Tvång passar inte den svenska modellen!

et har varit gott om överraskningar de här senaste två åren utöver pandemin. Nu senast kom kravet från EU att fastigheter som inte är energieffektiva måste installera IMD som betyder individuell mätning och debitering av värme och varmvatten. Kraven har visserligen satts så lågt att det bara är de ur energisynpunkt sämsta fastigheterna som drabbas. Men frågan är om det här är ett bra sätt att få fler att satsa på att energieffektivisera. Kritiken har inte låtit vänta på sig från experterna. Såväl landets bostadsrättsorganisationer som Fastighetsägarna är kritiska till lagkravet och menar att IMD inte passar in i den svenska modellen

(s. 5) Lösningen borde istället vara, menar experterna att uppmuntra fastighetsägarna att energirenovera istället för att gå på lägenhetsinnehavarna individuellt. Det finns naturligtvis föreningar som valt att installera IMD men då har det ofta handlat om att man vill att varje hushåll ska betala för sin egen förbrukning.

För många föreningar drar naturligtvis en hel del arbete igång. Det känns nog både kul och samtidigt lite motigt då det finns en hel del att ta tag i efter en kall vinter. En del måste kanske se över tak, fasad och fönster då värmekostnaderna skjutit i höjden. Som vanligt är det viktigt att kolla taket så det inte uppstått skador i samband med röjning av snö och is.

Ett gott råd innan renoveringsarbetet drar igång är att se över om det går att samordna åtgärder, något som kan spara 100 000-tals kronor om det ändå ska upp byggnadsställningar (s. 38).

Ett annat bekymmer som också dykt upp för många föreningar är att kommuner kraftigt höjt tomträttsavgälden. Något som troligtvis beror på att de behöver fylla på kassakistan efter ett år med de stora kostnader pandemin för med sig. Den väg kommuner ofta väljer för att få in pengar när de statliga bidragen inte täcker hålen i budgeten är att höja avgifter och hyror.

För många föreningar börjar det bli allt viktigare att ha en stabil ekonomi. Det handlar om att se till att det finns pengar i reparationsfonden och att betala av lån. Det finns förstås olika sätt att förbättra ekonomin istället för att chockhöja avgifterna när man vill sänka lånen eller för att kunna genomföra stambyten och andra viktiga underhållsåtgärder. Ett sätt att få in en större intäkt och samtidigt öka värdet på föreningen är att bygga lägenheter i tomma lokaler och på andra ytor som inte används (s. 23). Det finns gott om exempel där föreningar med hjälp av sakkunniga lyckats hitta ytor som gått att slå samman och därefter blivit lämpliga att bygga om.

Digitalisering är en annan utmaning många bostadsrättsföreningar har kastats in i trots att de inte själva inte valt det. Ett elakt virus har istället tvingat fram beslutet. För många har digitaliseringen blivit frustrerande medan andra har sett potentialen i den digitala världen. Det mest positiva är kanske att digitaliseringen kan spara mycket tid för styrelsen som ofta har en tung arbetsbörda. Under tema IT & smart teknik (s. 21) ger vi tips och råd om hur årsmötet kan klaras av i Coronatider. Vi berättar även om fördelar och nackdelar med gemensamt bredband för bostadsrättsföreningar.

Missa inte styrelseskolan där juristen Göran Olsson, tidigare Vd för Bostadsrätterna tar upp ett färskt intressant rättsfall. Det handlar om hur en förening blev ansvarig att betala för en skada som en bostadsrättshavare ställt till med vid en ombyggnad. Och under rubriken "Boende tar föreningens utrymmen i anspråk – hur ska föreningen agera?" ger advokat Jörn Liljeström råd om hur föreningen ska agera för att få stopp på den här typen av problem.

Detta och mycket annat bjuder vi på i årets första nummer av Bo bättre.

Trevlig läsning/red.