Mv nr 2 2013

En tidning frĂĽn Karolinska Institutet /VNNFS Ĺš .Ć•K 1SJT LSPOPS

INTERVJUN

Experten om hur du undviker att gĂĽ

IN I VĂ„GGEN FRĂ…GA FORSKAREN

Blir man pigg av tuggummi?

PĂ… DJUPET

KEMIKALIER i vardagen hotar barnen

sätt att tänka pü

DĂ–DEN

näsvis Luktsinnet – nytt vapen mot sjukdomar

PLUS: MIKROBJAKT / FETA FAKTA OM FETT / PLACEBO

=(9 !, :,2<5+ +9())(: 5g.65 0 =f93+,5 (= +,4,5:

/1f37 6:: (;; :;677( (3A/,04,9: :1<2+64

AO]KHLPHUV VMXNGRP ÃU GHQ YDQOLJDVWH IRUPHQ DY GHPHQVVMXNGRP

$OOW ñHU XQJD IÆU GLDJQRVHQ DO]KHLPHU

)OHU GŌU L GHPHQV ÃQ L KMÃUWLQIDUNW

VYHQVND EDUQ YÃ[HU XSS PHG HQ GHPHQVVMXN IŌUÃOGHU

$O]KHLPHU ÃU HQ RERWOLJ VMXNGRP

+LTLUZZQ\RKVTHY ILY Y VZZ HSSH ¶ ]rYH M YpSKYHY VZZ ZQpS]H ]rYH IHYU ]rYH IHYU IHYU ¯ (SSH ILO ]LY ]P OQpSWHZ r[ H[[ Z[VWWH ]rY U`H MVSRZQ\RKVT 0UUV]H[P] Z]LUZR MVYZRUPUN TrZ[L Mr YLZ\YZLY H[[ OP[[H L[[ IV[LTLKLS +P[[ IPKYHN pY ]PR[PN[

., ,5 .g=( ;LS! ^^^ HSaOLPTLYMVUKLU ZL 7.! ).!

InnehĂĽll

â&#x201E;&#x2013;2â&#x20AC;&#x201C;2013 Framsteg 7 8 9 10 18

Uppspeedad mikrobjakt Orättvis vĂĽrd Forskningshopp i bild Allergiskydd av ďŹ sk FĂśrvĂĽnande krishantering

I fokus 12

Fettkvalitet Viktigare än fettmängd

24 Negativt bemÜtande Sänker vürdupplevelsen 28 BrÜsttäthet Snart lika känt som skostorlek 46 Luktsinnet Dofterna guidar dig genom livet

42 OuttrĂśttlig.

Marie Ă&#x2026;sberg visar pĂĽ vikten av ĂĽterhämtning.

MĂśt forskarna 14

Tre forskare berättar om hur de lurar hjärnan

42 Marie Ă&#x2026;sberg om hur vi undviker utmattning 54 Ă&#x2013;gonblicket: När patienten ĂĽter talade

32

14

Cocktaileffekt.

Barnen mitt i kemikaliefestens baksmälla.

HjärnspĂśken. â&#x20AC;?Vi är alltid luradeâ&#x20AC;?

PĂĽ djupet: Kemikalier 32 Barnen känsligast 35 FĂśräldrarna: SĂĽ hanterar vi kemikalierna i vardagen 39 GraďŹ k: SĂĽ blir du kemikaliesmart 41 Ny syn pĂĽ toxikologi

46

Alltid i MV 20 22 23 26 30 51

Sinnrikt.

DärfÜr rynkar vi pü näsan üt sjukdomar.

Tidslinjen Boktips Utblick Topplistan Aktuellt vid KI FrĂĽgor och svar En tidning frĂĽn Karolinska Institutet /VNNFS Ĺ&#x161; .Ć&#x2022;K 1SJT LSPOPS

Nummer 2 / 2013

INTERVJUN

Experten om hur du undviker att gĂĽ

IN I VĂ&#x201E;GGEN FRĂ&#x2026;GA FORSKAREN

Blir man pigg av tuggummi?

PĂ&#x2026; DJUPET

KEMIKALIER i vardagen hotar barnen

sätt att tänka pü

DĂ&#x2013;DEN

näsvis Luktsinnet â&#x20AC;&#x201C; nytt vapen mot sjukdomar

PLUS: MIKROBJAKT / FETA FAKTA OM FETT / PLACEBO

Omslagsfoto: Istockphoto

28

BrĂśstcancer.

Täthetskoll kan rädda ďŹ&#x201A;er liv.

Medicinsk Vetenskap â&#x201E;&#x2013;2â&#x20AC;&#x201C;2013

3

Redaktören har ordet

H

AR STORLEKEN NÅGON BETYDELSE? Det var titeln på en laboration jag fick göra under en biologikurs. Uppgiften var att mäta längden på fortplantningsorganet hos vattenlevande nätsnäckor.

De är hermafroditer, alltså samma individ kan förekomma som både hane och hona och genom att mäta penislängden kunde man avgöra könet. Resultatet av våra mätningar visade på ett pedagogiskt sätt hur andelen hannar i beståndet ökade ju närmare en hamn vi mätte. Förklaringen var att ett giftigt ämne, tributyltenn (TBT), som tidigare använts i båtbottenfärger för att förhindra påväxt av havstulpaner, påverkar nätsnäckornas hormonsystem. Ju högre halt TBT, ju fler snäckor utvecklar hanliga könskaraktärer. Följden blir att snäckorna får svårt att reproducera sig. TBT förbjöds i båtbottenfärg redan 1989 då man uppmärksammat dess effekter men fortfarande är halten betydligt högre vid hamnar då ämnet läcker ut vid till exempel skrapning av gamla båtar och nätsnäckorna har fortsatta problem.

Att ämnen kan finnas kvar länge i miljön även efter att de kostaterats giftiga och förbjudits kan kännas skrämmande med tanke på att vi i många fall vet mycket lite om hur den ökande mängden kemikalier i vardagen påverkar oss.

Hur lite vi faktiskt vet blir tydligt i vår djupdykning om kemikaliers effekter på barns och ungas hälsa i detta nummer. Vårt mål när vi satte igång med temat var att kunna presentera bevisbaserade råd till föräldrar om hur de ska förhålla sig. Men det visade sig inte vara helt enkelt eftersom det hittills finns mycket få helt klarlagda samband mellan kemikalier i miljön och skadliga effekter på vår hälsa. Vad man vet är att kemikalier kan påverka både utvecklingen av könsorganen och hjärnan, men vilka kemikalier det gäller, vid vilka exponeringsnivåer och hur de samverkar med varandra är oklart och att studera detta är mycket svårt. Forskarna försöker hitta smarta sätt, under tiden blir rådet till oroliga föräldrar att försöka minska på kemikalietrycket generellt, tipsen finns samlade i vår kemikaliesmarta grafik.

Apropå kemikalier så har jag precis börjat sniffa igen. Men jag knarkar naturligt förekommande doftkemikalier som äntligen kommit åter: Gullviva, liljekonvalj, hägg, de får mig att må bra. Förklaring tror jag mig få i Medicinsk Vetenskaps serie Nyfiken på, där vi denna gång tar pulsen på forskningen om luktsinnet. Jag lär mig där att luktbulben i hjärnan står i direktkontakt med amygdala, en del av hjärnan som reglerar starka känslor. Om storleken har betydelse är oklart men lukter har det, helt klart.

Med önskan om en väldoftande och njutningsfull vår.

PS: Lämna gärna tips och synpunkter till oss på medicinskvetenskap@ki.se eller Facebook.com/medicinskvetenskap.

4

Medicinsk Vetenskap №2–2013

Medarbetare i detta nummer: Lisa Hagsten Forskningskommunikatör Lisa Hagsten är utbildad journalist och jobbar som webbredaktör vid Karolinska Institutet. Hon brinner för att göra komplicerade forskningsresultat förståeliga för en bred allmänhet. I detta nummer har hon skrivit om hur hungriga fettceller ställer till det för bantare.

Linus Hallgren Frilansfotograf Linus Hallgren kommer ursprungligen från Bohuslän men jobbar som fotograf med Stockholm som bas sedan 15 år.

Han älskar att åka ut på jobb där han får improvisera på plats. Till detta nummer har han fångat lugnet hos experten på utmattningssyndrom, Marie Åsberg.

Eva Ristoff Praktikant Eva Ristoff är biomedicinare och disputerad inom immunologi.

Hon arbetar till vardags på ett läkemedelsbolag som medicinsk informatör.

Eva brinner för språket som verktyg och gör praktik på Medicinsk Vetenskap inom ramen för kursen Populärvetenskaplig Kommunikation vid Karolinska Institutet.

Dessutom: Annika Lund, Helena Mayer, Mattias Ahlm, Fredrik Hedlund, Jezzica Sunmo, Anders Nilsson, Svenska grafikbyrån.

Foto: Henric Lindsten

Cecilia Odlind:

Redaktion Ansvarig utgivare Christina Bostedt, KommunikationsdirektĂśr, Karolinska Institutet ChefredaktĂśr Cecilia Odlind 08â&#x20AC;&#x201C;524 861 16 cecilia.odlind@ki.se RedaktĂśr Ola Danielsson 08â&#x20AC;&#x201C;524 863 46 ola.danielsson@ki.se Art Direction Per BostrĂśm per@contentinnovation.se Design Johan Sundqvist Annonser Jan Nilsson jan.medicinskvetenskap@telia.com RedaktionsrĂĽd GĂśsta Gahrton, Malin FlodstrĂśmTullberg, Ola Hermanson, Jan Carlstedt-Duke, Mattias Ă&#x2013;berg

Prenumerera pĂĽ Medicinsk Vetenskap

Beställ redan i dag 4 nummer fÜr 200 kr E-post: medicinskvetenskap@ki.se Internet: www.ki.se/medicinskvetenskap

Tryck Kaigan Medicinsk Vetenskap ges ut av Karolinska Institutet och utkommer med fyra nummer per ĂĽr. En helĂĽrsprenumeration kostar 200 kr.

ISSN 1104-3822 Ĺ&#x161; ,BSPMJOTLB *OTUJUVUFU Ă&#x2C6;S FUU BW WĂ&#x2C6;SMEFOT MFEBOEF medicinska universitet. Karolinska Institutets V QQESBH Ă&#x2C6;S BUU HFOPN GPSTLOJOH PDI VUCJMEOJOH CJESB UJMM BUU GÄ SCĂ&#x2C6;UUSB NĂ&#x2C6;OOJTLPST IĂ&#x2C6;MTB Ĺ&#x161; * 4WFSJHF TUĂ&#x2039;S ,BSPMJOTLB *OTUJUVUFU GÄ S ESZHU procent av den medicinska akademiska forskninHFO PDI IBS EFU TUÄ STUB VUCVEFU BW NFEJDJOTLB VUCJMEOJOHBS Ĺ&#x161; 4FEBO VUTFS /PCFMGÄ STBNMJOHFO WJE ,BSPMJOTLB *OTUJUVUFU NPUUBHBSF BW /PCFMQSJTFU J GZTJPMPHJ FMMFS medicin.

FĂślj oss pĂĽ Facebook!

Facebook.com/ medicinskvetenskap

Medicinsk Vetenskap â&#x201E;&#x2013;2â&#x20AC;&#x201C;2013

5

0./ 'LDJQRVWLFV $% Kung Hans Väg 3 6ROOHQWXQD www.mkldiagnostics.com info@mkldiagsnostics.com PhadebactŽ/PhadirectŽ

PhadebactÂŽ PhadirectÂŽ

6QDEE LGHQWLILHULQJ DY SDWRJHQD EDNWHULHU JHQRP DJJOXWLQDWLRQ - Ett brett produktsortiment fĂśr bakteriologisk diagnostik. Phadebact ÂŽ / Phadirect ÂŽ omfattar en rad av bakteriologiska diagnostik kit som används pĂĽ kliniska laboratorier. Produkterna är baserade pĂĽ agglutinationsteknik och erbjuder en snabb och enkel metod fĂśr identifiering av patogena bakterier. Â&#x2021; ,QJD PLOM|IDUOLJD UHDJHQVHU Â&#x2021; 6QDEEW RFK HQNHOW Â&#x2021; %HNYlPW DWW DUEHWD PHG Â&#x2021; ,QJHQ SURYEHUHGQLQJ Â&#x2021; ,QJHQ H[WUD XWUXVWQLQJ VRP EHK|YV Â&#x2021; Kostnadseffektiv

Co-agglutination Mikroorganismen mit den entsprechenden Antigenen

Â&#x2021; 3KDGHEDFWÂ&#x160; 6WUHSWRFRFFXV 7HVW Â&#x2021; 3KDGHEDFWÂ&#x160; 3QHXPRFRFFXV 7HVW Â&#x2021; 3KDGHEDFWÂ&#x160; +DHPRSKLOXV 7HVW Â&#x2021; 3KDGHEDFWÂ&#x160; 0RQRFORQDO *& 7HVW Â&#x2021; 3KDGHEDFWÂ&#x160; 6WDSK $XUHXV 7HVW Â&#x2021; 3KDGHEDFWÂ&#x160; &6) 7HVW Â&#x2021; 3KDGHEDFWÂ&#x160; *& 6HURYDU 7HVW Â&#x2021; 3KDGHEDFWÂ&#x160; 6DOPRQHOOD 7HVW Â&#x2021; 3KDGHEDFWÂ&#x160; (7(& /7 7HVW

Det senaste inom medicinsk forskning

Många provrör blir det. Det finns tio gånger fler bakterier än mänskliga celler i kroppen och ännu fler virus.

På storskalig jakt i mikrofloran Kan sjukdomar som psoriasis eller schizofreni utlösas av en infektion? Det frågar sig forskarna som med storskaliga genanalyser nu växlar upp tempot i jakten på tidigare okända sjukdomsframkallande bakterier och virus.

Foto: Istockphoto

M

ycket tyder på att mikrofloran - alla de bakterier och virus som vi har på och i vår kropp – kan ligga bakom fler sjukdomar än vi idag känner till. Men fortfarande saknas mycket kunskap om vilka mikrober det handlar om och vad det är som gör att de ibland orsakar sjukdom. Nu tar forskarna till den senaste tekniken för att komma vidare. I ett nytt projekt ska de med hjälp av

storskalig DNA-sekvensering leta efter sjukdomsframkallande virus och Björn Andersson. bakterier Foto: Stefan hos utvalda Zimmerman patientgrupper. Prover från friska ska jämföras med prover från patienter som lider av exempelvis hudsjukdomar,

diarréer, schizofreni och cancersjukdomar. Ett mål är att hitta tidigare okända kopplingar mellan dessa sjukdomar och specifika mikrober men man räknar också med att nå ökad kunskap om hur störningar i mikrofloran kan leda till sjukdom samt identifiera helt nya virus.

– Tack vare dagens utvecklade genanalysmetoder, som ska utföras i samarbete med Science for Life Laboratory,

kommer vi snabbt att alstra mycket ny kunskap. Förhoppningsvis kan det sedan leda till tillämpningar som diagnostiska verktyg och i förlängningen läkemedel eller vacciner, säger Björn Andersson, professor vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och koordinator för projektet som ska pågå under fem år och genomförs i samarbete med Uppsala universitet.

Cecilia Odlind Medicinsk Vetenskap №2–2013

7

Framsteg Fler fall där plugg ger bättre vård:

Hälsovinst.

Personer med högre utbildning får bättre vård.

Högutbildade föräldrar villigare till vaccin Om en flicka får vaccin mot livmoderhalscancer eller inte kan hänga på förälderns utbildning.

Foto: Getty Images, Istockphoto

F

8

orskarna har följt upp 124 000 flickor och kvinnor i Sverige som mellan 2006 och 2010 fick HPV-vaccin, som kan skydda mot kondylom och livmoderhalscancer.

En del av syftet var att studera vilka som tog vaccinet.

Det var hela 15 gånger vanligare att barn till universitetsutbildade föräldrar vaccinerades än barn till lågutbildade föräldrar. Tidigare erbjöds flickor mellan 13-17 år att vaccinera sig till ett reducerat pris, andra fick betala fullpris. Sedan 2012 ingår vaccinationen i det allmänna vaccinationsprogrammet och erbjuds därmed kostnadsfritt åt alla flickor mellan 10 och 12 år, samt under begränsad tid även för flickor mellan 13-18 år.

Medicinsk Vetenskap №2–2013

– Framöver kommer fördelningen troligen att bli mer jämlik. Man slipper ordna vaccinationen själv, och förtroendet för vaccinet ökar troligen när det erbjuds inom ramen för ett program, säger Lisen ArnheimDahlström, forskare på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och ansvarig för studien som har finansierats av läkemedelsbolaget Lisen ArnheimMerck Sharp & Dohme Dahlström. som säljer det aktuella Foto: Privat vaccinet. Eva Ristoff Journal of the National Cancer Institute mars 2013

Ojämlik tillgång till intensivvård efter hjärtinfarkter Patienter som vårdas på hjärtintensiven i samband med en hjärtinfarkt har ett bättre utfall jämfört med de som vårdas på en vanlig vårdavdelning.

En färsk studie på närmare 200 000 hjärtpatienter visar nu att tillgången till intensivvård påverkas av patientens utbildningsnivå och kön.

Sannolikheten för högutbildade patienter att få intensivvård var 10 procent högre jämfört med lågutbildade, och 20 procent högre för män än för kvinnor. Däremot fanns ingen skillnad mellan svensk- och utlandsfödda.

– Det sista är glädjande och skiljer sig från många andra länder. Men resultaten visar ändå att vi måste fortsätta arbeta för jämlik hjärtsjukvård i Sverige, säger Tahereh Moradi, docent vid Institutet för miljömedicin.

PLOS ONE april 2013 Hudcancerdöd vanligare bland lågutbildade Malignt melanom, den aggressivaste formen av hudcancer, kan botas om den upptäcks tidigt. Forskare har nu undersökt överlevnaden för mer än 27 000 melanompatienter i relation till deras utbildningsgrad.

Patienter med lägre utbildning hade en mer avancerad sjukdom vid diagnos och därmed sämre överlevnadschanser.

– Överlevnaden kan förbättras om sjukvården når ut förebyggande till denna grupp så att melanomen kan upptäckas i tid, säger Hanna Eriksson, forskare vid institutionen för onkologi och patologi.

European Journal of Cancer april 2013

Framsteg Bilden

Xxxxxx

Tvärstopp.

Från 200 km/h till 20 km/h.

Forskningens största hopp

Foto: Fredrik Eklund

När en fallskärmshoppares skärm vecklas ut sänks hastigheten från cirka 200 km/h till 20 km/h inom loppet av några få sekunder.

Det kan ge nackbesvär hos hopparen men ingen har hittills studerat i detalj hur kroppen reagerar på en sådan kraftig inbromsning. Med en specialframtagen portabel mätutrustning gör forskare vid Karolinska Institutet just nu avancerade fältmätningar på fallskärmshoppare som tidigare bara genomförts i laboratoriemiljö.

– Vi hoppas att resultaten kan öka förståelsen för uppkomst och förebyggande av smärttillstånd även inom andra områden där människor utsätts för hastighetsförändringar, till exempel trafiken, säger Anton Westman, narkosläkare som gör en postdoc vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle och institutionen för fysiologi och farmakologi.

Medicinsk Medicinsk Vetenskap Vetenskap №2–2013 №2–2012 9

9

Framsteg Gilla fisk. Fiskvägrare drabbas oftare av eksem, rinit och astma.

”Nettoutgiften av svenskt standardsex motsvarar en sockerbit” Stephan Rössner, professor emeritus vid institutionen för medicin, Huddinge, dödar myten om att sex är en bra viktnedgångsmetod. I Läkartidningen.

Fisk skyddar långvarigt mot allergier hos barn Skyddet gäller ända upp till tolv års ålder, visar ny forskning från BAMSE-registret.

B

arn som regelbundet äter fisk tidigt i livet verkar ha en minskad risk att senare utveckla allergiska problem som eksem, rinit och astma. Den skyddande effekten kvarstår ända fram till 12 års ålder. Det visar Jessica Magnusson med kollegor vid Institutet för miljömedicin i en nypublicerad studie.

Foto: Istockphoto, Johan Bergmark

Vad i fisken är det som ger den skyddade effekten?

10

– Man vet sedan tidigare att omega 3-fettsyror har effekter som leder till en minskad produktion av antikroppen immunoglobulin E, en viktig komponent i allergiska reaktioner. En möjlighet är att det är dessa fettsyror som genom sina immunologiska effekter minskar risken för allergisk sjukdom. Det skulle också kunna vara andra ämnen i fisken, som vissa proteiner eller vitaminer, som bidrar till den gynnsamma effekten. Är all fisk lika bra?

– Vi kunde inte skilja på effekten av olika typer av fisk, väldigt få som har tittat på Medicinsk Vetenskap №2–2013

barns matvanor tidigt i livet har kunnat det. Men om hypotesen stämmer att det är omega 3-fettsyror som minskar allergirisken, så är fet fisk att föredra eftersom den innehåller större mängder omega 3. Men fisk är bra mat, och både fet och mager fisk bör ingå i kosten.

Hur mycket fisk bör barnet äta?

– I vår studie såg vi en skyddande effekt bland de som åt fisk två gånger i månaden eller mer jämfört med de som åt Jessica mer sällan. Man kan dock Magnusson.

Foto: Anna Persson inte säga att det är det optimala - kanske minskar risken för allergisk sjukdom ytterligare om intaget ökar. Den allmänna rekommendationen är att äta fisk 2-3 gånger i veckan, och det gäller både barn och vuxna.

Eva Ristoff American Journal of Clinical Nutrition, april 2013.

Dopning börjar med narkotika Personer som anhålls av polis för narkotikabrott har ofta även ett omfattande missbruk av anabola steroider, visar en ny avhandling från institutionen för laboratoriemedicin. Tidigare missbrukades anabola steroider framförallt av personer som deltog i kostoch träningsprogram. Sedan dess har motiven förändrats till att idag också vara ett sätt att förstärka självkänslan. Resultaten visade att många som missbrukar anabola steroider hade börjat med narkotika och att androgendopning påverkar blodfetterna och balansen av kroppens könshormoner.

1-7

cigaretter om dagen mer än fördubblade risken att få ledgångsreumatism, enligt en studie gjord på cirka 34000 kvinnor. Att så pass få cigaretter per dag ökade risken var inte känt sedan tidigare.

Behandling av hyperhidros Svettmottagningen på S:t Görans Sjukhus erbjuder patienter med extrem svettning, hyperhidros, hjälp.

Vi utreder och behandlar handsvett, fotsvett, svettning i armhålor, ansikte, huvud, ljumskar och på många andra delar av kroppen.

Mottagningen tillämpar Stockholms läns landstings patientavgifter vid nybesök för bedömning.

Det innebär att frikort och enhetlig patientavgift gäller vid nybesök hos läkare.

Om patienten därefter vill ha behandling med Botulinumtoxin kommer behandlingen att bekostas av patienten själv men vi kan också erbjuda kostnadsfri EU-vård vid vår systerklinik i Köpenhamn. Där är såväl bedömning som behandlingen kostnadsfri för patienten och bekostas av Försäkringskassan via EUregler. Det går även att remittera patienterna direkt till kliniken i Köpenhamn och även då bekostas besöket av Försäkringskassan och är kostnadsfritt för patienten. Patienten kan även få viss reseersättning.

Läs mer på www.svettmottagningen.se

Svettmottagningen Hidroskliniken S:t Görans Sjukhus, Bågljusvägen 28, 2tr, 112 19 Stockholm Telefon 08-402 09 00 sekreterare@svettmottagningen.se www.svettmottagningen.se

Varför djurförsök?

Djurförsök.info är en gemensam webbplats för universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå och Uppsala, Karolinska Institutet, Sveriges lantbruksuniversitet samt Vetenskapsrådet.

Djurförsök.info sätter forskningen i sitt sammanhang och förklarar när och varför djurförsöken behövs. På så sätt vill vi bidra till att ge en nyanserad bild av djurförsökens betydelse för medicinsk forskning och för samhället.

Webbplatsen ska: *H UHOHYDQW RFK VDNOLJ LQIRUPDWLRQ RP IRUVNQLQJ GlU djurförsök ingår %HUlWWD RP Q\WWDQ DY GMXUI|UV|N /\IWD GH HWLVND IUnJRUQD %HUlWWD RP YnUW DUEHWH PHG DWW XWYHFNOD DQGUD forskningsmetoder 9LVD KXU YL DUEHWDU I|U DWW GMXUHQ VND Pn Vn EUD VRP P|MOLJW 6WLPXOHUD WLOO GLVNXVVLRQ

Hallå där Peter Arner som vet nästan allt om fett.

Kvalitetsfett är inte farligt Smal eller tjock spelar mindre roll. Det är kvaliteten på din fettväv som avgör effekterna på hälsan, enligt ny forskning.

Text: Lisa Hagsten Foto: Jezzica Sunmo

Varför har vissa lättare att gå upp i vikt än andra?

– Vissa människor har en benägenhet att utveckla en sämre fettväv, som inte kan lagra fettet på ett normalt sätt.

Det är genetiskt och beror inte på livsstilsfaktorer. Dessa personer har bland annat större fettceller, mer utsläpp av fettsyror i blodet och fel på hormonerna som bildas i fettväven. Personer med dålig fettväv har också lättare för att faktiskt bli feta, men även smala kan ha dålig fettväv och därmed drabbas av samma komplikationer som följer med fetma, till exempel åderförkalkning.

Samtidigt är det inte alla feta som drabbas av hälsoproblem på grund av sin fetma, vad beror det på?

– Ungefär en tredjedel av de som räknas som feta har inga komplikationer alls, så de har uppenbarligen bättre fettväv än resterande två tredjedelar. Detta är något vi har stort forskningsfokus på just nu genom att försöka hitta markörer som förklarar varför just den här tredjedelen slipper komplikationer.

Att fettceller hela tiden nybildas och bryts ned hos människor var en unik upptäckt som din forskargrupp gjorde för ett par år sedan. Vad innebär det?

- Förr trodde man att kroppens alla fettceller bildades när man var 12

Medicinsk Vetenskap №2–2013

Peter Arner är professor i medicin vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet. Han har forskat om fett i 45 år.

ung, men vi har visat att man byter ut tio procent av sina fettceller varje år. Det betyder att antalet fettceller är konstant, eftersom nybildning och nedbrytning balanserar varandra. Feta personer har fler fettceller och högre omsättning än vad normalviktiga har, vilket delvis förklarar varför de har så svårt att hålla vikten nere efter bantning. De nybildade cellerna behöver nämligen snabbt fyllas på med fett, därmed ökar risken för att man går upp i vikt igen. För närvarande håller vi på att ta patent på en molekyl som vi har identifierat, som styr nybildningen av fettceller och som vi sett är påverkad hos feta personer.

I en ny studie, publicerad i PLoS Biology, har du tittat närmare på nedbrytningen

av fettceller, vad kom ni fram till?

– Vi lyckades bromsa omsättningen av fettsyror in och ut ur fettcellen och kunde då konstatera att risken för diabetes minskade, trots att själva fettmängden inte hade minskat. Med en långsammare nedbrytningsprocess släpps alltså inte lika många farliga fettsyror ut i blodet.

Vad tror du om framtidens möjligheter att hitta nya effektiva, behandlingsmetoder mot fetma?

– Den bästa metoden är alltid att äta mindre och röra sig mer. Men jag tror att vi, kanske inom tio år, kommer att ha läkemedel mot dålig fettväv. Det är mer relevant att koncentrera sig på dåligt fungerande fettväv än att inrikta sig enbart på fetma.

Medicin i siffror

Feta fakta om fett

10 pr oc e

Etthundra miljarder hungriga fettceller kan göra det svårt för feta personer att hålla vikten. er nybildas varje å ll ttce e f a vår v a nt

Fett

r.

Fettdroppen utgör en stor del av en fettcell och tränger undan cellkärnan

innehåller mer energi än andra näringsämnen.

1

gram

1 gram fett = 9 kcal vilket är mer än dubbelt så mycket som 1 gram kolhydrater eller protein.

Fettceller har vi för att kunna...

Fettcellerna bildar tillsammans fettväven: en lagringsplats för energi. ...utsöndra vissa hormoner

...hålla värmen

...förvara näringsämnen

...dämpa stötar (som under fotsulan) ...lagra energi

Antal fettceller i kroppen hos normalviktiga och feta personer

Andelen fett hos en normalviktig... ...kvinna cirka 30 procent av kroppsvikten.

cirka

cirka

40–50 miljarder

100 miljarder

Källor: Livsmedelsverket , Peter Arner, Wikipedia

1/3 av energin som vi får i oss under dagen bör komma *en ligt från fett* L

...man

cirka 17 procent av kroppsvikten .

rek ivs om me me de nd lsve ati on rkets er.

För en kvinna innebär det cirka

70 gram fett per dag ... och för en man cirka

90 gram fett per dag PALOMA PEREZ LUCERO / SVENSKA GRAFIKBYRÅN

Medicinsk Vetenskap №2–2013

13

Tre forskare berättar

De lurar hjärnan Om vi kan få vår hjärna dit vi vill finns mycket att vinna. Vi har träffat tre forskare som försöker överlista vår smartaste kroppsdel.

Foto: Mattias Ahlm 14

Medicinsk Vetenskap №2–2013

”Det blir som vi förväntar oss”

Namn: Predrag Petrovic Titel: Forskare i kognitiv neurovetenskap vid institutionen för klinisk neurovetenskap.

Forskar om: Hur verklighetsuppfattningen formas i hjärnan.

”I min forskning utgår jag från att vår verklighetsuppfattning är en kompromiss mellan de intryck som når hjärnan och dess förväntningar på vad som kommer att hända. Genom att ändra på förväntningarna kan man få människor att uppleva världen och sig själva på ett nytt sätt.

I ett experiment lät vi till exempel försökspersoner titta på en snurrande cylinder genom ett par 3D-glasögon, som vi hade sagt skulle få cylindern att se ut att snurra åt ett visst håll. Egentligen hade glasögonen ingen betydelse, men eftersom försökspersonerna trodde att rotationen skulle förändras när de satte på sig dem så gjorde den också det.

På samma sätt är det med mediciner. Om vi får en patient att tro att ett piller lindrar smärta – då blir det också så.

Hjärnan omtolkar de smärtsignaler som når den på ett sätt som stämmer överens med

förväntningen på att smärtan ska upphöra.

Den förändrade verklighetsuppfattningen vid en psykos tror jag kan förklaras som en obalans som gör att de signaler som når hjärnan blir för starka. Hjärnan tvingas då uppfinna en verklighet som förklarar varför intrycken är så påträngande. I huvudet på en psykotisk person kan något så vardagligt som ljudet av ett flygplan därför ges en mycket dramatisk tolkning, som att al-Qaida är på väg att göra ett självmordsattentat.

Men vanföreställningar är inte något som bara sjuka människor har utan de förekommer i hela befolkningen i olika grad. Ett exempel är känslan av att någon man ser på gatan är ute efter en.

De som har starkast sådana tendenser löper troligen störst risk att utveckla en psykos.

Genom att studera hur verklighetsuppfattningen formas har jag blivit mer ödmjuk i mina möten med patienter. Jag vet att ingen människa upplever verkligheten exakt som den är, vi skapar bara mer eller mindre av den i våra huvuden.”

Berättat för: Ola Danielsson

Medicinsk Vetenskap №2–2013

15

Tre forskare berättar

”I mitt jobb som sjukgymnast upplever jag återkommande den där bra känslan när patienten är med på tåget – när han eller hon plötsligt förstår vitsen med behandlingen.

Resultatet av den motivation och förväntan som då uppkommit hos patienten, tack vare ett förtroende som byggts upp mellan oss, är ett exempel på en ospecifik behandlingseffekt som intresserar mig.

Det startade på allvar då vi i en studie observerade dramatiska effekter av akupunktur mot illamående till följd av strålbehandling mot cancer. Det intressanta var att simulerad akupunktur, då en trubbig nål som bara nuddar huden användes, gav lika bra lindring som vanlig akupunktur. Effekten kan ha berott till exempel på att behandlingen innebar regelbunden vila och beröring, att patienterna kände sig omhändertagna och framförallt att de hade en förväntan om att behandlingen skulle hjälpa.

Tidigare har man sett på placeboeffekten lite som ett problem som ska minimeras, för att få fram den sanna effekten av en behandling.

Men en ny syn håller på att växa fram där man ser på placeboeffekten som något ständigt närvarande som man kan studera – inte bara i experiment utan i kliniska vårdsituationer – och på ett etiskt försvarbart sätt använda sig av på ett bättre sätt i vården.

Genom att detaljstudera vad som påverkar behandlingseffekter försöker vi nu förstå hur behandlaren kan förstärka patientens förväntan.

Ett mer systematiserat nyttjande av dessa kunskaper skulle inte bara kunna ge friskare patienter utan även samhällsekonomiska vinster.”

Berättat för: Cecilia Odlind 16

Medicinsk Vetenskap №2–2013

Namn: Anna Enblom Forskar om: Förväntanseffekter i behandlingssituationen.

Titel: Sjukgymnast och forskare i integrativ medicin vid institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet och vid institutionen för medicin och hälsa, Linköpings Universitet.

Foto: Martin Andersson

”Placebo är ett underutnyttjat trick”

”Vi är alltid lurade” ”Det känns självklart att vi uppfattar den egna kroppen som vår egen. Men för mig som forskare är det mycket märkligt. Det är en fantastisk bedrift av hjärnan att kunna skilja mellan den egna kroppen och andras, och avgöra var den egna kroppen slutar och börjar.

Idén till ett av mina experiment fick jag när jag var uttråkad på en föreläsning. Jag undrade vad som skulle hända om ögonen flög iväg och tittade på mig utifrån. Skulle jag känna att jag följde med ögonen eller stannade kvar i min kropp?

Jag provade att lura hjärnan genom att flytta det visuella perspektivet med hjälp av videokameror, men det visade sig att det inte räckte. Om man däremot samtidigt berör den riktiga kroppen och den illusoriska kroppen – då uppstår en

känsla av att man befinner sig utanför sin kropp.

Sedan dess har jag lärt mig manipulera kroppsuppfattningen på många sätt. Jag har fått försökspersoner att uppleva att de har tre armar och att de byter kropp med en annan människa. Nu senast har vi lyckats framkalla upplevelsen av att ha en osynlig hand i tomma luften, alltså mycket likt det som amputerade med fantomkänslor känner. Men min favorit hittills är nog Pinoccio-illusionen där man upplever att näsan blir jättelång.

Illusionerna är intressanta eftersom de hjälper oss att förstå varför hjärnan tolkar verkligheten som den gör, i sitt normala tillstånd eller vid olika sjukdomar. Och för hjärnan finns det ingen riktig skillnad mellan illusion och verklighet.

På sätt och vis lurar den oss hela tiden att tro att verkligheten ser ut på ett visst sätt, även när det stämmer.

Berättat för: Ola Danielsson

Namn: Henrik Ehrsson Titel: Professor vid institutionen för neurovetenskap Forskar om: Hur vi känner att den egna kroppen är vår egen.

Medicinsk Vetenskap №2–2013

17

Framsteg

”Du ska kunna koppla på den när du tränar eller om du känner dig sämre en dag” Krishantering. Många ungdomar förvånade sig själva med att vara handlingskraftiga och ansvarstagande efter tsunamin i Thailand, berättar de i en ny studie.

Ungdomar tycks bättre rustade för kriser En ny studie ger en inblick i ungdomars upplevelser under och efter tsunamikatastrofen i Thailand 2004.

Foto: Istockphoto

F

18

ör att kunna förbättra bemötandet av krisdrabbade personer, är det viktigt med kunskap kring hur olika människor reagerar i en katastrofsituation. Forskare från Karolinska Institutet och Uppsala Universitet har djupintervjuat 20 ungdomar som överlevde tsunamin, och kombinerat deras beskrivningar med resultaten av en enkät som 4900 svenska Thailandsresenärer besvarade drygt ett år efter katastrofen.

Ungdomarna beskrev förväntade reaktioner som sorg, ilska och förändrad syn på risker och på framtiden, men också reaktioner under katastrofen som de själva förvånades över. De upplevde sig till exempel ha visat ansvarstagande, handlingskraft och problemlösningsförmåga i större utstäckning än de vuxna. Många uppgav att de kände sig starkare och mognare som Medicinsk Vetenskap №2–2013

personer efter händelsen, och det fanns en tendens till mindre psykiska hälsoproblem bland ungdomarna än bland de vuxna.

– Detta är ett begränsat antal individers subjektiva berättelser. Men de öppnar för ökad förståelse för ungdomars upplevelse och hantering av trauman Christina Hultman. och de stöds av data från Foto: Stefan Zimmerman enkäten. I Norge pågår mycket forskning om detta efter Utøya, och vi gör nu även uppföljningsstudier i Sverige, säger Christina Hultman, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet och en av forskarna bakom studien. Eva Ristoff Nordic Journal of Psychiatry februari 2013.

Paolo Macchiarini, gästprofessor vid Karolinska institutet som deltar i ett EU-projekt med målet att skapa en 5 x 5 cm bärbar extralunga som ska förstärka lungkapaciteten för patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom. I Ny teknik.

Viktminskningskirurgi förändrar genuttrycket Både fetma och viktminskning förändrar mängden metylgrupper som finns på DNA och styr genuttrycket. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet. Resultaten kan ge en förklaring till hur viktminskningskirurgi i de flesta fall också leder till att fetmarelaterade sjukdomar, som typ 2-diabetes, går tillbaka.

procents högre risk att utveckla autism. Det hade individer med en morfar som var 50 år eller äldre när han blev pappa jämfört med de vars morfar blev pappa vid 20-24 års ålder. Motsvarande siffra för individer med en äldre farfar var 69 procent.

E N E S T E D T. S E

Välkommen till Enheten fÜr Onkologisk Rehabilitering vid RÜda Korsets Sjukhus Efter behandling av cancersjukdom är det värdefullt att fü mÜjlighet till rehabilitering som underlättar ütergüng till vardag och ibland arbetsliv.

Recept mot blodstÜrtning och plÜtslig huvudvärk

Vi har auktorisationsavtal med Stockholms läns landsting, och erbjuder ett 12 dagars program som innehüller fysisk aktivitet, samtal i grupp men även individuellt vid behov samt information.

5HPLVV VNLFNDV WLOO 6// RFK ÂżQQV DWW KlPWD Sn www.uppdragsguiden.sll.se/specrehab eller www.rks.se

B R A N N A B â&#x20AC;&#x201C; K O N S U L T E R I I M M A T E R I A L R Ă&#x201E; T T, KOMMERSIELL JURIDIK O CH T VISTLĂ&#x2013;SNING BR A NN @ BR A NN.SE

W W W.BR A NN.SE

F R Ă&#x2026; N I D Ă&#x2030; T I L L A F F Ă&#x201E; R S N Y T TA

FĂśr mer info ring 08-791 14 18 eller lotta.billgert@redcross.se

KI Alumni & Friends

Foto: Scanpix

KI Alumni & Friends är ett socialt och professionellt nätverk fÜr alla som vill hülla kontakten med KI.

GĂĽ med idag! ki.se/alumni

Â&#x2122;

Gü pü seminarier, üterträffar och hüll kontakten med gamla kursare.

Â&#x2122;

HĂĽll dig uppdaterad med vĂĽrt nyhetsbrev.

Â&#x2122;

Medlemskapet är kostnadsfritt.

Orsak: Tuberkelbakterien Mycobacterium tuberculosis som sprids när människor med sjukdomen hostar, nyser eller spottar.

Symtom: Kronisk hosta med blodigt slem, feber, nattlig svettning och viktförlust. Infektion i andra organ kan ge en rad olika symtom.

Drabbar: En tredjedel av världens befolkning har blivit utsatta för smittan. Årligen insjuknar 8 miljoner människor, och 2 miljoner dör .

Från historisk reträtt till resistent hot Tuberkulos har svept fram och tillbaka genom tiderna och tagit fler liv än nästan någon annan sjukdom. I dag finns fler drabbade än någonsin tidigare på jorden.

1500 f Kr

Text: Ola Danielsson

1800 / Romantiserat elände.

Under 1800-talet trodde många att de sjuka fick en särskild energi och ansåg att deras taniga utseende var vackert. På vissa håll trodde man att de sjuka var vampyrer som sög livskraften ur andra.

1882 / Tuberkelbacillen upptäcks.

Robert Koch identifierar ”tuberkelbacillen” (i dag känd som bakterien Mycobacterium tuberculosis) som orsaken till tuberkulos. För första gången var det möjligt att börja utveckla bot.

1800

Medicinsk Vetenskap №2–2013

1940

1865 / Det smittar!

Jean-Antoine Villemin lyckas smitta en kanin och bevisar att tuberkulos är en infektionssjukdom.

Tidigare trodde många att sjukdomen var ärftlig.

1900

1890 / Diagnosmetod grundläggs.

Från tuberkelbacillen utvinner samme Robert Koch ämnet tuberkulin och får en immunreaktion och feberfrossa när han injicerar det i sig själv. Det leder till ett test för tuberkulos.

20

1500 år före Kristus / Egyptierna hade det.

Egyptiska väggmålningar och DNA-spår i mumier är de tidigaste bevisen på tuberkulos.

Men sjukdomen tros ha plågat människor långt innan dess.

1920

1900 / Sanatoriernas tid.

I brist på läkemedel anses vila, frisk luft och avskildhet från omvärlden på ett så kallad sanatorium vara den bästa behandlingen för tuberkulospatienter.

1943 / Första medicinen.

Det första antibiotikapreparatet mot tuberkulos, streptomycin, isoleras och botar året därpå den första patienten. Men snart upptäcks antibiotikaresistenta former.

1921 / Första vaccinet.

Ett vaccin mot tuberkulos utvecklas av Albert Calmett. Tjugo år senare vaccinerar Världshälsoorganisationen 14 miljoner människor i sin största satsning hittills.

Foto: Istockphoto, Getty Images

Tidslinjen Tuberkulos

1950 / Mystisk tillbakagång Tuberkulosepidemin i Europa och USA minskar kraftigt. Delvis på grund av bättre levnadsförhållanden, men forskarna förstår än i dag inte varför sjukdomens tillbakagång blev så stor. I andra delar av världen fortsätter epidemin med full styrka.

1993 / Global återkomst.

Världshälsoorganisationen klassificerar tuberkulosepidemin som en global nödsituation.

1970

1950

1990

1969 / En av tre är smittade.

Forskare testar 600 000 amerikanska marinsoldater och upptäcker att latent tuberkulosinfektion är vanligt i USA och andra länder med låg tuberkulosförekomst. I dag vet man att en tredjedel av världens befolkning bär på tuberkulosinfektion som kan blossa upp om immunförsvaret försvagas.

Markus Maeurer. Foto: Ulf Sirborn IDAG

Framtidens utmaningar Bättre upptäckt av resistens De flesta fallen av antibiotikaresistent tuberkulos upptäcks inte och behandlas fel eller inte alls. Nu försöker forskare utveckla enklare tester som kan användas på plats i de hårdast drabbade fattiga områdena.

2013 / Lovande läkemedel.

Det första nya läkemedlet mot tuberkulos sedan 1963 godkänns av Amerikanska FDA, Food and Drug Administration. Läkemedlet bedaquiline väntas vara effektivt mot antibiotikaresistent tuberkulos.

Sänka kostnaden Behandling av en patient med antibiotikaresistent tuberkulos kostar runt en miljon kronor. Nu försöker forskare utveckla billigare metoder som kan användas även i fattiga områden.

Utveckling av vaccin Det är bara en tidsfråga innan resistens uppstår mot nya antibiotikaformer, därför sätter forskarna stort hopp till ett framtida vaccin som kan förebygga sjukdomen.

Källor: Zero death from tuberculosis: progress, reality and hope: Zumla A, Kim P, Maeurer M, Schito M, Lancet Infect Dis, april 2013. The history of tuberculosis: Thomas M. Daniel, Respiratory Medicine, augusti 2006, Tuberculosis, Drug Resistance, and the History of Modern Medicine, Keshavjee et al NEJM, september 2012, Läkare utan Gränser.

2010

Ny behandling ska reparera lungorna Att behandla antibiotikaresistent tuberkulos är dyrt och tar lång tid.

Lungvävnaden förstörs av den långvariga inflammationen, därför är det inte säkert att patienten överlever även om infektionen botas.

I ett nytt forskningsprojekt testar Markus Maeurer, professor i klinisk immunologi vid institutionen för laboratoriemedicin, en ny tilläggsbehandling som kan öka effektiviteten.

Så kallade mesenkymala stromaceller tas ut från patientens ryggmärg och odlas utanför kroppen. När de sedan återförs i större antal hjälper de till att bygga upp lungvävnaden och riktar samtidigt immunförsvarets attack mot bakterierna.

– Det ser lovande ut. Eftersom patienterna blir friska snabbare blir också kostnaden lägre. Vi hoppas att den här metoden ska kunna användas i resurssvaga länder, där multiresistent tuberkulos i princip är en dödsdom idag.

Behandlingen testas nu som en tilläggsbehandling till antibiotika i Sydafrika, där antalet fall av tuberkulos har ökat med 400 procent de senaste 15 åren.

Medicinsk Vetenskap №2–2013

21

Boktips Åsa Nilsonne: Så accepterar du döden 1) Förhålla dig rationellt. Antingen händer ingenting, och då finns inget att frukta.

Eller så vidtar en annan existens, och då dör man egentligen inte.

2) Läs! Exempelvis Självbetraktelser av filosofen kejsaren Marcus Aurelius.

Att föreställa sig sin egen död kan göra den mindre skrämmande, menar Åsa Nilsonne .

3) Lyssna på berättelser om döden.

Vems död tycker du verkar fin, vems verkar obehaglig? Hur vill du själv dö?

4) Döden ger dig en anledning att hushålla med din tid. Det kan hjälpa dig att välja rätt och öka din livskvalitet.

Tänk igenom din död – och släpp rädslan Det går att förhålla sig rationellt till sin egen död – och det kan öka livskvaliteten. Det menar psykiatern Åsa Nilsonne, som i sin senaste roman drar resonemanget till sin spets.

En passande död Åsa Nilsonne (Natur & Kultur)

I

romanen En passande död får huvudpersonen Lina reda på att hon har Alzheimers sjukdom. Hon vill dock inte tappa kontrollen, utan funderar ut en detaljerad plan för slutet av sitt liv. Hon bestämmer när och hur hon ska möta döden.

– Ett budskap i boken är att man har mycket att vinna på att acceptera sin död och fundera över hur man vill ha den. För många kan detta göra döden och livets slutskede mindre skrämman-

Vissa har andra utvägar – en kokbok bland annat Redaktör: Maria Gylfe, receptgranskare: Rolf Hultcrantz (Danderyds sjukhus) Matinspiration för stomipatienter

Kan man äta som vanligt eller finns det mat man bör undvika när man har stomi? Svaren finns nu samlade i en kokbok som producerats av kirurg- och urologkliniken på Danderyds sjukhus. I boken får man möta ett antal personer med påse på magen samt lika många kockar som lämnar sina bästa recept. Med boken vill man inspirera till att prata om och avdramatisera synen på stomi.

22

Medicinsk Vetenskap №2–2013

Nästan allt om människan – Evolutionen, generna, moralen och lite till Johan Frostegård (Karolinska Institutet University Press) Nyutgåva tar stort grepp

Kan biomedicin ge en ny förståelse av oss själva och vår plats i världen? Det menar författaren Johan Frostegård, som i denna nyutgåva även ger sig på att förklara dagens samhällsekonomiska läge utifrån evolutionsteorin.

Foto: Istockphoto

Vi lottar ut tre exemplar av ”En passande död”.

Mejla namn och postadress till: medicinskvetenskap @ki.se

de. På en samhällelig nivå behöver vi kanske respektera självbestämmanderätten hos döende människor mer än vi gör i dag, säger Åsa Nilsonne, professor vid Karolinska Institutet.

Bokens Lina förlägger handväskan och glömmer att låsa ytterdörren - smärtsamma påminnelser om att hjärnan har tappat funktioner. Hon är Åsa Nilsonne. dock inte deprimerad, Foto: Ulf Sirborn utan känner bitvis stor livsglädje under sin sista tid. Hon känner heller ingen rädsla inför själva döden.

– Allas tid är utmätt, oavsett om det är kort eller lång tid kvar. Inom buddismen finns begreppet ”living in the light of death”. Med det menas att den som lever med insikten om att tiden är begränsad har lättare att värdera den rätt och att utnyttja den fullt ut, säger Åsa Nilsonne. Annika Lund

Utblick

människokroppens form och funktion samt människans beteende. Utställningen förklarar varför vår kropp ser ut och fungerar som den gör genom att jämföra den med andra närbesläktade djur och anknyta till människans evolutionära historia.

Labbtillverkad råttnjure fungerade

Klart som korvspad.

Bilden visar en mushjärna sedd underifrån med den nya tekniken Clarify. Filmtips på youtube: Sök på ”see-through brains”.

Genomlyst. Upptäckten att hjärnor kan göras genomskinliga har väckt stor uppståndelse i forskarvärlden.

Med metoden, kallad Clarify, är det för första gången möjligt att studera hjärnans struktur och molekylära egenskaper i detalj utan att samtidigt förstöra den.

Hjärnan prepareras först med kemikalier som omvandlar den till en fast gel. Därefter extraheras de fettämnen som finns i cellerna och som blockerar ljus.

Kvar blir en genomskinlig hjärna som kan studeras med mikroskop.

Traditionella metoder för att visualisera hjärnans struktur i detalj kräver att hjärnan först delas upp i tunna snitt, som sedan sammanfogas med hjälp av datorer för att skapa en tredimensionell bild. Men nu slipper man alltså detta komplicerade moment, dessutom bibehålls mer av hjärnans molekylära uppbyggnad än med liknande metoder som finns i dag.

Forskargruppen har hittills studerat möss men arbetar på att göra en hel mänsklig hjärna genomskinlig. Ett

av de många användningsområdena är att jämföra hjärnor från patienter med olika sjukdomar och friska donatorer.

Metoden utvecklades av Karl Diessenroth vid Stanfords universitet som tidigare har utvecklat den banbrytande metoden optogenetik, där ljus används för att studera funktionen hos hjärnans nervceller, se artikel i Medicinsk Vetenskap nr 3 2011.

Nature april 2013

Bra för anhöriga att vara med vid HLR Hjärt- och lungräddning.

Anhöriga som är med om att en närstående drabbas av hjärtstopp mår oftast bättre i efterhand om de ser på när akutpersonal utför hjärt- och lungräddning (HLR) jämfört med anhöriga som inte gör det. Det visar en studie som franska forskare gjort mot bakgrund av den omtvistade frågan om anhöriga ska erbjudas vara med vid HLR. De som valde att vara med vid HLR hade en lägre förekomst av posttraumatiskt stressyndrom-relaterade symtom 90 dagar senare.

I studien erbjöds en grupp

anhöriga uttryckligen att vara med vid HLR medan en kontrollgrupp inte erbjöds det. Det visade sig att nästan dubbelt så många i den första gruppen valde att se på jämfört med kontrollgruppen. Studien visade också att anhörigas närvaro inte påverkade personalens medicinska insatser, ökade stressen hos personalen eller ledde till anmälningar om felaktigt omhändertagande.

- I Sverige finns inga strikta riktlinjer kring detta men med tanke på resultatet från studien så borde man nog arbeta för att öka deras närvaro. Det bästa är om någon i vårdteamet också har tid att stötta de anhöriga och svara på deras frågor, men hur många som anländer till en akutsituation varierar mycket i landet, säger Maaret Castrén, professor i akutsjukvård vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset.

Nature Medicine april 2013

NEJM mars 2013

Kroppen i fokus på ny utställning Evolutionslära. ”Djuret människan” är en ny permanent utställning på Naturhistoriska riksmuséet som beskriver

Hjärnans form och funktion belyses i en ny utställning.

Medicinsk Vetenskap №2–2013

Foto: Catrin Rising

Foto: Kwanghun Chung och Karl Deisseroth, Howard Hughes Medical Institute/Stanford University

Ny metod kan göra hjärnan genomskinlig

Organodling. Det finns idag ingen bot mot njursvikt utan enbart behandling i form av dialys – som är mycket resurs- och tidskrävande, eller transplantation – som kräver en lämplig donator och livslång behandling med immunhämmande läkemedel.

Amerikanska forskare har nu lyckats odla fram en fungerande njure i laboratoriet.

Från en råttnjure avlägsnades alla fungerande celler så att enbart den omgivande vävnaden som ger njuren dess tredimensionella struktur återstod. Njurceller och celler från blodkärl togs sedan från nyfödda råttor och odlades på den tredimensionella strukturen i 12 dagar. Det organ som då hade skapats visade sig kunna både filtrera blod och producera urin när det transplanterades in i en levande råtta. Förhoppningen är att i framtiden kunna använda den njursjukes egna celler för att odla fram ett organ som patientens immunförsvar inte reagerar mot.

23

Avhandlingen: Bemötande i vården

I varje landsting finns en patientnämnd som tar emot frågor och klagomål från patienter, anhöriga och personal, som rör offentligt finansierad hälso- och sjukvård. Patientnämnden kan söka lösningar på problem genom att bland annat ge råd till patienten och begära svar från vårdgivaren, men inte vidta juridiska åtgärder.

24

Medicinsk Vetenskap №2–2013

Illustration: Ispot

Ska höja kvaliteten i vården

Rätt medicin räcker inte – gott bemötande också viktigt Text: Helena Mayer

Om mötet med läkaren känns positivt är chansen för tillfrisknande större. Samtidigt upplever många att de blivit illa bemötta i sjukvården. Forskare vid Karolinska Institutet har tittat närmare på vad som ligger bakom patienters negativa upplevelser. ”LÄKAREN IFRÅGASATTE MIG, talade nedvärderande och bad mig uppsöka ’hokuspokusvård’, till exempel akupunktur. Utan att jag bad om sjukskrivning fick jag veta att ’sjukskriva mig tänkte han inte att göra’.”

Berättelsen är en av många liknande klagomål på hälso- och sjukvården som patienter skickat in till patientnämnden i Stockholm. Statistiken visar att klagomålen ökar, vilket inte bara är tråkigt för den enskilde. Det innebär troligen också ökade vårdrelaterade kostnader, eftersom positivt bemötande i sig har en bevisat positiv effekt på tillfrisknandet, för många sjukdomar. Detta kan till stor del bero på att ett positivt bemötande skapar förtroende, vilket gör att patienten bättre kan ta till sig information om sin sjukdom/behandling (läs mer om betydelsen av patienters förväntningar och förtroende på sidan 16).

MAJA WESSEL , DOKTORAND i medicinsk etik, ville ta reda på vad som ligger bakom människors negativa upplevelser. Hon gick igenom samtliga 1 248 klagomål om dåligt bemötande till nämnden av totalt 9 695 under 2006 och 2007.

– Vanliga ord som förekommer i anmälningarna är ”nonchalant”, ”respektlöst” och ”arrogant”. Det handlar ofta om att man inte känner sig trodd eller lyssnad på eller behandlad som dum.

Man anmäler främst för att man vill ha en ursäkt eller förklaring, eller för att det inte ska hända igen, säger Maja

Wessel, verksam vid institutionen för lärande, informatik, management och etik vid Karolinska Institutet.

5 800 långtidssjukskrivna har också svarat på en enkät om sina upplevelser av vårdmöten. En tredjedel upplevde att de hade blivit dåligt bemötta. Och av dem svarade nästan två tredjedelar att de även känt sig kränkta, en känsla som vanligtvis uppstod först efter flera upplevelser av dåligt bemötande. Kvinnor och yngre patienter uppgav i högre grad att de blivit dåligt bemötta, medan män liksom patienter med psykiatriska diagnoser oftare kände sig kränkta.

– Vi såg också att ett positivt och respektfullt bemötande gjorde att patienten Maja Wessel. upplevde att det gick Foto: Ulf Sirborn fortare att återgå i arbete medan dåligt bemötande gjorde att det upplevdes ta längre tid, säger Maja Wessel.

Hennes forskning visar också att långt fler kände sig dåligt bemötta än de som anmält, men motivationen

” Det handlar ofta om att man inte känner sig trodd eller lyssnad på eller behandlad som dum”

att anmäla ökade efter flera negativa upplevelser.

– Så antalet rapporterade klagomål är bara toppen på ett isberg.

Hon är lite förvånad över att patienterna inte verkar skilja på bemötande och medicinska insatser. Hennes forskning visar att ett dåligt bemötande kan ge en negativ upplevelse trots rätt vård. ÄVEN OM DÅLIGT BEMÖTANDE kan bero på tidsbrist, struktur och organisation, menar Maja Wessel att det också kan bero på att personalen inte tror att det gör någon skillnad ur ett hälsoperspektiv. Det finns forskning som visar att i de länder där läkare fått vidareutbildning i bemötande har klagomålen minskat på dessa läkare. I Sverige är de flesta klagomålen riktade mot läkare.

– Det finns stora hälsovinster med att förbättra bemötandet och vi hoppas att våra forskningsresultat ska kunna användas i utbildningssyfte och som diskussionsunderlag på högskolenivå, för vårdpersonal samt som underlag vid planering av framtidens sjukvård, säger Maja Wessel.

Att lyssna mer på patienten är hennes grundtips till vårdpersonal.

– Om man ger patienten tid att tala så är det lättare att få en bild av den enskilde personen och vilka förväntningar som finns. Det gör det lättare att anpassa kommunikation, bemötande och behandling, så att patienten kan känna sig delaktig i sin vård.

Medicinsk Vetenskap №2–2013

25

Topplistan Ett urval av de senaste publikationerna från Karolinska Institutet i de mest ansedda vetenskapliga tidskrifterna.

Vid varje celldelning förkortas telomererna, den yttersta spetsen på kromosomerna. När de helt försvunnit dör cellen. Hastigheten på telomerförkortningen kopplas nu till en rad sjukdomar.

Den yttersta spetsen av kromosomerna, Nature telomererna, blir något Genetics kortare varje gång en cell mars 2013 delas. När inget kvarstår av telomererna kan cellen inte längre dela sig, vilket innebär att cellen dör. Processen beskrivs som kroppens biologiska åldrande - och nu har ett stort forskarnätverk, där forskare från Karolinska Nancy Pedersen. Institutet ingår, visat att Foto: Camilla snabbare biologiskt åldSvensk rande är kopplat till risk för en rad sjukdomar, däribland cancer eller hjärtsjukdom.

Det är individuellt hur snabbt telomererna kortas ned till den kritiska Publicerad i:

26

Medicinsk Vetenskap №2–2013

längd som innebär celldöd. Det beror dels på att telomererna är olika långa till att börja med, dels på att vissa individer har en större telomerförkortning än andra vid varje celldelning.

Det har tidigare antagits att en snabbare telomerförkortning delvis borde kunna förklara uppkomsten av vissa sjukdomar som vanligen tar lång tid att utveckla, som många cancersjukdomar.

En studie som presenteras i Nature Genetics ger stöd åt ett sådant samband.

Forskarna undersökte telomerernas längd hos 48 000 individer. På så sätt identifierades fem nya genvarianter som kan kopplas till telomerlängd, utöver de två som redan tidigare var kända. I nästa led undersökte forskarna förekomst av en rad sjukdomar hos studiedeltagarna. Individer med

Identification of seven loci affecting mean telomere length and their association with disease Codd V, Magnusson P, Hägg S, Pedersen N med flera inom EU-nätverket ENGAGE Nature Genetics mars 2013

Foto: Getty Images

Snabbt åldrande celler ger oftare cancer

genvarianter som innebär snabbare förkortning av telomerlängden hade i ökad utsträckning en rad sjukdomar.

Till dessa hörde flera olika slags cancersjukdomar, bland annat tarmcancer, och hjärtinfarkt. Även idiopatisk lungfibros, multipel skleros och glutenintolerans var vanligare hos individer med en högre takt i det biologiska åldrandet.

– Vi närmar oss en förståelse för i vilken utsträckning telomerlängden är en bra markör för att något har börjat brytas ned i kroppen. Denna nedbrytning är relevant för en rad mekanismer i kroppen, säger Nancy Pedersen, professor i genetisk epidemiologi vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik och Karolinska Institutets kontaktperson i forskarnätverket.

Ökad överlevnad hos patienter med Hodgkins lymfom Journal of Clinical Oncology februari 2013

Temporal trends in mortality from diseases of the circulatory system after treatment for Hodgkin lymphoma: A population-based cohort study in Sweden (1973 to 2006) Eloranta S, Lambert P, Sjöberg J, Andersson T, Björkholm M, Dickman P Journal of Clinical Oncology februari 2013

Rökstopp är en faktor som förbättrat överlevnaden för patienter med Hodgkins lymfom.

Avsaknad av ett visst protein påverkade inte mitokondriefunktionen hos möss, vilket förvånade forskarna.

Fler av vårens toppublikationer listade i korthet :

Möss utan gen för ”viktigt” protein växte normalt

Genetiska markörer kopplas till hjärtfrekvensreglering Identification of heart rate-associated loci and their effects on cardiac conduction and rhythm disorders Den Hoed M, Eijgelsheim M, Esko T, et al.

Nature Genetics april 2013

Proteinsyntesen i cellens ”kraftverk”, mitokonCell Metabolism drierna, är mycket viktig för cellens energiproapril 2013 duktion och mutationer i mitokondrie-DNA ligger bakom olika sjukdomar och har kopplats till åldrandet. Ett protein som ansetts ha en central funktion för regleringen av proteinproduktionen i mitokondrien är Nils-Göran MTERF1, (mitochondrial Larsson. transcription terminaFoto: Ola tion factor 1). I en aktuell Danielsson studie, som skett i samarbete mellan forskare från bland annat Karolinska Institutet och Max Planck Institute for Biology of Ageing i Köln, Tyskland, har forskarna tagit fram möss där genen för MTERF1 helt slagits ut.

Trots detta var de till synes friska, växte normalt och hade fungerande mitokondrier.

– Vi blev väldigt överraskade, först efter att vi gjort en mängd kontrollförsök blev vi övertygade om att våra resultat verkligen stämde, säger Nils-Göran Larsson, professor vid institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet samt forskningschef vid avdelningen för mitokondriell biologi på Max Planck Institute for Biology of Ageing.

Publicerad i:

MTERF1 binds mtDNA to prevent transcriptional interference at the light-strand promoter but is dispensable for rRNA gene transcription regulation Terzioglu M, Ruzzenente B, Harmel J, Mourier A, Jemt E, Davila Lopez M, Kukat C, StewartJB, Wibom R, Meharg C, Habermann B, Falkenberg M, Gustafsson CM, Park CB, Larsson NG Cell Metabolism april 2013

Visst protein viktigt för mjältens utveckling Ribosomal protein SA haploinsufficiency in humans with isolated congenital asplenia Bolze A, Mahlaoui N, Byun M, et al.

Science april 2013 Nya genvarianter kopplas till vanliga karaktärsdrag som kroppslängd, BMI midjemått och övervikt Genome-wide meta-analysis identifies 11 new loci for anthropometric traits and provides insights into genetic architecture Berndt SI, Gustafsson S, Mägi R, et al.

Nature Genetics april 2013 Förändrade belöningsprocesser hos äldre får förklaring Dopamine restores reward predictions in old age Chowdhury R, Guitart-Masip M. Lambert C, Dayan P, Huys Q, Düzel E, Dolan RJ Nature Neuroscience mars 2013 Nytt starkare fluorescerande protein A bright monomeric green fluorescent protein derived from Branchiostoma lanceolatum Shaner NC, Lambert GG, Chammas A, Ni Y, Cranfill PJ, Baird MA, Sell BR, Allen JR, Day RN, Israelsson M, Davidson MW, Wang J Nature Methods mars 2013

Foto: Istockphoto,

Varje år insjuknar cirka 160 personer i Hodgkins lymfom - en typ av tumörsjukdom i lymfsystemet - i Sverige.

En stor andel av patienterna insjuknar redan i 20-30-årsåldern. I en ny studie undersöktes samtliga fall av Hodgkins lymfom som rapporterats till Cancerregistret mellan åren 1973 och Sandra Eloranta.

2006, totalt 5462 paFoto: Gunilla tienter. Resultaten visar Sonnebring att de som drabbas av behandlingsrelaterade hjärtkärlkomplikationer med dödlig utgång minskat sedan mitten på 1980-talet, till följd av nya behandlingsstrategier.

– Förutom de justeringar som kontinuerligt har gjorts för att minska såväl strålbehandlingens som den medicinska behandlingens bieffekter på blodkärl, har troligtvis även långtidsuppföljning av patienter samt rökstoppsrekommendation bidragit till förbättringen, säger Sandra Eloranta, doktorand vid institutionen för epidemiologi och medicinsk biostatistik och studiens försteförfattare.

Forskarna menar också att resultaten talar för att den positiva utvecklingen kommer att fortsätta bland patienter som har fått sin diagnos under tidigt 2000-tal.

Publicerad i:

Riskgen för hudcancer var inte kopplad till BMI A variant in FTO shows association with melanoma risk not due to BMI Iles MM, Law MH, Stacey SN, et al.

Nature Genetics mars 2013 Se även flera nyheter om bröstcancer på sidan 12–13.

Medicinsk Vetenskap №2–2013

27

Sjukdomen: Bröstcancer

Orsak: En kombination av livsstilsfaktorer och genetik. Att föda många barn tidigt i livet och amma dem länge ger ett visst skydd.

Symptom: Det kan uppstå en knöl i armhålan eller i bröstet, som kan ändra form. Bröstvårtan kan dras in eller börja blöda. Men ofta syns eller känns ingenting.

Drabbar: Under 2011 insjuknade drygt 7 700 svenskar. Cirka 40 var män.

Kvinnor kommer känna till sina brösts täthet lika väl som de känner till sina egna skonummer, menar Per Hall som tror att täthet kommer att bli en mycket viktig riskbedömningsfaktor.

”Tusentals cancer- A fall kan förhindras” Vet du hur täta bröst du har? Nej, trodde väl det. Men om några år kommer den kunskapen vara allmänt spridd bland svenska kvinnor. Det tror åtminstone bröstcancerforskaren Per Hall.

Text: Annika Lund Foto: Gustav Mårtensson

28

Medicinsk Vetenskap №2–2013

ntalet kvinnor som insjuknar i bröstcancer ökar stadigt. Och ingen vet egentligen varför. Men sjukdomen är vanligare hos kvinnor som fött få barn och fått det första barnet sent – och svenska kvinnor föder allt färre barn allt senare i livet. Det anses dock inte förklara hela ökningen, så sjukdomens framfart är ”en sorglig gåta”, säger Per Hall, professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska Institutet.

– Men det allra sorgligaste är att vi accepterar detta. Vi gör nämligen nästan inget alls för att förhindra insjuknande – trots att vi kan.

Per Hall är generös med den typen av drastiska uttalanden – han är skicklig

DEN FÖRÄNDRING HAN SJÄLV vill

få till rör mammografiprogrammet.

Att screena alla kvinnor på samma sätt utifrån intervall som bygger på ålder är enligt honom ”helt vansinnigt”. Per Hall vill i stället att kvinnor vid sin första mammografikontroll ska få sin individuella risk för sjukdomen beräknad utifrån bröstens mammografiska täthet, livsstilsfaktorer och en genanalys. Sedan bör kvinnorna erbjudas undersökning olika ofta. Vid högre risk bör mammografin eventuellt kompletteras med ultraljud. De som löper högst risk att få sjukdomen bör dessutom få förebyggande medicinering, anser Per Hall, något han skrev en krönika om i Medicinsk Vetenskap nr 3/2012.

– Om vi vet att en specifik kvinna löper en 30-procentig risk att få bröstcancer under sin livstid och om vi kan halvera den risken – är det då inte oetiskt att låta bli? Hur kan vi med öppna ögon låta vissa kvinnor bli sjuka – trots att vi kan undvika det?

Hur dessa individuella undersökningsintervall skulle utformas, vilka läkemedel som skulle ges och i vilka doser – det är ännu obesvarade frågor.

Per Hall vill därför starta en studie för att ge beslutsunderlag. Tidigare forskning har ringat in statiner, acetylsalicylsyra och metformin som möjliga förebyggande behandlingar, men mer centrala i diskussionen är de antihormoner som i dag ges för att förhindra återfall i sjukdomen. De fungerar genom att minska östrogenets effekt på bröstvävnaden – och redan publicerad forskning visar att de kraftigt kan minska insjuknan-

”Vi gör nämligen nästan inget alls för att förhindra insjuknande – trots att vi kan” det av bröstcancer om de ges till friska individer.

– Eftersom medicinerna har biverkningar kan vi inte ge dem till alla kvinnor utan endast till dem som har nytta av en förebyggande behandling. Med denna strategi tror jag vi kan få ned incidensen med… låt säga 2 000 fall per år.

Egentligen tror jag vi kan undvika ännu flera fall av insjuknande, för förebyggande behandling med antihormoner är oerhört effektivt i rätt patientgrupp, säger Per Hall.

DET HAR LÄNGE VARIT KÄNT att tumörer oftare utvecklas i mammografiskt täta bröst, alltså bröst med mycket bröstvävnad. Varför tätheten spelar roll är inte helt utrett – men en av flera troliga förklaringar är att ju tätare brösten är, desto fler celler finns som kan omvandlas till cancerceller. Tätare bröst verkar också innehålla fler östrogenreceptorer – och östrogen spelar en viktig roll vid utveckling av sjukdomen. Uppskattningsvis 80 procent av all bröstcancer är hormonkänslig.

Sambandet mellan mammografisk täthet och bröstcancer är alltså fortfarande under utforskande. Klart är dock att sambandet anses starkt och högintressant för riskbedömning. Nyligen publicerades en studie där endast kvinnor som opererats för bröstcancer ingick. Många av dem fick antihormoner, och de med stor täthetsminskning löpte halverad risk för återfall jämfört med kvinnor som hade liten eller ingen täthetsminskning.

– När vi visar detta för onkologer möts vi av nästan översvallande entusiasm.

Täthetsminskningen är en mycket kraftfull markör för att bedöma risken för återfall. Vi har ingen annan så kraftfull markör – storleken på tumören ger exempelvis inte alls samma tydliga indikation. Det säger något om den centrala betydelsen av den mammografiska tätheten, säger Per Hall.

Journal of Clinical Oncology april 2013

Fler nya resultat från Per Halls forskargrupp: Genvarianter ökar risk På ungefär ett tusental platser i vårt genom kan det uppstå avvikelser som ökar risken för bröstcancer. Det har forskare lyckats beräkna i ett stort forskningssamarbete inom EU, kallat COGS. Forskarna har hittills hittat ett 70-tal avvikelser som ökar risken för bröstcancer och de räknar med att identifiera de allra flesta inom några år. Då kommer det bli lättare att beräkna den individuella risken att få sjukdomen.

Nature Genetics mars 2013 nature.com/icogs Strålning ökar risk för infarkt Kvinnor som behandlats med strålning mot bröstcancer löper ökad risk att få hjärtinfarkt. Störst risk löper de kvinnor som även har andra riskfaktorer, som diabetes, rökning eller högt BMI. Studien omfattar 2200 strålbehandlade bröstcancerpatienter och visar att risken är som högst de tio första åren efter strålbehandlingen.

New England Journal of Medicine mars 2013 Medicinsk Vetenskap №2–2013

Ikon: Kirill Ulitin/The Noun Project

på att skapa opinion. Det lärde han sig tidigt i karriären, då han som ung cancerläkare arbetade på Radiumhemmet.

Där gav en åtstramad budget inte längre utrymme åt strålbehandling av alla patienter. Den dåvarande chefen Jerzy Einhorn såg till att dilemmat blev känt via medier. Och när allmänheten fick höra att äldre patienter skulle prioriteras bort sköt politikerna snabbt till mer pengar.

– Om allmänheten upplever något som mycket felaktigt är det svårt för en politiker att stå emot den rådande opinionen. Om man vill lyckas göra en viktig förändring måste man jobba både brett mot allmänheten och riktat mot politikerna, säger Per Hall.

29

Aktuellt vid KI KALENDERN

Tips på aktiviteter vid Karolinska Institutet

Företagssamarbete ska ge nya läkemedel Ett nytt forskningscentrum ska skapas vid Karolinska Institutet i samarbete med AstraZeneca. Forskningen ska fokusera på hjärt-kärlsjukdomar, störningar i ämnesomsättningen och vävnadsnybildning.

Syftet är att bedriva både experimentella studier och studier på patienter för att öka förståelsen av sjukdomsmekanismer och att utvärdera nya målmolekyler för läkemedel. Det är tänkt att 20-30 forskare ska arbeta vid centret som ska placeras på

Karolinska Institutet och beräknas vara i drift i mitten av 2013.

– Att vi tillsammans skapar detta ger stora möjligheter till utveckling av hälsooch sjukvården. Dessutom innebär det ytterligare förstärkning av Stockholmsregionen som life science-arena, säger Anders Hamsten, rektor vid Karolinska Institutet.

Sedan tidigare finns flera samarbeten mellan Karolinska Institutet och AstraZeneca, bland annat ett om PET, en ickeinvasiv hjärnavbildningsteknik, och ett om andra nya avbildningstekniker samt ett forskningscentrum i syfte att finna nya biomarkörer.

Prisad bild skildrar krigslik vardag för pollenallergiker Att vistas utomhus under våren kan för en pollenallergiker kännas som att ge sig ut i en krigszon.

Det ville Jingcheng Zhao och Martin Kjellberg, pollenallergiker och läkarstudenter vid Karolinska Institutet, visa med denna bild som gav dem förstapris i kategorin Allergi i min vardag i en fototävling anordnad av Centrum för Allergiforskning i april. Centrumet har i uppdrag att utveckla och stödja allergiforskning och på lång sikt förbättra livskvaliteten för barn och vuxna med allergier och annan överkänslighet. Selma Wolofsky 30

Medicinsk Vetenskap №2–2013

Föreläsning Maciej Zaremba: Om sjukvården Hur påverkas patienter, vårdpersonal och samhället av styrfilosofin som baseras på övertygelsen att sjukvården kan bedrivas som varuproduktionen?

Den prisbelönta journalisten Maciej Zaremba diskuterar med avstamp i sin uppmärksammade artikelserie om sjukvården. Arrangeras av Pedagogiskt forum, centrum för klinisk utbildning.

Var och när: 6 juni kl 12-13 i Stora Aulan, Södersjukhuset. 11 juni kl 12-13 i Nanna Svartz aula, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. 17 juni kl 12-13, i stora aulan, Danderyds sjukhus. 18 juni kl 12-13 i föreläsningssal R 64, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge.

Forskarfika Diskutera direkt med experten Sitt och fika med en forskare, till exempel Kristina Gemzell Danielsson, professor vid Karolinska Institutet som forskar om reproduktiv hälsa. Arrangeras av Vetenskap & Allmänhet.

Var: Almedalen, Visby När: 2 juli Konferens Towards a cure for hiv: From pathogenesis to eradication Konferens som arrangeras av centrum för hiv-forskning.

Var: Nobel Forum, Solna Campus, Karolinska Institutet.

När: 5-6 september För fler tips se ki.se/kalender

Foto: Jingcheng Zhao och Martin Kjellberg

Translationellt. Vid ett nytt centrum ska Karolinska Institutet och AstraZeneca i samarbete bedriva forskning som bygger på nära utbyte med vården.

Föreläsning Vitamin D and respiratory tract infections – facts and controversies Med Peter Bergman, docent i klinisk mikrobiologi.

Var: CMM föreläsningssal (L8:00), Karolinska Universitetssjukhuset, Solna.

När: 24 maj kl 15-16

våra program hjälper människor att hitta åter till energi i kropp och själ.

När värmen sakta stiger semestertid det är Och kanske den du viger för jobb och karriär Hos oss finns smultronställen i norsk och svensk regi Så sätt dig nu på kvällen och sök med frenesi :-)

Vår verksamhetsidé är professionellt livsstöd.

Programmen utgår från djup kunskap om vägen tillbaka till inspiration och livsenergi. Det kan handla om terapi, grupper, rehabilitering, rekreation, utbildning eller föreläsningar.

Vi arbetar även som konsulter i kompetensutveckling inom hälsa/friskvård. Välkommen att höra av dig.

Ring 08-555 656 10 eller maila doctor@dedicare.se

dedicare.se

MOW Hälsa. Värtavägen 4, 115 24 Stockholm.

Telefon 08-31 54 14, 070-651 10 90. www.mow.se

Förstärker vården med glädje

S22C RFP 009 MOTTAGNING 15,6 m²

S31C RFP 009 MOTTAGNING 15,6 m²

rwc D

Carolina Welin

S40E RFP 000 KORR 18,4 m²

S32C RFP 009 MOTTAGNING 15,6 m²

korridorvy (S30C) A

S30C RFP 000 KORR 17,3 m²

20D FP 000 ORR 7,3 m²

3 KORRIDOR 2 korridorvy (S30C) C

TS utrustn D

TS utrustn A

S22D RFP 009

Adress: Ladvik Telefon: 08-544 311 10 E-mail: ryggcentrum@rygginstitutet.se

185 93 VAXHOLM Fax: 08-544 311 11 Hemsida: www.rygginstitutet.se/rc

5\JJLQVWLWXWHW ßQQV ¤YHQ L

6XQGVYDOO 9¤[M¶ *¶WHERUJ 0DUEHOOD

HS

HS

S31D RFP 009

17

S32D RFP 009

HS

HS

19 18 A 46.4 111

S41D RFP 009

PÅ D J U P E T: K E M I K A L I E R

Fler kemikalier i vardagen:

Barnen mest utsatta

De senaste 50 åren har kemikalieproduktionen i världen mångdubblats. I dag finns det runt 145 000 kemikalier registrerade i världen.

Allt mer forskning pekar nu på att kemikalier som tidigare ansetts riskfria och spridits fritt kan påverka utvecklingen i fosterlivet och ge långsiktiga hälsoeffekter. Och det är barnen som drabbas mest. Text: Fredrik Hedlund Foto: Getty Images

32

Medicinsk Vetenskap №2–2013

Hormonstörande leksaker.

Plastleksaker kan innehålla hormonstörande ämnen, de eventuella hälsoeffekterna av dessa är fortfarande okända.

Medicinsk Vetenskap №2–2013

33

PÅ D J U P E T: K E M I K A L I E R

34

Medicinsk Vetenskap №2–2013

Ny miljörapport om barns hälsa Behovet av mer forskning om hur barn och ungdomar påverkas av hormonstörande kemikalier är ett område som lyfts fram i Miljöhälsorapporten 2013.

– Det finns flera goda exempel på hur halten av vissa miljögifter sjunker i bröstmjölk när forskare uppmärksammat hälsorisker. Tyvärr ser vi samtidigt att halterna ökar av nya kemikalier som inte är lika noggrant undersökta. Samtidigt saknas standardiserade testmetoder för att tidigt upptäcka hur kemikalier påverkar barns utveckling, säger Mattias Öberg, ansvarig forskare vid Institutet för miljömedicin som tagit fram rapporten i samarbete med Socialstyrelsen.

Rapporten baseras på en enkät som besvarats av 36 000 föräldrar och barn och beskriver trender även för andra områden, till exempel luftföroreningar, inomhusmiljö och buller.

Läs hela rapporten på ki.se/imm

– Människor utsätts visserligen för betydligt lägre koncentrationer av hormonstörande ämnen än i dessa djursituationer, men det finns samtidigt genetiska skillnader hos människor när det gäller den receptor som testosteron binder till som gör att vissa individer är mycket känsligare för hormonstörande ämnen. De känsliga individerna skulle kunna drabbas av till exempel hypospadi eller kryptorkism mycket lättare vid doser som den stora populationen inte påverkas av, säger han.

Olle Söder berättar också att det finns uppgifter som pekar på att pubertetsstarten hos flickor kommer allt tidigare, men om det är kopplat till kemikalier i miljön är betydligt mer oklart. Dels vet forskarna inte idag vad det är som sätter igång puberteten, vad som är triggersignalen och inte heller hur den skulle kunna påverkas av kemikalier, dels har åldern för den första menstruationsblödningen stadigt sjunkit sedan början på 1700-talet då den var 19 år, för att inträffa vid 17 års ålder i 1800-talets början och vid 15 år vid 1900-talets början och, sedan 1960-talet, ligga på 12-13 års ålder. Orsakerna till förändringen från 1700-talet handlar om förbättrad hälsa och bättre psykosociala förhållanden för barn i takt med samhällets utveckling under flera sekel. Men nu diskuterar forskarna en till synes ny trend till tidigare pubertetsstart hos flickor som de upptäckt från 1980-talet och framåt.

Kanske spelar kemikalierna en roll här, men ingen vet.

MÅNGA UPPGIFTER TYDER även på att förekomsten av adhd, autism och andra beteendestörningar liksom även depression ökar i samhället. Och det skulle, rent mekanistiskt, också kunna vara en effekt av hormonstörande kemikalier, berättar Sandra Ceccatelli, professor i neurotoxikologi vid Karolinska Institutet.

Hjärnans och nervsystemets utveckling påverkas nämligen också av hormoner – som stresshormon, sköldkörtelhormon och östrogen - och är därmed också väldigt Sandra Ceccatelli. känsligt för störande Foto: Ulf Sirborn substanser.

– Det betyder att om kemikalier kan påverka fostret via hormonreceptorer som styr utvecklingen av nervsystemet då kan konsekvenserna

Foto: Mattias Ahlm

D

DET FINNS ETT STORT antal tecken som pekar på att något allvarligt är på väg att hända i vår värld. En viktig signal är ökningen av störd könsutveckling som tar sig flera olika uttryck. Register och studier på nyfödda pojkar runt om i världen från 1960-talet och framåt visar en ökande frekvens, och oförklarligt stora regionala skillnader, av kryptorkism, det vill säga att testiklarna inte har vandrat ner i pungen vid förlossningen. På samma sätt kan vetenskapliga undersökningar visa en stadig ökning, i varje fall sedan 1980-talet, av så kallad hypospadi, det vill säga att urinröret på penis mynnar ut på undersidan av penis, eller i värsta fall redan vid pungen.

I undersökningar på unga män ända från 1940-talet kan vetenskapen peka på en successivt sänkt spermakvalitet och de nordiska cancerregistren visar entydigt i samtliga nordiska länder en stadig ökning av förekomsten av testikelcancer sedan 1960-talet. Även andra signaler på störd könsutveckling finns – som antalet barn födda med oklart kön eller antalet ungdomar som vill byta kön, men de är sämre vetenskapligt dokumenterade eller förekommer i en sådan liten utsträckning att det är svårt att dra slutsatser av den variation som kan ses.

– De flesta problem med störd könsutveckling drabbar pojkar och det beror på att anläggningen av de manliga könsorganen är krångligare och helt hormonOlle Söder. beroende – utan det Foto: Helena manliga könshorAreström monet testosteron får även foster med en Y-kromosom en i huvudsaklig kvinnlig utveckling, berättar Olle Söder, professor i barnmedicin vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet och barnendokrinolog vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Testiklarna anläggs ungefär vid sex veckors embryoålder, då embryot bara är 1,5 centimeter långt, och en till två veckor senare börjar de producera testosteron vilket sedan driver utvecklingen av både de inre och yttre köns-

organen. Före 20 veckors fosterålder är allt färdigutvecklat och ska sedan bara växa till sig.

Alla de nyss nämnda tillstånd där studier på barn visar en successiv försämring skulle kunna orsakas av störningar i hormonsignaleringen.

– Vi vet ju inte orsaken till detta, men en hypotes är att det beror på hormonstörande ämnen i miljön, säger Olle Söder.

Som stöd för hypotesen finns både djurförsök och observationer av djur i det vilda som har drabbats på liknande sätt. Olle Söder berättar bland annat om fynd från träskområdet Everglades i Florida, USA där man funnit att de alligatorer som utsatts för utsläpp av ämnen som motverkar testosteron i klart högre utsträckning har missbildade könsorgan jämfört med de alligatorer som bor i samma distrikt, men där det inte finns utsläpp. I en studie i Kanada utsatte forskare istället en hel insjö för östrogener liknande de p-pillerrester som släpps ut från reningsverk och det fiskbestånd som de studerade slogs ut helt med tiden på grund av missbildade könsorgan och minskad fertilitet.

”För stort ansvar läggs på konsumenterna” Vad oroas du mest över när det gäller kemikalier och barn?

– Jag oroas över att det är så mycket främmande kemikalier i allting som är så svårt att undvika, i mat, i bostaden, på kontoret och att man sedan inte vet vad de kan ha för effekter.

Vad gör du konkret för att minimera de skadliga kemikalierna runt omkring ditt barn?

– Jag läser på. Jag försöker köpa ekologisk mat hem, men jag äter samtidigt luncher ute och då vet jag ju inte alls. Jag har målat om hemma, trots att jag har hört att man hellre ska tapetsera, men jag valde en miljömärkt färg. Jag har nyligen köpt en ny dator och den har jag ställt hemma hos mina föräldrar i några veckor för att den ska bli av med lite flamskyddsmedel. Men sedan är det ju en miljö med många datorer på jobbet, så jag vet inte hur mycket det hjälper.

Vad skulle du vilja ändra på mest när det gäller kemikalier och barn?

– Jag tycker Namn: Karin Tideström, att det är ett journalist, Stockholm. Ålder: 40 år för stort ansvar Barn: Gravid i åttonde som läggs på månaden. konsumenterna idag när vi ska hålla ordning på vad olika produkter innehåller. Det måste till tuffare beslut av politiker som kan reglera detta. Jag upplever att det är väldigt mycket onödiga kemikalier i allting och för de kemikalier som verkligen har en funktion måste man noga väga risken mot nyttan.

Medicinsk Vetenskap №2–2013

35

PÅ D J U P E T: K E M I K A L I E R

Toxikologisk tidslinje

Cocktaileffekt gör kemikalier giftigare Den kunskap som finns om olika kemikaliers effekter baseras på studier av en kemikalie i taget. När olika kemikalier blandas kan deras effekt förändras, det brukar kallas cocktaileffekten och diskuteras alltmer bland forskarna.

Det kan dels bero på att olika kemikalier antingen har samma eller motsatt effekt och då förstärker eller försvagar varandras effekt, dels på att en kemikalie kan påverka hur en annan kemikalie tas upp, fördelas eller elimineras i kroppen. Det kan resultera i att negativa effekter adderas så att 1+1=2, men det kan också förstärkas ännu mer så att 1+1=3 eller mer.

Doser som tidigare ansetts säkra blir då plötsligt inte det. Det är till exempel visat att blandningar av låga halter miljögifter i fisk kan fördubbla den giftiga effekten på människoceller jämfört med kemikaliernas effekter var för sig, det vill säga 1+1=4.

Källor: Celander MC, Aqua. Tox 2011, Takakura N et al. Food and Chem Tox 2013.

lingen hos barn endast för fem. Många av de övriga är otillräckligt undersökta.

Idag, sju år senare, känner forskarna till några ytterligare ämnen, enligt Sandra Ceccatelli, men samtidigt har antalet kemikalier som används i världen ökat till runt 145 000.

Forskarna ligger med andra ord långt efter kemiindustrin. Det gör också att politikerna som är ansvariga för att reglera den kemiska marknaden får det svårt. Utan fakta är det svårt att fatta

rätt beslut. Därför kan det beskrivas lite som ett genidrag när EU, med hjälp av Margot Wallström som miljökommissionär, drev igenom REACH-lagstiftningen. REACH står för ”Registration, Evaluation, Authorisation and restriction of CHemicals”, eller på svenska: Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Lagen trädde i kraft den 1 juli 2007 i hela EU. Där regleras bland mycket annat att alla kemikalier ska registreras och att det är företagen som har ansvaret att visa att kemikalierna är säkra.

– REACH är ett rätt stort steg framåt, men det har sina svagheter och det är många som jobbar för att det ska skärpas ytterligare, säger Annika Hanberg, professor i toxikologi vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

En svaghet är till exempel att det är olika hårda krav beroende på hur mycket som tillverkas och importeras av ett ämne. Sådant som det produceras över hundra ton av per år måste testas ingående, medan ämnen som det årligen produceras mindre än ett ton av i princip inte behöver testas alls.

Men kemikalier som är potenta kan åstadkomma skada i mycket små mängder, när det gäller dioxin till exempel så mäts giftiga mängder i pikogram, eller 10-12 gram. Så även mindre mängder än ett ton kan ställa till ganska mycket problem.

En annan svaghet är att reglerna är utformade utifrån traditionella toxikologiska principer där en toxisk dos identifieras och sedan antas en lägre dos vara säker, en så kallad tröskeldos. För de kemiska föreningar som kallas hormonstörande gäller kanske inte denna princip. Speciellt under väldigt känsliga utvecklingsfaser, som till exempel när könsorganen anläggs eller när hjärnas nervceller knyts ihop, kan det räcka

1500-tal

1942

Schweiziske läkaren Paracelsus myntar ”dosen gör giftet”.

Diklordifenyltrikloretan, DDT, börjar användas som insektsmedel.

1775 Ökad förekomst av testikelcancer hos sotare upptäcks.

1929 Polyklorerade bifenyler, PCB, introduceras av kemi-, läkemedels- och jordbruksföretag.

36

Medicinsk Vetenskap №2–2013

lier uppmärksammas. DDT och PCB förbjuds efter att skadliga effekter upptäckts i naturen.

1980-tal 1961 Neurosedynkatastrofen – läkemedel till gravida ger missbildningar av barnen.

1970-tal Arbetsmiljörisker med kemika-

Cancerframkallande kemikalier uppmärksammas.

1990-tal Hormonstörande ämnen och fosters känslighet för kemikalier uppmärksammas.

Foto: Mattias Ahlm

bli mycket allvarliga, säger hon.

En hormonstörande påverkan under fostertiden kan ge en förändrad struktur av nervsystemets uppbyggnad och ändra på kopplingar mellan olika celler i hjärnan, berättar hon.

– Det skulle kunna resultera i att hjärnans funktion påverkas. Ett tecken på detta är ett förändrat beteende – och det är precis vad som sker när man testar detta i djurstudier, säger Sandra Ceccatelli.

I dessa studier analyseras misstänkta ämnen ett i taget för att det ska gå att säga något om deras farlighet. Men så ser inte verkligheten ut.

En amerikansk miljöorganisation undersökte 2004 navelsträngsblod från tio nyfödda amerikanska barn och fann i snitt 200 industrikemikalier, föroreningar och bekämpningsmedel i varje barn. Av 413 kemikalier som de letade efter fann de sammanlagt 287 substanser i något av barnen. Det handlade bland annat om sedan länge förbjudet PCB, bromerade flamskyddsmedel, förbjudna bekämpningsmedel, förbränningsrester från olje- och sopförbränning, plastrester och kvicksilver. I huvudsak alltså gamla kända miljögifter.

Men betydelsen av en sådan blandning av hundratals kemikalier är något som forskarna har svårt att bedöma.

– I nuläget vet vi inte så mycket om konsekvenserna när vi exponeras för ett stort antal kemikalier, säger Sandra Ceccatelli.

Dessutom är kunskapsläget om kemikaliernas skadliga effekter på utvecklingen av hjärnan hos foster och barn ytterst dåligt. I en rapport som publicerades 2006 i en av världens mest ansedda medicinska tidskrifter, the Lancet, visas att av 80 000 använda kemikalier i världen så fanns det vetenskapliga bevis för störning av utveck-

”Jag vill se en hårdare lagstiftning”

Ola Håkansson tänker till en extra gång när han köper regnkläder till sina barn.

Vad oroas du mest över när det gäller kemikalier och barn?

– Det är nog främst de kemikalier som är hormonstörande. Man vet ganska lite om hur de verkar, de är väldigt spridda omkring oss och de har inte några gränsvärden. Hormonsystemet är ju också så pass komplext och kan drabbas av så många störningar.

Vad gör du konkret för att minimera de skadliga kemikalierna runt omkring ditt barn?

– Jag tittar noga efter vad produkterna jag köper är gjorda av. Just nu ska jag till exempel köpa ett nytt regnställ och då väljer jag material som inte innehåller de här ämnena. Vi har också tagit bort lite teflon- Namn: Ola Håkansson, gymnasielärare, pannor, vi ser Stockholm. upp med plast Ålder: 38 år och är noga med att inte ha Barn: Harry 5 år och Georg 1 år. nappflaskor som innehåller bisfenol A. Vad skulle du vilja ändra på mest när det gäller kemikalier och barn?

– Jag skulle vilja se en hårdare lagstiftning så att det blir svårare att få ut produkter på marknaden med kemikalier som kan misstänkas vara farliga.

1990/2000-tal

2007

2008

2013

Akrylamidens giftighet uppmärksammas – Hallandsåsen (tätning) 1997, livsmedel (pommes frites och hårt bröd) 2002

Januari. EU förbjuder hormonstörande ftalater i plastleksaker och barnavårdsprodukter.

Nanopartiklar och nanomaterial används alltmer – eventuella hälsorisker börjar diskuteras.

Mars. EU-parlamentet beslutar att EU-kommissionen senast i juni 2015 ska komma med förslag om hur hormonstörande ämnen i konsumentprodukter ska hanteras.

Juli. Svenska regeringens förbud mot ämnen som innehåller bisfenol A i matförpackningar för barn under 3 år träder i kraft.

2001 Cocktaileffekten uppmärksammas – kan 1 + 1 = 3?

Juni. REACH – Europeisk kemikalielagstiftning införs inom hela EU som skärper företagens ansvar.

2011 EU förbjuder nappflaskor gjorda av polykarbonat som läcker bisfenol A.

Medicinsk Vetenskap №2–2013

37

PÅ D J U P E T: K E M I K A L I E R

med väldigt små mängder för att de ska orsaka skador. Men här är forskarna inte riktigt överens.

– Toxikologi bygger på tröskeleffekter, men det gör inte endokrinologi, det finns ingen tröskeleffekt i ett redan välreglerat aktivt hormonellt system i kroppen, säger endokrinologen Olle Söder.

– Vi har haft lite olika syn på effekten av låga doser. Toxikologer har debatterat ganska länge om det kan förekomma andra effekter vid låga doser som inte kan förutses från högre doser i djurförsök. Det stämmer inte överens med hur toxikologer traditionellt har kommit fram till vilken exponering som är säker för människor. Och de flesta toxikologer är inte experter på endokrinologi så hormonstörande kemikalier är ett område där det är bra att olika discipliner samverkar för att man ska komma lite längre, säger toxikologen Annika Hanberg.

Effekten av denna konflikt är att det inte finns några internationella riktlinjer för hur man ska hantera hormonstörande ämnen utan de mäts med samma måttstock som andra toxiska substanser.

– Industrin följer de riktlinjer som finns och när de gör det så kommer de fram till att en hormonstörare som bisfenol A är säker, samtidigt som det finns hundratals Annika Hanberg. studier som tyder på Foto: Gunilla Sonnebring att det finns negativa effekter vid ner till tusen gånger lägre doser. Men alla studierna har svagheter vilket gör att de inte tas med i bedömningen, enligt dagens regelverk, förklarar Annika Hanberg.

TROTS ATT DET ÄR över 20 år sedan de första vetenskapliga rapporterna om hormonstörande ämnen publicerades har forskarna från de olika lägren ännu inte kommit fram till en gemensam definition på vad de menar med ett hormonstörande ämne.

En definition, framtagen för cirka tio år sedan av Världshälsoorganisationen, WHO, innebär att för att ett ämne ska kunna kallas hormonstörande så ska det ha skadliga effekter på den som utsätts för dem eller dess barn. Endokrinologernas internationella organisation Endocrine Society har nyligen tagit 38

Medicinsk Vetenskap №2–2013

fram en annan definition som säger att det räcker med att ett ämne påverkar någon effekt av ett hormon oavsett om det är skadligt eller inte. Planen för i år är att komma fram till en definition som alla kan acceptera och som kan fungera praktiskt. Båda definitionerna har nämligen sina problem. Den första eftersom det måste finnas solida bevis på skadliga effekter innan ett ämne ens kan kalllas för hormonstörande och det kan ta tid. Den andra eftersom det inkluderar alla ämnen som påverkar hormoner, inklusive läkemedel som p-piller och tillväxthormon samt kanske till och med grapefrukt. Och det skulle ställa till problem för lagstiftare som vill agera enligt försiktighetsprincipen.

– Om man förbjöd alla ämnen som uppfyller den senare definitionen för att vara hormonstörande så skulle ju det få väldigt, väldigt stora konsekvenser och jag kan inte tänka mig att man lätt kommer fram till ett sådant beslut, säger Annika Hanberg.

För politikerna som har det lagstiftande ansvaret innebär denna situation en balansgång på slak lina mellan starka intressen från medborgare, miljöorganisationer och kemiindustrin. I ett oklart läge skulle det naturligtvis vara klokt att hålla sig till försiktighetsprincipen och förbjuda allt som inte är bevisat säkert. Men problemet är att det är ännu svårare att bevisa att något är helt säkert än vad det är att bevisa att något är skadligt. Och att förbjuda allt som misstänks vara skadligt får ju konsekvensen att de kemikalierna ersätts med andra, som man vet ännu mindre om och som kanske är ännu värre.

Men politikerna inom EU och i Sverige har ändå agerat. Förutom att driva igenom REACH-lagstiftningen har de förbjudit vissa hormonstörande mjukgörare, så kallade ftalater, i plastleksaker 2007. Dessutom förbjöd de 2011 nappflaskor som innehåller bisfenol A, ofta förkortat BPA, en hormonstörare som liknar det kvinnliga könshormonet östrogen. Den svenska regeringen lade i april 2012 sedan ett ytterligare förbud mot bisfenol A i förpackningar för livsmedel avsedda för barn upp till tre år som träder i kraft i juli i år.

”Vi har haft lite olika syn på effekten av låga doser. ”

Det är naturligtvis väldigt bra att skydda barnen ifrån dessa potentiellt skadliga ämnen eftersom de både kan vara känsligare och exponeras under längre tid, men med tanke på att de är allra känsligast under fostertiden är det kanske ännu viktigare att skydda de blivande mammorna.

– Jag tycker personligen att man ska var extra försiktig när det gäller foster för det är där vi verkligen vet att de är extra känsliga, säger Annika Hanberg.

Och det finns uppgifter som borde få varje kvinna i fertil ålder att tänka ett varv extra på hur hon lever. I ett upprop till världens alla barnendokrinologer skrev Olle Söder tillsammans med ett antal internationella forskare för två år sedan; ”Ironiskt nog är det bästa sättet för en kvinna att rena sig själv från hormonstörande ämnen att bli gravid eftersom ämnena förs över till fostret via moderkakan och till den nyfödda bebisen via bröstmjölken”.

Långlivade miljögifter som PCB, kvicksilver och bly är det inte så mycket att göra något åt. De har ansamlats i kroppen under hela livet och kan till och med ha överförts från den egna mamman. Men något som kan undvikas är de mer kortlivade hormonstörarna som exempelvis bisfenol A. Och då handlar det först och främst om att undvika burkar. Insidan av vissa konservburkar och dryckesburkar är nämligen belagda med en plasthinna som innehåller bisfenol A som läcker ut i burken, lite olika mycket beroende på vad burken innehåller.

– Dessa är idag bedömda som den kanske största källan till bisfenol Aexponering, men här finns det ännu inga restriktioner alls, säger Annika Hanberg.

Ett intressant experiment som visar vilken effekt burkarna kan ha initierades och genomfördes förra året, inte av forskare, utan av fyra journalister på Svenska Dagbladet. Under två dagar höll de en extremt konservburks- och dryckesburksintensiv diet med bland annat tonfisk, vita bönor, ärtsoppa, ravioli och kokosmjölk på burk som sköljdes ned med läsk och öl på burk eller kaffe mikrat i plastmugg. Enligt dem själva låg konsumtionen hela tiden inom det rimligas ramar och skulle kunna jämställas med en slags campingdiet. Deras uppmätta värden av bisfenol A i urinen stack iväg skyhögt.

Det var ökningar på flera tusen pro-

Så minskar du kemikalietrycket hemma Mycket kunskap om kemikaliers eventuella effekter saknas men vill man vara på den säkra sidan kan man försöka minska mängden som förekommer i hemmet. Vi har samlat några handfasta råd utifrån den kunskap som finns idag.

yr

e

ade ver no

rum under några veck

or inna n b a r n e t s

ove

rd

Vä

dr

an

är

.

Använd glas och porslin i mikron eller värm i kastrull.

Hormonstörande ämnen som bisfenol A kan läcka ut när plast värms i mikron.

Välj miljömärkt färg eller tapeter som inte är plastbelagda.

Använd gjutjärnspanna.

Teflonet i moderna stekpannor kan läcka perfluoroktansyra, PFOA, till maten.

lasGla ling insam Glasförpackningar och tetrapack är bättre än konservburkar och dryckesburkar vars beläggning på insidan läcker bisfenol A.

fin

Tvätta nya textilier eller köp t begagnat. de an k r e i til a t ex I ny

n s m ånga

oli

a l ie r. kemik ka

Kontrollera att alla plastleksaker är tillverkade inom EU efter 2007.

Nyare plastleksaker innehåller mindre av vissa hormonstörande ämnen.

Undvik PVC-golv som kan ge ifrån sig skadliga mjukgörare.

Låt tv-apparater och datorer stå på i ett välventilerat rum veckan efter köp.

Flamskyddsmedel sipprar ut när de värms upp och mest när de är nya.

PETRA FRID / SVENSKA GRAFIKBYRÅN Källor: Kemikalieinspektionen, Annika Hanberg, Sandra Ceccatelli, Lagerqvist, Ribbing & Wallis: Handla rätt för en giftfri barndom.

Såpa är ett bra alternativ till mer kemiska golvtvättmedel.

Många kemikalier fastnar på damm. Håll rent där barnen vistas och våttorka ofta.

rliga. ks vara fa ämnen, misstän av dessa m t o o s g r å lie n a r ik lle du få ett m å a e h k k e . dukt inn ären så s lista med ff ro a n p i e n a r se listan e g a h EU veta om n du själv ACH. Frå a få E k R tt A a g H tt in C n ft ighet E Du har rä alielagsti mimynd :s kemik s EU:s ke o H enligt EU r. a g 45 da a.eu svar inom ha.europ http://ec oncern”. ry high c L! e L ”v O å p K k L Sö HÅL

Medicinsk Vetenskap №2–2013

39

Foto: Alexander Mahmoud

PĂ&#x2026; D J U P E T: K E M I K A L I E R

cent, vilket i och fĂśr sig inte alltid säger sĂĽ mycket om ursprungsnivĂĽn är lĂĽg, men en av reportrarna, en ung kvinna, uppvisade det hĂśgsta absoluta värde pĂĽ bisfenol A som nĂĽgonsin uppmätts hos nĂĽgon person i Sverige, kanske i världen. Vad hade det haft fĂśr eďŹ&#x20AC;ekt pĂĽ fostret om hon varit gravid? Ingen vet.

â&#x20AC;?Jag fĂśrsĂśker gĂśra kloka valâ&#x20AC;?

Vad oroas du mest Ăśver när det gäller kemikalier och barn? â&#x20AC;&#x201C; HormonstĂśrande ämnen och vilken effekt de skulle kunna ha pĂĽ lĂĽng sikt. Det är inte sĂĽ att jag gĂĽr omkring och är orolig fĂśr min dotter, men vi vet inte vilken verkan de här ämnena har pĂĽ oss själva och QĂ&#x2039; NJMKÄ O TĂ&#x2039; EĂ&#x2C6;SGÄ S UZDLFS KBH att vi ska vara fĂśrsiktiga.

Vad gĂśr du konkret fĂśr att minimera de skadliga kemikalierna runt omkring ditt barn? â&#x20AC;&#x201C; Jag fĂśrsĂśker gĂśra kloka val när jag handlar och jag fĂśrsĂśker att inte handla sĂĽ mĂĽnga saker. Men jag har inte kastat ut saker och jag Namn: Karin Wallis, tar emot forskare och en av presenter fĂśrfattarna till boken som vi Handla rätt fĂśr en fĂĽr. Det är giftfri barndom, 4UPDLIPMN lättare än Ă&#x2026;lder: 34 ĂĽr vad man Barn: Florence, 4 ĂĽr fĂśrst tror att handla klokt om man har kunskaper.

Vad skulle du vilja ändra pĂĽ mest när det gäller kemikalier och barn? â&#x20AC;&#x201C; Jag skulle vilja se innehĂĽllsfĂśrteckning pĂĽ ďŹ&#x201A;er produkter än idag. Fast helst vill jag att man inte ska behĂśva ha nĂĽgon kunskap när man ska kĂśpa nĂĽgot. Alla produkter borde vara OK. 40

Medicinsk Vetenskap â&#x201E;&#x2013;2â&#x20AC;&#x201C;2013

MEN DET FINNS OCKSĂ&#x2026; ljuspunkter.

Kanske har Sandra Ceccatelli ett svar pĂĽ hur kunskapen om de neurotoxiska eďŹ&#x20AC;ekterna pĂĽ fostret kan Ăśka snabbare i framtiden. Hon utvecklar nämligen en modell baserad pĂĽ neuronala stamceller, alltsĂĽ celler som kan utvecklas till hjärnceller, som hon undersĂśker samtidigt som hon utsätter dem fĂśr lĂĽga koncentrationer av olika kemikalier som misstänks vara hormonstĂśrande.

Genom att studera hur dessa cellers utveckling skiljer sig frĂĽn den normala utvecklingen, kan hon avgĂśra om ämnena skulle kunna vara neurotoxiska eller inte. Men ett cellfĂśrsĂśk kan tyvärr aldrig ge hela bilden, det kan ďŹ nnas andra mekanismer i det växande fostret som gĂśr att en eďŹ&#x20AC;ekt som ses i provrĂśret inte nĂśdvändigtvis sker i verkliga livet.

- Men vi kan fĂĽ en indikation om att det ďŹ nns en risk att ett ämne är neurotoxiskt eller inte och dĂĽ mĂĽste vi ju ďŹ&#x201A;agga fĂśr det. Det kan bli ett viktigt fĂśrsta steg i processen att identiďŹ era farliga kemikalier, säger hon.

Just nu hüller hon pü att kontrollera metoden sü att svaren verkligen är relevanta fÜr djur och människor. I en framtid skulle det till och med kunna gü att använda metoden fÜr att snabbscreena en stor mängd ämnen fÜr att utesluta dem som inte är neurotoxiska.

Och sedan lĂĽta de Ăśvriga gĂĽ vidare till djurfĂśrsĂśk fĂśr att undersĂśka deras farlighet i levande organismer.

Samtidigt hĂĽller hon pĂĽ att utveckla andra djurmodeller än de traditionella rĂĽtt- och musmodellerna. En idĂŠ är att använda ďŹ skar. â&#x20AC;&#x201C; Vi hĂĽller just nu pĂĽ att utvärdera om kemikalier som orsakar ett visst beteende hos rĂĽtta eller mus gĂśr samma sak i zebraďŹ sk, säger hon.

MĂĽlsättningen med hela arbetet är att fĂĽ fram mer kunskap om olika ämnen snabbare utan att behĂśva använda lika mĂĽnga djurfĂśrsĂśk som idag. â&#x20AC;&#x201C; Jag hoppas att vi kommer att kunna använda data frĂĽn cellmodellen fĂśr riskbedĂśmningen av neurotoxicitet inom fem ĂĽr. Samt att det infĂśrs ett obli-

gatoriskt krav pü att alla nya kemikalier müste ha genomgütt ett neurotoxiskt test innan de bÜrjar användas, säger hon.

En annan ljuspunkt är planerna pü att fÜrvandla AstraZenecas nedlagda toxikologilab i SÜdertälje till ett stiftelseägt fÜretag som dels skulle testa kemikalier och läkemedel üt andra fÜretag som en kommersiell verksamhet och dels bidra till forskning kring bland annat testmetoder genom att vara kopplat till universiteten. Ett arbetsnamn pü fÜretaget är Swetox.

- Swetox skulle samla och stärka svensk toxikologiforskning och hjälpa Sverige att agera inom EU pü detta omrüde, säger Annika Hanberg.

MEN TILLS FORSKARNA vet mer, vad kan en vanlig medborgare gĂśra? â&#x20AC;&#x201C; Jag brukar säga att man ska vara en upplyst konsument, säger Olle SĂśder.

Det är dock lättare sagt än gjort. Men det ďŹ nns vissa tumregler att hĂĽlla sig till som faktiskt kan spela roll. Genom att gĂśra klokare val vid framtida inkĂśp gĂĽr det att pĂĽverka sin omedelbara närmiljĂś och samtidigt signalera vilka produkter som är Ăśnskvärda och inte.

Läs mer Det ďŹ nns gott om bra information fĂśr den som vill veta mer om kemikalier i miljĂśn och hur de kan tänkas pĂĽverka oss. Här har vi samlat nĂĽgra bra källor.

Bok: Handla rätt fĂśr en giftfri barndom (2012, Lux fĂśrlag) av Anne Lagerqvist, Christine Ribbing, Karin Wallis Internet: Ĺ&#x161; ,FNJLBMJFJOTQFLUJPOFO kemi.se Ĺ&#x161; Ć&#x201D;JTLXFCCFO QĂ&#x2039; LJ TF Ĺ&#x161; /BUVSTLZEETGÄ SFOJOHFO OBUVSTLZEETGPSFOJOHFO TF Ĺ&#x161; &6 T Ĺ&#x2018;$BOEJEBUF MJTU PG TVCTUBODFT PG WFSZ IJHI DPODFSO GPS BVUIPSJ[BUJPOĹ&#x2018; FDIB FVSPQB FV XFC HVFTU DBOEJEB te-list-table Ĺ&#x161; 4WFOTLB %BHCMBEFUT FYQFSJNFOU #JTGFOPMGĂ&#x2C6;MMBO QĂ&#x2039; XXX TWE TF

Krönika: Mattias Öberg

Mattias Öberg är forskare i toxikologi vid Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet och bloggar om miljögifter på Forskning.se.

T

TÄNK DIG ATT DU VILL BYGGA ett hus.

Nog är det sma smartare att fundera igenom konstr konstruktione konstruktionens hållfasthet innan du startar bygget ä än efter att din familj flyttat in? Men när det gäller användningen av kemikalier kem saknar vi som samhälle ett så samhä sådant säkerhetstänkande.

De sen årti senaste årtiondena har vi sett flera exempel på äm exemp ämnen som tagits i bruk i k l och hd stor skala därefter visats sig skada både människors hälsa och miljö.

En del debattörer menar att vi blivit trygghetsnarkomaner, att risken med kemikalier är överdriven – lite skit rensar magen. Andra ser med oro på hur allergisjukdomarna fortsätter att öka bland barn, att fler och fler unga har svårigheter med koncentration och inlärning och att hormonrelaterade cancerformer blir allt vanligare.

Enligt mig finns det mycket som talar för att vi kan ha underskattat riskerna med kemikalier. För det första:Vi har bara studerat ett litet antal kemikalier.

Andelen miljögifter som regelbundet mäts i befolkningen är bara några 10-tal av de 145 000 olika ämnen som finns registrerade inom EU.

För det andra: Vi har forskat på enstaka stadier i livscykeln. Kunskap om kroppens förmåga till cellnybildning och utveckling långt upp i vuxen ålder visar att vi behöver se hela livet. Nya resultat visar att exponering i fosterstadiet påverkar sjukdomsförekomsten långt senare. Till och med innan befruktningen kan exponering för kemikalier påverka oss genom nyupptäckta epigenetiska mekanismer. Det du exponeras för kan påverka dina barnbarns hälsa.

För det tredje: Vi har tittat på en sjukdom i taget. Någon studerar diabetes medan någon annan forskar på allergier. Men immunsystemen och hormonsystemen påverkar varje cell i vår kropp och dessa system har i experiment visat sig vara känsliga för påverkan av kemikalier. Nu måste vi hitta ny förståelse för hur de bakomliggande

” Det du exponeras för kan påverka dina barnbarns hälsa”

DET PÅGÅR REDAN stora förändringar i synen på hur kemiska ämnen kan skada vår hälsa och hur man bör arbeta med kemikaliesäkerhet. Vi forskare har börjat tala om ”den nya toxikologin”, som söker svaren på hur olika ämnen påverkar cellernas funktion snarare än vid vilken exponeringsmängd enstaka sjukdomar kan observeras. Den nya toxikologin utgår från att vi människor är olika, och att vi under hela livscykeln exponeras för en cocktail av naturliga och främmande ämnen.

Men för att skapa ett framtida kemikaliesäkert samhälle måste den nya toxikologin även finnas bland de innovativa kemiska och bioteknologiska företagen.

Förmågan att dra nytta av kemikalier kommer inte bara att påverka vår ekonomi och vilka prylar vi omger oss med. Även vår förmåga att bota sjukdomar och klara av att bromsa den pågående klimatförändringen kräver nya molekylära landvinningar. Vi lever i ett kemikaliesamhälle, på gott och ont.

Om Sverige som nation ska kunna fortsätta ha en ledande roll i att utveckla nya läkemedel och andra kemiska produkter och material krävs att det finns ett flöde av skickliga ingenjörer, biomedicinare och toxikologer, som samarbetar redan i den tidiga utvecklingen av nya produkter för att undvika framtida hälsoproblem. Genom att släppa in den nya toxikologin minskar man risken för att projekten stupar på mållinjen när de ska klara dagens allt tuffare krav på kemikaliesäkerhet.

Tänk dig att du vill amvända en ny kemikalie. Nog är det smartare att ta reda på om den är säker innan du låter dig själv och andra exponeras?

Medicinsk Vetenskap №2–2013

Foto: Amina Manzoor

Den nya toxikologin visar vägen

mekanismerna hänger ihop och skapar effekter som kan variera från en individ till en annan.

41

Intervjun

Marie Åsberg tröttnar aldrig på människans

inre Text: Ola Danielsson Foto: Linus Hallgren

MARIE ÅSBERG satte utmattningssyndrom på forskningskartan i tumultet efter nittiotalets stora nedskärningar. Nu försöker hon få oss att inse vikten av en arbetsmiljö som inte gör människor sjuka.

42

Medicinsk Vetenskap №2–2013

e

”JAG ÄR BRA PÅ ATT koppla bort jobbet, annars skulle jag väl inte ha blivit så här gammal, säger Marie Åsberg.

Det har gått åtta år sedan Marie Åsberg passerade pensionsåldern.

Med en fem decennier lång karriär som kliniker, forskare och professor inom psykiatri bakom sig vore det inte konstigt om hon börjat fundera på att trappa ner. Istället har hon precis skickat in en ansökan om anslag för ett nytt forskningsprojekt – om utmattningssyndrom.

Men så är hon också världens kanske främsta expert på hur man undviker att gå in i väggen.

Historien om utmattningssyndrom börjar, för Marie Åsberg, i slutet av 1990-talet då försäkringsbolagen undrade varför sjukskrivningarna sköt i taket. Många av de sjukskrivna hade sökt hjälp för depression. Men när Marie Åsberg och hennes kollegor började genomföra intervjuer visade det sig att det var fråga om ett tillstånd som inte fanns beskrivet inom psykiatrin.

Depressionen klingade snabbt av, men kvar fanns en förlamande trötthet.

De allra flesta upplevde att det var just arbetet som var orsaken – de beskrev det som att de blivit utbrända.

Ordet fastnade men betydelsen var, och är än i dag, vag. Kändisar sa i medierna att de kände sig utbrända när de kanske egentligen var trötta. En socialförsäkringsminister påstod så sent som år 2007 att hon under perioden i slutet av 1990-talet haft en släng av utbrändhet och minsann inte behövde sjukskriva sig. Och så vidare…

När andra var upptagna med att debattera utbrändhetens status forskade Marie Åsberg intensivt om vad som egentligen hade drabbat patienterna.

I början av 2000-talet gav hon rekommendationen till Socialstyrelsen att tillståndet istället officiellt skulle benämnas utmattningssyndrom. Och så blev det.

– Det behövdes ett begrepp med lite tyngd i för att folk skulle förstå allvaret, och det fångar bra vad det faktiskt är, säger hon.

Vid utmattningssyndrom har kroppens stressystem blivit trubbigt och okänsligt. De hormoner som utsöndras i en stressig situation och normalt utlöser en stressreaktion har inte längre någon effekt. Personen känner sig ständigt trött, och tröttheten blir kvar hur mycket han eller hon än sover.

– Ofta finns en depression med i bil44

Medicinsk Vetenskap №2–2013

En människa som är på väg att gå in i väggen kan inte själv sätta stopp, menar Marie Åsberg som har turen att somna när det blir för stressigt.

”Det finns en kultur av att man ska kunna jobba en bra bit över 40 timmar i veckan” den initialt, men den går att behandla.

Utmattningen däremot finns kvar under lång tid och den finns det inget bra sätt att bli av med, säger Marie Åsberg.

De rehabiliteringsinsatser som fungerar bäst har alla gemensamt att de involverar arbetsplatsen. Och att en pressad arbetssituation är en del av orsaken är uppenbart. Det finns ett statistiskt säkerställt samband mellan personalneddragningarna inom vården i början av 1990-talet och de ökade sjukskrivningarna fem år senare.

Marie Åsberg ägnar idag merparten av sitt engagemang till att motverka att historien upprepar sig. För forskningen visar att utmattningssyndrom kan förebyggas effektivt om arbetet anpassas till människors förutsättningar. Problemet är bara att samhällsutvecklingen går i motsatt riktning.

– Alla i samhället jobbar och organisationerna blir mer och mer slimmade.

Det går bra så länge alla är friska, men om en person blir snuvig så får fem andra mer att göra. Och om de redan jobbar på max så blir snart en till person sjukskriven. Då är risken stor för en masseffekt där halva personalstyrkan går in i väggen, säger hon.

Budskapet är att alla organisationer måste ha marginal för att människor blir sjuka eller behöver vila, om inte

annat av ren självbevarelsedrift. För bortsett från det personliga lidandet kostar utmattningssyndrom pengar.

Det är den andra saken hon anser att politiker och företagsledare har missat.

– Psykisk ohälsa kommer inte direkt, utan det tar några år efter en neddragning eller omorganisation innan sjukskrivningarna börjar öka. När man budgeterar inför en förändring räcker det därför inte att se två år framåt utan man måste ha ett mer långsiktigt perspektiv, det borde påverka vilka beslut man fattar, säger Marie Åsberg.

Det bästa sättet som Marie Åsberg har hittat för att förebygga utmattningssyndrom är enkelt. En person på jobbet snabbutbildas i att leda en samtalsgrupp, som får träffas regelbundet.

– Det finns ingen expert med i gruppen utan medarbetarna tar helt enkelt del av varandras strategier för att hantera stress. Det funkar, det minskar sjukskrivningarna, säger Marie Åsberg.

Särskilt viktigt är det att sådana grupper finns för chefer, som har en ensam och utsatt roll. I synnerhet gäller det nyblivna chefer som gått från att vara vanliga anställda på arbetsplatsen. Marie Åsberg ser mönstret upprepa sig gång på gång.

– Man plockar upp någon från golvet som är duktig, ansvarstagande och stresstålig. Det är roligt till en början.

Men de får ingen utbildning i vad det innebär att vara chef. De sätts att lösa de svåraste problemen samtidigt som de förlorar sin naturliga stödgrupp.

Snart blir de sjukskrivna och kommer inte tillbaka, säger hon.

Och välfungerande chefer är extremt viktigt för den psykiska hälsan på en arbetsplats. För den enda som kan hindra en anställd från att gå in i väggen – det är chefen, menar Marie Åsberg.

– Det hör till sakens natur att man driver sig själv till att få utmattningssyndrom, personen själv ser inte vad

Marie Åsberg om...

Namn: Marie Åsberg.

Titel: Professor emerita i psykiatri vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. Ålder: 75 år.

Motto: Gör det så enkelt som möjligt, men inte enklare.

Motto 2: Om det inte vore för Guds nåd kunde det vara jag själv.

Så kopplar jag av: Mediterar och läser.

som är på väg att hända. De anhöriga kanske ser, men det är mycket svårt för dem att påverka vad som sker på jobbet, säger Marie Åsberg.

FÖR MÄNNISKOR SOM ARBETAR i högpresterande och konkurrensutsatta miljöer kan det vara särskilt svårt att själv göra något åt sin situation. Hon tar forskningsvärlden som ett exempel hon själv känner väl, där den enskilda forskaren kan känna sig ensam och i konkurrens med sina kollegor. Samma sak gäller på många andra arbetsplatser.

– Det finns en kultur av att man ska kunna jobba en bra bit över 40 timmar i veckan. Många skäms för att de inte orkar och drar sig för att prata med någon, säger Marie Åsberg.

Följden blir att många ger sig ut på nätet för att söka någon form av hjälp i stället. En google-sökning på ordet stress ger i skrivande stund 448 miljoner träffar.

– Tänk dig att du är stressad och samtidigt ska orientera dig i all den informationen, du blir lamslagen.

Det hindrar henne inte från att själv ge sig ut i cyberrymden. Hon planerar att skapa ett forskningsbaserat webbverktyg som till en början ska lanseras på Karolinska Institutet, men sedan också i andra organisationer. Anställda ska genom några klick kunna svara på

... ökad pensionsålder ”Det är redan besvärligt att så många jobbar, det finns ingen uppbackning för folk. Nu blir det ännu svårare eftersom det inte kommer finnas en äldre generation som kan ta hand om barnen. Hoppas att finansministern har tänkt på det.”

... sitt bästa stressvapen ”Min räddning är att jag sover mycket. Oftast har jag två väckarklockor, men mitt råd är att sova utan väckarklocka när du har möjlighet.

Det är inte stress som är farligt utan brist på återhämtning och kroppen vet hur mycket sömn den behöver.”

ett antal frågor och direkt få veta om han eller hon riskerar att gå in i väggen. Den som önskar ska sedan kunna gå vidare och få fördjupad information eller delta i ett internet-baserat KBTprogram.

Sorgligt nog är det just de egenskaper som uppmuntras i samhället som får människor att gå in i väggen. Det är ambitiösa, duktiga och driftiga människor som drabbas. Och människor med känsligt samvete.

– Många av de drabbade är människor som sätter andra framför sig själva.

De finns i alla yrken, men särskilt inom vård och skola. Många har också en liknande roll privat, säger Marie Åsberg.

Forskningen tyder på att många av de drabbade har en minskad fysiologisk stresskänslighet redan innan tillståndet börjar utvecklas. Förklaringen, tror Marie Åsberg, kan vara en genetisk känslighet tillsammans med mycket stress tidigt i livet.

– Om man råkar ut för en massa jävelstyg när man är liten så skruvas stressystemet ner för att man ska orka.

Och eftersom alla system i kroppen kalibreras i barndomen så är det inte så konstigt att oförmågan att svara på stress följer med i vuxen ålder.

Marie Åsberg tycker själv att hon har haft tur. När hon började som forskare var tempot lugnare, och hon hade en bra chef. Hon är inte säker på att hon att hade klarat sig lika bra i dagens mer ”industriella” forskningsklimat. Men hon fortsätter att brinna för att förstå människors inre världar, och hon tänker inte sluta förrän forskningspengarna sinar.

– Jag tror att det är bra att det finns gamlingar i forskningen. Jag jobbar numera normala arbetstider och gräver inte ner mig i varje forskningsdetalj, men jag har en överblick som yngre forskare saknar, säger hon.

... sabbaten ”Enligt bibeln sade Gud att människan ska vila var sjunde dag. Jag är inte religiös och tror nog det var en människa som kom på det, men vilken upptäckt – helt i klass med hjulet!”

… meditation ”Många tycker det är svårt att hinna, men det är ett av de lättaste sätten att minska stress.

Jag ser på det som en sorts mental tandborstning – det är enkelt att lära sig och inte så noga vilken metod du använder, det viktiga är att du gör det regelbundet.”

Medicinsk Vetenskap №2–2013

45

Nyfiken på luktsinnet

Den näsvisa smakdomaren Näsans expertis är att skilja mellan bra och dåligt. Nu försöker forskarna använda luktsinnets kraft till att upptäcka något av det sämsta som finns – sjukdomar.

Text: Ola Danielsson Foto: Getty Images

N

NÄSMUSS NÄSMUSSLOR MUSS SOM skapar turbulens, sjögräslikna sjögräslikn sjögräsliknande hår som vispar runt doftämnen och receptorer som möjliggör en obegränsad obeg upplevelserymd – det låter ssom poesi när luktforskarna Johan Lundström Lund och Mats Olsson räknar ar upp sak saker som jag inte visste finns i min n näsa.

Tack ck vare denna utrustning får jag tillgång den doft, lukt och stank som världen har att erbjuda, en förmåga som väger tungt i naturen. Förmågan att detektera kemiska ämnen, det vi människor kallar lukter, var det första sinnet som uppstod i evolutionen och finns hos alla levande organismer.

– Lukter kan färdas runt hörn och över stora avstånd, dag som natt. Det

46

Medicinsk Vetenskap №2–2013

är en optimal signal att använda, säger Johan Lundström som är forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.

Sitt eget intresse för luktsinnet spårar han till en hund han hade förr, schäfertiken Ella. Hon hade en förmåga att genom att sniffa på marken utläsa information om andra hundar, som han fascinerades av.

– Jag började fundera på om vi människor har samma förmåga, säger han.

Ella blev senare polishund och spenderade sina sista dagar sniffandes efter kokain och bomber. Johan Lundström flyttade till USA och började forska om kemisk kommunikation hos människor. Nu är han tillbaka i Sverige

Mitt i prick. Näsan kan skilja mellan ungefär 10 000 olika lukter.

Men om man bara förlitar sig på luktsinnet är det svårt att veta vad man luktar på.

N Y F I K E N PÅ L U K T S I N N E T

LUKTEN BERÄTTAR ALLTSÅ inte så mycket om världen som jag inte redan vet. Dessutom luktar det mesta illa. Av de miljontals doftämnen som människor kan känna ger majoriteten upphov till en känsla av obehag, berättar Mats Olsson.

Men det är just detta som är finessen: Luktsinnet översätter kemiska ämnen till en kvalitativ upplevelse, en känsla, som är antingen behaglig eller obehaglig. På så sätt berättar näsan vad som är bra för oss och vad vi ska hålla oss undan från.

När vi gör något bra, till exempel äter en välkomponerad måltid, belönar oss luktsinnet rikligt. För vi äter med näsan – runt 90 procent av det vi känner när vi äter är egentligen luktupplevelser som uppkommer när ämnen från maten stimulerar de mer än 400 typerna av luktreceptorer som finns i näsan. Ämnen som vi andas in och känner lukten av färdas också i den motsatta riktningen, från näsan och ner i svalget.

– Allt man luktar sväljer man. Varje 48

Medicinsk Vetenskap №2–2013

”Luktsinnet är faktiskt väldigt väl utvecklat hos människan, men våra hjärnor är kopplade så att vi inte bryr oss så mycket om det” gång du tycker det luktar illa på toaletten så sväljer du lite skit, konstaterar Johan Lundström.

Och hur det känns när luktsinnet säger ifrån på skarpen vet alla som har blivit matförgiftade. Avsmaken för det man åt den dagen kan sitta kvar i åratal.

Det kallas luktaversion.

Men luktsinnet leder oss ibland fel berättar Johan Lundström. Om vi blir sjuka på kvällen kopplas en tvärsäker äckelkänsla till middagen, det sista vi åt innan vi blev sjuka. Men eftersom det tar en tid att bli sjuk är det ofta måltiden dessförinnan – lunchen – som i själva verket är boven i dramat.

Luktsinnet är nära kopplat till amygdala och hippocampus, delar av hjärnan som är viktiga för känslor respektive minne. Men det är inte lukterna som hjärnan fäster vikt vid, utan det som den tror är orsaken till lukten. En namnlös lukt som inte kopplas till något objekt alls är snart som bortblåst, den är

i stort sett omöjlig att komma ihåg. Och det namn en lukt får avgör märkligt nog hur den luktar.

– Om man säger ”lukta på det här” och håller fram en burk med parmesanost så undrar många vem som har spytt i burken. Om burken istället presenteras med orden ”lukta på den här osten” kan samma person tycka att det luktar utsökt gott, berättar Johan Lundström, som i sin forskning försöker förstå hur lukten och andra sinnen samverkar för att skapa helhetsupplevelser.

Johan Lundström har visat att människor är mer känsliga för obehagliga lukter än för behagliga, och att känsligheten för specifika lukter kan ökas markant – om de presenteras tillsammans med små elchocker. Doften får då nackdelen att börjar lukta illa, men Johan Lundström hoppas att forskningen ska leda till en ökad förståelse för hur luktinlärning fungerar i hjärnan och till nya sätt att träna upp luktsinnet hos personer med luktnedsättningar.

HUNDAR HAR ERKÄNT GOD luktförmåga och hajar kan upptäcka några droppar välsmakande blod i vattnet på mils avstånd. Vi människor är däremot inte kända för att ha känsliga näsor.

Tvärtom – forskare konstaterade på 1800-talet att människans luktsinne är så gott som obefintligt. Sedan dess har forskningen om synen och andra sinnen gjort stora framsteg men luktsinnet

Tre lukter som skiljer oss åt

Sparris ger hos en del personer upphov till en mycket speciell doft från urinet, som endast vissa personer har förmågan att känna.

Koriander är vanligt att älska respektive hata. Kryddväxten sägs ha fått sitt namn från att den ansågs lukta vägglus, koris på grekiska.

Androstenon som finns i manligt svett. En tredjedel tycker att ämnet luktar starkt urin, en tredjedel att det luktar som en blomma och en tredjedel känner ingenting.

Foto: Istockphoto

och ska starta ett luktlaboratorium vid Karolinska Institutet tillsammans med Mats Olsson, professor i experimentell psykologi, som även han studerar hur luktsinnet påverkar oss.

Medan jag lyssnar levererar luktfabriken i min näsa en doft av bibliotek och rykande färskt kaffe till mitt medvetande. Det luktar trevligt. Men varför är lukten viktig? Om jag vill veta vad jag har i min kopp eller var jag befinner mig så är det tveklöst enklast att använda ögonen.

Mats Olsson.

Mats Olsson förFoto: Ulf Sirborn klarar att lukten inte konkurrerar med de andra sinnena, utan kompletterar dem.

Faktum är att det i lukten nästan inte finns någon information alls om vad vi luktar på. I förvånansvärt få fall, färre än 50 procent, lyckas fullt friska människor korrekt namnge vanliga lukter som kaffe, citron eller vanilj om de inte redan vet vad de luktar på.

– Om någon som får se en penna inte kan klarar av att identifiera föremålet blir man orolig. Med lukten är det annorlunda. Oftast är det sammanhanget som gör att vi vet vilken lukt vi känner, säger Mats Olsson.

En egen del av hjärnan.

Luktbulben är näsans förlängda arm i hjärnan.

Den skickar luktsignaler till många andra delar av hjärnan.

Omedvetet. Lukter bearbetas till stor del på en omedveten nivå, vilket gör att vi påverkas av lukter utan att veta om det.

Känslosamt. Luktbulben signalerar direkt till bland annat amygdala som tros reglera uppkomsten av starka känslor som njutning och fruktan.

Superkänsligt. I nästaket finns sinnesceller med mer än 400 olika typer av receptorer som fångar upp luktämnen. Det finns två vägar dit, via näsan eller bakvägen via svalget

Varaktigt. Luktbulben är nära kopplad till hippocampus, som är viktig för hjärnans hantering av minnen. Vi är dock dåliga på att minnas lukter men lukter är bra på att väcka minnen till liv. Forskare vid Stockholms universitet har visat att minnen som associeras till dofter ofta handlar om saker som hände före tio års ålder, medan minnen som väcks till liv av till exempel bilder handlar om episoder senare i livet.

Luktutlösta minnen är också mer emotionellt laddade än andra minnen.

Medicinsk Vetenskap №2–2013

49

N Y F I K E N PÅ L U K T S I N N E T

har ignorerats nästan totalt. En riktig miss, menar Johan Lundström.

– Det stämmer inte att människan har dåligt luktsinne. Det är faktiskt väldigt väl utvecklat, men våra hjärnor är kopplade så att vi inte bryr oss så mycket om det, säger han, och refererar till nyare vetenskapliga experiment som har gått till botten med frågan. Bland annat Johan Lundström. ett där försökspersoFoto: Privat ner fick i uppgift att krypa på alla fyra med förbundna ögon och spåra choklad som dragits längs marken.

Men att fånga luktsinnets flyktiga natur är inte lätt. En doft ger ofta olika upplevelser vid olika tidpunkter – det som luktar gott för en person på morgonen kan lukta illa för samma person på kvällen, då luktsinnet dessutom tenderar att vara uppemot 50 procent sämre. Till och med försökspersonernas näsor är under ständig omvandling.

Varje månad försvinner de miljontals luktreceptorerna för att sedan pusslas ihop igen – på ett sätt som ingen förstår.

– Varje månad får man ett nytt luktsinne. Hur vi ändå kan känna samma lukter är ett av luktforskningens mysterier, säger Johan Lundström.

FÖR VISSA PERSONER , som har

luktstörningen parosmi, verkar luktsinnet ha monterats ihop på fel sätt. Resultatet är ett felkopplat luktsinne som mestadels uppfattar behagliga dofter som negativa – banan kan lukta bajs, och vanilj kan lukta ruttet ägg. Det enda som har visat sig hjälpa i vissa fall är att bränna bort hela luktsinnet och låta det växa tillbaka.

– Ingen vet hur det går till men ibland blir luktsinnet då återställt, säger Johan Lundström.

Lukter bearbetas till stor del på en omedveten nivå i hjärnan - vi detekterar och påverkas av många fler lukter än vi märker. Och den stora skillnaden mellan människor och andra djurarter är inte hur bra luktsinne vi har, utan vilka lukter det är inställt på att registrera.

– Djur som jagar är jättebra på att känna lukten av kött. Vi människor är jättekänsliga för andra luktämnen, exempelvis för vissa ämnen som finns i svett, säger Johan Lundström.

50

Medicinsk Vetenskap №2–2013

Just svett är högintressant i forskarnas jakt på luktämnen som kan spela roll i mänsklig social kommunikation – motsvarigheten till urinets nyckelroll i hundarnas värld.

Ett ämne i svett har pekats ut som kommunikationslänken som gör att kvinnor som lever tillsammans tenderar att synkronisera sina menstruationscykler. Mats Olsson har visat att samma ämne, som finns rikligt i manlig svett, kan påverka kvinnors sinnestämning även om lukten maskeras så att den inte går att känna.

Svettens sammansättning kan påverkas av sjukdomar och det är välkänt att olika sjukdomar är förknippade med vissa dofter, vilket historiskt har varit viktig kunskap för läkare. Mats Olsson undrade om människan kanske är extra känsliga för lukten av sjukdomar, så att det med näsans hjälp är möjligt att upptäcka en sjukdom innan den märks på annat sätt. Han testade genom att ge försökspersoner ett ämne som aktiverade deras immunförsvar som om de höll på att bli sjuka. När andra personer sedan fick lukta på de låtsassjukas tröjor visade sig mycket riktigt att de tyckte att de luktade mer illa än tröjor som kontrollpersoner burit.

– Det är en svag effekt men ändå fullt mätbar. Man kan tänka sig att detta har varit viktigt under evolutionen, att kunna känna av vilka människor som håller på att bli sjuka och hålla avståndet till dem, säger Mats Olsson.

Johan Lundström har varit inne på samma spår och har visat att människor är känsliga för lukten av gamla människor.

– Det luktar inte illa, men det är en säregen lukt som man kan känna till exempel på ålderdomshem. Det verkar som att lukten av äldre personer egentligen är lukten av immunreaktioner.

De har helt enkelt fler krämpor, säger Johan Lundström.

”Varje månad får man ett nytt luktsinne.

Hur vi ändå kan känna samma lukter är ett av luktforskningens mysterier”

Forskarna har ännu inte identifierat vilka doftmolekyler som förmedlar lukten av sjukdom. Men insikten att sjukdomar och immunreaktioner lämnar doftspår har lett forskare till att försöka utveckla nya diagnosmetoder som bygger på detektion av doftämnen.

Johan Lundström har i samarbete med andra forskare utvecklat en elektronisk näsa som nu tränas att känna igen doftämnen som tyder på hudcancer, bröstcancer och till och med hjärnskador.

Målet med projektet, som finansieras av amerikanska armén, är bland annat att snabbt kunna sniffa efter tecken på hjärnskador på soldater i fält, ungefär som en vara scannas av i snabbköpet.

– Luktdetektion kan få stor användning även i den vanliga sjukvården eftersom det är mycket snabbare och enklare än vanliga diagnosmetoder som biopsier eller blodprov, säger Johan Lundström.

Johan Lundström undersöker för tillfället hur lukter påverkar hur vi uppfattar främmande människor. Resultaten är ännu inte helt sammanställda, men forskningen tyder på att kroppslukten från främlingar gör oss negativt inställda till omvärlden. En bild av ett neutralt ansikte kan plötsligt uppfattas som ett argt ansikte om bilden först prepareras med en kroppslukt, även om den är för svag för att uppfattas medvetet.

Luktsinnet gör oss alltså främlingsfientliga?

– Ja, fast det är en väldigt bra funktion att ha. Man kan se det som att lukterna gör oss mer skärpta och uppmärksamma på omvärlden när vi möter nya människor. I dagens samhälle behöver vi kanske inte vara på vår vakt hela tiden, men förr i tiden har det nog varit avgörande, säger Johan Lundström.

När människor graderar sina fem sinnen efter viktighet hamnar lukten oftast på sista plats. Samtidigt är luktforskningen på stark frammarsch och det händer att luktforskare höjer luktsinnets betydelse till skyarna. Men Mats Olsson manar till besinning.

– Luktsinnet påverkar oss på andra sätt än vi vanligen tror, men man klarar sig ganska bra utan luktsinne i dagens samhälle om man jämför med hur det är att leva utan till exempel syn eller hörsel. Men visst skulle livet bli tråkigare utan lukter. Vissa av dem skulle jag sakna mycket, som doften av mina barn, säger han.

Foto: Istockphoto

Forskarna svarar på dina medicinfrågor

Pigg av att tugga tuggummi?

Stämmer det att barn i klassrum lär sig bättre och blir mer alerta om de får tugga tuggummi under lektionerna? / Ingela Kémi

Forskning på unga studenter, inte barn, bekräftar att tuggummituggande leder till ökad uppmärksamhet och vakenhetsgrad och högre sinnesstämning, men inte bättre minnesförmåga. Detta kan bero på den motoriska aktiviteten i sig, men tuggandet leder också till ökad frisättning av signalsubstansen serotonin samt mer blod till hjärnan, vilket förbättrar syresättningen. Så blir man Tack för din fråga, du får en trött mot slutet av ett långt prov, kan det vara en bra inbunden anteckidé att tugga tuggummi för att öka vakenheten. ningsbok hem/ skickad.

Mats Trulsson / Redaktionen Professor i oral rehabilitering

Svar

Medicinsk Vetenskap №2–2013

51

F+S

”Eeeh...”

Har ”eeh” någon funktion?

Varför uttalar man eeh när man talar och föreläser? Vad händer i hjärnan? /Francisco Pinto Olmedo Det korta yttrandet/ljudet eeh används universellt.

Det är ett enkelt ljud att uttala, som ställer låga krav på kognitiv förmåga och ljudet är också ett av de första som spädbarn använder för att söka kontakt.

Den här typen av ljud passar bra att använda som signal på att man inte har talat färdigt, utan planerar fortsätta, och därför inte vill att någon annan tar över ordet under ett pågående samtal. Ljudet fungerar också som tankepaus för talaren och ett sätt att behålla uppmärksamhetsfokus på det man vill säga och därigenom undvika att tappa tråden.

Andra korta utfyllnadsuttryck är till exempel eller, liksom och vad heter det.

Vad som händer i hjärnan beror på syftet med användningen av ljudet. Är syftet att behålla fokus aktiveras en viss del av hjärnan, medan andra delar involveras om mentala reaktioner som exempelvis rädsla är aktuella i sammanhanget.

/ Ing-Mari Tallberg Forskare i logopedi 52

Medicinsk Vetenskap №2–2013

Kan man göra en hivsmittad patient frisk genom att byta blod? Eller kan man göra en massiv antiviralbehandling och sedan skölja igenom systemet med kanske 200 liter blod - och bli av med det? /Anton Lifhjelm

Svar

Försök har gjorts med att byta hela blodvolymen på hivinfekterade personer utan att detta lyckats bota dem. Även olika varianter på benmärgstransplantation har utförts utan framgång. Anledningarna är flera. Den viktigaste faktorn är att den största mängden hiv hos en infekterad person finns i lymfvävnaden och inte i blodet. Faktum är att den största mängden lymfvävnad och därmed största mängden hiv finns i tarmväggen, men också på en mängd andra ställen i kroppen, exempelvis lymfkörtlar.

Hiv infekterar också andra celltyper, exempelvis makrofager och mikroglia-celler.

Makrofagerna finns i alla vävnader och

mikroglia i centrala nervsystemet. Även om ”massiv” antiretroviral behandling används så finns det ändå kvar ett begränsat antal ”sovande” hiv, så kallade hiv-virioner, i sannolikt olika celltyper, och framför allt i de vilande minnescellerna. Att skölja bort dem är av ovan nämnda och ytterligare skäl inte möjligt. Till råga på allt kan det teoretiskt räcka med att en enda infektiös hiv-virion finns kvar för att omöjliggöra bot. Hiv-bot-forskningen fokuseras för närvarande just på att försöka hitta nya sätt att eliminera dessa latent ”sovande” infekterade celler.

I väntan på nya genombrott har faktiskt en benmärgstransplanterad hivinfekterad leukemipatient förmodligen blivit botad från hiv. Men denna patient genomgick en serie av olika typer av andra behandlingar och betydelsen av de enskilda åtgärderna för den troliga boten är ännu inte klarlagd.

/ Anders Sönnerborg Professor i klinisk virologi

Foto: Istockphoto

Byta blod och bli av med hiv?

Svar

Hur äter man vitaminer bäst?

Ska alla vitamin- och mineraltillskott tas samtidigt vid någon särskild tid eller ska de delas upp? Ska vissa kombinationer undvikas? Vilket vitamin/mineral tenderar svenskarna missa mest i kosten? / Emma

Svar

För att inte mineralerna ska påverka de känsliga vitaminerna rekommenderas att ta vitamintillskott för sig och mineraltillskott för sig,; det ena på morgonen och det andra på kvällen. Ta dem i anslutning till måltid. Flera vitaminer och mineraler kan lätt överdoseras, kontrollera därför noga att du bara äter dagsdosen, läs mer på Livsmedelsverket.se. I Sverige har vi problem med försörjningen av järn, vitamin D och folat, vilket särskilt gäller unga kvinnor. Äldre kan ha brist

på vitamin D. Men generellt behöver vi inte tillskott förutsatt att vi äter tre måltider om dagen av vettig mat och inte har ökade behov på grund av svårigheter med upptaget i magtarmkanalen.

Folat, som finns i livsmedel som grönsaker, frukt och fruktjuicer, verkar ha en något annourlunda funktion än den renframställda versionen folsyra som finns i tabletter. Vi bör därför i första hand se till att få i oss folat från maten, men vår forskning visar att intaget hos skolbarn av frukt och grönsaker – bra folatkällor – är lågt i Sverige. Vi har också visat att tonåringar med låga folatintag hade sämre skolbetyg – och vice versa, oberoende av föräldrarnas utbildningsnivå.

/ Agneta Yngve Forskare inom nutrition

Farligt att knäcka fingrarna?

Många människor ”knäcker” fingrarna. Kommer ljudet av att en luftbubbla spricker och är det ofarligt? / Arvid Georgson

Svar

Inte mycket forskning finns om detta, men biomekanikforskare lanserade 1971 en något märklig teori som nämns än idag. De menade att rörelsen skapar ett undertryck i leden som gör att bubblor bildas som spricker och orsakar ljudet.

Förklaringen är ganska osannolik, med tanke på skillnad i vätskevolym och ljudstyrka.

Mer troligt beror det knäppande ljudet på den mekaniska rörelsen när de broskklädda, släta benändarna glider över varandra och sedan kommer till ett stopp, eller när senor glider över skelettet.

Sedan till frågan om det är ofarligt.

En studie har jämfört 74 individer som regelbundet knäckt sina fingrar med 226 personer som inte gjort det. Artros/ artrit var lika vanligt i båda grupperna men i den senare gruppen hade något fler svullna händer och överlag lägre handstyrka.

En läkare har rapporterat att han knäckt fingrarna i enbart sin vänstra hand flera gånger dagligen under hela sitt liv, men aldrig dem i sin högra hand.

Efter mer än 50 års knäckande visade en röntgenbild vare sig artrit eller artros i någon hand. Men naturligtvis räcker inte ett enda exempel som bevis.

Sista ordet är kanske inte sagt men jag tror i alla fall inte att du behöver oroa dig alltför mycket.

/ Ronald van Vollenhoven Reumatolog och professor i klinisk behandlingsforskning

Varför fryser vi olika mycket? /Teresa Matérn

Svar

En del har nedsatt funktion i hjärtat och dålig blodgenomströmning i händer och fötter. Andra orsaker kan vara för lite underhudsfett eller minskad värmeproduktion i kroppen, som kan vara orsakad av underfunktion i sköldkörteln.

Stora individuella variationer finns också i hur väl temperaturreglerande mekanismer, som påverkar värmeproduktion och värmeförluster, anpassar sig till yttre temperaturförhållanden. I några få fall har man samtidigt undersökt den subjektivt upplevda frusenheten.

/ Mats Rundgren Forskare i fysiologi

Fråga och vinn! Är du nyfiken? Skicka in din klurigaste fråga om medicin så letar vi rätt på en forskare som kan svara. Bästa frågan vinner en inbunden anteckningsbok.

Skicka in din fråga till: medicinskvetenskap @ki.se eller Medicinsk Vetenskap, Kommunikationsavdelningen, Karolinska Institutet, 171 77 Stockholm

Medicinsk Vetenskap №2–2013

53

Ögonblicket

”En stund värd alla ansträngningar” Med en konstgjord luftstrupe kunde forskarna rädda livet på en ung man. Patientens första ord till sin fru på andra sidan jordklotet blev belöningen för Philipp Jungebluth. Berättat för: Anders Nilsson Foto: Mattias Ahlm ”Det enda som är bra med luftstrupscancer är att den är mycket ovanlig, och att den sällan ger metastaser. En dålig sak är att symtomen dröjer.

När tumören upptäcks är den i regel så stor att den bara går att operera bort om man samtidigt transplanterar in en ny luftstrupe. Vi har utvecklat en ny teknik där vi skapar en konstgjord strupe, odlad med patientens egna stamceller på en stomme av syntetmaterial.

Vår första patient var en ung man vars tumör hade fortsatt att växa trots full stråldos.

Nu blockerade den nästan hela strupen; han behövde en transplantation för att överleva. Mannen studerade på Island. Hemma i Eritrea hade hans fru precis fött deras andra barn – en son som han kanske aldrig skulle få träffa.

Vi förklarade läget: det här har aldrig gjorts förut, vi vet inte hur det kommer att gå.

Det var en väldigt riskabel operation. Mannen beslöt sig för att ta risken. Dagarna före operationen förberedde vi den Namn: Philipp Jungebluth Titel: Forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.

Aktuell: Har just varit med på den sjätte transplantationen av en konstgjord luftstrupe.

Denna gång var patienten ett tvåårigt barn från Sydkorea.

54

Medicinsk Vetenskap №2–2013

nya strupen genom att odla stamceller på den i vårt labb.

De två sista dygnen fick jag stanna där dag och natt, för att snurra på den så kallade bioreaktorn var tjugonde minut.

Motorn som skulle ha gjort det gick nämligen sönder.

Operationen tog 14 timmar för teamet, lett av professor Paolo Macchiarini, och de lyckades. Efter ett par dagar kunde vi väcka mannen ur narkosen. Då hade han en slang som gick in genom ett hål i halsen, vilket gjorde att han inte kunde tala. Att detta var jobbigt och oroade honom var tydligt. Efter två veckor kunde vi ta bort slangen och stänga hålet i halsen. Han harklade sig, lite nervöst, och försökte prata. De första orden var lite hesa, som efter en natts sömn, sedan kom hans vanliga röst tillbaka. Han ringde sin fru på Skype och de kunde äntligen tala med varandra. Han grät.

Hon grät.

Det var en av mitt livs bästa stunder. Han hade inte bara överlevt – nu var han verkligen tillbaka i livet på riktigt.

I ett sådant ögonblick blir det plötsligt tydligt att allt vårt arbete, alla våra ansträngningar... att det är värt det. Det är intensivt och slitigt, men man får så mycket tillbaka.

Idag lever mannen ett i huvudsak normalt liv.

Vi håller kontakten.”

Konstgjord. Forskarna har gjort en syntetisk luftstrupe täckt med patientens egna stamceller.

Med våra sängar sätter vi patient och personal i fokus!

1,3 miljoner personer i Sverige vårdar, stödjer eller hjälper en närstående som är äldre, långvarigt sjuk eller har funktionsnedsättning För aktuell forskning inom området:

www.anhoriga.se www.proton.se/caretec

Världens vassaste hjärnor Vill du arbeta med några av de vassaste hjärnorna i världen? På Karolinska Institutet finns världsledande forskare inom allt från cancer och neurovetenskap till folkhälsa och vårdvetenskap. Vill du samarbeta eller har du själv en idé inom medicin och hälsa? Kontakta Innovationskontoret på Karolinska Institutet så berättar vi mer.

Nationellt kompetenscentrum anhöriga

Visste du att vem som helst i Sverige kan arbeta som Hudterapeut?

Tack

för att du har valt att gå till en Auktoriserad Hudterapeut som är medlem i SHR.

ki.se/innovationoffice innovationoffice@ki.se 08-524 890 00 Innovationskontoret - Kostnadsfri idérådgivning och näringslivssamverkan

SHR - Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation är en branschorganisation för välutbildade och auktoriserade hudterapeuter.

Våra ledord är lärande, kvalitet och status.

Hitta en salong som är ansluten till oss på www.shr.nu

POSTTIDNING B

Vet du vad detta är?

Räddar liv 1

Räddar liv 2

Räddar liv 3 ARNE HEGERFORS, DRABBAD

– Känner du någon som har en hjärtsjukdom?

Det är den sjukdom som flest dör av idag. Det är ganska troligt att någon i din närhet har drabbats eller kommer att drabbas.

Jag är själv drabbad som du kanske vet. Tack vare hjärtforskningen och skickliga läkare kan jag leva vidare. Låt mig visa dig tre saker som räddar liv varje dag på våra sjukhus runt om i Sverige.

Tre exempel på forskningens framsteg.

Räddar liv nr 1 är en stent. Ett litet metallnät som används för att vidga och förstärka dåliga blodkärl så att blodet kan passera.

Räddar liv nr 2 är en pacemaker, en klassiker uppfunnen i Sverige för länge sedan.

Den har räddat livet på tusentals människor genom åren.

Räddar liv nr 3 är en betablockerare, en medicin som hjälper många hjärtpatienter att kunna leva fullgoda liv trots allvarlig hjärtsjukdom. Den tar jag själv varje dag.

pg 90 91 92-7

Hjärtforskning är både nutid och framtid.

De här prylarna är tre exempel på genombrott som forskningen gjort och som nu används ute i vården.

HÅLL UTKIK EFTER Du som drabbas idag har DET HÄ R B REVET stor chans att överleva tack vare forskningen. Du som drabbas i framtiden kommer att ha ännu bättre chanser – om bara forskningen får resurser att arbeta vidare.

Ring in din gåva till

0200-8919 00 Därför behövs din medverkan och ditt engagemang. Din gåva är inte bara en gåva till hjärtforskningen. Det är också en gåva till dig själv, och allas vår framtid.

www.hjart-lungfonden.se