rekomsten hos den tidigare personalen visade det sig att fler än vanligt hade drabbats av lungcancer, men även cancer i urinorganen. Kvarts finns i berggrunden och jorden i Sverige och ingår i produkter som betong, keramik och glas. Problemet med kvartsdamm är störst inom byggbranschen och gruv- och stenindustrin, men finns även inom bland annat jordbruk och vid renhållningsarbete som sandsopning. HÄROMDAGEN BESÖKTE HON
bygget på andra sidan gatan, och blev ”riktigt imponerad” av deras arbetsmiljöarbete. Men generellt sett är hon inte alls nöjd. – Dammexponeringen har minskat sedan problemet först uppmärksammades, men nu ser vi att problemet ökar igen. De personer som var engagerade byts efterhand ut, och det är så mycket lättare att fokusera på risken för olyckor. Dammet är lurigare eftersom det påverkar på lång sikt, säger hon. För att skydda sig krävs bra städrutiner och användning av andningsmask – och skägg måste bort. – En andningsmask måste sluta tätt och fungerar dåligt man har skägg eller skäggstubb. Det finns bra sätt att
”Kvartsdamm ökar även risken för lungsjukdomen KOL, som är vanligare bland byggnadsarbetare än hos andra.” skydda sig, men det slarvas mycket med sådana viktiga detaljer. Hade man bara använt den kunskap som finns så hade vi inte haft något problem, säger Pernilla Wiebert. Damm är också lurigt eftersom den farligaste sorten varken syns eller luktar. Större partiklar kan visserligen förvärra astma och ge allergi, om det innehåller allergiframkallande ämnen. Men luftvägarnas flimmerhår kan snabbt transportera dem till svalget där de sväljs ned, och de märks tydligt som en irritation i näsa och svalg. Små partiklar, som finns i bland annat kvartsdamm, når ända ner i lungans kapillärer och lungblåsor där de blir kvar under en längre tid, eller kapslas in för alltid. DET ÄR OKLART i vilken utsträckning
små partiklar tar sig ännu längre,
Fakta: Därför kan damm vara farligt
Foto: Istockphoto.
Damm kan bestå av nästan vad som helst och vara harmlöst eller livsfarligt. Här är några egenskaper hos dammpartiklar som styr hälsoeffekterna. Storleken – Små partiklar, till exempel avgaspartiklar, svävar längre i luften, andas lättare in och når djupare ner i lungorna. Formen – Partiklar med stor yta, som måndamm, har större risk att reagera med kroppens celler och vävnader. Reaktiviteten – Partikelns yta kan vara kemiskt reaktiv eller stabil. Detta avgör vilka reaktioner som kan äga rum när den kommer i kontakt med människokroppen. Livslängden – Vissa partiklar kan brytas ner av kroppen, andra inte. Exempelvis kvartsdamm stannar kvar i kroppen, vilket ökar risken för vissa hälsoeffekter.
förbi lungorna, och var de i så fall till sist hamnar. För att besvara den frågan använde Pernilla Wiebert i sitt avhandlingsarbete en apparat som generar ett moln av kolpartiklar, var och en märkt med en radioaktiv isotop som gör den spårbar. Det radioaktiva kolmolnet andades sedan in av försökspersoner. – Jag trodde att en del partiklar kanske skulle komma ut i blodomloppet. Men det visade sig att nästan alla partiklar, även de allra minsta, stannade kvar i lungorna, säger hon. Så var det med just det kolmolnet. Men andra forskare har funnit inandade nanopartiklar i organ som levern, njurarna och hjärnan. Även om partiklar vanligen stannar i lungan betyder inte det att de är ofarliga för kroppen i övrigt. En inflammation i lungan kan nämligen leda till inflammation i hjärtkärlsystemet och hjärtinfarkt, något som är vanligare inom yrken med hög exponering för partiklar. Särskilt hög är risken inom yrken med hög exponering av små partiklar från förbränning, som motoravgaser. Pernilla Wiebert arbetar just nu med ett forskningsprojekt som jämför förekomsten av hjärtinfarkt i olika yrken med data om partikelexponering – målet är att nå ny kunskap om vilka typer av partiklar som är farligast. DAMM MED BIOLOGISKT ursprung kan innehålla bland annat djurproteiner, bakterier och mögelsporer och kan i höga halter ge influensaliknande symtom, så kallat ODTS (Organic Dust Toxic Syndrome). Långvarig inandning kan ge inflammatoriska förändringar i lungan som forskarna kallar allergisk alveoit, men som inom olika yrken kan gå under namn som tröskdammlunga, lantbrukarlunga, fågelskötarlunga och fliseldarsjuka. Särskilt elakt är det damm som bildas i svinstior. Svinskötare har förhöjd risk att drabbas av ODTS, men även lungsjukdomarna kronisk bronkit och KOL som normalt drabbar främst rökare. Lena Palmberg, forskare vid Institutet för miljömedicin, har visat att svinskötare har ett nedsatt medfött immunförsvar och en kronisk inflammation i luftvägarna. Även försökspersoner som tillfälligt provar på arbetet får snabbt kraftigt förhöjda nivåer av vita blodkroppar och tecken på luftvägsinflammation. Forskningen tyder på att det är Medicinsk Vetenskap №2–2016
27