Page 1

En liten vägledning för dig som besöker

Kyrkorna i Klosters församling Eskilstuna


2


Klosters kyrka Historik

F

ram till år 1929 var Fors kyrka stadens enda kyrka, men inom nuvarande Klosters församling har det tidigare funnits kyrkobyggnader. Den äldsta kyrkan var Tuna kyrka, en romansk stenkyrka, sannolikt byggd på 1000-talet. Den låg i närheten av nuvarande Slottsskolan, och det var i denna kyrka som Eskil fick sin grav, efter det att han lidit martyrdöden i Strängnäs omkring år 1080, och det är på denna plats ett minnesmärke över S:t Eskil rests. Tuna kyrka och Eskils reliker övertogs vid slutet av 1100-talet av johanniterorden, som lät riva kyrkan och på samma plats uppföra en betydligt större, treskeppig kyrka i tegel. Klosterkyrkan, som under c:a S:t Eskil. 350 år var ett betydande pilgrimsmål, bestod till dess att reformationen inTuna kyrka, modell av Arne Lindblom. fördes och klosterväsendet avskaffades. Gustav Vasa lät inrätta en kungsgård i de befintliga klosterbyggnaderna och lät påbörja byggandet av det som under Karl IX:s tid blev ”Eskilstuna Huus”, vasaslottet, som stod, där Slottsskolan nu är belägen. I slottet byggdes på 1590-talet en slottskyrka. Omkring år 1620 stod slottet färdigt, men år 1680 härjades det av en häftig brand, så att såväl bostadsdelarna som Eskilstuna Huus, modell av Arne Lindblom. slottskyrkan ödelades.

3


E

fter slottsbranden var Fors kyrka den enda fungerande kyrkan i staden, och där blev trängseln allt större, när befolkningsmängden i staden ökade. När ett stort område på norra sidan av ån år 1829 började bebyggas, insåg man, att det behövdes en kyrka även på denna sida av ån, en efterföljare till Tuna kyrka, johanniternas klosterkyrka och slottskyrkan. En livlig diskussion uppstod om en eventuell kyrkas placering. En del röster höjdes för en kyrkobyggnad på den gamla klosterkyrkans plats, medan andra förespråkade en placering i närheten av ån. När planen för stadsdelen Norr år 1877 fastställdes, hade man reserverat en plats för en framtida kyrkobyggnad i åns närhet. Redan år 1841 gjordes en utdebitering för en framtida kyrka, och år 1856 hade man 1403 riksdaler i kyrkobyggnadsfonden, men det ansågs vara ett alltför litet belopp för att starta ett kyrkobygge. År 1867 gjorde den förmögna änkan Jeanette Zetterberg en donation om cirka 50 000 kronor till ett kyrkobygge. Först år 1900 beslöt man, att en ny kyrka skulle byggas antingen på Norr nära ån eller på Slottsbacken, och år 1903 tog man beslutet att 1877 års stadsplan. Jeanette Zetterberg. bygga den i närheten av ån.

4

Fors kyrka.


Stadsarkitekten Befwes förslag till ny kyrka.

Nu fanns 525 000 kronor i kyrkobyggnadsfonden, och då kunde man tänka sig att påbörja ett uppförande av kyrkan, men ännu en gång blev det uppskov, och först år 1908 fattades beslut om att en ny kyrka skulle byggas. Man hade från stadsarkitekten Emil Befwe införskaffat ritningar till en kyrka, kostnadsberäknad till 525 000 kronor, men då regeringen granskade förslaget, blev det ej godkänt. Detta var en stor besvikelse för många, men nya förberedelser för ett kyrkobygge sattes igång. Man beslöt att vidtala några arkitekter, som kunde lägga fram förslag, som kunde accepteras av både kyrkostämman och övriga vederbörande.

P L. J. Wahlmans förslag.

Bror Almqvists förslag.

rofessor L.J. Wahlman, Engelbrektskyrkans i Stockholm skapare, arkitekterna Bror Almqvist och Otar Hökerberg inbjöds att komma med ritningsförslag. I mars 1917 granskades de inkomna förslagen, och i april samma år beslöt kyrkobyggnadskommitterade att antaga Hökerbergs förslag, men också att skjuta upp igångsättandet av byggnationen, eftersom arbets- och materialpriser sprungit i höjden under inflationen efter första världskriget.

Otar Hökerbergs vinnande förslag

5


Byggnationen i full gång, fr v maj 1927, augusti 1927 och januari 1928. Bilderna utlånade av Klosters församling.

Å

r 1921 återupptogs byggnadsplanerna, och Otar Hökerberg framlade nu ett nytt förslag, där kostnaderna beräknades till 1,1 milj. kronor. I augusti 1924 beslöt kyrkostämman att upptaga ett kompletterande lån och att påbörja kyrkobygget i enlighet med Hökerbergs förslag på den föreslagna platsen på Norr i åns närhet. I november 1925 togs det första spadtaget, och efter 3 års arbete stod kyrkan färdig för invigning på Kristi Himmelsfärds dag den 9 maj 1929. Till byggnadsmaterial valdes tegel från Lina tegelbruk utanför Södertälje med stenar av något större format än normalt. Kyrkan orienterad i sydväst-nordost.

6


Klosters kyrka färdigbyggd, här avbildad på ett vykort från 1930-talet.

Kyrkobyggnaden

K

yrkobyggnaden placerades med tornfasaden vänd mot ån och stadens centrum, varifrån gatan och bron ledde fram mot kyrkans portar. Detta medförde dock att byggnaden ej kunde orienteras i det sedvanliga öst-västliga läget, utan den fick läggas med tornen i sydväst och koret i nordost. Det dominerande läget ansågs också motive-

ra en kyrkobyggnad med två torn, något som i regel brukat förbehållas domkyrkor. Tornens höjd är 62 meter, kyrkans bredd 20 meter och dess längd 70 meter. Kyrkan har placerats på en låg terrass, och en bred trappa leder upp till de tre portarna, av vilka den mittersta är huvudingången. 7


S:t Eskilsskulpturen över ingången till vapenhuset. Gjord av A. Backlund.

Vapenhus och tornrum Modellen av Eskilstunakistan. Originalet finns på Statens Historiska Museum i Stockholm.

I

nnanför kyrkporten möts man av en skulptur föreställande S:t Eskil. Den är skuren i ek av A. Backlund och är placerad ovanför de vackra smidesjärndörrar, som leder in till vapenhuset. På ömse sidor om vapenhuset finns sidorum, varifrån trappor leder upp till orgelläktaren. Arkitekten gav rummen olika karaktär. Det högra har väggar i dämpad gråaktig färg. Där kunde de sörjande vid begravningar samlas. Här är också en modell av Eskilstunakistan uppställd. Den vänstra kammaren med sin varma, röda färg lämpar sig för brudpar och bröllopsgäster. Över ingången till det stora kyrkorummet finns minnesspråket: ”Kommen till mig I alle som arbeten och ären betungade.”

Kyrkorummet

K

yrkan är en långhusanläggning helt i tegel med höga valv av 22 meters höjd. Hela kyrkans inredning är hållen i en gråmarmorerad färgton, typisk för 1900-talets barockinspirerade stil.

8


9


10


Altaret

E

n bred trappa leder upp till altaret, som prydes av en altartavla, föreställande ”Herdarnas tillbedjan”. Denna är målad av flamländaren Martin de Vos och är signerad år 1600. Tavlan är en gåva av friherrinnan Elise Åkerhielm, född Stenman. På vardera sidan om altaret står två förgyllda skulpturer: ”Kärleken” och ”Tron”, utförda i gips av Carl Fagerberg. Han har även gjort modellen till triumfkrucifixet, skuret i trä av Albert Helldén, Hällbybrunn. I koret är tre fönster uppsatta, dekorerade med kyrkliga symboler: Lammet med korsfanan i mitten och ”Lagens tavlor” samt ”Snäckan” och Det astronomiska uret. ”Kalken”, som syns i sidofönstren. Mitt emot predikstolen återfinnes ett astronomiskt ur, som framställer Zodiakens (djurkretsens) tolv stjärnbilder och som utgör en symbol för världsalltet.

Triumfkrucifixet

Dopkapellet

M

ellan predikstol och altare leder en bred öppning in till dopkapellet, som i kontrast till kyrkan i övrigt är hållet i färgerna vitt och blått. Fönstrets glasmålning föreställer ”Andens duva över Dopets brunn”. Dopfunten är av gotländsk sandsten, och på dess lock syns en liten kyrka, som vill peka på dopets innebörd.

Dopkapellet

11


Sakristian

I

nnanför dopkapellet finns sakristian, där porträtt av donatorn Jeanette Zetterberg och Klosters förste kyrkoherde Carl-Ivar F. Berggren pryder väggarna. I sakristian förvaras kyrkans textilier, bl.a. bestående av antependier och mässhakar samt kyrkans silversaker, delvis utförda efter ritningar av arkitekten själv.

Sakristian.

Kyrkorglarna

I

Cari-Ivar F. Berggren, Klosters förste kyrkoherde.

Kyrksilvret, formgivet av kyrkans ariktekt, Otar Hökerberg.

12

kyrkan finns fyra orglar, två på orgelläktaren och två i koret. Den ursprungliga orgeln från år 1929 placerades på en läktare ovanför huvudläktaren. Den är fortfarande spelbar men är i behov av renovering. År 1973 installerades ett nytt orgelverk, och spelbordet flyttades längre fram till den nedre delen av läktaren. Denna nyare orgel, som är kyrkans huvudinstrument, innehåller femtio register och har tillverkats av A. Magnussons orgelbyggeri efter ritningar av arkitekten Rolf Berg. Det är även han, som projekterat hela förändringen av orgelläktaren. I början av 1960-talet placerades en liten kororgel i ett utrymme under det astronomiska uret. Denna orgel är byggd av Grönlunds orgelbyggeri och innehåller sex stämmor. År 2004 invigdes den nya kororgeln, vars fasad är placerad på en läktare ovanför ingången till dopkapellet. Redan i Hökerbergs förslag fanns planer på att installera en orgel på denna plats, något som av ekonomiska skäl aldrig då förverkligades. Den nya orgeln, vars arkitekt är Jerk Alton, är utrustad med


Den ursprungliga orgeln.

Den nya kororgeln, invigd 2004.

Orgelläktaren sedd från predikstolen. Nuvarande huvudinstrument invigdes 1973.

trettiotvå stämmor och är byggd av Walter Thürs orgelbyggeri i Torshälla. Tack vare modern teknik är orgelns spelbord flyttbart och kan placeras efter behov på olika platser i koret.

Denna nya kororgel är det instrument, som i regel kommer till användning vid de kyrkliga förrättningarna. 13


S:t Eskilsfönstret

B

akom orgeln syns det stora S:t Eskilsfönstret, där scener ur S:t Eskils liv framställes i fjorton bilder. Glasmålningarna är utförda av N.P. Ringström efter kartonger av artisten Yngve Lundström. I vänstra delen av fönstret syns: 1) Eskil reser till Sverige. 2) Eskil hos S:t Sigfrid i Husaby. 3) Eskil viges till biskop ”Nordanskogs”. 4) Eskil tågar till Rekarne. 5) Eskil predikar i Fors. 6) Eskil bygger kyrka i Fors. 7) Eskil tågar till blotfesten i Strängnäs. I högra delen: 1) Eskil predikar i Strängnäs. 2) Eskil ber till Gud om tecken. 3) Bönesvaret kom i form av oväder. 4) Eskil stenas. 5) Eskils lik föres mot Fors. 6) Ankomsten till Tuna. 7) Eskil begraves i Tuna.

Tyvärr har fönstret i sin nedersta del blivit något avskärmat, då det nya orgelverket installerades år 1973. 14


Kyrkklockorna

K

yrkan har tre klockor. Den största är en gåva av borgmästare C.A. von Friesendorff, medan de andra två har skänkts av överste J. Virgin och trafikchefen John Ryott-Johnson med familjer.

Invigning Storklockan.

P

å Kristi Himmelsfärdsdag den 9 maj 1929 invigdes kyrkan av biskop Sam Stadener.

Biskop Stadener inviger kyrkan.

Församlingshemmet

V

id kyrkans invigning igångsattes byggandet av ett församlingshem, vilket även ritats av Otar Hökerberg. Detta revs dock 1971 och ersattes av det nuvarande församlingshemmet samma år.

Gamla och nya församlingshemmet, beläget i hörnet av Östergatan och (Östra) Storgatan. Bilden på gamla församlingshemmet utlånad av Eskilstuna Stads museum.

15


16


Fem kornbröd och två fiskar. Trärelief av Eva Spångberg.

S:t Petri distrikt (Slagsta)

S:t Petri kyrka

Jesus och Maria. Trärelief av Eva Spångberg.

Aposteln Petrus. Applikation av Ingrid Sjögren.

17


I

stadsdelen Slagsta mellan Eskilstuna och Torshälla ligger S:t Petri kyrka vid Lindövägen 18. Den är den äldsta av distriktskyrkorna inom Klosters församling. Den är ritad av arkitekten Lars-Olof Thorstensson och invigdes år 1974. Förutom gudstjänstlokalen innehåller kyrkan församlingslokaler av olika slag. Kyrkans orgel har två manualer och innehåller tretton stämmor. Den tillverkades av A. Mårtenssons orgelfabrik i Lund och var färdig år 1976.

Orgeln stod färdig 1976.

Dopskålen, tillverkad av silversmeden Bengt Liljedahl.

18

V

äggen bakom altaret prydes av den vävda bonaden ”De tolv apostlarna”. Den är komponerad av Anna Lisa Odelqvist-Kruse och tillverkad av Libraria. Av andra prydnader märks två träreliefer av konstnären Eva Spångberg. Den ena föreställer Maria, som torkar Jesu fötter med sitt hår och den andra en hand, hållande fem kornbröd och två fiskar. På en vägg hänger en applikation, föreställande aposteln Petrus. Den är utförd av textilläraren Ingrid Sjögren, som var kyrkvärd i S:t Petri under flera år. Hon har även sytt kyrkans skrudar, altardukar och predikstolskläde. Nattvardssilvret från 1964 har Birger Haglunds signatur, medan kyrkans övriga silverföremål (bland dem dopskålen) är tillverkade av silversmeden Bengt Liljedahl.


Bakom altaret syns den vävda bonaden “De tolv apostlarna”, komponerad av Anna Lisa Odelqvist-Kruse.

19


20


Modell av vikingaskepp, som kan tjänstgöra som ljusbärare.

S:t Pauli distrikt (Sahl-Skiftinge)

Träkrucifixet, ritat och skuret av Erik Sand, Strängnäs.

S:t Pauli kyrka

Kormattan, tillverkad av Birgitta Hagnell-Lindén

21


I

stadsdelen Skiftinge, cirka 1 km norr om väg E 20 nära utfarten mot Sundbyholm ligger S:t Pauli kyrka. Kyrkan ritades av arkitektfirman Smedark och invigdes år 1978. Den är sammanbyggd med samlingslokaler för olika ändamål. Interiören får sin prägel av ljusa träväggar och höga fönster. Den höga takkonstruktionen i det åttakantiga kyrkorummet för tankarna till ett uppochnedvänt vikingaskepp, något som kan anknyta till den rika förekomsten av järnålders- och vikingatida gravar i trakten. Träkrucifixet över altaret har ritats och skurits av strängnässkulptören Erik Sand. Orgeln, som har byggts av Walter Thür Orgelbyggen AB i Torshälla, har två manualer och tretton stämmor. Framför predikstolen står en vacker modell av ett vikingaskepp. Detta är tillverkat av en grupp vid AMA (Arbetsmarknadsavdelningen inom Eskilstuna kommun) och kan tjänstgöra som ljusbärare.

Höjd och ljus karakteriserar interiören.

22


Mattan i koret är tillverkad av textilkonstnären Birgitta Hagnell-Lindén, medan de övriga textilierna skapats av textilkonstnären Åsa Beijer. I sakristian finns ett litet altare, som pryds av en i trä skuren figurgrupp, föreställande Maria, Johannes och Paulus. Konstnär är Eva Spångberg. Kyrkan saknar torn men har en klockstapel, som uppfördes på 1960-talet i anslutning till ett litet kapell, som församlingen tidigare hade på den plats, där kyrkan nu ligger.

Orgeln, byggd i Torshälla.

Altaret i sakristian.

23


24


S:t Andreas distrikt (Söder)

S:t Andreas kyrka S

:t Andreas kyrka är den yngsta av kyrkorna i Klosters församling. Den invigdes i december 1988. Slagstakyrkans arkitekt Lars-Olof Thorstensson, Lidingö, har även ritat denna kyrka. År 1963 bildades en syförening i de södra delarna av församlingen med målsättningen att skapa en distriktskyrka. Redan då förekom ett livligt församlingsarbete vid Andbergsgatan i de lokaler, som 1978 invigdes till kyrka. Där firades regelbundna gudstjänster och bedrevs konfirmationsundervisning. I september 1987 påbörjades kyrkobygget, och efter drygt ett år stod kyrkan färdig för invigning.

F

rån taket hänger ned 147 små lampor, som vill påminna om himlens stjärnor, och de skapar en speciell atmosfär i kyrkorummet, som till sin utformning vill ge en känsla av Guds händer, som innesluter hela skapelsen. 25


Glaskorset över altaret är skapat av Åsa Brandt, Torshälla. Orgeln invigdes hösten 1989.

I centrum hänger ett vackert glaskors i skiftande blå färgtoner. Detta är tillverkat av glaskonstnären Åsa Brandt, Torshälla. Även dopskålen är skapad av Åsa Brandt. I bägge fallen har slöjdläraren Per Trosell gjort träarbetena. En effektfull kontrast mot de rustika tegelväggarna är altaret, som är av italiensk carraramarmor. Textilierna i kyrkan är tillverkade av textilkonstnären Åsa Beijer och av Birgitta Hagnell-Lindén, som skapat gobelängen ”Så som en fågel mot himmelens höjd”. Silversmeden Anders Eriksson har gjort kyrksilvret. Orgeln, som är byggd av Mårtenssons orgelfabrik i Lund, invigdes hösten 1989. Den har två manualer och tretton stämmor. I anslutning till kyrkan finns ett antal ändamålsenliga församlingslokaler. I en fristående klockstapel, krönt av vaksamheEn av samlingslokalerna i S:t Andreas kyrka. tens symbol, tuppen, är kyrkklockorna placerade. 26


Interiören präglas av den vackra stjärnhimlen, som består av 147 små lampor.

Källor Sörmlandsbygden 1959 Eskilstuna kyrka, minnesskrift, 1929 Ivar Schnell, Eskilstuna under 900 år, 1946 Axel Rappe, Klosters kyrka, Sörmländska kyrkor 17 Anders Ekhem, Snopptorp i Eskilstuna Kyrkorna i Eskilstuna Klosters församling, broschyr

Text: Arne Lindblom Foto: Arne Lindblom, Jörgen Lindblom (om ej annat anges) Textinskrivning: Bror-Erik Ohlsson Grafisk form och produktion: Jörgen Lindblom, Euroswede Media Tryck: Eskilstuna Offset Utgiven 2005 av Klosters Församlingsråd ISBN 91 - 8973266-7-4

27


Profile for Euroswede Media

Kyrkorna i Klosters församling  

En liten vägledning utgiven 2005 av Klosters församlingsråd. Design och produktion: Euroswede Media

Kyrkorna i Klosters församling  

En liten vägledning utgiven 2005 av Klosters församlingsråd. Design och produktion: Euroswede Media

Advertisement