Hallå där Pontus Boström
Irisin höjer kaloriförbrukningen Pontus Boström upptäckte tillsammans med kollegor vid Harvard University hormonet irisin, som bildas i musklerna vid fysisk aktivitet. Irisin omvandlar vitt fett till så kallat brunt fett, som förbränns snabbare. Hormonet håller också blodsockret på en jämn nivå. När forskarna gav möss irisin fick de en kraftigt ökad energiförbrukning och en liten viktnedgång, utan att röra på sig mer än andra möss. Namnet kommer från den grekiska gudinnan Iris som snabbt förmedlade budskap mellan olika landsändar.
Som upptäckte hormonet irisin som har samma effekter som motion
behandlingen mot dessa sjukdomar. Men det finns många patienter som har svårt att röra sig tillräckligt av olika anledningar, och för dessa kan ett läkemedel som förstärker några av effekterna av motion vara mycket gynnsamt. Vilka andra sjukdomar kan din forskning få betydelse för?
På jakt efter träningens molekyler Hans forskning kan leda till ny behandling mot diabetes. Under tiden kan han inte låta bli att intressera sig för träningens effekter i hjärnan. Hur har upptäckten av irisin mottagits?
– Reaktionerna har varit bortom alla proportioner. Det är något med ordet träning som gör att journalister går i gång. Självklart är det kul att forskningen uppmärksammas men det har blåsts upp mer än vi hade önskat. Träning har enormt många effekter i kroppen och irisin förklarar bara en liten del av detta. Det som är allra mest spännande för mig som forskare är att vi har hittat ett helt nytt signalämne i kroppen. Sådant upptäckte man mest under tidigare decennier. 10
Medicinsk Vetenskap №2–2012
Vad är nästa steg?
– Det måste finnas en receptor för irisin i kroppen och jag jobbar nu nästan dygnet runt med att försöka hitta den. Vi ska också studera hur irisin regleras i kroppen och inleda storskaliga försök på människor för att se om det går att utveckla ett läkemedel som bygger på irisin.
Vad hoppas du att forskningen leder till?
– En behandling mot diabetes och eventuellt mot fetma. Motion kommer fortfarande vara den absolut viktigaste
– Vi forskar också om träningens effekter på hjärtat och hjärnan. Hård träning leder till att hjärtcellerna börjar dela sig, och om vi kan förstå varför så kan det få betydelse exempelvis för behandling efter hjärtinfarkt när hjärtat behöver repareras. Vi försöker också förstå varför träning leder till att man får fler hjärnceller, vilket möjligen kan ge en ökad förståelse för neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom. Här är det långt kvar innan forskningen kan leda till praktisk nytta men det är ett så spännande område att jag inte kan låta bli att ägna mig åt det. Letar ni efter andra molekyler som förmedlar nyttiga träningseffekter?
– Ja, med hjälp av genmodifierade möss har vi kunna skapa en karta över förändringarna i alla organ vid träning. Det har gett oss en lista på cirka 10 ämnen som utsöndras vid träning som vi nu försöker förstå vad de gör. Sist men inte minst, hur mycket träning klarar en laboratoriemus?
– Vi brukar låta mössen simma i en hink, vilket de faktiskt gillar att göra. Man börjar stegvis och efter några veckor har de blivit riktigt muskulösa och klarar 90 minuters simträning två gånger om dagen. Ola Danielsson
Foto: Sam Ogden
Pontus Boström är forskare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet.