Aktuellt: Barnmisshandel Om ett barns skador beror på barnmisshandel kan vara svårt att upptäcka. Dessutom tvekar vårdpersonalen ofta en gång för mycket att slå larm till socialtjänsten eller polisen, visar en avhandling från Karolinska Institutet. text Ola Danielsson
ola danielsson
Barnmisshandel missas i vården Björn Tingberg
De allra flesta barn som kommer till akuten är sjuka av helt naturliga orsaker, men en liten del har skador som beror på misshandel eller sexuella övergrepp. Vårdpersonalen har möjlighet att hjälpa en del av dessa barn genom att anmäla misstänkta fall av barnmisshandel till Socialtjänsten eller Polisen. Björn Tingberg, sjuksköterska och forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa har i sin avhandling kartlagt handläggningen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus av barn som kan misstänkas ha utsatts för barnmisshandel. Resultaten visar att nästa vartannat fall som enligt personalen beror på barnmisshandel aldrig anmäls till Socialtjänsten. För perioden 2005 till 2008 fann Björn Tingberg 137 journalfall där barn diagnostiserats som offer för sexuella övergrepp eller fysiskt våld från vuxna. Endast 62 procent av de sexuella övergreppen och 51 procent av de fysiska misshandelfallen anmäldes till Socialtjänsten. – Det kan vara svårt att bedöma för personalen, men de har en skyldighet att anmäla vid minsta misstanke om barnmisshandel. I de här 137 fallen kan man definitivt säga att det fanns en misstanke eftersom barnen har
Allt fler fall av barnmisshandel anmäls Polisen får in allt fler anmälningar om barnmisshandel – de senaste 30 åren har antalet tredubblats. • Under 2010 anmäldes 2 500 misshandelsbrott mot barn i åldern 0–6 år och 9 000 misshandelsbrott mot barn i åldern 7–14 år. • Förövaren är oftast föräldrar eller annan närstående/bekant. • Skakade barn, eller Shaken baby syndrome, är efter plötslig spädbarnsdöd den vanligaste dödsorsaken bland bebisar som är upp till sex månader gamla. Källor: Vårdguiden, BRÅ, Mio-gruppen.
8 M e d i c i n s k Vete n s k ap 1/11
fått diagnosen barnmisshandel, säger Björn Tingberg. Han menar att förklaringen till viss del kan vara kunskapsbrist. Det kan handla om att man inte vet att anmälningsplikten är personlig, utan tror att det är sjukvården som helhet som har ansvaret och att någon annan gör anmälan. Björn Tingberg tror dock att de flesta är medvetna om reglerna. – Ofta handlar det nog istället om rädslor, man är rädd för att ha fel i sin misstanke. Men då glömmer man barnens perspektiv och ser mer till vad man tror är föräldrarnas bästa, säger Björn Tingberg.
Arbetet som ledde fram till avhandlingen började redan 2004 då Björn Tingberg arbetade på barnakuten på Astrid Lindgrens barnsjukhus. Sjukhusledningen såg ett behov av att höja kvaliteten kring hur misstänkt barnmisshandel hanteras och tillförde resurser så att Björn Tingberg kunde bli samordnare i ett nätverk, Mio-gruppen, som sedan en tid arbetade med frågan. Ett hinder för att utveckla arbetet var att det saknades statistik kring hur många fall som upptäcktes och anmäldes, något som Björn Tingberg har försökt råda bot på genom sin avhandling. Resultaten har enligt Björn Tingberg mottagits positivt från sjukhusledningen och den berörda personalen. Nätverket har utvecklats till Barnskyddsteamet Mio som är en del av sjukhuset och arbetar aktivt med att förbättra rutinerna. – Vi utbildar personalen och jobbar med att försöka undanröja alla praktiska hinder som eventuellt kan finnas. Alla måste till exempel veta hur man går till väga när man gör en anmälan, säger Björn Tingberg.