Nyfiken på luktsinnet
Den näsvisa smakdomaren Näsans expertis är att skilja mellan bra och dåligt. Nu försöker forskarna använda luktsinnets kraft till att upptäcka något av det sämsta som finns – sjukdomar. Text: Ola Danielsson Foto: Getty Images
N
NÄSMUSS NÄSMUSSLOR MUSS SOM skapar turbulens, sjögräslikna sjögräslikn sjögräsliknande hår som vispar runt doftämnen och receptorer som möjliggör en obegränsad obeg upplevelserymd – det låter ssom poesi när luktforskarna Johan Lundström Lund och Mats Olsson räknar ar upp sak saker som jag inte visste finns i min n näsa. Tack ck vare denna utrustning får jag tillgång den doft, lukt och stank som världen har att erbjuda, en förmåga som väger tungt i naturen. Förmågan att detektera kemiska ämnen, det vi människor kallar lukter, var det första sinnet som uppstod i evolutionen och finns hos alla levande organismer. – Lukter kan färdas runt hörn och över stora avstånd, dag som natt. Det
46
Medicinsk Vetenskap №2–2013
är en optimal signal att använda, säger Johan Lundström som är forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. Sitt eget intresse för luktsinnet spårar han till en hund han hade förr, schäfertiken Ella. Hon hade en förmåga att genom att sniffa på marken utläsa information om andra hundar, som han fascinerades av. – Jag började fundera på om vi människor har samma förmåga, säger han. Ella blev senare polishund och spenderade sina sista dagar sniffandes efter kokain och bomber. Johan Lundström flyttade till USA och började forska om kemisk kommunikation hos människor. Nu är han tillbaka i Sverige