Hallå där Mauro D’Amato som har upptäckt en gen som påverkar tarmflorans sammansättning.
Tarmfloran dansar efter genetisk pipa Behandling av tarmsjukdomar måste ta hänsyn till att tarmfloran kan vara svår att förändra. Text: Sara Nilsson Människans gener bidrar till sammansättningen av tarmfloran, har du visat. Varför är det intressant?
– Tarmfloran ser olika ut hos olika människor. Vissa förändringar i bakteriefloran är kopplade till sjukdomar, som kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, IBD. Vi vet ännu inte om förändringarna är orsaken till sjukdomen, men om de är det vore det lockande att försöka föra tillbaka bakteriefloran till en normal flora. Med kost eller läkemedel, till exempel. Våra resultat visar att man i så fall måste ta hänsyn till generna, eftersom de påverkar vilka bakterier som växer i tarmen. För en person med vissa gener går det kanske inte att ändra bakteriefloran med kosten, eftersom generna gör att den ändå kommer att återgå till en annan flora. Hur kan generna påverka vilka bakterier vi har i tarmen?
– Till exempel genom att påverka vilket pH det är i tarmarna och andra faktorer som avgör vilka typer av bakterier som trivs där.
Foto: Björn Grevsten
Hur gjordes studien?
– Vi undersökte tarmfloran hos 51 friska personer i förhållande till 30 gener, utvalda för att de är viktiga i samspelet mellan tarmen och bakterier. Vissa varianter av generna är kända för att öka risken för den kroniska inflammatoriska tarmsjukdomen Crohns
Mauro D’Amato är docent vid institutionen för biomedicin och näringslära vid Karolinska Institutet.
sjukdom. Vi hittade att samband mellan en viss bakterieflora och genen IRGM. Det här var en liten pilotstudie. Nu vore det intressant att studera fler individer och hur variationer i hela arvsmassan avspeglas i bakteriefloran. På vilket sätt är tarmfloran förändrad vid kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar?
– Bakteriefloran hos personer med IBD är mindre komplex i sin sammansättning än hos friska individer. Det kan ha att göra med att inflammationen påverkar vissa bakterier, men det är inte alls säkert. Du ingår i ett nytt europeiskt forskarnätverk som studerar irritable bowel syndrom, IBS. Vad är syftet med det?
– IBS drabbar ungefär 15 procent av
befolkningen och är en mycket vanlig orsak till sjukskrivningar. Huvudsyftet med nätverket är att hitta gener som är kopplade till sjukdomen. Men det är svårt eftersom symptomen är komplexa och oklara. Vissa med IBS drabbas till exempel av förstoppning medan andra får diarré eller både och. IBS förekommer också ofta med andra sjukdomar. Till att börja med ska vi se om det behövs nya definitioner av sjukdomen, kanske baserade på symptom, för att kunna göra relevanta genetiska studier. Genom att samla forskare från över 20 länder och deras patientmaterial, hoppas vi kunna lösa den gåta som sjukdomen fortfarande är. Vi ska också undersöka om tarmfloran är involverad i IBS, vilket fortfarande är oklart. Medicinsk Vetenskap №1–2013
27