Utblick
Därför sänks aptiten vid tobaksrökning
Rökning minskar aptiten, och en del rökare anger viktkontroll som ett skäl till att de fortsätter röka. De bakomliggande mekanismerna har länge varit oklara. Men nu har en amerikansk forskargrupp visat att rökningens aptithämmande effekt beror på att nikotinet aktiverar specifika nervceller i den så kallade arkuatuskärnan i hypotalamus, en del av hjärnan som reglerar mättnadskänsla och energibalans. – Det är viktiga resultat och en intressant pusselbit i vår förståelse kring hur hjärnan och speciellt hypotalamus styr födointag och kroppsvikt, säger Björn Meister, professor vid in-
iSTOCK POHOTO
Den som röker aktiverar hjärnans eget aptithämmande system, visar amerikanska forskare. I förlängningen kan kunskapen leda till nya bantningsmedel som verkar i hjärnan.
Att röka kan vara ett sätt att hålla vikten – nu vet forskarna varför.
stitutionen för neurovetenskap. Björn Meisters forskargrupp har tidigare visat att de aktuella aptithämmande cellerna innehåller signalsubstansen acetylkolin – en kroppsegen substans som binder till nikotinreceptorer. Detta,
tillsammans med de nya fynden från den amerikanska forskargruppen, talar för att acetylkolin och niktotinreceptorer är viktiga för kroppens normala reglering av födointag. Han tror liksom de amerikan-
ska forskarna att kunskapen på lång sikt kan kan bana väg för nya aptithämmande läkemedel, som kan användas för att motverka övervikt eller viktuppgång efter rökstopp. Men då gäller det att inte upprepa tidigare misstag. Läkemedlet Rimonabant, som verkar på kroppens cannabinoidreceptorer och hämmar födointaget, drogs år 2009 tillbaka från marknaden på grund av allvarliga biverkningar, bland annat ökad risk för självmord. – För att få en mer specifik effekt och mindre risk för biverkningar måste man utveckla substanser som inte passerar blod-hjärn barriären. Vi har tidigare visat att cellerna i arkuatuskärnan till stor del befinner sig utanför blod-hjärn barriären, vilket kan utnyttjas i detta sammanhang, säger Björn Meister. Science juni 2011
DR GOPAL MURTI/SCIENCE PHOTO LIBRARY
Ny syn på döende celler Definitionen av celldöd förtydligas i en ny rekommendation.
Levande eller död?
6 M e d i c i n s k V e t e n s k ap 3 /11
De senaste åren har många olika sorters celldöd upptäckts och begreppet ska nu stramas upp. Medicinsk Vetenskap frågade Boris Zhivotovsky, professor vid institutet för miljömedicin, varför en ny definition av celldöd behövs. – Varje vecka publiceras cirka 500 vetenskapliga artiklar om celldöd. Många forskare använder ordet
celldöd otydligt vilket gör det svårt att jämföra resultat från olika studier. Den nya rekommendationen baseras både på cellernas utseende och biokemiska data, det vill säga mätningar av olika ämnen i cellerna. Den beskriver också vilka metoder forskare måste an-
Lagom är bäst
vända för att kunna definiera vilken typ av celldöd det handlar om, säger Boris Zhivotovsky, som medverkat i kommittén bakom rekommendationen. Karin Söderlund Leifler Cell Death and Differentiation juli 2011
Celldöd är centralt inom en mängd forskningsområden. För mycket celldöd är ett problem vid många sjukdomstillstånd, exempelvis Alzheimers och Parkinsons sjukdom, multipel skleros och AIDS. För lite celldöd är ett grundläggande problem bakom cancer.