Forskning och klinik Ledgångsreumatism är en kronisk inflammatorisk autoimmun sjukdom, vilket innebär att kroppens immunförsvar aktiveras och startar en inflammation som blir kronisk. Johan Asklings forskning är framför allt inriktad på ledgångsreumatism men rör också andra inflammatoriska sjukdomar som ankyloserande spondylit (ryggreumatisk sjukdom), psoriasisartrit och inflammatorisk tarmsjukdom. Redan tidigt började han forska, men ville också arbeta kliniskt – lösningen blev att kombinera båda delarna. – Som kliniker ser man frågor som är viktiga att söka svar på. Det är bakgrunden till att min forskning har en translationell inriktning. När jag flyttade från Uppsala till KI kom jag till en miljö som var öppen för kombinationen klinisk verksamhet och den forskningsmetodik jag tyckte var intressant, nämligen epidemiologi, berättar Johan Askling. Det övergripande målet är att förstå varför vissa personer lättare insjuknar i kroniska inflammationssjukdomar, vilka riskfaktorerna är, att systematiskt följa upp resultaten av olika behandlingsåtgärder och att göra behandlingen mer individanpassad. Från att forskningen kring reumatiska sjukdomar tidigare varit mest inriktad på immunologi har betydelsen av studier inom klinisk epidemiologi ökat. – Epidemiologi är en viktig metodik som kan tillämpas på många olika områden. Men för att forskningen ska bli framgångsrik krävs nätverk och samarbeten som spänner över flera fält som genetik, immunologi och klinisk forskning. Dessutom är tillgången till olika register, till exempel nationella kvalitetsregister, biobanker, hälsodataregister och läkemedelsregister en jätteviktig resurs. Johan Askling är därför också engagerad i att bygga och förbättra den forskningsstruktur som är nödvändig för att kunna göra sådana studier. Det är en förutsättning för att bedriva god translationell klinisk och epidemiologisk forskning, som kräver allt större patientunderlag. Johan Askling ingår i flera forskningsnätverk, såväl nationella som internationella, inom en rad olika discipliner. Hans egen forskargrupp består i nuläget av ett dussintal personer med olika bakgrund. Det finns ännu inget test för att tidigt kunna ställa diagnosen ledgångsreumatism. Dessutom förekommer flera varianter av sjukdomen. Idag finns ett tiotal så kallade biologiska läkemedel, som påverkar immunsystemet på olika sätt, men med det gemensamt att en av tre patienter inte svarar på behandlingen, berättar Johan Askling. Några bra hjälpmedel för att förstå vem som har störst chans att svara på en given behandling finns inte ännu. Läkemedlen kan ha både positiva och negativa effekter som till exempel ökad infektionsrisk. Det är därför viktigt att ta reda på vilka läkemedel och i vilka kombinationer de ska ges för att ha bäst effekt och minst risk i varje enskilt fall. ANN-MARIE DOCK
FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE 2013
Johan Askling professor i reumatologi med särskild inriktning mot reumatologisk epidemiologi föddes 1970 i Boden men växte upp i Kalmar. Han läste medicin vid Uppsala universitet, började samtidigt forska och antogs 1998 som doktorand vid Karolinska Institutet, KI. 2001 disputerade han där på en avhandling inom epidemiologi med studier av sambandet mellan kronisk inflammation och risken att utveckla vissa typer av cancer. Samma år utsågs den av Cancerfonden till bästa avhandling om cancer. 2001-2004 gjorde Johan Askling en post doc vid KI på institutionen för medicin. Han har därefter fortsatt att forska, bland annat med stöd av Vetenskapsrådet och Stiftelsen för Strategisk Forskning, samtidigt som han arbetat kliniskt. 2005 blev han docent i epidemiologi och 2009 specialist i reumatologi. Johan Askling har haft en hel del undervisning, framför allt inom doktorandutbildningen, med kurser i basal och tillämpad epidemiologi. Johan Askling utnämndes den 1 februari 2013 till professor i reumatologi, särskilt reumatologisk epidemiologi, vid Karolinska Institutet, förenad med befattning som överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset.
11