Eftersom blodtrycket vid förmaksflimmer varierar från slag till slag, är det sannolikt att vanlig blodtrycksmätning med manschett inte visar det genomsnittliga blodtrycket särskilt tillförlitligt, säger Jan Östergren. – Det i klinisk praxis uppmätta blodtrycket med manschett kan av olika skäl skilja sig från intraarteriellt blodtryck och det centrala blodtryck som man mest exakt mäter direkt inne i kroppspulsådern i närheten av hjärtat.
Olika mätmetoder jämförs i studier Det är oklart hur ett intraarteriellt blodtryck, speciellt det centrala blodtrycket, förhåller sig till konventionellt mätt tryck hos patienter med förmaksflimmer. Det är också oklart hur blodtrycksmätning under ett dygn, med hjälp av en ambulatorisk mätteknik, skiljer sig från dels konventionellt, dels intraarteriellt mätt blodtryck hos denna patientgrupp. Ett flertal studier pågår för närvarande för att förhoppningsvis kunna ge svar på vad som är mest tillförlitlig mätmetod hos patienter med förmaksflimmer. I en studie vid Södersjukhuset undersöks 30 patienter med förmaksflimmer respektive en kontrollgrupp med 30 patienter med sinusrytm, det vill säga normal hjärtrytm, som kommer in till sjukhuset för att göra en kranskärlsröntgen. I samband med undersökningen mäts blodtrycket intraarteriellt och kompletteras med noggranna manschettmätningar som jämförs med varandra. Dessutom jämförs mätvärdena från gruppen med förmaksflimmer med de hos kontrollpatienterna. I en randomiserad studie vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Huddinge, med hittills drygt 100 patienter som genomgått en kranskärlsvidgning, mäts blodtrycket under 24 timmar med ambulatorisk teknik. – Vi behöver utreda mer vad ett blodtryck mätt över dygnet har för effekt på patienter med kranskärlssjukdom. Men resultat från en sjuårig uppföljningsstudie med en liknande kärlsjuk patientgrupp bekräftar tidigare antaganden att det som har störst betydelse för återfall i sjukdomen är ett högt systoliskt tryck kombinerat med ett lågt diastoliskt, det vill säga ett högt pulstryck.
Högt tryck vid recidiv efter elkonvertering I en annan studie ingår 300 patienter på olika stockholmssjukhus som haft förmaksflimmer en längre tid och som ska genomgå så kallad elkonvertering. Syftet är att undersöka hur många patienter som får ett recidiv och vilket samband detta har med deras blodtrycksnivåer. Patienternas blodtryck mäts under 24 timmar såväl före som efter elkonverteringen. – Det här gör att vi kan se hur blodtrycket ser ut i samband med flimmer och hur det varierar under dygnet. Man vet att cirka 40 procent får återfall inom en månad. Vår arbetshypotes är att ett högt blodtryck ökar risken för recidiv. Jan Östergren forskar även kring hur undervisningen skulle kunna förbättras på läkarprogrammet. Han är huvudhandledare för ett projekt kring webbaserad ekg-undervisning.
FRÅN CELL TILL SAMHÄLLE 2012
Jan Östergren professor i medicin föddes 1950 i Stockholm och tog läkarexamen 1976 vid Karolinska Institutet. Han blev 1984 specialist i internmedicin respektive 1987 i hjärtsjukdomar och 1988 docent i medicin vid Karolinska Institutet. Han var 1990–1993 medlem av forskningsetikkommittén vid Södersjukhuset och 1996–2001 vid Karolinska sjukhuset. Han var från 2002 ledamot av nämnden för examination av AT-läkare, och dess ordförande från 2005–2009, och sedan 2002 ledamot av TULE-kollegiet (examination av utländska läkare), där han är ansvarig för ämnet medicin. Han är ansvarig för den nya integrerade slutexamen på läkarutbildningen, Karolinska Institutet. Åren 1995–1999 var han ordförande i Svensk Förening för Medicinsk Angiologi och är sedan 2005 ordförande för FOUU-rådet, akutkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna. Han är sedan 2009 medicinsk huvudredaktör för Läkartidningen och sedan 2005 Förste Livmedikus. Jan Östergren utnämndes den 1 oktober 2011 till professor i medicin vid Karolinska Institutet.
Eva Cederquist
81