Ett protein med avgörande betydelse för fettackumuleringen i celler och vävnader är ADFP (adipocyt differentieringsrelaterat protein). Proteinet är direkt korrelerat till mängden fett och är exempelvis uppreglerat i leverceller i samband med fettlever.
Intressanta målproteiner När fettpartiklarna spjälkas ned till fettsyror transporteras de till cellkärnan, där de kan binda till PPARD-receptorn (peroxisom proliferator aktiverad receptor delta). Receptorns aktivitet regleras bland annat av fett från kosten och den fungerar därmed som en metabol sensor. Genom att binda fettsyror styr PPARD många av de gener som är involverade i kroppens glukos- och lipidmetabolism. Också proteinerna MTTP och ADFP, som är centrala för cellers fettomsättning, regleras av PPARD, säger Ewa Ehrenborg. – ADFP, MTTP och PPARD är alla potentiellt intressanta målproteiner för behandling av metabola tillstånd och hjärtkärlsjukdomar. I samarbete med kolleger vid Umeå universitet studerar forskargruppen barn som föds med en mutation i MTTP-genen. Det är ett ovanligt tillstånd som drabbar cirka ett barn på miljonen. – De här barnen har en fettinlagring främst i tarm och lever, vilket gör att de måste äta en fettreducerad specialkost och få tillskott av fettlösliga vitaminer. De växer också dåligt och drabbas av fettrika diarréer. Men samtidigt som barnen är sjuka, visar deras föräldrar inga tecken på sjukdom.
Genvarianter med risk för hjärtinfarkt Medan mutationen av MTTP-genen är ett ovanligt tillstånd, bär cirka 25 procent av befolkningen på specifika varianter av den här genen. Detta innebär i regel inga problem, såvida det inte finns en dubbel genuppsättning. Vid extrem stress som exempelvis hjärtinfarkt finns då en tre gånger ökad risk att avlida, trots att dessa personer har lägre LDL-nivåer, säger Ewa Ehrenborg. Vid syrebrist sker en akut ansamling av fett i hjärtat och MTTP har visat sig spela en central roll för att utsöndra dessa toxiska fetter, förklarar hon. – Vid en hjärtinfarkt förmår hjärtat hos de här patienterna inte eliminera fettet, utan det ackumuleras, vilket försämrar deras prognos radikalt. I ett samarbete med forskare vid Sahlgrenska akademien i Göteborg undersöks nu patienter med misstänkt kranskärlssjukdom för att studera hur hjärtfunktionen skiljer sig åt hos dessa personer beroende på deras genotyp. eva cederquist FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE 2011
Ewa Ehrenborg professor i molekylär kardiovaskulär medicin föddes 1960 i Helsingborg och tog 1988 läkarexamen vid Karolinska Institutet, KI, där hon 1994 disputerade. Åren 1995–1997 vistades hon som post doc vid Department of Medical Genetics, UBC, Vancouver, Kanada. Hon blev 2001 docent i molekylär medicin vid KI. Hon var 2002 programansvarig och åren 2003–2007 vice programdirektor för Biomedicinprogrammet, KI. Åren 2000–2007 var hon ledamot av Biomedicinprogrammets programnämnd. 2005 fick hon Biomedicinprogrammets pedagogiska pris. Hon var 2007 ledamot av styrkommittén ”Network of Circulation and Respiration” vid KI och åren 2008–2010 ledamot av styrkommittén för KIs biobanker. Sedan 2008 är hon föreståndare för klinisk utbildning, region NV, och för närvarande forskare och föreståndare för Centrum för Klinisk Utbildning (CKU), NV. Ewa Ehrenborg utnämndes den 1 juli 2011 till professor i molekylär kardiovaskulär medicin vid Karolinska Institutet.
15