Krönika Klas Nordlind camilla svensk
Både hudläkare och patienter rapporterar att eksem ofta blossar upp under stressiga perioder. Forskning om kopplingen mellan psyket och huden kan leda till bättre behandlingar mot eksem, menar Klas Nordlind.
Klas Nordlind är professor i dermatologi och venereologi vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Stressad själ ger stressad hud Det är en kall vinterdag i januari och den unge patienten med eksem på andra sidan bordet upplever åter en försämringsperiod. Så här är det varje år vid den här tiden säger han och kliar sig, på det typiska maneret för patienter med böjvecksem, i ett armveck. När jag frågar honom om han nu upplever någon psykisk belastning i sitt arbete, med ökad arbetsbörda, medger han att så är fallet. Samtidigt gör den nattliga klådan att han sover sämre och blir mer känslig för stress. Det är en vanlig uppfattning bland hudläkare att en försämring av en inflammatorisk hudsjukdom, som eksem, kan orsakas av psykisk stress. Att stress påverkar huden är i sig inte förvånande. Oavsett om en stressreaktion har psykiska eller fysiska orsaker så kan den via en rad signalsubstanser, så kallade stressmediatorer, få återverkningar i hela kroppen. Det är också möjligt att huden är särskilt känslig för stress under vinterhalvåret. Psykiska stressmediatorer och deras receptorer i huden kan troligtvis fungera mer eller mindre optimalt beroende på hudens fettsammansättning, och därmed påverkas av klimatfaktorer som kyla.
klådcentrum i hjärnan hos patienter med böjveckseksem och vilken typ av stress som i så fall spelar mest roll? Här skulle man kunna använda sig av funktionell magnetisk resonansundersökning (MR). Många studier om stress och hudinflammation är tillbakablickande (retrospektiva). Om vi å andra sidan ser på framåtblickande (prospektiva) studier så kan man fråga sig vad man kan ha för rimligt intervall från stresstillfället till den möjliga eksemförsämringen? Här måste man också tänka på att ett mycket betydande inslag i patientens eksem utgörs av kliandet som i sig kan vara förändrat beroende på patientens stämningsläge; man kan klia sig på olika sätt. När man vill studera den direkta påverkan av psykisk stress på eksem, så är så kallade lapp-test den mest idealiska modellen – allergiskt kontakteksem framkallas av exempelvis nickelsulfat, medan kvalsterantigen används för att framkalla böjveckseksem. Här kan man, i och med en isolerad testreaktion som man har svårt att riva på, frikoppla det spontana, underliggande, eksemet från den motoriska rivningskomponenten.
Sambandet mellan psykiskt upplevd stress och inflammation i huden är komplext. Orsakskedjorna är svåra att skilja från varandra och det är också svårt att veta vad som är primärt och sekundärt. Att på ett vetenskapligt korrekt sätt leda ett möjligt samband mellan psykisk stress och eksemförsämring i bevis, är följaktligen inte lätt. Det behövs mer tillförlitliga metoder, även laborativa, för att kunna påvisa och karaktärisera psykisk stress hos patienterna. Sannolikt kan det också finnas skillnader mellan kvinnor och män när det gäller psykisk stresskänslighet. Det finns vissa områden i hjärnan som är särskilt involverade vid psykisk stress, som prefrontalkortex, hippocampus och amygdala. Man kan fråga sig om det vid stressprovocering sker en aktivering av
Genom fortsatt forskning kring stressorsakat eksem hoppas vi i framtiden kunna utveckla effektiv läkemedelsbehandling som riktar in sig på specifika signalämnen i stressreaktionen, till exempel substans P eller serotonin. Dessa kan vid svårare fall användas som ett komplement till viktig icke farmakologisk behandling som kognitiv beteendeterapi. Mitt behandlingsförslag till patienten med eksemförsämring blir tills vidare att betona vikten av att använda en uppmjukande fet kräm och en steroidkräm, samt betydelsen av sömn och vila, med andra ord en ganska bred behandling vid ett eksem som sannolikt har en komplex bakgrund till försämring. F
2 2 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/12