Redaktören har ordet
M
Musik är kanske människans fågelsång? Det menar hjärnforskaren Fredrik Ullén och hänvisar till en evolutionsteori som går ut på att de som kan sjunga och spela har lättare att attrahera en partner. Det skulle delvis kunna förklara människors stora intresse för musik. Min man har nyligen upptäckt att han kan komponera låtar med hjälp av sin smarta telefon. Hans musikskapande sker därför inte längre enbart hemma vid datorn utan även på tåget, i bilkön eller på en klippa i ytterskärgården. När han försvinner in i sin ambulerande telefonstudio – även på semestern – kan jag ändå känna lite tröst av att veta att det håller hans hjärna igång. Forskning vid bland annat Karolinska Institutet visar nämligen att Vi lottar ut biljetter till utställningen ”Music & Emotions” som pågår på Tom personer som utövar musik har mer välutvecklade hjärnor, bland annat i de delar som Tits experiment under hösten. Skicka har med planering att göra. Kanske kan det in ditt namn och din adress till leda till ett effektivare familjeliv? Nja. medicinskvetenskap@ki.se Men musicerande kan också öka den empasenast 15 oktober och skriv Musik tiska förmågan, de som sysslar med musik har i ämnesraden så deltar du i lättare att förstå och hantera både sina egna och utlottningen. Två personer andras känslor, visar forskning. Visserligen är det vinner två biljetter var. fortfarande lite oklart om det är själva musicerandet som åstadkommer förändringarna eller om personerna som söker sig till musik har annorlunda hjärnor från början. Läs mer i Ann Lagerströms intervju i tidningen. Genernas betydelse har även intresserat forskare inom Parkinsons sjukdom alltmer. I vår djupdykning i detta nummer kan du läsa om hur sjukdomen på relativt kort tid gått från att betraktas som helt miljöorsakad till att man identifierat både risk- och skyddsgener. Hockeytränaren Björn Hellkvist, som fick Parkinson vid 32 års ålder, minns sin morfars sjukdom tydligt. Men så länge det inte finns bromsmediciner – något både han och forskarna hoppas att man hittar – så lägger han funderingar på ärftlighet åt sidan. Medicinsk Vetenskap önskar er en fin höst med mycket musik. Jag tänkte börja med att lyssna på låtarna min man skrev på semestern.
Tävling!
PS: Medical Science, den engelska utgåvan av Medicinsk Vetenskap, är nominerad till Publishingpriset 2013 i kategorin Infomagasin. Håll tummarna! 4
Medicinsk Vetenskap №3–2013
Medarbetare i detta nummer: Ann Lagerström Frilansjournalist Oavsett om Ann Lagerström skriver artiklar, böcker, föreläser eller handleder chefer finns en underliggande fråga: Vad är det att vara människa? Som journalist har hon haft förmånen att ställa frågan till psykologer, läkare, konstnärer, direktörer – och hjärnforskare som i Medicinsk Vetenskap. Paloma Pérez Lucero Infografiker Paloma Pérez Lucero är tecknare och har jobbat med infografik i drygt tio år. Bland annat på SvD och DN. Nu arbetar hon på TT Nyhetsbyrån där hon också är projektledare för ett uppdragsteam. Hon gillar utmaningen att ge läsaren lättillgänglig kunskap på ett snyggt och effektivt sätt. Christine Kilefors Praktikant Christine Kilefors är apotekare och har länge jobbat inom läkemedelsindustrin. Med studier på JMK och Poppius i ryggen sadlar hon nu om till journalistik. Hon brinner för att ”ge vetenskapen vingar” – att göra svåra ämnen lättförståeliga. Dessutom: Mattias Ahlm, Linus Hallgren, Fredrik Hedlund, André de Loisted, Annika Lund, Eva Ristoff, Jenny Rylander, Jacob Sjöman, Jezzica Sunmo, Karin Söderlund Leifler.
Foto: Henric Lindsten, Ester Sorri (Lagerström)
Cecilia Odlind: