gömställen för hiv som inte är identifierade ännu.

Aids-epidemin i västvärlden exploderade i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet med många tragiska konsekvenser som följd. Unga livfulla människor som plötsligt drabbades av konstiga infektioner och cancersjukdomar för att sedan dö. Dödligheten i aids utan behandling är i princip 100-procentig och listan på kända personer som avled under denna tid kan göras lång, från skådespelaren Rock Hudson (1985) via rocksångaren Freddie Mercury (1991) till tennisproffset Arthur Ashe (1993, smittades vid en blodtransfusion 1983). Bland svenskar som avled i aids kan profiler som Sighsten Herrgård (1989), Jacob Dahlin (1991) och Ebbe Carlsson (1992) nämnas. Källa: Wikipedia

Freddie Mercury


5

frågor till Kristina Broliden som forskar kring immunitet mot hiv och hur man kan använda det för framställning av vaccin och behandling. text: Fredrik Hedlund

Smittar hiv alltid vid sex? istockphoto

Smittar hiv alltid vid sexuell kontakt? – Nej, rent generellt så är det färre än en på 200 som smittas vid ett vanligt samlag, men eftersom man inte vet när detta händer så behöver man ju alltid skydda sig. Om ens partner har höga virusnivåer i kroppen så smittas man lättare. Det är också lättare att smittas om man har blåsor, andra infektioner eller sår på slemhinnorna där virusexpositionen sker. Vilken typ av sex, eller egentligen vilken slemhinna den osmittade får smittan på spelar också roll. Är smittorisken olika för kvinnor och män? – Ja, det är svårare för en kvinna att smitta en man vid ett heterosexuellt vaginalt samlag än tvärtom. Finns det de som är immuna mot hiv vid sexuell kontakt? – Runt en procent av befolkningen i Norden har en mutation på en receptor som hiv kan binda till för att ta sig in i kroppen. Om man saknar denna receptor är det väldigt svårt att bli smittad. Sedan har vi funnit att ungefär fem procent av en grupp prostituerade afrikanska kvinnor inte har smittats trots upprepade sexuella kontakter med hiv-smittade män. Vi vet ännu inte varför, men hittar vi orsaken kan vi kanske inducera ett liknande försvar med ett vaccin. Kvinnor och män löper olika risk att smittas.

Hur stor är risken för mor-barnsmitta? – Om man inte behandlar kvinnan så ligger risken på cirka 15–20 procent, alltså betydligt högre än vid sexuell kontakt. Det beror på att det är en lång exponeringstid under graviditeten, under förlossningen och vid amningen. Men det går i stort sett alltid att förhindra smittan till barnet om man får professionell förebyggande vård. Genom att behandla kvinnan med bromsmediciner och undvika amning är vi i västvärlden nästan nere på noll. F

stefan zimmerman

Finns det några nya sätt att skydda sig mot sexuell smitta? – Ja, ett av de senaste kallas mikrobicider. Det är en vaginal gel som innehåller bromsmediciner som har visat sig ge ett visst skydd mot smitta. En tanke med vår forskning är att om vi hittar ytterligare molekyler som skyddar mot hiv så kan man komplettera gelen med det. Denna metod att förebygga smitta kallas för preexpositionsprofylax och det finns även bromsmediciner i pillerform som har visat sig ge ett relativt gott skydd mot smitta. Bägge dom här alternativen är dock fortfarande bara på forskningsstadiet och är inte färdigutredda för allmänt bruk.

Kristina Broliden är professor i infektionssjukdomar vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  21


Krönika Lars Moberg Ulf Sirborn

Det kommer sannolikt att dröja många år innan det finns ett vaccin eller botemedel mot hiv. Tills vidare måste vi se sanningen i vitögat och satsa på de förebyggande åtgärder som har visat sig fungera, menar Lars Moberg.

Lars Moberg är överläkare på Venhälsan, Södersjukhuset.

Information är bästa prevention För varje två personer som nu påbörjar hiv-behandling i världen smittas fem nya. Vi lär vi få leva med spridning av hiv under många årtionden framöver. Trots detta faktum satsas alldeles för lite resurser på prevention. Det är synd, eftersom det finns flera effektiva sätt att motverka smittspridningen. För det första, gör injektionsverktyg tillgängliga för sprutnarkomaner, i enlighet med rekommendationerna från exempelvis världshälsoorganisationen WHO. Nu ser det ut som om de nya moderaterna har tagit över dumstruten (som kännetecknas av oförmågan att ha två tankar i huvudet samtidigt: nej till narkotika men ja till att narkomaner inte ska behöva få olika blodsmittor) från de gamla socialdemokraterna. Det finns bara en anständig sak att göra: Ge möjlighet till sprutbyte och framför allt ta bort lagar och regler som hindrar sprutnarkomaner att köpa injektionsverktyg på apotek och i sjukvårdsaffärer. För det andra, sprid information om hiv i skolorna. Svenska tonåringar löper liten risk att smittas av hiv även om exempelvis klamydia sprids friskt bland dem. Ändå är det ganska groteskt att de flesta ungdomar i skolan inte verkar få någon information alls om hiv, om vad det är för sjukdom, hur den smittar eller hur man kan skydda sig. Visst är klamydia mycket vanligare bland ungdomar men hiv är ju ett ojämförligt mycket allvarligare smittämne för både individ och samhälle, med långt värre följder än klamydia. Dessutom anser jag att det är viktigt att den information människor får är korrekt, så att de själva kan göra de riskbedömningar som är relevanta för dem och eventuellt minska risken för smitta. Den grupp som är drabbad av den största smittspridningen i Sverige är män som har sex med män (MSM). Under många år har ”sexualpolitiserad information” fått många MSM att tro att oralsex – som märk väl inte är den viktigaste spridningsvägen för hiv i MSM-gruppen men den är viktig nog – är en riskfri aktivitet när det gäller hiv, vilket inte är sant.

2 2   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

Allt fler lever också med den kanske inte helt sanningsenliga föreställningen att effektiv behandling mot hiv helt eliminerar smittrisken. Men här går åsikterna isär bland experterna. Den tillgängliga forskningen är gjord på grupper av heterosexuella par, där den ena är hivpositiv men som tack vare behandling haft icke upptäckbara virusmängder i minst ett halvår. Par som inte ska ha sex utanför relationen för att inte få andra sexuellt överförbara sjukdomar (STD). Men dessa studier kan inte utan vidare sägas gälla för alla andra grupper och sammanhang (till exempel MSM) – där analsex och/eller andra STD som vi vet kan öka smittrisken är mycket vanligare. En utredningskommitté tillsatt av det engelska överhuset fann nyligen att detta numera fattiga land hotas av ”potentiellt enorma kostnader om man låter bli att handskas på ett effektivt sätt med hiv-epidemin”. Den menar att regeringen bör göra hiv till en ”key public health priority” och satsa mer på prevention och på hiv-testning. Det är lika sant för Sverige som för Storbritannien, där man spenderar cirka 750 miljoner pund per år på hiv-behandling men mindre än 3 miljoner på prevention. En del katastrofer går att göra något åt, andra inte. Hiv-epidemin hör faktiskt till de förra, även om hindren och svårigheterna är stora. Den insikten hos fler än ett fåtal så kallade eldsjälar är förutsättningen för att vi som samhälle nu med 30 år av hiv bakom oss vidtar alla de åtgärder som minskar spridningen av hiv. Och med nödvändiga åtgärder menar jag inte blott och bart hivbehandling utan allt som borde ligga dessförinnan: prevention av det slag som vi vet fungerar. F Lästips:

För den som vill läsa om de mekanismer som i hög grad styrde epidemins utveckling i USA, rekommenderas: ”And the band played on” av Randy Shilts. För den som framför allt vill läsa om hur hiv smittar rekommenderas fyra ganska enkla broschyrer om hiv på www.hivinformation.nu eller på Noaks Arks hemsida www.noaksark.org.


Forskning för liv och livskvalitet Ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funk­ tionsnedsättningar i hjärnan.

Ditt bidrag behövs!

din gåva går till forskning om: adHd • afasi • als • alzHeimers sjukdom • aspergers syndrom • autism • Beroende • Bipolär sjukdom • Cp-skada • depression • dyslexi • epilepsi • Hjärnskada • Hjärntumör • migrän • ms • parkinsons sjukdom • ryggmärgsskada • sCHizofreni • stamCeller • stroke • ångest • ätstörningar … med flera

Värdefulla läkemedel till patienter med sällsynta sjukdomar Sobi tillhandahåller och utvecklar innovativa läkemedel för att hjälpa patienter med sällsynta sjukdomar och stora medicinska behov. Viktiga behandlingsområden är blodsjukdomar, autoimmuna sjukdomar, ärftliga metabola sjukdomar och behandlingar vid cancerterapi. I  Sobi strävar vi efter att genom våra nätverk med patienter och deras familjer, hälsovården och myndigheter öka kännedomen om de sällsynta sjukdomarna inom våra områden, och på så sätt bidra till en bättre vård för patienterna. Vår forskningsverksamhet är främst inriktad på nya läkemedel inom hemofili A och B samt prevention av tillväxthämning hos för tidigt födda barn.

Meze Design Photo: David Bicho

Mer information finns på www.sobi.com

Fakta om Sobi › Swedish Orphan Biovitrum, Sobi, är ett ledande europeiskt specialistläkemedelsföretag. Verksamheten omfattar hela värdekedjan från tillämpad forskning och utveckling, tillverkning, distribution, marknadsföring och kundsupport. Vår produktportfölj omfattar cirka 60 marknadsförda produkter och flera projekt i sen klinisk fas. Intäkterna uppgick 2010 till 1,9 miljarder svenska kronor och antalet anställda var cirka 500. Vi har egna marknadsbolag i 11 länder och representationskontor i ytterligare nio länder. Vi är också representerade genom partners i Nordamerika, Mellanöstern, Israel, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  2 3 ad_185x122_MedVet.indd 1

2011-10-25 14.59


Nyfiken på: Dygnsrytm Vår inre klocka, vars tid i första hand ställs av ljus och mörker, har avgörande betydelse för vår fysiska hälsa. Även för vår psykiska hälsa. Forskning vid Karolinska Institutet visar att personer med depressionssjukdomar och schizofreni har en rubbad styrning av den inre klockan. text Jenny Ryltenius illustrationer Anna Ödlund

Ljuset styr vår inre rytm bildmakarna

Jerker Hetta karsten schmitz

Gabriella Schmitz Lundkvist

Så här års är många trötta och hängiga. Det är inte så konstigt. Tröttheten på vintern är en djupt inprogrammerad biologisk funktion som huvudsakligen regleras av dagsljusets växlingar. Vår dygnsrytm styrs av en ”chefsklocka” i hjärnan som i sin tur kommunicerar med de så kallade klockgenerna, som finns i de flesta celler i kroppen (se faktaruta). Många blir också nedstämda på vintern och cirka tre procent av befolkningen lider av så kallad årstidsbunden depression, något som i vissa studier har visat sig kunna behandlas med ljusterapi. Samtidigt slår en SBU-rapport från 2007 fast att frågan om ljusets specifika effekt inte är fullständigt besvarad. En del av den positiva effekten som studiedeltagare har rapporterat skulle kunna bero på andra faktorer, som att de känner sig uppmärksammade och kommer i väg och gör någonting. För att komma närmre svaret på frågan vad själva ljuset har för betydelse för människor med årstidsbunden depression studerar Jerker Hetta, professor i socialpsykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet, just nu vilken effekt ljusterapi

Chefsklockan sitter i hjärnan

För att vår inre dygnsrytm inte ska hamna i otakt med omgivningen (som sker vid exempelvis ”jet lag”) måste den kalibreras. Det sker till stor del med hjälp av solljuset – via den centrala “chefsklockan” i hjärnan. Chefsklockan består av nervceller och deras klockgener i ett litet område i hjärnan nära synnervskorsningen. På latin heter området Nucleus suprachiasmaticus, vilket betyder ”en kärna, belägen ovanför synnervskorsningen”. Chefsklockan har förbindelse med omgivningens ljus genom att ljuskänsliga celler i ögonbotten förmedlar information om det är dag eller kväll. Om man tänker sig kroppens alla organ som en orkester så är chefsklockan i hjärnan dirigenten som koordinerar de andra klockorna i kroppen, till exempel dem i levern, hjärtat och huden. Dirigentens signaler bestämmer vid vilken tidpunkt olika organ ska vara aktiva.

2 4   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

med gryningsljus respektive fullt dagsljus har. Det senare är den typ av ljus som används vid ljusterapi i dag. – Vi vill undersöka om ljusets intensitet har någon påverkan på sjukdomen. Resultatet av studien kommer att bli en viktig pusselbit i kartläggningen av de mekanismer som är inblandade vid ljusbehandling, säger Jerker Hetta. Forskningen har också visat att vår psykiska hälsa har en koppling till styrningen av dygnsrytmen på cellnivå. Gabriella Schmitz Lundkvist, forskare i neurovetenskap, Swedish Medical Nanoscience Center vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet, har intresserat sig för klockgener hos personer med bipolär sjukdom och schizofreni. – Båda dessa tillstånd medför en oregelbunden dygnsrytm med sömnsvårigheter och vi har velat se om klockgenerna har någonting med sjukdomen att göra, säger Gabriella Schmitz Lundkvist. Eftersom klockgenerna finns i nästan alla celler i kroppen har hon för enkelhetens skull odlat hudceller för att studera klockgenerna i dem. Forskningen sker i samarbete med Jerker Hetta. – Hypotesen för personer med bipolär sjukdom och schizofreni är att de har en instabil klockmekanism och på så vis lättare kommer i fysiologisk otakt. Det vi hittills sett är att det verkar stämma, klockgenen cryptokrom 2 (CRY2), och eventuellt även cryptokrom 1 (CRY1), ser annorlunda ut hos dessa personer än hos friska, säger Jerker Hetta. Cryptokromerna är några av de klockgener som upptäcktes tidigast och har en av de centralaste rollerna


De klockgener som styr dygnsrytmen har en inbyggd frekvens på ungefär 24 timmar. Hos kvällsmänniskor är frekvensen en halvtimme längre. Det kanske inte låter så mycket men det betyder att om de bara följde sin inre klocka skulle kvällsmänniskorna vakna allt senare varje dag. Redan efter två veckor skulle de vara sju timmar helt fel.

i att upprätthålla vår dygnsrytm. Cryptokromerna finns i chefsklockan i hjärnan men även i nervcellerna i ögat. Dessa gener är direkt inblandade i att överföra dagsljusets signaler till hjärnan. En annan forskare som har intresserat sig för klockgenernas betydelse är Louise Sjöholm, som doktorerade 2010 vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. I hennes avhandling gjorde hon en intressant upptäckt när det gäller klockgenen CRY2.

– Jag såg att personer med depression hade lägre aktivitet i CRY2-genen. Dessutom ändrades inte genens aktivitet hos personerna med depression då de hölls vakna i 24 timmar, vilket de gjorde hos den friska kontrollgruppen. Detta tyder på att den inre klockan hos personer med en depression inte fungerar som den ska, säger Louise Sjöholm. Andra delstudier i avhandlingen pekar även på att om man har en genetisk sårbarhet och utsätts för vissa miljöfaktorer så kan detta kan leda till en depression. p M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  2 5


Nyfiken på: Dygnsrytm

’’

Än så länge kan vi inte dra andra slutsatser är att klockgener är inblandade i depressionssjukdomar.

Hos personer med depression fungerar inte den inre klockan som den ska.

I senare studier har Louise Sjöholm även visat att CRY2 kan kopplas till en viss typ av bipolär sjukdom där patienten pendlar ovanligt snabbt mellan depressioner och manier. – Än så länge kan vi inte dra andra slutsatser är att klockgener är inblandade i depressionssjukdomar, säger Louise Sjöholm. Och Jerker Hetta ger stöd åt resonemanget att klockgenerna är mycket betydelsefulla vid depressionssjukdomar. – Det skulle kunna vara så att själva rubbningen av 2 6   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

dygnsrytmiska processer är en mycket betydande orsak till utvecklingen av dessa sjukdomar, säger han. Dygnsrytmen påverkar även beteenden kopplade till känslor – som stress – som i sin tur kan leda till sjukdomar, exempelvis depression. Gabriella Schmitz Lundkvist studerar dygnsrytmens betydelse för stress hos möss. En ung mus har fått träffa en äldre dominant mus under två timmar på morgonen eller två timmar på kvällen. Bara åtskilda av en ihålig vägg vid båda tillfällena. – På kvällen, men inte alls lika mycket på morgonen, blir den lilla musen väldigt kraftigt påverkad av stress. För mössen är det alltså värre att utsättas för stress på kvällen än på morgonen. Man kan tänka sig att liknande försök på människor skulle ge omvänt resultat eftersom vi är dagdjur och inte nattaktiva som mössen, säger Gabriella Schmitz Lundkvist. F

anna persson

– En depressionssjukdom beror både på arv och miljö. Dock står sig majoriteten av våra genetiska fynd, även om jag kontrollerar för de miljöriskfaktorer som vi identifierat som mest avgörande för att utveckla en depression, säger Louise Sjöholm.

Louise Sjöholm


Hygieniskt tangentbord

www.medigenic.se tfn: 08-97 09 90

Din idé – till nytta för många Vi på Innovationskontoret vill hjälpa dig under resan från bra idé till livskraftig innovation. Vi anordnar inspirationsaktiviteter, erbjuder rådgivning och kan genom vårt nätverk se till att du får kontakt med andra innovationsaktörer som kan hjälpa dig att komma vidare.

ki.se/innovationoffice innovationoffice@ki.se 08-524 890 00

ffi

Välkommen till oss på Innovationskontoret!

ce

Oavsett om du har en ny idé eller har ägnat år av forskning för att komma fram till ditt resultat så är du välkommen att använda vår service.

O

Snabb, enkel rengöring Bra tangentbordskänsla Bakgrundsbelysning Påminnelse om rengöring

In no va tio n

• • • •


Forskarporträttet Karolinska Institutets yngsta professor heter Pernilla Lagergren och är 34 år. Hennes forskning handlar om hur man kan höja livskvaliteten för cancersjuka. Fast egentligen hade hon inte alls tänkt bli forskare; det var ju för patientkontakten hon blev sjuksköterska. text Anders Nilsson foto Johan Bergmark

”Känns bra att bryta mot professorsbilden” Som sjuksköterska på Karolinska universitetssjukhuset arbetade Pernilla Lagergren för att göra livet drägligare för patienter med matstrupscancer. Idag jobbar hon mot samma mål, fast som forskare och nybliven professor vid Karolinska Institutet. – Det är en enorm tillfredsställelse att som sjuksköterska kunna hjälpa den patient du har framför dig. Men då kan du bara hjälpa en åt gången. Det fantastiska med forskningen är jag förhoppningsvis kan hjälpa många fler, säger hon. Mellan en tredjedel och en fjärdedel av patienter med matstrupscancer behandlas med kirurgi. Det räddar livet på vissa, men operationen är mycket omfattande och medför stor risk för komplikationer och olika typer av långvariga besvär, som ätsvårigheter, viktnedgång, sura uppstötningar (reflux på läkarspråk) och diarréer. Pernilla Lagergrens forskning handlar om de problemen – hur vanliga de är, hur mycket de påverkar patientens liv och hur de kan minimeras. – Som cancersjuksköterska fick jag förstås en allmän bild av vilka besvär som var vanliga för just våra patienter. Men jag hade inte hela bilden klar för mig, på andra sjukhus skulle det ju kunna vara annorlunda. I vår forskning utgår vi från omfattande datainsamlingar över alla opererade patienter i hela Sverige. Det ger en helt annan säkerhet och precision i kunskaperna. Med bättre kunskap om vilka besvär patienterna upplever kan vården bli mer ob2 8   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

servant och fånga upp patienternas problem bättre och tidigare, förklarar hon. I stor utsträckning handlar det om att kunna ställa rätt frågor, eftersom patienterna inte självmant berättar allt. Vissa ser inte kopplingen mellan behandling och symptom. Att de till exempel har tarmbesvär kan ju knappast hänga ihop med att de blivit opererade i strupen, tänker de, och tiger för att inte besvära sin doktor i onödan.

Pernilla Lagergren om: Att bli befordrad till professor: Det var en granskningsprocess på tio månader. Jag trodde hela tiden att någon i rekryteringsutskottet eller någon av de sakkunniga eller rektor skulle säga nej, med hänvisning till min ålder. Arbetsgemenskap och fika: Jag tror på interaktion och diskussion. Där jag gjorde postdok satt alla ensamma framför datorn, fikade framför datorn, åt framför datorn. I vår grupp interagerar vi dagligen på ett naturligt sätt, och har gemensamma fikaraster, för både gemenskapens och forskningens skull. Förväntningar hemifrån: Många forskare är barn till forskare. Jag kommer från en fullständigt oakademisk familj, utan press på mig att göra akademisk karriär. Mina föräldrar fick lära sig ordet ”disputera” när jag skulle göra det.

När Pernilla Lagergren utbildade sig till sjuksköterska hade hon inte en tanke på att så småningom söka sig till forskningen. Det var det kliniska arbetet, patientkontakten, som lockade. Så småningom blev hon kontaktsjuksköterska för patienter med matstrupscancer och annan övre mag-tarmcancer på Karolinska universitetssjukhuset. – Det är ett arbete som ger väldigt mycket positivt tillbaka, trots att man verkligen lider med patienterna. Många är döende och man gör sitt bästa för att deras sista tid ska bli så bra som möjligt. De flesta patienter jag har haft finns kvar i huvudet. Positiva minnen, oavsett utgången på sjukdomen. Men på samma klinik pågick också mycket forskning, och Pernilla blev mer och mer intresserad av den verksamheten. – Det sporrade min nyfikenhet. Det är en så utsatt patientgrupp och jag kände att på det här sättet kan jag göra något mer. Hon började sin doktorandutbildning 2003. Sedan har det gått undan. Avhandlingen låg klar 2006, och efter en postdok-period i Stor-

p


Namn: Pernilla Lagergren Titel: Professor i kirurgisk vårdvetenskap Ålder: 34 år Familj: Maken Jesper och barnen Siri, 3 år, och Harald, 1 år, samt bonusbarnen Katarina, 18 år, och Fredrik, 15 år. Kopplar av med: Barnen. Uppväxt: I Piteå. Näst yngst av fyra systrar. ”Min lillasyster är närmast mig i ålder. Hon var den försiktiga, och jag hennes motsats, den som drev på.” Om akademiska stereotyper: ”Bilden av professorn som en äldre man finns ju fortfarande, det märker jag av folks reaktioner. Det känns bra att bryta mot den bilden.” Aktuell: Den 1 oktober befordrad till professor vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, Karolinska Institutet. M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  2 9


Pernilla Lagergren har ett tydligt mål med sin forskning: att hjälpa så många patienter som möjligt.

’’

De flesta patienter jag har haft finns kvar i huvudet. Positiva minnen, oavsett utgången av sjukdomen. britannien under ett och ett halvt år blev Pernilla Lagergren forskarassistent 2008, universitetslektor 2010 och slutligen Karolinska Institutets yngsta professor, 34 år gammal, i oktober 2011. Anledningen till den exceptionellt snabba karriären är enligt henne själv att hon har hamnat i en väldigt bra forskningsmiljö, där nivån är hög och folk stöder varandra. Och att viljan att hjälpa patienterna är en stor drivkraft för henne. Dessutom är hennes forskningsområde, hälsorelaterad livskvalitet, i snabb utveckling, påpekar hon. Frågar man folk runtomkring henne så lägger de till att Pernilla Lagergren är en exceptionellt strukturerad och målinriktad person som ser till att saker blir gjorda. En talang på att ta hand om både forskningsdata och människor. – Jo, jag gillar ordning och reda, säger hon. Och jag försöker komma till beslut, och undvika att man går och drar på frågor. Nu leder hon en forskargrupp vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi med fokus på livskvalitet för patienter med matstrupscancer. Medlemmarna i gruppen har rätt olika bakgrund. – En är läkare, en dietist och en psykolog, jag har nyligen anställt en statistiker och de tre doktoranderna är läkarstuderande. Och så jag, som är sjuksköterska. I verksamheten arbetar även epidemiologer och administrativ personal.

3 0   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

Gruppens tvärvetenskapliga sammansättning är egentligen inget hon medvetet eftersträvat. Men den är en stor fördel, slår hon fast. – Det lyfter forskningen. Alla tillför nya vinklingar på patienternas livskvalitet, från nutritionsfrågor till psykosociala aspekter. Mycket av det är i stort sett ostuderat tidigare. Men om jag får drömma så skulle jag gärna ha minst två psykologer, två dietister och så vidare, så att alla i gruppen hade någon av sin egen profession att bolla med. En av de förbipasserande i korridoren utanför Pernilla Lagergrens rum stannar och tittar glatt på oss genom glasväggen. Han trycker händerna och näsan mot glaset och dreglar lite. – Det är min son Harald, ett år, förklarar Pernilla. Han är här de flesta dagar, och har varit med nästan sedan han föddes. Precis som min treåring, Siri, var när hon var liten. Harald är oftast på mitt rum, men nu är han med min man som också jobbar här. Strategin för att lyckas kombinera jobb och familjeliv tycks vara att integrera istället för att separera: barnen får följa med till jobbet, och jobbet får följa med hem. – Kvällarna blir familjeliv och jobb parallellt. Jag har forskningen som både arbete och hobby. Det finns hur mycket som helst att göra inom forskningen för att förbättra för patienterna och jag tycker det är fantastiskt stimulerande att bidra till det. F


Här finns kunskap På Socialstyrelsens webbplats hittar du en omfattande kunskapsdatabas om ovanliga diagnoser. Du kan också kontakta oss på Informationscentrum för ovanliga diagnoser vid Göteborgs universitet. Vi ansvarar för arbetet med Socialstyrelsens databas och är en nationell resurs för alla som söker information om ovanliga diagnoser. Ovanliga diagnoser är sjukdomar som finns hos högst hundra personer per miljon invånare och som leder till omfattande funktionshinder. Databasen innehåller beskrivningar av närmare 300 diagnoser, och nya tillkommer kontinuerligt. Texterna utarbetas i samarbete med medicinska specialister och handikapporganisationer. De faktagranskas av en särskild expertgrupp och uppdateras regelbundet. www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser ovanligadiagnoser@gu.se 031-786 55 90


Forskningens vardag: Dyslexiforskning

Dyslexi kan orsakas av oerhört små förändringar på DNA-nivå. För att lokalisera dessa vänder sig forskarna till SciLifeLab, ett resurscenter som erbjuder den mest avancerade teknologin som finns att tillgå för att avläsa och tolka förändringar i arvsmassan. Text: Peter Örn Foto: Ylva Sundgren

Forskarna söker orsakerna till dyslexi i genernas DNA-kod, som byggs upp av de fyra kvävebaserna adenin (A), guanin (G), cytosin (C) och tymin (T).

Arvsmassans dolda stavfel Hans Matsson

– Dyslexi drabbar 5–10 procent av befolkningen och är vårt vanligaste inlärningsproblem. Om vi lär oss mer om de genetiska orsakerna kanske vi på sikt kan upptäcka de som drabbas mycket tidigare än i dag och ge bättre hjälp till den enskilde individen, säger dyslexiforskaren Hans Matsson. I Hans Matssons frys på institutionen för biovetenskaper och näringslära vid Karolinska Institutet finns blodprover från 100-tals finska dyslektiker, bland annat från föräldrar, barn och barnbarn från familjer med känd ärftlig dyslexi. Han försöker i sin forskning lokalisera vilka enskilda variationer i arvsmassans byggstenar – gener som styr bildning av proteiner och cellens funktion och i slutänden också bland annat hjärnans funktion – som ligger bakom 50–70 procent av all dyslexi. Så stor är andelen ärftlig dyslexi, tror forskarna. Han har redan lyckats ringa in ett område på kromosom sju, en region med tre gener som antas spela en stor roll vid ärftlig dyslexi i finska familjer. Men gener finns i en mängd varianter, alleler, beroende på hur den kemiska uppbyggnaden ser ut. De skiljer sig mel-

3 2   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

lan olika individer och han vill identifiera just de varianter som bidrar till dyslexi. Det kan handla om skillnader i enskilda baspar bland de omkring tre miljarder baspar som människans arvsmassa består av. Hans Matsson har extraherat kromosomregionerna för ytterligare elva gener redan på sitt eget laboratorium i Huddinge, men för den genetiska analysen och tolkningarna av resultatet krävs den mest högteknologiska utrustningen och kompetensen på området. Den finns vid SciLifeLab på andra sidan Stockholm, vid Karolinska Institutets campus i Solna, där Hans Matsson i dag är på ett av sina många besök. Thomas Svensson är chef för avdelningen Genome Bioinformatics på SciLifeLab. – Vi arbetar bara med rent DNA och RNA som forskare vid andra laboratorier lämnar in till oss. Motsvarande utrustning som den vi har finns på ett fåtal andra laboratorier i landet, och det som främst gör oss unika är vår samlade bioinformatikkompetens: ett 15tal bioinformatiker sitter i våra lokaler och gör de avancerade analyserna, säger Thomas Svensson F


Labbet tolkar arvsmassan

Hans Matsson ska analysera ett av sina DNA-prov innehållande gener som han misstänker spelar stor roll för ärftlig dyslexi. Forskarkollegan Tiina Robins har gjort en blandning av vatten och små magnetiska kulor som DNAt fäster på för att det inte ska klumpas ihop, innan det kan placeras i en så kallad emulsions-PCR (till vänster). Tekniken används för att mångfaldiga DNAt innan det slutligen placeras i den sekvenseringsapparat som avläser genernas struktur (till höger).

DNAt kan avläsas från båda ändar samtidigt för att få en säkrare avläsning, en möjlighet som allt fler forskare efterfrågar. Det tar ett par veckors tid för sekvenseringsapparaten att avläsa den enorma informationsmängden som finns i DNA-provet. Under tiden kan provet övervakas på en datorskärm. Hans Matsson diskuterar med Thomas Svensson på SciLifeLab kvaliteten på sina inlämnade DNA-prov, hur analyserna gått och vilka resultat han kan förvänta sig.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  3 3


QI Training E-learning

– Kvalitetssäkrad utbildning via internet. All vårdpersonal som hanterar medicinska gaser behöver utbildning. Detta för att säkerställa patientsäkerheten, öka säkerheten i arbetsmiljön samt förbättra kvaliteten i hanteringen. Vår E-learning gör det möjligt för sjukvården att erbjuda utbildning som alltid är tillgänglig när det passar både deltagaren och verksamheten. Allt som krävs är en dator med internetuppkoppling.

Användarnas system Som användare är du huvudperson – systemet är intuitivt och lätt att komma igång med. TakeCare skapar tidsvinster när du, som användare, direkt kan se vad dina kollegor har gjort för patienten.

För mer information kontakta vårt kundcenter på 08-731 18 00 eller besök oss på www.linde-healthcare.se

Linde: Living healthcare

Linde Healthcare AGA Gas AB, 181 81 Lidingö Tel: 08 731 10 00, Fax: 08 765 52 87, www.linde-healthcare.se

CompuGroup Medical Sweden AB www.compugroup.se

CGM_MedVet_Halv_Stående.indd 1

2011-09-05 16:28:11


Fråga forskaren Redaktör: Ola Danielsson

Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin till oss så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner ett första hjälpen-kit.

Vadå slaggprodukter?

Energiförbrukning kcal/h

15

5 Sitta

Stå

20 Tugga

Gå i trappor

Stå är bättre än att sitta, men ännu bättre är att tugga tuggummi.

Varför tappar vi hår? Manligt håravfall är ju vanligt förekommande, men varför tappar även en del kvinnor hår? Kan man få tillbaka hårväxten på något sätt? Goranka Stjernström Svar: Manligt håravfall beror på att hårsäckarna hos en del individer är extra känsliga för testosteron. Även kvinnor kan ha detta anlag och få ett håravfall som liknar männens, men inte lika uttalat och det är inte lika vanligt som hos män. Det brukar tillta i samband med menopausen, sannolikt en effekt av minskande östrogennivåer. Behandling med läkemedlet Minoxidil som appliceras på huden kan användas av kvinnor med manligt typ av håravfall. Det krävs lång tids behandling, 9–12 månader, innan effekten kan utvärderas. Lennart Emtestam, professor i dermatologi och venerologi

sven-olof ahlgren/scanpix

Svar: Slaggprodukterna som instruktören syftar på är så kallade metaboliter, till exempel mjölksyra, som Återhämtning – viktigt bildas när musklerna bryter i all träning. ner näringsämnen för att utvinna energi. Flera vetenskapliga studier har visat att så kallad aktiv återhämtning, exempelvis att cykla lätt i stället för att helt slappna av, är ett effektivt sätt att minska ansamlingen av metaboliter. Genom det minskade tempot anpassas blodflödet så att metaboliterna transporteras från musklerna till lever och hjärta där de kan brytas ned. Dessutom gör trampandet på cykeln att blodtrycket lättare upprätthålls. Skulle man sluta abrupt finns det risk att blod ansamlas i musklerna vilket gör att hjärtat får tillbaka för lite blod, blodtycket sjunker och man kan känna sig svimfärdig. Eva-Karin Sällstedt, doktorand i molekylär arbetsfysiologi

jonas ekströmer/scanpix

Min spinning-instruktör säger alltid att vi ska sakta ner tempot på slutet av passet för att transportera bort ”slaggprodukter”. Vad är det hon pratar om? Ylva Eriksson

200

Ta varje tillfälle till rörelse

Är det bättre att stå och arbeta vid sitt skrivbord istället för att sitta? Varför? Man står ju stilla. Helena Svar: Energiförbrukningen är mycket högre när vi står upp jämfört med om vi sitter (se grafik). För att stå upp och jobba krävs mer muskelarbete i både ben, bäcken och bål. Att stå och jobba några timmar varje dag vid ett höj- och sänkbart skrivbord brukar bara vara hälsosamt för de allra flesta. I vårt samhälle där vi tillbringar många timmar sittande ner varje dag, kan små förändringar i vardagen på sikt innebära stora effekter på hälsan, minska risken för övervikt och bukfetma, typ 2 diabetes och hjärtkärlsjukdom. Mai-Lis Hellenius, professor i allmänmedicin

paulina westerlind/scanpix

Är det bättre att stå?

Vanligare bland män.

n Tack för frågan. Du får ett första hjälpen-kit hemskickat. Redaktionen

Fråga och vinn

Skicka din fråga till: medicinskvetenskap@ki.se eller Medicinsk Vetenskap Informationsavdelningen Karolinska Institutet 17177 Stockholm

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  3 5


Kort om KIs forskning Redaktör: Cecilia Odlind

istockphoto

’’

En ny informationskampanj måste till snarast för att stoppa utvecklingen.

Miriam Katz-Salamon, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, apropå egna studien som visar att antalet fall av plötslig spädbarnsdöd ökar igen. År 2010 dog 27 barn i plötslig spädbarnsdöd. Orsaken är brist på information till nyblivna föräldrar, tror forskarna.

privat

Forskare har sett en koppling mellan olika tuggstilar och risken för att utveckla ätstörning. En ny avhandling av Ioannis Ioakeimidis, doktorand vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet visar vad det är som gör att vissa kvinnor minskar sin äthastighet medan andra inte gör det.

Olika tuggstilar kartlagda Varför har ni undersökt olika tuggmönster hos unga kvinnor? – Unga kvinnor är den grupp som oftast utvecklar ätstörningar. Vi har jämfört två olika grupper, de som minskar sin äthastighet mot slutet av måltiden och de som hela tiden äter med konstant hastighet. Vi har visat att den konstanta gruppen har en större risk att utveckla ätstörningar som anorexi eller fetma. Vi ville se vad det är som gör att många kvinnor minskar sin äthastighet.

Vilka skillnader såg ni mellan grupperna – Vi såg att tuggfrekvensen och pauserna mellan tuggorna var konstanta för båda grupper.

Däremot såg vi att gruppen som minskade sin äthastighet tog mindre tuggor och tuggade varje munsbit under längre tid mot måltidens slut, till skillnad från den konstanta gruppen.

Hur kan denna kunskap användas i praktiken? – På klinikerna Mandometer och Mandolean behandlar vi patienter med ätstörningar och fetma genom att de får öva sig på att äta rätt igen. Förhoppningen är att kunna ge dessa patienter bättre råd om hur de kan förändra sitt sätt att äta. Vi har publicerat en randomiserad kontrollerad studie som stöder idén.

Gustaf Andersson

Äthastigheten varierar Vissa personer äter sin mat med konstant hastighet och med lika stora tuggor genom en hel måltid. Andra saktar ner tempot och tar mindre tuggor med ökande tuggperioder, de senare är något mindre vanligt. Båda stilarna förekommer hos friska personer. Källa: Ioannis Ioakeimidis

3 6   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

Med hjälp av frivilliga influensarapportörer ska forskarna få koll på hur smittan sprider sig i landet. Du kan bli en av dem.

Ny webbplats ska ge koll på årets influensa Den årstidsbundna influensan är i antågande, och med den kommer ökade sjukskrivningar och belastningar på sjukvården. Men man vet aldrig i förväg var och när influensan slår till som hårdast. För att hålla bättre koll på smittspridningen öppnar Smittskyddsinstitutet och Karolinska Institutet en ny webbplats, www.influensakoll.se, där personer ur allmänheten själva kan anmäla sig som frivilliga förkylnings- och influensarapportörer. Alla som ställer upp får varje vecka en förfrågan via e-post om de insjuknat i någon infektion under veckan som gått och får ett kort frågeformulär om eventuella symptom. Målet är att sajten så småningom ska visa hur stor andel av deltagarna som har influensaliknande sjukdom i olika delar av landet, och att man på en karta kommer att kunna följa influensans utbredning och zooma in sitt lokala område. Syftet är att fånga in tidiga signaler om uppåtgående trender i smittspridningen i olika områden så att arbetsplatser och sjukvård kan hinna förbereda verksamheterna för hög frånvaro och många vårdsökande. Framförallt är det många äldre som blir svårt sjuka i influensa och måste söka vård.

35

procent av de skådespelare som på uppdrag av forskare spelade kraftigt berusade tilläts beställa alkohol på krogen i Stockholms innerstad, enligt en studie gjord av forskare vid centrum för psykiatriforskning. År 2005 serverades endast 16 procent.


Syndrom ökar risk för komplikationer vid graviditet

I den aktuella studien jämförs över 3 700 mödrar som fått diagnosen PCOS med över en miljon mödrar som inte haft PCOS. Forskarna fann att kvinnor med PCOS löpte 45 procents ökad risk att drabbas av havandeskapsförgiftning under graviditeten, och dubbelt så hög risk för mycket för tidig förlossning och graviditetsdiabetes. Barnen till dessa mödrar löpte också större risk att ha hög födelsevikt för tiden

och att drabbas av syrebrist i samband med förlossningen. – Resultaten visar att kvinnor med PCOS kan behöva följas tätare under sin graviditet och vid sin förlossning så att riskerna både för mor och barn kan minskas, säger Nathalie Roos, doktorand vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och läkare vid Karolinska universitetssjukhuset, som lett studien. Den aktuella studien är den första i världen av tillräcklig storlek för att kunna undersöka sambandet mellan PCOS och komplikationer under graviditet och förlossning. British Medical Journal oktober 2011

folio

Kvinnor med sjukdomen polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, löper mer än dubbelt så stor risk att drabbas av flera allvarliga graviditetskomplikationer, visar en ny studie från Karolinska Institutet.

En stor studie säkerställer för första gången sambandet mellan problem under graviditeten och vid förlossningen hos kvinnor som lider av så kallat polycystiskt ovariesyndrom.

Vanligt men okänt syndrom

Cirka 5–15 procent av alla kvinnor i fertil ålder lider av PCOS men många vet inte om det. PCOS kännetecknas av: • Många och små äggblåsor i äggstockarna. • Oregelbundna eller uteblivna ägglossningar och menstruationer. • Ökad benägenhet att gå upp i vikt. • Ökad kroppsbehåring av manlig typ.

Mutation låg bakom svår sjukdom

Två barn i en svensk familj drabbades av en tilltagande hjärnskada och leverpåverkan som inte kunde förklaras med kända mekanismer. När de undersöktes närmare av forskare vid Karolinska Institutet visade det sig att de bland annat hade en störd omsättning av aminosyran metionin. Genom att sekvensbestämma samtliga gener hos syskonen, så kallade helexomsekvensning, kunde forskarna visa att sjukdomen orsakades av en genmutation som ledde till brist på ett enzym

DR MARK J. WINTER/SCIENCE PHOTO LIBRARY

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en ny ärftlig sjukdom som leder till svår utvecklingsförsening och leverpåverkan.

Molekylmodell av aminosyran metionin, vars omsättning i kroppen är störd vid en nyupptäckt sjukdom.

som kallas adenosinkinas. Två ytterligare obesläktade familjer kunde sedan identifieras, med samma sjukdomsbild och med mutationer i samma sjukdomsgen. – Kunskapen är ett nödvändigt första steg i utvecklingen

av nya behandlingsmetoder för dessa patienter, säger professor Anna Wedell vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som lett studien.

’’

Kan man bara undvika ett övergrepp på ett barn har man räddat ett liv. Stefan Arver, forskare vid institutionen för medicin, Huddinge, och chef för Centrum för andrologi och sexualmedicin på Karolinska universitetssjukhuset apropå att mottagningen beräknar starta Sveriges första nationella hjälptelefonlinje för personer med riskabel/problematisk sexualitet efter årsskiftet. Till SVT.

The American journal of Human Genetics september 2011

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  37


Aktuellt: Cochleaimplantat Cochleaimplantaten har förändrat livet för hundratusentals hörselskadade och döva världen över, inte minst dövfödda barn. Men vägen till framgång har varit lång. Nu ska forskningen göra implantaten ännu bättre. text Karin Tideström foto Ylva Sundgren

”Jag grät när patienten fick hörseln tillbaka” karin tideström

Graeme Clark

Eva Karltorp

Den lilla apparaten ser inte mycket ut för ögat, men dess betydelse för örat är desto större. Tack vare de så kallade cochleaimplantaten kan läkare i dag återskapa det mänskliga hörselsinnet på konstgjord väg. – Man får nypa sig i armen ibland för att tro att det är sant. Det är det första sinnet vi har lyckats ersätta. Forskarna bakom borde kunna få Nobelpriset i framtiden, säger Eva Karltorp, forskare vid Karolinska Institutet samt överläkare och chef vid CI-sektionen på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge. Där görs omkring hälften av Sveriges i dag runt 250 operationer av cochleaimplantat per år. Hörseln är ett av våra mest komplicerade sinnen. Hårcellerna i hörselsnäckan (cochlea på latin) omvandlar vibrationerna från trumhinnan till impulser som leds vidare till hjärnan via hörselnerven. Cirka 90 procent av alla hörselskador beror på förlust av hårceller. Cochleaimplantaten imiterar hårcellernas funktion och stimulerar hörselnerven med elektriska impulser.

Ger dövfödda normalt talspråk Minst 250 000 hörselskadade och döva världen över har hittills fått cochleaimplantat och antalet patienter ökar snabbt. I Sverige har cirka 2 000 personer opererats. De flesta av dem kan i dag uppfatta tal. Vuxna hörselskadade opereras enbart om de tidigare varit hörande och lärt sig förstå tal. Cirka 40 procent av operationerna i Sverige görs på barn. 95 procent av alla dövfödda barn får implantaten. Om barnen opereras tidigt utvecklar de oftast normalt talspråk. Graeme Clark är inte ensam upphovsman till cochleaimplantaten. Parallellt med honom arbetade även andra forskarteam med liknande idéer, till exempel William House vid House Ear Institute i Los Angeles.

3 8   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

En av de mest betydelsefulla forskarna bakom cochleaimplantaten är den australiensiske professorn Graeme Clark. Redan i tioårsåldern bestämde han sig för att bli öronläkare. Hans far var hörselskadad och drev ett litet apotek i staden där de bodde. – När kunderna kom in för att handla intimprodukter tvingade min far dem att skrika fram sina beställningar. Som liten tyckte jag att det var pinsamt och ville hjälpa honom att höra bättre, säger han. Vägen till det första cochleaimplantatet blev lång, och bestod av en serie systematiska upptäcker snarare än några få aha-upplevelser. Graeme Clark fick kämpa hårt för att få ihop pengar till sin forskning. – Andra forskare skrev att det skulle vara omöjligt. Läkarkollegorna trodde att det skulle vara farligt. Generellt fanns väldigt många kritiker. Men det fanns också underbara människor som uppmuntrade mig, många av dem hade döva barn, säger han. Sin första operation på en människa gjorde Graeme Clark den 1 augusti 1978. Patienten var en vuxen man som nyligen förlorat hörseln på båda öronen. I slutet av samma år, efter en del justeringar av implantatets inställningar, uppgav patienten att han kunde höra talliknande ljud igen. Då brast det för Graeme Clark. – När patienten uppfattade ord för första gången gick jag in i laboratoriet intill och brast i gråt. Jag var så spänd. Det var en enorm känsla av lättnad och upphetsning, säger han. Nästa stora genombrott var när Graeme Clark och


Så fungerar cochleaimplantatet

Ett cochleaimplantat är ett hjälpmedel, en hörapparat, som kan hjälpa gravt hörselskadade och döva att höra. 1. Mikrofon

3. Sändare Balansnerv

4. Mottagare

Balansorgan

Hörselnerv

Ljud

5. Elektrod Hörselben Snäcka

2. Sladd till processor

’’

1. Ljudet fångas upp av mikrofonen. 2. Ljudet leds via sladden till processorn. Processorn kodar om ljudet. 3. Signalen leds sedan till sändaren bakom örat som överför radiovågorna genom huden till mottagaren. 4. Mottagaren som omvandlar koden till elektriska signaler. 5. Signalerna överförs via elektroden till hörselnerven. Hjärnan tolkar signalerna som ljud. Källa: Karolinska universitetssjukhuset

SVENSKA GRAFIKBYRÅN

... majoriteten av de opererade barnen går det väldigt bra för, de lär sig prata och blir delaktiga i den hörande världen.

hans forskarteam opererade de första döva australiensiska barnen och insåg att de, om de opererades tillräckligt tidigt, utvecklade helt normal talförståelse och ett normalt talspråk. – Det är verkligen fantastiskt. Att kunna ge barnen detta gör det värt allt blod, svett och tårar, säger Graeme Clark. Sverige är i dag ett av de länder som gör flest cochleaimplantatoperationer i världen i förhållande till befolkningsstorleken. Nästan alla dövfödda barn opereras, en del av dem så tidigt som vid sju månaders ålder. För att barnen ska utveckla ett normalt talspråk behövs dock insatser på flera plan. Personalen vid CI-sektionen på Karolinska universitetssjukhuset är knutna

till Karolinska Institutet och forskar om hur talspråksutvecklingen hos barnen ser ut. – Runt varje barn behövs ett team med bland annat en talpedagog. Det krävs hårt arbete av många inblandade parter, inte minst föräldrarna som ska lära barnen att kommunicera. Men majoriteten av de opererade barnen går det väldigt bra för, de lär sig prata och blir delaktiga i den hörande världen, säger Eva Karltorp. Vid CI-sektionen bedrivs också forskning om hur barnens hörsel påverkas om de får cochleaimplantat i båda öronen jämfört med bara ett. – Resultaten hittills tyder på att de blir bättre på att höra i bullriga miljöer och uppfatta varifrån ljuden kommer, säger Eva Karltorp. Alla cochleaimplantatoperationer blir dock inte lika lyckade. Många patienter har fortfarande svårt att förstå

p

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  3 9


’’

Aktuellt: Cochleaimplantat

Ulf Sirborn

Mats Ulfendahl

En förutsättning för att cochleaimplantaten ska fungera är att hörselnerverna i innerörat är intakta. tal och måste kombinera hörselintrycken med läppavläsning. En förutsättning för att cochleaimplantaten ska fungera är att hörselnerverna i innerörat är intakta. När en person förlorar hörseln börjar hörselnerverna tillbakabildas, eftersom de inte längre får någon stimulans. Därför vill man gärna operera vuxna patienter så snabbt som möjligt efter att hörselskadan uppstått. Framför allt är det patienter vars hörselnerver har börjat tillbakabildas som får problem. Mats Ulfendahl, professor i experimentell audiologi och otologi vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet, forskar om hur man kan gynna överlevnaden av nervcellerna. För att motverka celldöd och göra nervcellerna mer mottagliga för den elektriska stimuleringen, gör forskarna försök med att föra in olika substanser, bland annat tillväxtstimulerande ämnen, i innerörat. – I våra experimentella modeller fungerar det väldigt bra, säger Mats Ulfendahl. Forskargruppen undersöker också om det går att rädda nervcellerna genom att transplantera in celler som utsöndrar speciella, skyddande substanser. – Vi vet i dag att det finns sådana substanser, frågan är bara om effekten är tillräckligt stor för att det ska vara värt kostnader och risker. Det är fortfarande för tidigt att säga, men vi borde ha svaret inom de närmsta åren, säger Mats Ulfendahl. En nackdel med dagens implantat är att de är väldigt energikrävande, vilket innebär att batterierna måste laddas ofta. De är också vattenkänsliga och tål varken häftigt regn eller kraftiga svettningar. Många patienter vill också gärna slippa den yttre delen av implantatet, som i dag sitter bakom örat. Det har gjorts försök att placera alla implantatets delar under huden, men resultaten har ännu inte varit tillräckligt bra. Graeme Clark skulle gärna se att implantaten blev bättre på mer komplicerade ljud, som klassisk musik. Och kanske framför allt att de blev billigare, så att fler patienter i världen kunde få tillgång till dem. I dag kostar ett implantat omkring 200 000 kronor. – Men jämfört med att inte operera är det ändå billigt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Inte minst för små barn som har hela livet framför sig, säger Eva Karltorp. F

4 0   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

Johan fick I dag kan Johan Åhlander höra sina två katter jama och regnet som smattrar mot fönstren. Cochleaimplantaten har gett honom både hörseln och jobbet tillbaka. Det enda som märks av den grava hörselskada Johan Åhlander föddes med är en liten, svårdefinierad brytning när han pratar. – När jag träffar nya människor brukar de ofta fråga var jag kommer ifrån. De kan inte placera min dialekt, säger han. När Johan Åhlander växte upp på 1970-talet rådde en stark integrationsvåg. I stället för att placeras i specialklass och lära sig teckenspråk fick han gå i vanlig klass, använda hörselhjälpmedel och träna läppavläsning och tal tillsammans med en logoped. – Det fungerade hyfsat bra. Jag har alltid haft en stor revanschlust och kompenserade mitt handikapp genom att prestera bra på andra områden, säger han. Efter gymnasiet utbildade han sig till civilingenjör och gjorde snabb karriär på Ericsson. Men någonstans i trettioårsåldern började hans hörsel försämras ytterligare. Johan Åhlander, som då hade befordrats och fått chefsansvar, fick allt svårare att klara av den komplexa kommunikation en chef måste ha med sin omgivning. Vid det laget hade han fått kontakt med en läkare som rekommenderade cochleaimplantat. Men Johan Åhlander själv var skeptisk. – Jag var rädd om den lilla hörselrest jag hade kvar. Tekniken var inte särskilt beprövad än, särskilt inte på personer som varit hörselskadade sedan födseln, och läkarna gav inga garantier, säger han. Men Johan Åhlander hade inte behövt oroa sig. En


’’

Mitt jobb går ut på att ha dialoger och bygga relationer med kunder. Jag tror inte att jag hade kunnat ha den typen jobb utan implantaten, säger han.

ett nytt liv månad efter operationen av hans första öra 2002 slog läkarna på implantatet. Redan efter 30–40 sekunder kunde han höra det första samtalet. – I början lät det lite som Kalle Anka, men det blev snabbt bättre. Redan efter ett halvår ville jag operera även andra örat, säger han. Det svåraste i början var alla nya och okända hörselintryck. Många av ljuden hade han aldrig hört förut och det krävdes ett detektivarbete för att förstå vad det var som lät. Till exempel första gången han gick på toaletten och hörde vattnet spola i rören. Vid ett annat tillfälle hörde jag ett trummande ljud i lägenheten hela dagen. – När min fru kom hem frågade jag henne vad det var för något och hon förklarade att det var regnet som smattrade mot fönstren, säger han. Numera kan Johan Åhlander höra sina två katter och fågelsången utanför fönstren. Han hänger på ett helt annat sätt än tidigare med i sociala sammanhang. Och han har fått en ny kontakt med sin fru. – Tidigare var våra konversationer ganska kommandoorienterade. Nu kan vi ha mer nyanserade samtal, säger han. En gång i halvåret åker han till sjukhuset för att justera implantatets inställningar. Då låter det lite ovant i några dagar innan hjärnan vänjer sig. Cochleaimplantaten har inneburit en enorm förändring i Johan Åhlanders liv. Strax före den första operationen gick han in i väggen och blev sjukskriven. Att hela tiden behöva anstränga sig för att hänga med på jobbet slukade enorma mängder energi. Utan cochleaimplantaten tror han inte att han hade klarat att komma tillbaka. – Mitt jobb går ut på att ha dialoger och bygga relationer med kunder. Jag tror inte att jag hade kunnat ha den typen jobb utan implantaten, säger han. F

Små kattljud förgyller dagen för Johan Åhlander som fick hörseln tillbaka efter en operation.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  41


Topplistan Redaktör: Cecilia Odlind

Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i några av de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna. iStock photo

Nature:

Störd cellfunktion kopplas till fetma Genom att mäta den radioaktiva isotopen kol-14 kan forskare vid Karolinska Institutet nu förknippa störningar i fettcellernas funktion med sjukdomar som fetma, diabetes och blodfettsrubbningar. Resultaten visar att fettcellerna hos feta personer har ökad förmåga att lagra fetter men minskad förmåga att göra sig av med dem. – Rent intuitivt skulle man kunna tänka sig att det är så. Men det är första gången någon visar att omsättningen av fett i fettcellerna ser olika ut hos friska och feta individer. Det här öppnar för nya forskningsfält och möjligheter till behandling, säger Peter Arner, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, som lett studien tillsammans med kollegan Kirsty Spalding vid institutionen för cell- och molekylärbiologi. Forskarna använde vävnadsprover från nära hundra personer, smala såväl som feta. Genom att ta reda på åldern på fettet i fettcellerna kunde de dra slutsatser om hur fettet lagras och utsöndras över tid. Metoden för åldersbestämningen utgår från upptag av radioaktivt kol, kol-14, från atmosfären in i kroppen. Kärnvapentester under det kalla kriget ledde till en kraftig ökning av kol-14 i atmosfären. Sedan testerna upphörde har det sedan skett en gradvis minskning. – Genom att jämföra halterna av kol-14 i fett och i atmosfären kan vi datummärka fettet, säger Kirsty Spalding, som har utvecklat metoden för undersökning av fettvävnad och andra biologiska prover. På så sätt kom forskarna fram till att fett i friska människors fettceller i genomsnitt förnyas sex gånger under de tio år som en fettcell lever. Personer med ett förstadium till typ 2-diabetes, så kallad insulinresistens, hade däremot nedsatt förmåga att göra sig av med fettet från fettcellerna. Det gällde också personer med familjär kombinerad hyperlipidemi, en vanlig form av ärftlig blodfettsrubbning. Dynamics of human adipose lipid turnover in health and metabolic disease Arner P, Bernard S, Salehpour M, Possnert G, Liebl J, Steier P, Buchholz BA, Eriksson M, Arner E, Hauner H, Skurk T, Rydén M, Frayn KN, Spalding KL Nature september 2011

4 2   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

Hudcancertypen malignt melanom är den cancerform som ökar snabbast i Sverige och andra länder med i huvudsak ljushyad befolkning. Osäkerheten kring den bästa kirurgiska behandlingen vid så kallat högriskmelanom har varit stor men nu visar ny forskning att ett mindre kirurgiskt ingrepp är lika säkert.

The Lancet:

Mindre kirurgiskt ingrepp tillräckligt vid högriskmelanom Ett hälften så stort kirurgiskt ingrepp är fullt tillräckligt för behandling av patienter med den farligare formen av hudcancer, malignt melanom. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en stor studie som utgår från flera länder. Ett mindre kirurgiskt ingrepp spar onödigt lidande och ger bättre kosmetiskt resultat och visar sig dessutom vara lika säkert då patienternas överlevnad i de båda grupperna är densamma. Totalt ingick 936 patienter med högriskmelanom mellan åren 1992 och 2004 i studien. Resultaten visar att det är lika säkert att operera patienter med högriskmelanom med 2 centimeters hudmarginal in i frisk hud jämfört med fyra centimeters marginal. Vid 5-årskontrollen syntes ingen skillnad i överlevnad eller i antal återfall. En liten del, tre procent av det totala antalet patienter, fick ett återfall i operationsärret: 20 stycken i två-centimersgruppen och nio stycken i fyra-centimetersgruppen, men denna skillnad är inte statistisk säkerställd. – Malignt melanom är en av de cancerformer som ökar mest i vårt land och därför är det viktigt att utarbeta riktlinjer för samordnad behandling, samt att följa resultaten av behandling, säger Peter Gillgren, forskare vid institutionen för onkologi-patologi och institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, vid Karolinska Institutet. A randomised multicentre trial comparing 2-cm vs. 4-cm surgical excision margins for primary cutaneous melanoma thicker than 2mm Gillgren P, Drzewiecki KT, Niin M, Gullestad HP, Hellborg H, Månsson-Brahme E, Ingvar C, Ringborg U The Lancet oktober 2011


PLoS Medicine:

Höjdarpublikationer

Mobiltelefonddata på Haiti effektiviserar katastrofhjälp

Improved response to disaster and outbreaks by tracking population movements with mobile phone network data: A postearthquake geospatial study in Haiti Bengtsson L, Lu X, Thorson A, Garfield R, von Schreeb J PLoS Medicine augusti 2011

Varje år drabbas över 100 miljoner människor av katastrofer. Ofta saknas grundläggande information om var drabbade människor befinner sig, något som försvårar hjälpinsatserna.

Journal of Clinical Oncology:

Dödsorsaken hos bröstcancerpatienter kartlagd Prognosen för bröstcancer har studerats under många år men få har ställt frågan – vad dör bröstcancerpatienter av? Nyligen publicerades en studie där dödsorsaker inom 10 år från diagnos beskrevs bland 12 850 kvinnor. Kvinnor yngre än 45 år vid diagnos avled nästa samtliga av bröstcancer (95 procent). Hos kvinnor diagnosticerade mellan 65 och 74 år avled inte ens hälften i bröstcancer (44,5 procent). Patienter med spridning till 1–3 lymfknutar hade större sannolikhet att dö i bröstcancer vilket var förväntat. Förvånande var att man inte såg någon skillnad i överlevnad mellan de som hade så kallad östrogenreceptorpositiv eller östrogenreceptornegativ bröstcancer. Östrogenreceptorstatus anses vara en pålitlig markör för prognosen men den skillnaden var endast uppenbar de första åren efter diagnos. Prognosis of patients with breast cancer: causes of death and effects of time since diagnosis, age, and tumor characteristics Colzani E, Liljegren A, Johansson ALV, Adolfsson J, Hellborg H, Hall PFL, Czene K Journal of Clinical Oncology september 2011

Ny typ av cancerläkemedel identifierat Inhibition of proteasome deubiquitinating activity as a new cancer therapy D’Arcy P, Brnjic S, Hägg Olofsson M, Fryknäs M, Lindsten K, De Cesare M, Perego P, Sadeghi B, Hassan M, Larsson R, Linder S Nature Medicine november 2011

scanpix

Befolkningsrörelser efter katastrofer gör det svårt att leverera livsnödvändig hjälp till rätt plats och i rätt omfattning. Forskare vid Karolinska Institutet och Columbia University, USA, har under jordbävningskatastrofen och koleraepidemin på Haiti utvecklat en ny metod för att lösa problemet – genom att löpande följa rörelserna av 2 miljoner anonyma mobiltelefoner och rapportera direkt till hjälporganisationerna på plats. – Arbetet har varit extremt uppskattat av hjälporganisationer på plats och vi tror att metoden i framtiden kan leda till viktiga förbättringar av katastrofhjälp och utvecklingssamarbete. Vi arbetar nu med att sätta upp en organisation för att rutinmässigt kunna utföra liknande analyser vid framtida katastrofer, säger Linus Bengtsson, läkare och doktorand vid institutionen för folkhälsovetenskap, som har lett arbetet med att utveckla metoden.

Värktabletter kan skydda mot tarmcancer Long-term effect of aspirin on cancer risk in carriers of hereditary colorectal cancer: an analysis from the CAPP2 randomised controlled trial Burn J, Gerdes A-M, Macrae F, Mecklin J-P, Moeslin G, Olschwang S, Eccles D, Evans DG, Maher ER, Bertario L, Bisgaard M-L, Dunlop MG, Ho JWC, Hodgson SV, Lindblom A et al, on the behalf of the CAPP2 Investigators Lancet oktober 2011 Prognosfaktorer vid nasofarynxcancer samlade Eight-Signature Classifier for Prediction of Nasopharnyngeal Carcinoma Survival Wang HY, Ernberg I, Ye W, Adami HO, Chan AT et al Journal of Clinical Oncology oktober 2011 Ovanliga genvarianter kopplas till inflammatorisk tarmsjukdom Deep resequencing of GWAS loci identifies independent rare variants associated with inflammatory bowel disease Rivas MA, Beaudoin M, Gardet A, et al Nature Genetics oktober 2011 Kartläggning av livskvaliteten hos prostatacancerpatienter visar på vikten av rådgivning under hela sjukdomsperioden Long-term quality-of-life outcomes after radical prostatectomy or watchful waiting: the Scandinavian Prostate Cancer Group-4 randomised trial Johansson E, Stieneck G, Holmberg L, Johansson J-E, Nyberg T, Ruutu M, Bill-Axelsson A, for the SPCG-4 Investigators Lancet Oncology september 2011 Genetisk känslighet för bipolär sjukdom kartlagd Large-scale genome-wide association analysis of bipolar disorders identifies a new susceptibility locus near ODZ4 Sklar P, Ripke S, Scott LJ, et al Nature Genetics september 2011 Stamceller från annan person positivt vid cancersjukdomen myelom Tandem autologous/reduced-intensity conditioning allogeneic stem-cell transplantation versus autologous transplantation in myeloma: long-term follow-up Björkstrand B, Iacobelli S, Hegenbart U, Gruber A, Greinix H, Volin L, Narni F, Musto P, Beksac M, Bosi A, Milone G, Corradini P, Goldschmidt H, de Witte T, Morris C, Niederwieser D, Garthon G Journal of Clinical Oncology juli 2011 Här listas några av det senaste kvartalets publikationer där forskare vid Karolinska Institutet medverkat i tidskrifter med en så kallad impact factor över 15. Impact factorn för en tidskrift är en siffra som anger genomsnittligt antal referenser under ett år till artiklar som publicerats i tidskriften de två tidigare åren.

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  4 3


Memmert CO2-inkubatorer/värmeskåp/klimatkammare

HET!

NYHETER!

• Bästa klimatet för kvalité, miljön och din budget! • HPP ny klimatkammare med Peltierkylning ger en extremt tyst och energisnål klimatkammare till lågt pris.

Hettich

Mikro-/bords-/golvcentrifuger • Effektiv och säker med litet fotavtryck! • Rotina 38/38R ny bordscentrifug med eller utan kyla • Swingoutrotor för16x50ml/4x250ml. max. 4863xG • Vinkelrotor 8x50ml klarar 22 789xG

Extremt tyst och energisnål! Hettich Labinstrument AB Kuskvägen 8, 191 62 Sollentuna

Tel: 08-752 00 30 Fax: 08-752 03 90

E-mail: info@hettichlabinstrument.se www.hettichlabinstrument.se

Det handlar om din trygghet på nätet! Alla som använder Internet idag har tillgång till mängder av information som kan besvara frågor om hälso- och sjukvård. Sökmotorer söker brett och erbjuder oftast långa listor med dokument från en mängd källor. Det är viktigt att du kritiskt granskar informationen och bl a tar reda på vem eller vilka som står bakom webbsidan samt om texten är aktuell. Det är först då du kan göra din bedömning av materialets trovärdighet. Läkemedelsföretag som är medlemmar i LIF följer idag ”Läkemedelsbranschens etiska regelverk”, ett etablerat etiskt regelverk för information om läkemedel. Läkemedelsbranschen har tagit ytterligare ett steg mot tryggare informationssökning på nätet genom en egen kvalitetsmärkning. LIFs kvalitetsmärke står för att informationen på läkemedelsföretagets webbsida är balanserad, saklig och aktuell. Att reglerna efterföljs övervakas fortlöpande av läkemedelsindustrins oberoende granskningsinstanser. Titta efter symbolen nästa gång du söker information – det handlar om din trygghet på nätet! Läkemedelsindustriföreningens Service AB/The Swedish Association of the Pharmaceutical Industry AB Box 17608, SE -118 92 Stockholm, Tel +46 8 462 37 00 Fax +46 8 462 02 92 E-mail info@lif.se www.lif.se www.fass.se

4 4   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

LIF är branschorganisationen för forskande läkemedelsföretag verksamma i Sverige. LIF företräder ca 75 medlemsföretag vilka står som tillverkare för ca 80% av alla läkemedel som säljs i Sverige. Läs mer om företagen och LIFs kvalitetsmärke på www.lif.se.

LIF1109

w


Avhandlingen iStockphoto

Man har hittills ansett att kolmonoxid är den gas som leder till flest dödsfall i samband med bränder. Men en aktuell avhandling visar att även vätecyanid spelar en viktig roll, en kunskap som kan leda till att fler liv räddas. text Ann-Marie Dock Varje år dör omkring 120 personer i Sverige i samband med bränder.

Snabb diagnos av rökgaser kan rädda fler brandoffer – SnabbVåra studier med försökspersoner som andats in låga ofarliga nivåer av vätecyanid visar att redan efter ett par minuter går det att mäta halten i utandningsluften. Vi tog sedan fram en datormodell som visar på effekten om en person utsatts för nästan dödlig exponering. Här var cyanidnivåerna i utandningsluften betydligt högre än i uppmätta bakgrundsnivåer. Vi har alltså visat att mätningar av utandningsluft kan fungera som diagnostisk metod för cyanidförgiftning. Men för att metoden ska få praktisk tillämpning krävs att det sker en utveckling av ett mätinstrument som går lätt att ta med i en ambulans.

sebastian perner

Kristin Stamyr, toxikolog vid Institutet för miljömedicin, IMM, har använt sig av två svenska databaser inom rättsmedicin med uppgifter om personer som avlidit i samband med bränder under åren 1992 fram till 2009. Hon har undersökt förekomsten av karboxyhemoglobin respektive cyanid i blodet hos brandoffren och kan konstatera att antalet dödsoffer på grund av cyanidförgiftning var betydligt fler än man tidigare trott. – Då kolmonoxid binder till hemoglobin i blodet bildas karboxyhemoglobin. Det innebär att cellerna inte får tillräckligt med syre och därmed skadas vilket kan leda till döden om inte motåtgärder snabbt sätts in. En annan farlig rökgas är vätecyanid. Då man andats in vätecyanid frigörs vätet och kvar blir cyanid, som är mycket giftigt, förklarar Kristin Stamyr. Medvetslösa personer med kolmonoxidförgiftning behandlas med hundra procent syrgas, ibland även i tryckkammare. Vid cyanidförgiftning finns ett par motgifter, som ges intravenöst. Det ena är tiosulfat – sulfat behövs för att kroppen ska kunna bryta ner cyanid – det andra är hydroxokobalamin, som reagerar med cyanid så att vitamin B12 bildas. Ett problem är att det saknats en diagnostisk metod som snabbt kan ge svar på om en person är medvetslös på grund av kolmonoxidförgiftning eller cyanidförgiftning eller en kombination av båda. Cyanidhalten har man kunnat mäta via blodprov, men det är inte särskilt effektivt eftersom det inte ger ett tillräckligt snabbt svar. – Vi ville därför ta reda på om man kan avgöra vilken typ av förgiftning det rör sig om genom att mäta i utandningsluft, berättar Kristin Stamyr.

Kristin Stamyr

Kristin Stamyr har inte utrett vilken skillnad bättre diagnosmetoder skulle göra för patienterna i praktiken, men hon kan tänka sig flera fördelar. – Ett alternativ när man inte vet vilken gas det handlar om är att behandla för båda. Men det är inte optimalt, bland annat eftersom behandlingen är kostsam och kan ha vissa biverkningar. En snabb diagnos kan också vara relevant i situationer där man måste prioritera vem som ska behandlas först, säger hon.F

Konstfiber ger giftiga rökgaser Giftiga rökgaser bildas bland annat vid förbränning av ull och konstfibrer, material som används i möbelstoppning och i madrasser. Det har blivit vanligare med cyanidförgiftning i och med att det används allt mer konstfibrer i hemmen. Vid eldsvåda kan koncentrationen av rökgaser öka mycket snabbt vilket gör att det handlar om någon eller några minuter innan man blir medvetslös och avlider. Källa: Kristin Stamyr

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  4 5


Fördjupning: Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin

Immunförsvarets spejare och dirigenter Kanske har du aldrig hört talas om toll-liknande receptorer och dendritiska celler, men utan dem skulle du inte överleva länge. Årets Nobelpristagare har upptäckt de receptorer och celler som gör att immunförsvaret kan aktiveras när det behövs. text Ola Danielsson enkäter Ann-Marie Dock Du sitter kanske lugnt och tryggt i din läsfåtölj, men du i är själva verket är under våldsam attack. Små mikroorganismer – virus, bakterier, svampar och parasiter – försöker ständigt invadera våra kroppar. Men oftast behöver vi inte bry oss om det eftersom vårt immunförsvar är expert på att sätta in lämpliga motattacker, det jobbar i det tysta och upptäcker och förstör angriparna. Men årets tre Nobelpristagare i fysiologi eller medicin har brytt sig, så mycket att de har kunnat upptäcka hur det går till. Jules Hoffmann och Bruce Beutler upptäckte, i banflugor respektive möss,

att det runt om i kroppen finns receptorer som känner av molekyler som är förknippade med mikroorganismer och aktiverar det medfödda immunförsvaret. I däggdjur fick de namnet toll-lika receptorer, TLR. Det medfödda immunförsvaret är immunreaktionens första fas som bland annat inbegriper en inflammation. Ralph Steinman upptäckte de så kal�lade dendritiska cellerna och visade att de fungerar som en dirigent i det förvärvade immunförsvaret. Det är immunreaktionens senare fas som involverar T-celler, antikroppar och bildandet av ett immu-

Nobelpriset i fysiologi/medicin

1

KÄLLA: Nobelförsamlingen, KI

4 6   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

(1941)

(1957)

TLR

Förvärvad immunitet Dendritcellerna tar emot signaler från det medfödda immunförsvaret och kan upptäcka mikroorganismer som kan ha undkommit det. Dendritcellerna aktiverar i sin tur bland annat T-celler.

Bruce Beutler

Prisas för deras upptäckter rörande aktivering av medfödd immunitet.

TLR aktiverar d det medfödda imm immunförsvaret och merparten av de angripande mikroorganismerna förstörs.

2

Jules Hoffmann

Partiklar

Partiklar från mikroorganismer binder till Toll-lika receptorer (TLR) på kroppens celler.

Vårt immunförsvar fungerar i två steg. Det är för upptäckten av hur dessa aktiveras och samverkar som årets Nobelpristagare prisas.

Bakterier, virus, svampar oc och ch andra mikroorganismer attackerar osss ständigt.

Medfödd immunitet

nologiskt minne som gör kroppen bättre rustad inför framtida infektioner. Varje gång vi ställs inför en infektion måste TLR och de dendritiska cellerna göra sitt jobb, annars tar angriparen över och vi blir sjuka. Men de kan också vara inblandade när immunförsvaret gör misstag och angriper den egna kroppen, som vid kroniska inflammationssjukdomar. På de följande sidorna berättar forskare vid Karolinska Institutet om hur kunskapen om TLR och dendritiska celler kan användas för bättre förstå och bekämpa olika sjukdomar. F

Cellmembran

Inflammation som bromsar infektionen d T-celler, en typ av vita blodkroppar, sätter igång en mängd försvarsreaktioner och utvecklar ett minne mot infektioner. Ralph Steinman

(1943–2011) Dentritcell

Prisas för hans upptäckt av dendritcellen och dess roll vid förvärvad immunitet. SVENSKA GRAFIKBYRÅN


Vi frågade forskarna som jobbar vidare i Nobelpristagarnas spår. Vilken betydelse har TLR vid olika sjukdomar?

professor i klinisk mikrobiologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Forskar om bakterieinfektioner. Kan Toll-liknande receptorer ligga bakom skillnader i infektionskänslighet?

– Ja.Vissa Toll-liknande receptorer, TLR, spelar större roll än andra för hur känslig man är för att få en infektion orsakad av pneumokock-bakterier. Vi har visat att om den receptor som kallas TLR9 saknas så påverkar det infektionsförloppet och risken för utveckling av blodförgiftning. I andra studier har man också visat att TLR9 påverkar känsligheten för att insjukna i en bakteriell hjärnhinneinflammation. Skillnader i infektionskänslighet kan dessutom bero på att det uppstått genmutationer i signaleringsvägen från receptorn till andra delar av immunsystemet. Men det finns också studier där man har sett att personer med en speciell genuppsättning kan ha ett visst skydd mot allvarliga infektioner orsakade av pneumokocker. En del bakteriestammar är mer sjukdomsframkallande än andra. En orsak kan vara att de har egenskaper såsom ytstrukturer eller toxiner som aktiverar en eller flera receptorer, där TLR utför en viktig grupp, och ger upphov till en inflammatorisk reaktion, vilket kan påverka symptombilden.

Sven Pettersson,

professor i värd-mikrobinteraktioner vid institutionen för mikrobiologi, tumöroch cellbiologi. Forskar om inflammatoriska tarmsjukdomar och kroppens bakterieflora. Kan Toll-liknande receptorer kopplas till kroniska inflammatoriska sjukdomar som inflammatorisk tarmsjukdom?

– Vid inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, finns en skada i tarmväggen som gör att den vanliga bakteriefloran aktiverar och underhåller en kronisk inflammation i tarmkanalen. Toll-liknande receptorer finns både i den barriär av epitelceller som klär insidan av tarmen och på andra ställen i kroppen. Upptäckten av Toll-liknande receptorer har inneburit att vi fått” nycklar” för att förstå och kartlägga viktiga signalvägar som kan förklara hur bakterier, både de som finns normalt i vår kropp och de som orsakar sjukdom, kan bidra till en kronisk inflammation i tarmen. Det finns idag inget stöd för att genetiska störningar i dessa receptorer skulle kunna förklara uppkomsten av IDB. Toll-liknande receptorer utgör också viktiga signalvägar vid andra kroniska sjukdomar som fetma och diabetes där det finns ett samband med kroppens tarmflora.

’’

Stefan Zimmerman

Ulf Sirborn

Ulf Sirborn

Birgitta Henriques Normark,

Lars-Olaf Cardell,

professor i öron-, näs- och halssjukdomar vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik Forskar om astma och allergisk rinit. Kan Toll-liknande receptorer påverka utveckling av astma och allergier?

– Ja. Vi vet att barn som växer upp på lantgård med nötboskap utvecklar mindre allergier än andra barn. Man tror att mikrober från djuren ligger bakom denna effekt just genom sin förmåga att aktivera vissa Toll-liknande receptorer. Det är också välkänt att luftvägsinfektioner är en vanlig orsak till akut försämring hos både vuxna och barn med etablerad astma. Mycket talar för att Toll-liknande receptorer, och andra nyupptäckta släktingar till dessa, genom sin förmåga att känna igen en lång rad olika bakterier och virus drar igång en immunologisk försvarsreaktion som samtidigt försämrar den astmatiska luftvägsinflammationen. Detta öppnar för nya möjligheter att i framtiden kunna behandla och förhindra astmatiska sjukdomsskov. Våra forskningsresultat talar också för att Toll-liknande receptorer är involverade när det gäller uppkomst och utveckling av kronisk luftvägssjukdom som till exempel kronisk bihåleinflammation.

Om TLR9 saknas så påverkar det infektionsförloppet och risken för blodförgiftning. M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  47

p


Fördjupning: Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin Vilken betydelse har dendritceller vid olika sjukdomar? Ulf Sirborn

Smittskyddsinstituet

Kerstin Bergh

Liv Eidsmo,

Karin Loré,

Rolf Kiessling,

Vad har dendritiska celler med psoriasis att

Vilken roll spelar dendritiska celler vid hiv?

Hur kan dendritiska celler användas för att behandla cancer?

forskarassistent vid institutionen för medicin, Solna Forskar om psoriasis.

göra?

– Dendritiska celler har en central roll vid psoriasis, en inflammatorisk sjukdom där huden får tjocka röda fläckar och fjällar. Vid psoriasis infiltreras huden av en mängd olika immunceller, bland annat inflammatoriska dendritiska celler. Cellerna påverkar sin omgivning genom att aktivera immunsystemets T-celler, men också mer ospecifikt genom att utsöndra signalämnen som i sin tur eldar på den generella inflammationen. Det är molekyler som TNF-alfa, IL 12 och IL 23. Genom att blockera dessa molekyler med hjälp av antikroppar kan man hålla sjukdomen i schack. Antalet inflammatoriska dendritiska celler minskar och patienten slipper missprydande hudförändringar. Men det är fortfarande oklart varför inflammatoriska dendritiska celler infiltrerar huden vid psoriasis. Det finns idag flera olika läkemedel som har god effekt genom att lindra sjukdomssymptomen. Men de botar inte. Om man slutar med behandlingen blir patienten snabbt sämre igen.

’’

forskare vid institutionen för medicin, Huddinge Forskar om vaccin mot hiv.

– Dendritiska celler kan ha ett par olika roller vid hiv. Eftersom de finns i bland annat slemhinnor kan de vara bland de första celler som infekteras vid smittotillfället. Hos hiv-infekterade personer minskar antalet dendritiska celler i blodet vilket kan betyda att de slås ut av infektionen. Dendritiska celler har också en unik egenskap som innebär att viruset kan tas upp av cellerna utan att det bryts ner. Dendritiska celler kan alltså vara bärare av hiv utan att själva vara infekterade. Viruset kan sedan transporteras till lymfknutorna och överföras till Tlymfocyter. Samtidigt som dendritiska celler aktiverar T-lymfocyter i den process som startar ett immunsvar kan de alltså också fungera som smittspridare. De brukar därför liknas vid ”trojanska hästar” för hiv. Eftersom dendritiska celler är så effektiva på att starta ett immunsvar undersöks om de skulle kunna användas för att förbättra ett vaccin mot hiv eller för behandling. Men eftersom hiv är så föränderligt återstår många utmaningar för att utveckla ett vaccin.

Dendritiska celler brukar liknas vid ’trojanska hästar’ vid hiv.

4 8   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

professor i experimentell onkologi vid institutionen för onkologi-patologi Forskar om vaccin mot cancer.

– Dendritiska celler används för att framställa cancervaccin. Nyligen godkändes i USA det första vaccinet mot prostatacancer där man använt dendritiska celler. Vaccinet gavs till svårt sjuka patienter och överlevnaden förlängdes med flera månader. Det visar att metoden fungerar. Nästa steg blir att pröva det på patienter där sjukdomen inte hunnit lika långt. Det pågår också många kliniska studier som rör malignt melanom, en allvarlig typ av hudcancer som kan aktivera immunförsvaret. Resultaten hittills ser mycket lovande ut. Cancervaccinet bygger på att man tar dendritiska celler från patienten, låter dessa växa i antal för att sedan ladda dem med döda tumörceller eller med molekyler tagna från tumörcellerna innan de återförs till patienten. Vaccinet lär immunförsvarets T-celler att känna igen cancercellerna och attackera just dessa, inte skada friska celler. Att framställa ett vaccin är en komplicerad process som kräver laboratorier med mycket hög standard. På Cancer Centrum Karolinska pågår kliniska försök med cancervaccin som bygger på dendritiska celler.


Bilden Foto: Nancy kedersha

Lennart Nilsson Award gick i år till den amerikanska biologen Nancy Kedersha, forskare vid Harvard Medical School, Boston, USA för hennes ”färgbilder som öppnar våra ögon för livets minsta beståndsdelar. Genom sitt arbete utvecklar hon cellbiologin både vetenskapligt, pedagogiskt och estetiskt. Med konfokalmikroskopets hjälp blir biologiska data till en konstnärlig upplevelse.” Bilden visar mänskliga NK-celler, Natural Killer Celis, där cellkärnan syns i blått, vätskan som omger cellkärnan (cytoplasman) syns i rött och delar av cellens

privat

Livets minsta beståndsdelar skelett (mikrotubuli) syns i grönt. NK-celler är en typ av immunceller som skyddar kroppen mot virus och cancer genom att känna igen och döda infekterade celler och cancerceller. De upptäcktes i mitten av 1970-talet av Rolf Kiessling, numera professor vid Karolinska Institutet, och hans dåvarande handledare Eva Klein och Hans Wigzell. Lennart Nilsson Award är världens främsta utmärkelse inom vetenskapligt och medicinskt fotografi. Det delas ut årligen för att hedra den legendariske svenske fotografen Lennart Nilsson och administreras av Karolinska Institutet.

Nancy Kedesha

p

M e d i c i n s k Vet e n s k a p 4/11  4 9


Boktips

Nytt om kroppens balanskonstnärer christin phlipson

Njurarna är livsviktiga. Sviktar de sviktar balansen i kroppen. En ny bok beskriver vad njursjuka kan göra för att behålla så mycket njurfunktion som möjligt och ta makten över sjukdomen. Så många som tio procent av befolkningen uppvisar tecken på kronisk njursjukdom. En försämring av njurarnas funktion går ofta obemärkt förbi under lång tid, vilket kan leda till att njurfunktionen inte kan räddas och att många underbehandlas. I en ny bok beskrivs njurarnas uppbyggnad, funktion och sjukdomar på ett avancerat, men ändå lättfattligt, sätt. Njurarna producerar ofattbara 180 liter urin per dygn, som ett fullt badkar, men det mesta resorberas och i slutänden kissar vi bara ut två till tre liter. Genom den enorma filtreringsprocessen bevarar njurarna vatten-, salt- och syrabasbalansen i kroppen. De utsöndrar även slaggprodukter och bildar livsviktiga hormoner. – Jag vill bidra till att människor får kunskaper så att de i möjligaste mån kan undvika att bli njursjuka och om de blir det, kan fungera

Tre snabba om njurar

1 2 3

Människans njure är stor som en knuten näve. Vid en njurtransplantation placeras den donerade njuren i ljumsken. Några tecken på njurproblem är skum eller blod i urinen samt ändrade urimmängder.

som medarbetare vid behandlingen av sjukdomen, säger bokens författare Astrid Seeberger, docent vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik vid Karolinska Institutet. I boken får läsaren följa en njursjuk från diagnos till njurtransplantation genom dagboksanteckningar, vilket ger insikt i hur det kan vara att leva med njursvikt.

Boken riktar sig till alla som är intresserade av njurarna, men i synnerhet patienter och anhöriga. Boken kan också vara en bra introduktion till njurmedicin för sjukvårdspersonal.

Helena Mayer

Titel: Njurarna – De som håller oss i balans Författare: Astrid Seeberger Förlag: Karolinska Institutet University Press ISBN: 978-91-855-65 28-3

KOL är inte lika med döden

Titel: KOL – Det går att behandla Författare: Kjell Larsson Förlag: Karolinska Institutet University Press ISBN: 978-91-85565-45-0

5 0   M e d i c i n s k V e t e n s k ap 4 /11

Över en halv miljon svenskar lever med diagnosen kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Sjukdomen är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och den främsta orsaken är rökning. Rökning leder till en inflammation i luftvägar och lungor och försämrar sakta men säkert lungornas förmåga att syresätta blodet och att vädra ut koldioxiden.

I sin bok ”KOL – Det går att behandla” skriver Kjell Larsson, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet, att sjukdomen inte kan botas, men enkelt hejdas genom att den drabbade slutar röka. Även exempelvis läkemedel, motion, styrketräning, andningsteknik, arbetsterapi och KOL-skola är viktiga komponenter för att den som har

KOL ska kunna leva ett så bra liv som möjligt. Ett stort ansvar ligger på den sjuke att ta hand om sin hälsa. Boken är skriven på ett lättläst språk och vänder sig till alla som vill veta mer om KOL.

Helena Mayer


Redaktion: Ansvarig utgivare: Christina Bostedt Tf redaktör: Ola Danielsson Redaktör (tjl): Cecilia Odlind Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per år. En helårsprenumeration kostar 200 kr. ISSN 1104-3822

Kontakta redaktionen på: medicinskvetenskap@ki.se Layout: Curt Lundberg Annonser: Jan Nilsson, jan.medicinskvetenskap@telia.com Tryck: Elanders 2011

Redaktionsråd: Malin Flodström Tullberg, Ola Hermanson, Jan Carlstedt-Duke, Gösta Gahrton, Ingrid Lundberg, Puran Chen, Birgitta Jörgensen


Posttidning B

” Bästa odlingsresultat ” enl. svenska IVF-kliniker

MedicinskVetenskap Nr 4 2011

LabRum Klimat

Erbjudandet gäller t o m 2012-01-31

” 3 x kontaminationsskydd ”

www.LabRumKlimat.com

1 vid Karolinska Institutet Nr 4 201

Pris 50 kronor

Rätt tarmflora | Sällsynta sjukdomar | Få inte panik

kan göra sjuk friskklocka | Öronmirakel | Nobelspecial Forskarna om det ovanliga Konsten att tolka en risk   Kroppens

BÄTTRE & SÄKRARE CO2-INKUBATOR FINNS INTE !

håller ordning på dygnsrytmen

Implantat räddar hörseln

Nyttan med upptäckterna

CO2-inkubator MCO-19AIC och multigasinkubator MCO-19M har marknadens effektivaste kontaminationsskydd. Förutom de två aktiva kontaminationsskydden inCu-Safe och UV-Safe Cell, har de även ett högeffektivt, energi- och tidsbesparande kemisk steriliseringsprogram som tillval. SÄKRARE DUAL-IR CO2-SENSOR

Ny vidareutvecklad CO2-givare ger ännu stabilare och säkrare styrning.

FRAMTIDENS STERILISERING

Nyutvecklat högeffektiv kemisk steriliseringsprogram med följande fördelar jämfört med högtemp.sterilisering: •

EFFEKTIVARE STERILISERING: Avdödar även värmeresistenta mikroorganismer.

TIDSBESPARANDE: Steriliseringstid 1/3 del av de omoderna högtemperaturmetoderna.

MILJÖANPASSAD STERILISERING: Jämfört med energikrävande högtemperaturmetoder.

EKONOMISK: En steriliseringsgenerator kan användas till flera inkubatorer.

• •

SKONSAM: Ingen negativ påverkan på inkubatorns elektronik eller stabilitet. SÄKER: Inkubatordörren är automatiskt låst under steriliseringsprocessen.

KAMPANJPRISER 59.990:(ord. 78.680:-)

MCO-19AIC Inv.vol: 170 liter

89.880:(ord. 115.630:-)

MCO-19M Inv.vol: 170 liter

INTELLIGENT, DRIFTSÄKERT OCH LÄTTMANÖVRERAT ÖVERVAKNINGS- OCH STYRSYSTEM Logisk, lättarbetad display och tydlig LCD skärm, med möjlighet till dataregistrering och efterkontrol.

HAR ÄVEN TVÅ AKTIVA KONTAMINATIONSSKYDD InCu SaFe - Odlingskammare tillverkad i ett kontaminationshindrande material som ger kontinuerligt kontaminationsskydd, till skillnad mot CO2-inkubatorer med temperatursterilisering, som endast ger skyddad odlingsmiljö så länge dörren ej öppnas.

SafeCell UV - Är framtidens kontaminationsskydd, till skillnad mot t ex HEPA-filtrering med både oren- och ren filteryta i odlingskammaren. Tillvalet som kontinuerligt och effektivt steriliserar befuktarvattnet samt den recirkulerande luften i odlingskammaren.

LabRum Klimat Ab, STOCKHOLM / SOLNA Tel: 08- 50 55 78 50. mail@LabRumKlimat.com LabRum Klimat Ab, MALMÖ / LUND Tel: 08- 50 55 78 50. malmo@LabRumKlimat.com

Priser i SEK exkl moms.

30 år med hiv framgångarna, bakslagen, hoppet

Medicinsk Vetenskap nr 4 2011  

Medicinsk Vetenskap nr 4 2011

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you