tydliga skillnader. – Ur den aspekten finns alltså inte evidens för att göra på det ena eller andra sättet. Det kan dock finnas risker med att inte berätta. Om barnet av misstag senare i livet får reda på att central information om dem själva avsiktligt undanhållits av personer som står dem nära, kan det skapa ett stort trauma, menar Claudia Lampic. Genom åren har hon ändå fått ökad förståelse för att man kan resonera på olika sätt. – Att prata öppet om donationsbehandlingen innebär också att man som förälder röjer sin infertilitet och det kanske är något man vill hålla privat, säger Claudia Lampic. Hon har även mött föräldrar som vill vänta med att berätta tills barnet är så moget att det kan överblicka konsekvenserna av det hela och därmed själv ”äga informationen” gentemot omvärlden. Men ju längre man väntar desto svårare kan det kännas att ta upp frågan. – Trots det vill jag poängtera att det finns forskning som visar att det inte är kört även om barnet är äldre. Med stöd och förberedelse går det att berätta även då barnet hunnit bli tonåring eller vuxen. Men man bör vara beredd på starka reaktioner, säger hon. Tack vare att även donatorer ingår i det register som Claudia Lampic och hennes kollegor byggt upp, har forskningen även handlat om deras upplevelser. Bland annat visar den att donatorerna generellt är positiva till att bli kontaktade av eventuella barn och att ungefär en fjärdedel gärna skulle ta emot rådgivning inför en sådan kontakt. I en annan studie har de också frågat donatorerna om hur många barn de kan tänka sig att ge upphov till. Många hade ingen åsikt om detta men ungefär hälften tyckte att gränsen bör ligga mellan 1 till 10 barn. I Sverige får en individ donera ägg eller spermier till maximalt
Claudia Lampic om …
BARNKÄR Claudia Lampic visste tidigt att hon ville bli förälder. - Jag känner därför starkt med personer som drabbas av ofrivillig barnlöshet och tycker det är bra att det finns äggoch spermiedonation.
sex familjer, antalet potentiella halvsyskon blir därmed begränsat. Men i vissa länder saknas sådana begränsningar, det kan innebära att man kan ha 100 halvsyskon. – Hittills har man främst velat förhindra att halvsyskon ovetandes bildar kärleksrelationer och får barn tillsammans, men i takt med att det blir vanligare att donatorer och donatorbarn har kontakt måste man också tänka på de psykologiska konsekvenserna. Därför tycker jag att begränsning är bra, säger Claudia Lampic. I sin forskning har hon även kunnat se att familjeskapande med donerade ägg eller spermier inte verkar ge negativa ef-
…att arbeta hårt För mig är strävsamhet en dygd, det känns viktigt att bli tagen i anspråk. Det är meningsfullt och roligt att anstränga sig att göra sitt bästa tillsammans med andra – även när det handlar om något svårt.
…delat ledarskap Jag och min kollega Lena Wettergren leder tillsammans vår forskargrupp. Det ställer stora krav på oss att vara tydliga sinsemellan och gentemot gruppen. Styrkan är att vi kompletterar varandras perspektiv och egenskaper.
fekter på relationen mellan föräldrarna. Klart är ändå att det kan ge upphov till många funderingar och ibland misstänker Claudia Lampic att donatorn får ta lite för stor plats. – Det är vanligt att man som individ söker efter fysiska och psykiska likheter hos sina barn eller sina föräldrar. Det är ett sätt att skapa gemenskap i en familj men även ett sätt att nå förståelse för olika egenskaper och sätt att reagera eller vara. Men vi som delar genetiskt ursprung med våra släktingar vet att man ibland trots detta kan känna förvåning eller ett främlingskap inför vissa egenskaper. Men det talas det inte lika mycket om, säger hon.
…kvinnodominansen i fältet Det är få män som söker sig till vårt forskningsfält och det är synd. Vi har just nu bara en man i forskargruppen men jag välkomnar fler. Jag tror forskning berikas av mångfald – var och en bidrar med sitt perspektiv.
…lesbiska familjer Vår forskning visar att samkönade par som skaffar barn med spermiedonation känner mindre föräldrastress än andra IVF-familjer. Det kan bero på att lesbiska par oftare delar mer jämnt på föräldraskapet. Medicinsk Vetenskap №3–2016
33