Tuff höst väntar föreningar

IMD är för de flesta bostadsrättsföreningars styrelser ett okänt begrepp men om mindre än sex månader, den 1 juli, gäller förkortningen alla flerfamiljshus i Sverige.

IMD står för individuell mätning och debitering av värme och varmvatten och det är ett gammalt EU-krav som Sverige nu tvingats införa. Även om den stora majoriteten av fastigheter i Sverige kommer att bli undantagna från kraven drabbar det ändå cirka 320 000 lägenheter i landet.

Det blir en tuff höst för bostadsrätterna i Sverige; I maj lägger regeringen dessutom fram ett lagförslag som väntas höja elnätskostnaderna för konsumenterna med 28 miljarder kronor.

TEXT GUNNAR WESSLÉN

● IMD ses av de flesta i Sverige som ett slag i luften. Det vänder sig framför allt till de fastigheter i landet som har den högsta energiförbrukningen – EUs tanke är att om lägenhetsinnehavarna själva kan mäta sin förbrukning och tvingas betala för den individuellt så ska det ge dem incitament att sänka sin förbrukning.

Samtidigt har kraven satts så lågt att bara de ur energisynpunkt sämsta fastigheterna drabbas, ingen skulle idag bygga hus med så dåliga energivärden. Ett betydligt effektivare sätt att komma åt dessa fastigheter vore att uppmuntra fastighetsägarna att energirenovera dem istället för att gå på lägenhetsinnehavarna individuellt.

Bostadsrättsorganisationerna, liksom fastighetsägarna och olika bostadsbolag har också kritiserat den nya lagstiftningen.

David Sjöqvist på Bostadsrätterna är mycket kritisk:

– Det är svårt att förstå vitsen med detta. Man flyttar problemet till nyttjaren vilket dessutom minskar incitamentet för fastighetsägaren att göra något åt grundproblemet.

– Bostadsrättsföreningen får dessutom en massa byråkratiskt extrajobb där det inte finns undantag, man måste ta in debiteringsunderlag, man måste fakturera varje medlem med moms, vilket kräver momsredovisning. Detta kommer att bli dyrt för föreningen.

Anders Lago, förbundsordförande för HSB är också kritisk:

– IMD passar inte in i den svenska modellen, det är ingen bra lösning för oss för att kunna hålla nere energikonsumtionen eller kostnaderna. Det är naturligtvis fastighetsägarna som borde göra insatser.

Det blir inte lättare för bostadsrättsföreningar eller andra fastighetsägare när det dessutom är oklart vem som ska göra vad trots att det bara är ett halvår kvar innan det blir lag. På Boverket kan man inte svara på om det är fastighetsägaren som ska anmäla uppgifterna till kommunen, som är tillsynsmyndighet, eller om man kommer att bli kontaktad.

Ingen kan ens med säkerhet säga om man behöver anmäla energieffektiviteten oavsett om man ligger över eller under gränsvärdena. Ännu svårare blir det för fastighetsägare som ligger över eller nära gränsen, eftersom alla förutsätts känna till de lagar som reglerar dem kan det betyda att de själva tvingas anmäla sin energieffektivitet.

Det är dock klart att det finns möjligheter att utifrån planerade energiinsatser, eller om det är så dyrt att kostnaderna överväger nyttan, att söka undantag från införande av IMD. Men ett sådant undantag måste sökas före den 1 juli i år vilket innebär att föreningen eller fastighetsägaren inte har mycket tid på sig.

Ytterligare en oklarhet i regelverket är att i äldre energideklarationer, som alla fastighetsägare måste upprätta, använder man andra måttenheter än de som finns i den nya lagen och än så länge finns det inte någon lathund som man kan översätta siffrorna med hjälp av.

– Vi håller på med detta just, jag räknar med att större delen av min arbetstid fram till juli kommer att gå åt till att arbeta med den nya lagen, säger Mikael Näslund på Boverket.

– Mitt råd till bostadsrättsföreningarna är att samla ihop sin dokumentation och vara förberedda. Det är ännu inte klart vem som ska söka upp vem så det gäller att vara medveten om sin energianvändning och de krav som ställs.

Klart är dock att IMD-kraven medför merarbete för bostadsrättsföreningarna och att åtminstone de som ligger nära eller över gränsvärdena kommer att behöva att ta ta in dyr konsulthjälp eftersom den nya lagstiftningen är mycket komplicerad och en hel del återstår för att klargöra dess effekter och användning. Det är inte ens helt klarlagt vilken kommunal enhet som ska vara ansvarig för tillämpningen eller övervakningen.

En annan ny lag som kommer att påverka kostnaden för bland annat bostadsrättsför-

Testa oss kostnadsfritt året ut! eningarna är den nya ellagen som innebär att nätbolagen tillåts höja sitt utnyttjande av gamla investeringsmedel med cirka 28 miljarder kronor – pengar som kan komma att hamna på hushållens elräkningar.

Remissinstanserna, däribland Bostadsrätterna och HSB, var överlag kritiska mot regeringens förslag som betyder att energiföretagen får höja elnätspriserna igen. Till och med regeringens egen tillsynsmyndighet Energimarknadsinspektionen och Konkurrensverket avstyrker förslaget eftersom de menar att det inte ens garanterar att pengarna går till investeringar utan att det mycket väl kan leda till att höja bolagens vinster – som redan är mycket höga.

Trots kritiken av remissinstanserna avser regeringen och energiminister Anders Ygeman att lämna sitt lagförslag till lagrådet utan några större förändringar. Regeringen hoppas kunna lägga det på riksdagens bord i maj.

Regeringens förslag kom som en