’’
Hur spermien och ägget kan känna igen varandra är ett mycket gammalt problem som vi nu kan undersöka på ett nytt sätt.
ning på sikt kan komma att leda till nya, hormonfria preventivmedel. När man väl känner till strukturen på hela komplexet av spermie och ägg så är det naturligt att tänka sig något som sitter där emellan och blockerar, menar han. – Att strukturbestämma hela komplexet är därför vårt nästa forskningsmål, säger Luca Jovine.
Luca Jovine beskriver sin forskning som en udda form av arkeologi: molekylerna har ju funnits i hundra miljontals år men det är först nu vi kan få se dem.
där han doktorerade, och Mount Sinai school of medicine i New York, där han gjorde sin postdoc. Den elfte september 2001 befann han sig just där, i New York, och bevittnade katastrofen från labbfönstret några kilometer bort. – Efter att vår första dotter föddes 2004 kände vi att vi ville flytta tillbaka till Europa för att komma närmare våra familjer, säger han. Att hitta en position i Italien var dock aldrig ett alternativ, främst på grund av bristen på forskningsfinansiering som Luca Jovine menar råder där. På Karolinska Institutet fanns Jan-Åke Gustafsson, då professor vid institutionen för biovetenskaper och näringslära, som i Luca Jovine såg ”en driven och passionerad 2 8 M e d i c i n s k Vete n s k ap 4/10
forskare som målmedvetet och för högtryck arbetar outtröttligt, fylld av idéer och ständig entusiasm”. När Luca Jovine erbjöds en forskarposition vid institutionen tvekade han inte. Stockholm framstod som ett bra alternativ och ”som ett paradis om man har barn”. Något som också vägde till Karolinska Institutets fördel var närheten till Karolinska universitetssjukhuset. Luca Jovine kan lätt tänka sig flera kliniska användningsområden för gruppens forskningsresultat. Några av de personer som idag är oförklarligt infertila kan i framtiden komma att få en genetisk förklaring: deras spermiereceptor fungerar inte. Utveckling av ett sådant gentest är en av de potentiella kliniska tillämpningarna. Men framför allt hoppas Luca Jovine att hans forsk-
Men då måste forskarna först ta reda på hur den andra halvan av komplexet – spermiens ytskikt – ser ut, något som idag är delvis ogjort och som anses betydligt mer komplicerat då den troligen består av flera proteiner. Luca Jovines forskargrupp studerar även hur övriga proteiner i äggets ytskikt ser ut, hur ytskiktet förändras under befruktningen och hur genetiska förändringar kan påverka dess struktur och därmed fertiliteten. Han beskriver sitt jobb som en udda form av arkeologi. – Flera av de molekyler vi strukturbestämmer har ju funnits i hundra miljontals år men det är först nu vi har tekniken att visualisera dem. Hur spermien och ägget kan känna igen varandra är ett mycket gammalt problem som vi nu kan undersöka på ett helt nytt sätt, säger han. Men han har också en mer filosofisk syn på sin jakt på molekylstrukturer: – Vi människor och alla andra levande varelser är här för att föröka oss. Med vår forskning når vi dit där allt börjar, vi kommer nära själva livets mening, säger Luca Jovine. F